Prop.
1992/93:105
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 17 december 1992 för de åtgärder och de
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget I till statsbudge-
ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 1 307
miljoner kronor. Den största delen av detta belopp, 602 miljoner kronor,
avser utgifter för omsorg om äldre och handikappade. Därutöver föreslås
bl.a. 150 miljoner kronor för utvecklingssamarbete genom SIDA, 197
miljoner kronor till trygghetsåtgärder för statsanställda samt 156 miljoner
kronor till Statens invandrarverks förvaltningskostnader. I propositionen
anmäls också att förslagsanslaget för förläggningskostnader för asyl-
sökande torde komma att överskridas med ca 4 500 miljoner kronor.
Osäkerheten i bedömningarna, främst vad avser antalet asylsökande, är
emellertid så stor att det föreslås att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om uppräkning av anslaget först i samband med tilläggs-
budget II. I propositionen föreslås även en utvidgning av möjligheterna
att anvisa arbetslösa till arbetslivsutvecklingen.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 105
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Prop. 1992/93:105
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsråden Wibble, Davidson, Laurén, Svensson, Dinkel-
spiel, Könberg, B. Westerberg, Odell, Lundgren, Hörnlund, Friggebo,
Johansson
Statsrådet Wibble anför:
Under hösten 1992 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag
på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett stort
antal propositioner.
De begärda anslagen uppgår till sammanlagt 15 562 miljoner kronor.
De största anslagen avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder om 9 813
miljoner kronor (prop. 1992/93:50 bil. 7) samt förändringar i det
kommunala bostadstillägget om 2 650 miljoner kronor (prop. 1992/93:
134). Vidare har regeringen i prop. 1992/93:130 föreslagit att riksdagen
anvisar 1 600 miljoner kronor avseende omställningsåtgärder i jord-
bruket.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på
tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp, departement.
Statsrådet Wibble avslutar:
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
besluta om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Prop. 1992/93:105
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört
för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-
protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen enligt följande:
|
Kungliga hov- och slottsstatema |
Bilaga |
1 |
|
Justitiedepartementet |
Bilaga |
2 |
|
U trikesdepartementet |
Bilaga |
3 |
|
Socialdepartementet |
Bilaga |
4 |
|
Kommunikationsdepartementet |
Bilaga |
5 |
|
Finansdepartementet |
Bilaga |
6 |
|
Arbetsmarknadsdepartementet |
Bilaga |
7 |
|
Kulturdepartementet |
Bilaga |
8 |
|
Miljö- och naturresursdepartementet |
Bilaga |
9 |
|
Anslagsförteckning |
Bilaga 10 | |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992
Föredragande: statsrådet Davidson
Prop. 1992/93:105
Bilaga 1
För budgetåret 1992/93 har för ändamålet anvisats ett förslagsanslag på
26 150 000 kronor.
För några år sedan gjordes en teknisk förändring av anslagskon-
struktionen. Erfarenheterna sedan dess visar att anslagsbeloppet för att
finansiera oförändrad verksamhetsvolym därvid blev för lågt beräknat.
Detta har lett till att anslagsöverskridanden blivit ofrånkomliga under de
senast budgetåren. Enligt min mening bör nu anslaget beräknas så att det
motsvarar resursbehovet för en oförändrad verksamhetsvolym. Jag
förordar därför att ytterligare 2 miljoner kronor anvisas på detta anslag
för budgetåret 1992/93. Jag vill understryka att detta medför varken ökad
verksamhetsvolym eller ökade kostnader för staten jämfört med förra
budgetåret.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till De kungliga slotten: Driftskostnader på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
2 000 000 kronor.
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992
Föredragande: statsrådet Laurén
Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovis-
ningssed. Stiftelsen har bildats gemensamt av staten genom Bokförings-
nämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges
Industriförbund. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under
denna rubrik uppfört ett anslag på 400 000 kr (prop. 1991/92:100 bil. 3,
bet. 1991/92:LU22, rskr. 1991/92:166). Stiftelsen har hos stiftarna
begärt att bidragen till stiftelsen höjs, för statens vidkommande från
400 000 kr till 600 000 kr.
Stiftelsen har till ändamål att främja god redovisningssed. Enligt
stiftelsen är det synnerligen önskvärt att normbildningen anpassas till den
internationella utvecklingen, en utveckling som nu går snabbt och som
kräver ytterligare resurser för arbetet. Jag delar denna uppfattning och
föreslår därför att statens bidrag höjs med 200 000 kr till 600 000 kr för
innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 200 000 kronor.
|
Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 |
Prop. 1992/93:105 Bilaga 3 |
Föredragande: statsrådet Svensson vad avser p. 1 och 3 och statsrådet
Dinkelspiel vad avser p. 2.
Anslagsposten för katastrofinsatser under anslaget C 2. Utvecklings-
samarbete genom SIDA är synnerligen ansträngt på grund av det stora
behovet av akuta insatser i bl.a. Somalia, Kambodja, Afghanistan,
Angola, Södra Afrika, Baltikum och Oberoende Staters Samvälde (OSS).
Ett nytt katastrofområde är det forna Jugoslavien, där tre miljoner
människor är i akut behov av nödhjälp. Riksdagen har medgivit att
medel, avsatta som täckning för skuldsedlar utfärdade för Internationella
utvecklingsfondens (IDA) räkning, tillgodoräknas katastrofanslaget med
150 miljoner kronor för att täcka redan gjorda åtaganden i det forna
Jugoslavien. Trots detta återstår många akuta behov, bl.a. måste
bostadssituationen för flyktingar lösas under vintern. Dessa insatser
planeras i samarbete med i första hand UNHCR och gäller hela regionen
med en prioritering av Bosnien/Hercegovina. Jag uppskattar behoven av
dessa insatser till ytterligare 150 miljoner kronor.
Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Friggebo, som tillstyrker
medelsbehovet med hänvisning till att flyktinginsatser i regionen även
bedöms minska invandringstrycket på Sverige från det forna Jugoslavien
utan att Sveriges åtagande gentemot IDA inskränks.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utvecklingssamarbete genom SIDA på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
150 000 000 kronor.
Bilaga 3
Regeringen beslutade den 18 januari 1990 att tillsätta en delegation - med
ställningen av myndighet - för att svara för översättning av bl.a. det
regelverk som ingår i EES-avtalet. Arbetet har bedrivits i nära samråd
med de arbetsgrupper som har upprättats för förhandlingarna om EES-
avtalet, berörda myndigheter och departement samt med EG-kommis-
sionen. Delegationens uppdrag har efter hand preciserats och utvidgats
från regeringens sida, innebärande bl.a. att arbetet skall fortgå till dess
EES-avtalet träder i kraft.
Delegationens verksamhet har finansierats genom omprioriteringar
under anslaget Exportfrämjande verksamhet.
Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i EG. Inför ett svenskt
medlemskap aktualiseras ytterligare översättningsarbete. Preliminära
bedömningar visar att den textmassa som tillkommer att översätta uppgår
till ca 40 000 sidor.
Enligt regeringens bedömning måste översättningsarbetet inledas under
innevarande budgetår för att de relevanta texterna skall finnas på svenska
vid den tidpunkt då Sverige beräknas bli medlem i EG. Regeringen har
mot den bakgrunden den 25 juni 1992 uppdragit åt Oversättnings-
delegationen att också svara för översättning av de EG-rättsakter som
aktualiseras vid ett svenskt medlemskap.
Jag anser det vara av största vikt att arbetet med översättning av de
rättsakter som aktualiseras vid ett medlemskap kommer igång detta
budgetår och att resurser härför ställs till delegationens förfogande. Ett
belopp om 22 miljoner kronor bör ställas till förfogande detta budgetår.
Dessa medel bör begäras på tilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande verksamhet på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
22 000 000 kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
Vid ESK:s andra rådsmöte i Prag den 30-31 januari 1992 beslutades
att dess tredje rådsmöte skulle förläggas till Stockholm, varvid Sverige
skulle överta det roterande ordförandeskapet under nästföljande år.
Det tredje rådsmötet förlädes till den 14-15 december 1992 samt dess Prop. 1992/93:105
förberedande ämbetsmannakommittémöte till den 11-13 december 1992. Ett Bilaga 3
sekretariat för rådsmötets förberedelser och genomförande upprättades i
UD i maj 1992. Organisaionen och genomförandet av ESK:s ämbets-
mannakommitté- och rådsmöten med deltagande av femtioen utländska
utrikesministrar, ungefär 900 övriga delegater och en omfattande
tillströmning av internationell press har krävt omlättande särskilda
arrangemang, i synnerhet som Stockholm saknar ett för denna typ av
möten avpassat konferenscentrum.
Jag beräknar kostnaden för hyra och iordningsställande av konferens-
lokaler med inventarier enligt ESK:s normer, omfattande även individ-
uella kontor för samtliga delegationer till 8,1 miljoner kronor. Utgifter
för säkerhetsutrustning, kommunikation, akutsjukvårdsberedskap, kon-
sulttjänster vid upphandling och externa personalkostnader beräknas till
4,1 miljoner kronor. Vidare uppskattar jag kostnaden för transport-
tjänster, iordningsställande av särskild mottagningsterminal på Arlanda
och övriga utgifter inkl, representation och utgifter för pressarrangemang
och information till 2,4 miljoner kronor. Löner för personal belastar
departementets förvaltningsanslag.
Totalt räknar jag med merutgifter till följd av konferensen på 14,6
miljoner kronor, som finansieras genom att andra anslag underskrids.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 14 600 000 kronor.
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammmanträde den 17 december 1992
Föredragande: statsrådet Könberg vad avser p. 1-3 och statsrådet B.
Westerberg vad avser p. 4-6
Under år 1992 har ett flertal propositioner förelagts riksdagen med
förslag om väsentliga förändringar inom socialförsäkringssystemen.
Riksdagen har beslutat om
- särskilt stöd till ensamstående med barn (prop. 1991/92:81, bet. SoU
1991/92:14, rskr. 1991/92:171)
- lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialför-
säkring och hälso- och sjukvård (prop. 1991/92:105, bet. 1991/92:
SfU17, rskr. 1991/92:347)
-vissa ändringar i förmånssystemet för läkemedel m.m. (prop. 1991/92:
151, bet. 1991/92:SfU13, rskr. 1991/92:341)
Regeringen har till riksdagen lämnat proposition om
- ändring av begreppet arbetsskada (prop. 1992/93:30)
- ändrad sjukersättning m.m. (prop. 1992/93:31)
- ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.
(prop. 1992/93:63)
Besluten, som innebär totalt sett minskade offentliga utgifter, medför
ökade administrativa kostnader vid Riksförsäkringsverket (RFV) och de
allmänna försäkringskassorna. Detta har inte tidigare kunnat beaktas vid
beräkningen av medelstilldelningen under berörda anslag för inne-
varande budgetår.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-
visats ett förslagsanslag på 465 222 000 kronor.
Iprop. (1991/92:105, bet. 1991/92:SfU17, rskr. 1991/92:347) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring
9
och hälso- och sjukvård har jag anfört att de ansvariga myndigheterna i Prop. 1992/93:105
särskild ordning bör erhålla ersättning för administration och utvär- Bilaga 4
dering av försöksverksamheten.
Fr.o.m. år 1993 skall RFV fastställa priset på vissa läkemedel. RFV
övertar härmed i princip Apoteksbolagets funktion att förhandla med
läkemedelsföretagen. Resurser för detta ändamål har tidigare inte
beräknats.
Såvitt avser ändrad sjukersättning i form av en karensdag vid sjukfall,
ändrade kompensationsgrader för ersättning vid sjukdom samt infö-
randet av två nya förtidspensionsnivåer anges i motsvarande proposition
(1991/92:31) att vissa medel för genomförandekostnader kommer att tas
upp i tilläggsbudget I.
I proposition (1992/93:63) om ändrade bestämmelser i fråga om bo-
stadsbidrag för år 1993, m.m. har jag bl.a. föreslagit att bostads-
bidragens administration förs över från kommunerna till försäkrings-
kassorna den 1 januari 1994. Förberedelsearbetet kommer att påböijas
inom RFV redan under innevarande budgetår.
De förändringar inom arbetsskadeförsäkringen som träder i kraft den
1 januari 1993 medför behov av resursförstärkning för genomförande-
kostnader.
I enlighet med vad jag tidigare aviserat samt på grundval av komplet-
terande uppgifter från RFV beräknar jag behovet av resursförstärkning
för budgetåret 1992/93 för ifrågavarande åtgärder till sammanlagt
30 900 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 30 900 000
kronor.
I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ett
förslagsanslag på 643 880 000 kronor.
Till följd av beslutet att i enlighet med prop. 1991/92:81 inrätta ett
tillfälligt särskilt stöd till ensamstående med barn uppkommer vissa
administrativa kostnader för försäkringskassorna. Försäkringskassornas
kostnader för administration av stödet under budgetåret 1992/93 beräk-
nas uppgå till 16 miljoner kronor.
Såvitt avser de ändrade regler för sjukersättning som föreslagits träda
i kraft den 1 april 1993, anges i motsvarande proposition (1992/93:31)
att de olika förändringarna sammanlagt kommer att medföra ökade
resurskrav inom socialförsäkringsadministrationen. För innevarande
budgetår beräknar jag att kostnaderna för administration samt för
utbildningsinsatser kommer att uppgå till 5 miljoner kronor.
10
Med utgångspunkt i RFV:s kostnadsberäkning och i enlighet med vad Prop. 1992/93:105
som tidigare aviserats i resp, proposition beräknar jag behovet av Bilaga 4
resursförstärkning till sammanlagt 21 miljoner kronor varav (15%)
3 150 000 kronor på anslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget I till statsbud-
geten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 3 150 000
kronor.
Regeringen ställde genom regleringsbrev den 11 juni 1987 bl.a. det i
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget E 23. Bidrag för viss operationsverksamhet inom
allmän sjukvård till Socialstyrelsens disposition för utbetalning av bidrag
till sjukvårdshuvudmännen i enlighet med de riktlinjer som senare skulle
komma att meddelas av regeringen (prop. 1986/87:114, bet. 1986/87:
SoU37, rskr. 1986/87:340).
Regeringen godkände den 1 oktober 1987 en överenskommelse mellan
företrädare för sjukvårdshuvudmännen och staten om särskild ersättning
till sjukvårdshuvudmännen för att öka operationskapaciteten inom
sjukvården. Ersättningen skulle utgå med ett belopp för vaije mer-
operation år 1987 jämfört med motsvarande prestation år 1986 i fråga
om operationer för grå starr samt höftleds- och kranskärlsoperationer.
Eftersom ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen från sjukför-
säkringen enligt de s.k. Dagmaröverenskommelsema redan var fastlagda
för år 1987, finansierades den särskilda ersättningen för andra halvåret
1987 från det nämnda reservationsanslaget på statsbudgeten. Under
anslaget hade anvisats 70 miljoner kronor. Fr.o.m. år 1988 lämnades
emellertid bidragen för att öka viss operationskapacitet inom ramen för
sj ukförsäkringsersättningama.
Anslaget har av denna anledning inte funnits upptaget i statsbudgeten
efter budgetåret 1987/88. Genom regeringsbeslut den 21 juni 1990
medgav emellertid regeringen att Socialstyrelsen fick disponera nyss-
nämnda anslag även under tiden den 1 juli 1990 - den 30 juni 1991.
Den kvarvarande reservationen om ca 29 miljoner kronor fick enligt
regeringsbeslutet användas av Socialstyrelsen i samråd med Riksför-
säkringsverket för att betala ut bidrag i enlighet med överenskommelsen
den 20 april 1989 som en särskild ersättning för ökad tillgänglighet och
kapacitet i hälso- och sjukvården. Härigenom kom den totala ramen för
det s.k. DAGMAR 50-arbetet att uppgå till ca 79 miljoner kronor år
1990.
11
För år 1991 ställdes ytterligare 10 miljoner kronor till förfogande. Prop. 1992/93:105
Socialstyrelsen har i september 1992 anhållit att få disponera utgående Bilaga 4
reservation från budgetåret 1991/92 på anslaget Bidrag för viss opera-
tionsverksamhet inom allmän sjukvård på 19 531 963 kronor även under
budgetåren 1992/93 - 1994/95 för en uppföljning av DAGMAR 50
m.m.
Något anslag till detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Den svenska hälso- och sjukvården har under en lång tid kännetecknats
av bristande tillgänglighet till vissa behandlingar. DAGMAR 50-arbetet,
som har bedrivits i samarbete mellan Socialdepartementet, Social-
styrelsen, Spri och Landstingsförbundet, har syftat till att öka till-
gängligheten och kapaciteten inom sjukvården. Sex medicinska spe-
cialiteter har särskilt studerats, nämligen ortopedi, kirurgi, intern-
medicin, urologi, kvinnosjukvård och ögonsjukvård. De problem som
stått i fokus för arbetet har varit köer och långa väntetider, att färdigb-
ehandlade patienter legat kvar inom den slutna vården och att över
huvud taget en dålig genomströmning av patienter förekommit.
Skillnader i kapacitetsutnyttjande och produktivitet mellan olika
kliniker har också kunnat påvisas. Arbetet har redovisats i särskilda
rapporter avseende de olika specialiteterna (Spri rapport nr 307-312).
Vidare har särskilda rapporter publicerats vad avser dagkirurgi och
operationsverksamhet (Spri rapport nr 336-337).
En analys har alltså genomförts, framför allt av produktiviteten inom
de nämnda sjukvårdsverksamheterna, i nära samarbete med professionen
i form av olika expertgrupper. Vidare har ca 61 miljoner kronor delats
ut i bidrag till sjukvårdshuvudmännen för olika projekt som syftat till att
effektivisera vården. Ett hundratal av projekten har hittills redovisats.
Enligt uppgift förbereds inom vissa av projekten ansökningar om fortsatt
stöd. Socialstyrelsen svarar för en övergripande uppföljning av de
projekt som har fått bidrag. Styrelsens arbete med denna beräknas pågå
t.o.m. år 1994.
Arbetsgruppen för DAGMAR 50-projektet har i en slutrapport Mer
sjukvård för pengarna (Spri rapport nr 336) redovisat samlade erfaren-
heter från projektet. Förslag har lämnats om hur arbetet kan bedrivas i
framtiden.
Med hänsyn till det goda genomslag som DAGMAR 50-arbetet har
haft inom hälso- och sjukvården finner jag det angeläget att verksam-
heten skall kunna fortsätta. Jag avser då i första hand att fortsatt stöd
bör utgå till expertgrupper och lokala projekt för att ytterligare öka
tillgängligheten inom hälso- och sjukvården samt till olika insatser för
att sprida erfarenheterna från DAGMAR 50-projektet.
12
Jag vill i detta sammanhang erinra om det särskilda statsbidraget för
viss vårdgaranti till huvudmännen för hälso- och sjukvården (prop.
1990/91:150 bil. 1:3, bet. 1990/91:SoU25, rskr. 1990/91:384). En
uppföljning och utvärdering av denna vårdgaranti bör ske.
Enligt de villkor som riksdagen har slagit fast för reservationsanslag
gäller att regeringen får disponera eventuellt återstående reservation på
anslaget högst tre år efter det att anslaget senast var uppfört på stats-
budgeten. Därefter måste regeringen ha riksdagens godkännande för att
medlen skall få disponeras. I det här aktuella fallet borde frågan alltså
ha underställts riksdagen redan inför budgetåret 1991/92.
Regeringen bör mot denna bakgrund föreslå riksdagen att anvisa ett
nytt reservationsanslag som motsvarar den reservation på det äldre
anslaget som inte har kunnat utnyttjas. Medlen som beräknas under det
nya anslaget bör användas på det sätt jag har redovisat.
Jag vill i detta sammanhang nämna att reservationen vid slutet av
budgetåret 1991/92 var större än vid dess början, ca 19,5 miljoner
kronor i förhållande till 15,5 miljoner kronor. Detta beror på att Social-
styrelsen har gjort en uppföljning av bidragen till sjukvårdshuvud-
männen, som resulterat i att de senare har fått återbetala vissa bidrag
som inte kunnat hänföras till konkreta och påvisbara aktiviteter. Jag
anser att det nya anslaget bör tas upp med detta större belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag för att öka tillgängligheten och kapaciteten inom
hälso- och sjukvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 19 531 963
kronor.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 4
Riksdagen beslutade med anledning av förslagen i 1991 års komplet-
teringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 1:3, bet. 1990/91:SoU25,
rskr. 1990/91:384) att godkänna de föreslagna riktlinjerna för stimulans-
bidrag till gruppbostäder och till ombyggnad av sjukhem m.m. I pro-
positionen anmäldes avsikten att ett stimulansbidrag på 2 miljarder
kronor under fem år skall utgå för utbyggnad av gruppbostäder och
andra alternativa boendeformer för åldersdementa, utvecklingsstörda,
fysiskt handikappade och psykiskt sjuka. Samtidigt anmäldes avsikten
att ett stimulansbidrag på 1 miljard kronor under fem år skall utgå för
ombyggnad av sjukhem m.m. För budgetåret 1992/93 har 400 miljoner
kronor anvisats under femte huvudtitelns reservationsanslag G 12.
Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa boende-
former samt 200 miljoner kronor under femte huvudtitelns reservations-
anslag G 13. Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. Bidragen
avses utbetalas av Socialstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.
13
I propositionen anmäldes vidare riksdagens avsikt att anslå 25 mil- Prop. 1992/93:105
joner kronor under fem år för de särskilda insatser som krävs för Bilaga 4
uppföljning och utvärdering av äldrereformen.
I propositionen anmäldes också att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att
följa upp och beskriva utvecklingen när det gäller särskilda boende-
former för äldre och handikappade och att fortlöpande avrapportera hur
stimulansbidragen utnyttjas. Regeringen beslutade i september 1991 att
ge Socialstyrelsen ett uppdrag med sådant innehåll.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-
visats ett reservationsanslag på 400 miljoner kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-
visats ett reservationsanslag på 200 miljoner kronor.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik bl.a.
anvisats ett reservationsanslag på 5 miljoner kronor för uppföljning och
utvärdering av äldrereformen.
Bidraget till byggande av gruppbostäder utbetalades första gången i juni
1992 och avsåg verksamheter färdigställda under tiden januari 1991
t.o.m. juni 1992. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 utges även bidrag till viss
ombyggnad av sjukhem m.m. Av Socialstyrelsens första avrapportering
av äldrereformen och utnyttjandet av stimulansbidraget framgår att
278,5 miljoner kronor utbetalats till sammanlagt 557 gruppboende-
projekt. De flesta projekten avser gruppboende för åldersdementa (45%)
samt gruppboende för psykiskt utvecklingsstörda (37%). Ett mindre
antal projekt avser gruppboende för psykiskt sjuka och fysiskt handi-
kappade.
Regeringen uttalade i propositionen att det är av stor betydelse att de
föreslagna stimulansbidragen verkligen får den avsedda stimulans-
effekten för att åstadkomma en kraftfull utbyggnad av gruppbostäder
och andra alternativa boendeformer samt förbättra boendemiljön på
sjukhemmen genom bl.a. tillskapande av fler enkelrum. Bidraget till
byggande av gruppboende kan redan anses ha haft en sådan stimu-
lerande effekt. Jag har också erfarit att en mängd nya äldrebostäder
planeras och det också pågår diskussioner kring ombyggnad av sjuk-
hemmen.
14
I propositionen uttalades att bidraget bör utbetalas kalenderårsvis i Prop. 1992/93:105
efterskott. I syfte att ytterligare öka utbyggnadstakten och tillskapa fler Bilaga 4
gruppbostäder samt förbättra miljön på sjukhemmen bör gälla att stimu-
lansbidraget skall kunna utbetalas direkt i anslutning till färdigställandet
av byggprojektet. För innevarande budgetår kräver detta ytterligare
anslagsmedel för att täcka de ökade kostnader som kan uppstå på grund
av tidigareläggning av utbetalningarna. Jag föreslår därför att anslaget
G 12. Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa
boendeformer samt anslaget G 13. Bidrag för viss ombyggnad av
sjukhem m.m. tillförs extra medel motsvarande 400 miljoner kronor
resp. 200 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Medel på anslagen
som ej förbrukats den 31 juli 1992 överförs till budgetåret 1993/94. I
enlighet med riksdagens avsikt avses de båda stimulansbidragen utgå
inom en total ram på 3 miljarder kronor under sammanlagt fem år.
För budgetåret 1991/92 anvisades 5 miljoner kronor för uppföljnings-
och utvärderingsarbete under femte huvudtitelns förslagsanslag G 1.
Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m.m. Medlen disponeras av
Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har under föregående budgetår förberett
uppläggning av utvärderingsarbetet och endast tagit 3 miljoner kronor i
anspråk av anvisade 5 miljoner kronor. Resterande 2 miljoner kronor
från budgetåret 1991/92 behöver betalas ut under innevarande budgetår.
Budgetåret 1992/93 anvisas medel för uppföljning och utvärdering under
anslaget G 15. Anslaget G 15. Utvecklingsmedel m.m. p. 2, Upp-
följning och utvärdering av äldrereformen. Detta anslag bör tillföras
2 miljoner kronor under budgetåret 1992/93.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alter-
nativa boendeformer på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 400 000 000
kronor,
2. till Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. på tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 200 000 000 kronor samt
3. till Utvecklingsmedel m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000
kronor.
15
|
Kommunikationsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 |
Prop. 1992/93:105 Bilaga 5 |
Föredragande: statsrådet Odell
Trafiksäkerhetsverket (TSV) inrättades den 1 januari 1968 som en följd
av Bilförarutredningens och körtidsutredningens förslag. TSV har varit
central förvaltningsmyndighet för frågor om säkerheten i vägtrafiken och
har särskilt svarat för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet.
Riksdagen fattade under hösten 1992 beslut (prop. 1992/93:2,
bet. 1992/93:TU4, rskr. 1992/93:58) om att TSV skall avvecklas fr.o.m.
den 1 januari 1993. Verkets arbetsuppgifter skall i huvudsak föras över
till Vägverket.
Mitt förslag: 40 miljoner kronor anvisas för kostnader i samband
med avvecklingen av TSV.
Skälen för mitt förslag: I propositionen (1992/93:2) om vissa organi-
satoriska frågor inom trafiksäkerhetsområdet framhöll jag att Vägverkets
nya organisation innebär ett kraftigt minskat antal regionala enheter. En
viktig förutsättning för att förändringen av Vägverkets nya organisation
skall kunna medföra de effekter som riksdagen lagt fast är att ett
övertagande av TSV:s uppgifter kan lösas på ett sådant sätt att syftet med
och effekterna av den nya organisationen inte påverkas mer än nöd-
vändigt. Bl.a. mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att TSV skall
avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993. I samband härmed räknar jag
också med en viss rationaliseringsvinst. I propositionen aviserade jag att
en särskild avvecklingsmyndighet bör inrättas fr.o.m. den 1 januari 1993
för att avsluta verksamheten vid TSV.
Regeringen har den 29 oktober 1992 bemyndigat mig att tillkalla en
särskild utredare med uppgift att fullfölja avvecklingen.
16
Kostnaden för den verksamhet vid TSV som skall avslutas kommer Prop. 1992/93:105
främst att avse kostnader för övertalig personal vilkas uppsägningstid Bilaga 5
kommer att löpa ut under år 1993. Härutöver tillkommer bl.a. kostnader
för avveckling av lokaler, reskostnader och datorkostnader. Mot denna
bakgrund föreslår jag att 40 miljoner kronor anvisas för att fullfölja
avvecklingen av TSV.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Kostnader för avveckling av Trafiksäkerhetsverket på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 40 000 000 kronor.
17
2 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 105
Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992
Föredragande: statsrådet Wibble vad avser p. 1-4 och statsrådet
Lundgren vad avser p. 5-6
Problemen i de svenska bankerna och andra kreditinstitut har föranlett
regeringen att vidtaga ett antal åtgärder.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att inom en ram om 20 miljarder
kronor besluta om lån, garantier och andra kapitaltillskott m.m. för att
förstärka den finansiella basen i Nordbanken och Securum. En hand-
lingsplan har tagits fram avseende Sparbanken Första AB och Spar-
banksgruppen.
Regeringen har i proposition 1992/93:135 begärt bemyndigande att
vidta ytterligare åtgärder för att stärka betalningssystemet och säkerställa
kreditförsörjningen. Regeringen har därvid bl.a. föreslagit att en ny
myndighet inrättas för att hantera dessa frågor.
Innan den nya myndigheten kan påbörja sin verksamhet skall hithör-
ande frågor behandlas av en arbetsgrupp i Finansdepartementet. För detta
ändamål beräknar jag medelsbehovet för löner m.m. till 3 miljoner
kronor under innevarande budgetår.
Utöver detta beräknar jag ett medelsbehov av 5 miljoner kronor under
innevarande budgetår för särskilda utredningsinsatser inom finans-
marknadsområdet och avseende utvecklingen av den finansiella styrningen
av statsförvaltningen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 8 000 000
kronor.
18
Bilaga 6
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Nämnden för offentlig upphandling inrättas snarast (prop. 1992/93:88,
bet. 1992/93 FiU5, rskr. 1992/93:120).
Nämnden kommer inledningsvis att förbereda den tillsyn som den skall
bedriva med anledning av den nya lagen om offentlig upphandling.
Nämnden skall vidare utöva tillsyn enligt upphandlingsförordningen
(1986:366). Nämnden skall också bl.a. fullgöra uppgifter enligt
förordningen (1988:101) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om
statlig upphandling. Övriga uppgifter som bör ankomma på nämnden
framgår av vad jag anfört i prop. 1992/93:88 om offentlig upphandling
(s. 42 f).
Finansutskottet uttalade att nämnden bör inrättas snarast (bet. 1992/
93: FiU5, rskr. 1992/93:120).
Jag delar den bedömningen. På grund av den nya situation som har
uppkommit ifråga om EES-avtalet kommer ikraftträdandet av den nya
lagen om offentlig upphandling inte till stånd vid årsskiftet. Nämnden
har ändå en viktig uppgift att fylla genom det förberedelsarbete den kan
bedriva under det första halvåret 1993 och därmed underlätta en
övergång till det nya systemet (jfr prop. 1992/93:88 s. 56).
Jag har beräknat medelsbehovet för andra hälften av innevarande
budgetår till 3 250 000 kronor. Jag har då utgått ifrån att administrativt
stöd tillhandahålls av Riksrevisionsverket på uppdragsbasis.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Nämnden för offentlig upphandling på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på
3 250 000 kronor.
Under anslaget för innevarande budgetår har anvisats ett reserva-
tionsanslag på 61 738 000 kronor.
I ett förhandlingsprotokoll daterat den 26 oktober 1992 angående 1992
års löner m.m. och ändring i RALS 1991-93 har Statens arbetsgivarverk
och de statsanställdas huvudorganisationer kommit överens om att för
finansiering av Trygghetsstiftelsen fr.o.m. den 1 juli 1992 avsätta 0,4%
av lönesumman, dock lägst 57 kronor per månad och heltidsanställd. Ob-
tillägg ingår inte. Vid deltidsanställning gäller det lägre belopp som
svarar mot tjänstgöringens omfattning. Regeringen har godkänt avtalet.
19
Enligt vad som anmäldes i kompletteringspropositionen 1991/92 gjorde Prop. 1992/93:105
jag den bedömningen att mellan 24 000 och 25 000 personer riskerar att Bilaga 6
bli övertaliga under de närmaste tre budgetåren. Ansvaret för att genom-
föra strukturförändringar vilar på myndigheterna och ledningarna för
myndigheterna. Enligt det statliga trygghetssystemet har arbetsgivaren ett
betydande ansvar. Det förutsätts att arbetsgivaren arbetar effektivt med
trygghetsåtgärderna och därvid använder trygghetssystemets möjligheter
och resurser så att arbetslöshet så långt som möjligt undviks. Den hjälp
Trygghetsstiftelsen kan ge i detta sammanhang är enligt min mening
mycket betydelsefull och bör utnyttjas av alla berörda. Jag har med
ledning av avtalet beräknat att medelsbehovet för budgetåret 1992/93
ökar med 197 025 000 kronor. Den sammanlagda belastningen på ans-
laget beräknas därmed öka till 258 763 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
197 025 000 kronor.
Riksdagen har för budgetåret 1992/93 anvisat 950 miljoner kronor under
anslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidrags-
system m.m. Anslaget skall användas för att finansiera merkostnaden för
de övergångsregler som har beslutats i anslutning till att det nya
statsbidragssystemet införs samt för att genom särskilda bidrag reglera
effekterna av skattereformen för de kommuner vars skatteunderlag
relativt sett påverkats mest negativt.
I prop. 1992/93:36 gjorde jag bedömningen att ca 160 miljoner kronor
av dessa medel behöver användas för att under första halvåret 1993
finansiera övergångsreglerna.
Jag har erfarit att det i tekniskt avseende skulle vara komplicerat att vid
utbetalningen till kommunerna - som sker samordnat med utbetalningen
av de vanliga utjämningsbidragen - särredovisa kostnaderna för över-
gångsreglerna och låta dessa belasta det av riksdagen särskilt anvisade
anslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidrags-
system, m.m. Det skulle vara avsevärt enklare för skattemyndigheterna
att kunna bokföra hela utbetalningen på ett och samma anslag, nämligen
anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner. Ett sådant förfarande
skulle leda till att belastningen på sistnämnda anslag - som är anvisat som
ett förslagsanslag - härigenom blir ca 160 miljoner kronor högre än det
belopp med vilket anslaget är uppfört i statsbudgeten för budgetåret
1992/93. A andra sidan skulle belastningen på anslaget Bidrag med
anledning av införandet av ett nytt statbidragssystem, m.m. bli i
20
motsvarande omfattning lägre. Effekten är således helt neutral med Prop. 1992/93:105
avseende på statsbudgetens utfall. Mot denna bakgrund anser jag att Bilaga 6
ifrågavarande 160 miljoner kronor inte bör föras upp som ett anslag på
tilläggsbudget utan regeringen bör inskränka sig till att inhämta riks-
dagens medgivande till den ändrade medelsdispositionen. Jag vill tillägga
att mina anslagsberäkningar till statsbudgetförslaget för nästa budgetår
har skett med utgångspunkt i det enklare förfarandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört om utnyttjandet av förslagsanslaget
Statligt utjämningsbidrag till kommuner.
Sveriges Riksidrottsförbund självt och i samarbete med bl.a. Europa-
rådets idrottskommitté bedriver särskild projektverksamhet på bilateral
och multilateral nivå. Verksamheten syftar till att understödja utveck-
lingen av en demokratisk idrottsrörelse i Baltikum och övriga Ost- och
Centraleuropa. Som nya demokratier är dessa länders intresse stort för
att utveckla alternativa modeller för bl.a. den nationella idrotten. Jag
anser att ett bidrag som stöd för denna verksamhet utgör en viktigt del
i att främja framväxten av demokratiska strukturer inom idrottsområdet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag om 1 000 000 kr.
Svenska Friidrottsförbundet står som värd för världsmästerskapen i
friidrott i Göteborg år 1995. Friidrottsförbundets planering innefattar att
bygga en tillfällig by i centrala Göteborg med husrum för de aktiva vid
mästerskapet. Friidrottsförbundet har av likviditetsskäl begärt hos rege-
ringen en statlig garanti om 28 miljoner kronor för att täcka förbundets
åtaganden på detta område. Friidrottsförbundet har utlovat ställa
erforderliga säkerheter för en sådan statlig garanti. Jag anser att,
beaktande den betydelse Friidrotts-VM i Göteborg år 1995 har för
Sverige och för svensk idrott samt de erforderliga säkerheter som
Friidrottsförbundet lovat ställa, en statlig garanti bör kunna ställas ut.
21
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti till Svenska
Friidrottsförbundet i enlighet med vad jag här har redovisat.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 6
22
|
Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 |
Prop. 1992/93:105 Bilaga 7 |
Föredragande: statsrådet Hörnlund
I statsbudgeten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med
19 036 000 kronor. Vid ingången av budgetåret visade anslaget en
ingående reservation på 15 916 000 kronor. Sammanlagt disponeras
34 952 000 kronor under budgetåret 1992/93.
Utredningsverksamheten inom departementets verksamhetsområde har
blivit mer omfattande än vad som kunnat förutses vide den ursprungliga
anslagsberäkningen hösten 1991. För att viktiga utredningsuppdrag inte
skall behöva fördröjas behöver ytterligare medel anvisas redan under
innevarande budgetår. Jag beräknar medelsbehovet till 1 910 000 kronor.
Min beräkning av anslaget för budgetåret 1993/94 som jag anmält i dag
har skett med utgångspunkt i detta.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 910 000
kronor.
Mitt förslag: Riksdagen föreslås i efterhand godkänna att under
reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för
budgetåret 1991/92 förbrukats anslagsmedel i större utsträckning än
vad som funnits tillgängligt.
Skälen för mitt förslag: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anmälde i
skrivelse den 3 juli 1992 att anvisade medel under anslaget Arbets-
marknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92 beräknades komma att
överskridas med ca 500 miljoner kronor. Enligt AMS årsbokslut för
budgetåret 1991/92 uppgår överskridandet till 499,9 miljoner kronor på
den anslagspost inom anslaget som disponeras av AMS.
23
Det aktuella anslaget är ett reservationsanslag, dvs. det är anvisat av
riksdagen utan någon möjlighet för regeringen att disponera något högre
belopp än med vilket anslaget har förts upp i statsbudgeten. Regeringen
har i sin tur ställt i det närmaste samtliga medel under anslaget till AMS
och i viss mån Riksförsäkringsverkets disposition.
Jag ser allvarligt på det inträffade. AMS har inte kunnat följa
medelsförbrukningen under budgetåret på ett tillfredsställande sätt. Den
ekonomiska uppföljningen har inte motsvarat de krav som måste kunna
uppställas på en myndighet som hanterar så betydande belopp av
allmänna medel.
Hänsyn måste dock tas till att föregående budgetår var det första som
en ny anslagsstruktur hos Arbetsmarknadsverket prövades. Vidare ökade
arbetslösheten kraftigt under budgetåret. Detta faktum försvårade för
AMS att på ett korrekt sätt följa upp och kontrollera medelsför-
brukningen. AMS vidtog även våren 1992 åtgärder för att om möjligt
undvika ett överskridande utan att drastiskt skära ned åtgärdsvolymen
genom att avbryta åtaganden gentemot de arbetssökande.
Med hänsyn tagen till det nuvarande arbetsmarknadsläget, skulle en
kompenserande indragning nu av medel som motsvarar överskridande-
beloppet medföra att det blev svårare att bekämpa den höga arbets-
lösheten och ett stort antal arbetslösa skulle gå miste om en arbets-
marknadspolitisk åtgärd. Regeringen bör därför hos riksdagen utverka ett
godkännande i efterhand av att under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1991/92 anslagsmedel har förbrukats i större
utsträckning än vad som funnits tillgängligt.
Jag förutsätter att kontrollen av medelsförbrukningen inom AMS nu har
skärpts så att motsvarande förhållande inte skall komma att uppstå for det
innevarande budgetåret.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvud-
titelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1991/92.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
24
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
Mitt förslag: En rörlig kredit om högst 15 000 miljoner kronor får
tillfälligt disponeras under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till
arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för
kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) om vissa utbildningsbidrag.
Skälen för mitt förslag: I 1992 års kompletteringsproposition
beräknade jag att kostnaderna för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen
till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle bli så stora att ett
underskott om ca 10 000 miljoner kronor skulle uppstå i den s.k. arbets-
marknadsfonden. Den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden har
emellertid förstärkts ytterligare. Till detta kommer att höjningen av de
s.k. egenavgiftema inte fullföljs efter överenskommelsen mellan reger-
ingen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag bedömer därför att
underskottet kommer att överstiga det belopp som jag redovisade i
kompletteringspropositionen.
För innevarande budgetår beräknar jag nu kostnaderna för statsbidragen
till arbetslöshetsförsäkringen till 26 700 miljoner kronor efter avdrag för
finansieringsavgi fter.
Kostnaderna för KAS, vissa utbildningsbidrag och statsbidrag till
permitteringslöneersättning beräknar jag till sammanlagt 6 000 miljoner
kronor under innevarande budgetår.
Mot dessa utgifter på sammanlagt 32 700 miljoner kronor skall ställas
de beräknade inkomsterna under innevarande budgetår på ca 12 800
miljoner kronor och en ingående balans om 6 800 miljoner kronor vid
början av budgetåret 1992/93. Arbetsmarknadsfonden kommer med den
beräkningen att uppvisa ett underskott om ca 13 000 miljoner kronor vid
utgången av innevarande budgetår. Till detta underskott kommer
räntekostnader.
Till arbetsmarknadsfonden finns kopplat en rörlig kredit som dis-
poneras av Riksförsäkringsverket. För innevarande budgetår har
riksdagen beslutat att denna kredit får uppgå till högst 10 000 miljoner
kronor för att täcka det underskott som enligt mina beräkningar i
kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. 1:8, bet. 1991/92:
FiU30, rskr. 1991/92:350) bedömdes uppkomma. För att klara de
beräknade utgifterna i arbetsmarknadsfonden bör krediten tillfälligt höjas.
Arbetsmarknadsläget är på grund av den senaste tidens ekonomiska
utveckling, med bl.a. det minskade värdet på den svenska valutan, svår-
bedömt och enligt min bedömning bör därför den rörliga krediten höjas
till 15 000 miljoner kronor.
25
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om
högst 15 000 000 000 kronor under budgetåret 1992/93 för stats-
bidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen
samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
Mitt förslag: Arbetslösa som uppbär KAS skall kunna erbjudas
möjlighet att delta i försöksverksamhet med den nya arbetsmarknads-
politiska åtgärden arbetslivsutveckling.
Försöksverksamheten skall pågå under tiden den 1 april 1993 - den
31 december 1994.
Skälen för mitt förslag: Enligt reglerna för det av riksdagen helt
nyligen godkända förslaget till arbetslivsutveckling (prop. 1992/93:50
bil.7, bet. 1992/93:FiUl, 1992/93:AU2y) är det endast personer som
uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som kan anvisas till
arbetslivsutuveckling.
Arbetsmarknadsutskottet har emellertid i yttrande till finansutskottet
(1992/93:AU2y) över förslaget till arbetslivsutveckling anfört att även
möjligheten att kunna anvisa arbetslösa med KAS till arbetslivsutveckling
bör övervägas. Finansutskottet har i sitt betänkande (1992/93 :FiUl)
godkänt vad arbetsmarknadsutskottet anfört angående möjligheterna att
utvidga arbetslivsutveckling. Riksdagen har beslutat i enlighet med
finansutskottets betänkande.
Den möjlighet att aktivera sig och behålla anknytningen till arbetslivet
som systemet med arbetslivsutveckling ger de arbetslösa som uppbär
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen bör fr.o.m. den 1 april 1993
t.o.m. den 31 december 1994 även öppnas för dem som uppbär KAS.
26
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
Mitt förslag: En KAS-stödtagare som deltar i arbetslivsutveckling
uppbär KAS. Den ersättning som utges till den arbetslöse under de
dagar han eller hon deltar i arbetslivsutveckling benämns emellertid
utbildningsbidrag och skall särredovisas. Vidare skall i ersättnings-
perioden för KAS inte inräknas dagar då den arbetslöse har anvisats
arbetslivsutveckling. Deltagande i arbetslivsutveckling skall även
kunna vara kvalificerande för en ny ersättningsperiod under förut-
sättning att den arbetslöse följer vad länsarbetsnämnden bestämmer i
fråga om anvisningen. Om arbetslivsutvecklingen inte sker i enlighet
med vad länsarbetsnämnden bestämt, skall tiden för deltagande i stället
utgöra s.k. överhoppningsbar tid.
Skälen för mitt förslag: Avsikten med inrättandet av arbetslivsut-
veckling är bl.a. att genom en omdisposition av de medel som används
för passiva kontanta understöd möjliggöra en ökning av de aktiva
insatserna för arbetslösa. Den som uppbär KAS bör därför även få en
ersättning som motsvarar detta stöd när han eller hon deltar i arbetslivs-
utveckling. Er-sättningen som utgår i samband med deltagande i
arbetslivsutveckling skall emellertid benämnas utbildningsbidrag och
särredovisas av försäkringskassorna.
Arbetslivsutveckling innebär att den arbetslöse i någon form såväl
bibehåller som utvecklar sin kompetens. Den som deltar i arbetslivs-
utveckling utför därför en aktivitet som bör tillgodräknas honom eller
henne på i huvudsak samma sätt som den som deltar i arbetsmarknads-
utbildning.
I likhet med vad som gäller för arbetslöshetsförsäkringen bör de dagar
som den arbetslöse deltagit i arbetslivsutveckling inte räknas in i
ersättningsperioden för KAS.
Deltagande i arbetslivsutveckling bör även kvalificera för en ny
ersättningsperiod med KAS eller räknas som s.k. överhoppningsbar tid.
Den tid som den arbetslöse deltar i arbetslivsutvecklingen bör jämställas
med tid under vilken förvärvsarbete skall ha utförts för att arbetsvillkoret
enligt 6 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall vara
uppfyllt. Den arbetslöse skall alltså genom sitt deltagande i arbetslivs-
utveckling kunna tjäna in en ny ersättningsperiod med KAS. En
förutsättning för detta bör dock vara att den arbetslöse deltagit i
arbetslivsutvecklingen i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning. För
att få tiden tillgodoräkningsbar när en anvisning inte fullföljts skall
länsarbetsnämnden ha medgivit att avbrott sker.
I en situation där arbetslivsutvecklingen avbrutits utan länsarbets-
nämndens medgivande bör den tid som den arbetslöse deltagit i arbets-
livsutveckling i stället räknas som s.k. överhoppningsbar tid enligt 8 §
lagen om kontant arbetsmarknadsstöd.
27
Den utvidgning av arbetslivsutvecklingen som jag nu föreslagit
förutsätter ändringar i den nyligen antagna tidsbegränsade lagen om
arbetslivsutveckling (1992:000) och i lagen(1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd. Ändringarna bör träda i kraft den 1 april 1993. Jag
vill erinra om att regeringen också i propositionen 1992/93:155 om höjd
pensionsålder m.m. föreslår en ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd.
i enlighet med vad jag nu anfört har inom Arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,
2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.1.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,
2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
28
1 Förslag till Prop. 1992/93:105
Lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:000) om arbetslivsut-
veckling1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Den tid under vilken en för-
säkrad deltagit i verksamhet för
arbetslivsutveckling i enlighet med
länsarbetsnämndens anvisning jäm-
ställs med tid under vilken en för-
säkrad enligt 6 § lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring skall ha
utfört förvärvsarbete. Vid best-
ämmande av ramtid enligt samma
bestämmelse räknas inte tid då den
försäkrade varit hindrad att arbeta
på grund av deltagandet, i den mån
tiden inte jämställs enligt vad som
nyss sagts.
Föreslagen lydelse
Den tid under vilken en arbetslös
deltagit i verksamhet för arbetslivs-
utveckling i enlighet med länsar-
betsnämndens anvisning jämställs
med tid under vilken en arbetslös
enligt 6 § lagen (1973:370) om
arbetslöshetsföräkring eller 6 §
lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd skall ha utfört
förvärvsarbete. Vid bestämmande
av ramtid enligt samma be-
stämmelser räknas inte tid då den
arbetslöse varit hindrad att arbeta
på grund av deltagandet, i den mån
tiden inte jämställs enligt vad som
nyss sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
'Lydelse enligt bet. 1992/93:FiUl.
29
Prop. 1992/93:105
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Kontant arbetsmarknadsstöd
utgår under längst 150 dagar (er-
sättningsperiod), om inte annat
följer av 15 § sista stycket. Har
stödtagaren uppnått 55 års ålder
innan ersättningsperioden gått till
ända, är perioden i stället 300
dagar. Sedan stödtagaren uppnått
60 års ålder, är ersättningsperioden
450 dagar.
14
Föreslagen lydelse
§2
Kontant arbetsmarknadsstöd
utgår under längst 150 dagar (er-
sättningsperioden), om inte annat
följer av andra stycket eller av
15 § sista stycket. Har stödtagaren
uppnått 55 års ålder innan er-
sättningsperioden gått till ända, är
perioden i stället 300 dagar. Sedan
stödtagaren uppnått 60 års ålder, är
ersättningsperioden 450 dagar.
I ersättningsperioden inräknas
inte dagar, under vilka stödtagaren
har anvisats verksamhet för arbets-
livsutveckling i enlighet med före-
skrifter som har meddelats av
regeringen.
Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av
månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han
dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller
helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
'Lagen omtryckt 1982:433.
2Senaste lydelse 1988:646.
30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Bilaga 8
Föredragande: statsrådet Friggebo
Regeringen uppdrog den 6 februari 1992 åt landshövdingen Ulf Adelsohn
att förhandla med Stockholms läns landsting om huvudmannaskapet för
Stockholms konserthusstiftelse och om den framtida finansieringen av
Konserthusets verksamhet m.m. Den 27 maj och den 4 juni 1992
uppdrog regeringen åt landshövdingen Jan-Erik Wikström att förhandla
med landstinget om den framtida bidragsgivningen till Skansen och
Dansens Hus.
Förhandlingsmännen och landstingets företrädare undertecknade den
22 september 1992 ett avtal om det ekonomiska ansvaret m.m. för
Skansen, Konserthuset och Dansens Hus. Avtalet godkändes av reger-
ingen den 15 oktober och av landstinget den 8 december 1992.
Avtalet, vars text bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
0.1., innebär i huvudsak följande.
Staten övertar fr.o.m. den 1 januari 1993 det ekonomiska ansvaret för
Skansen, medan landstinget från samma tidpunkt övertar det ekonomiska
ansvaret för Stockholms konserthus. Staten övertar även landstingets
ekonomiska åtagande vad gäller Dansens Hus, varvid det förutsätts att
Stockholms stad bidrar till verksamheten enligt tidigare träffad överens-
kommelse. Genom den nya ansvarsfördelningen ökar statens kostnader,
varför landstinget har åtagit sig att betala staten ett engångsbelopp på 8,2
miljoner kronor.
Parterna har vidare åtagit sig att gemensamt bidra med tillfälliga
investeringsmedel för upprustningsåtgärder på Skansen och ombyggnad
av Konserthuset. Staten har förklarat sig angelägen om att satsade
investeringsmedel kan ge snara sysselsättningseffekter. Med anledning
härav har regeringen den 15 oktober 1992 tilldelat Skansen 10 miljoner
kronor och Stockholms konserthusstiftelse 15 miljoner kronor för
upprustnings- och ombyggnadsåtgärder från medel som anvisats för
sysselsättningsskapande åtgärder på kulturområdet under budgetåret
31
1992/93 (prop. 1991/92:150, bil. 1:9, bet. 1991/92:FiU30, rskr.
1991/92:350).
Avtalet ersätter avtalet den 14 februari 1968 mellan staten och Stock-
holms stad om bidrag till Stiftelsen Skansen samt avtalet den 5 maj 1982
mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om att
landstinget träder i kommunens ställe i det år 1968 träffade avtalet.
Riksdagen har godkänt de tidigare avtalen om Skansen (prop. 1968:46,
bet. 1968:SU84, rskr. 1968:202; prop. 1983/84:25, bet. 1983/84:KrU9,
rskr. 1983/84:115). Med hänsyn härtill och till att det nya avtalet innebär
väsentliga förändringar i statens åtaganden beträffande några betydande
kulturinstitutioner bör frågan underställas riksdagen.
Den ändrade ansvarsfördelningen mellan staten och landstinget vad
gäller Skansen, Konserthuset och Dansens Hus är således avsedd att gälla
fr.o.m. den 1 januari 1993. Detta betyder att viss omdisposition av medel
måste ske redan innevarande budgetår mellan de anslag i statsbudgeten,
varifrån bidrag utgår till de tre stiftelserna. Vidare finner jag det lämpligt
att bidraget till Skansen konstrueras om i och med att staten blir ensam
ekonomisk huvudman för verksamheten. Jag övergår nu till att redovisa
dessa frågor.
Under denna rubrik finns för innevarande budgetår upptaget ett reserva-
tionsanslag på 216 517 000 kronor. Härav avser 6 820 000 kronor bidrag
till verksamheten vid Dansens Hus. Bidraget avser statens andel av det
totala samhällsstödet, av vilket staten enligt en överenskommelse år 1988
skulle stå för 50% och Stockholms läns landsting och Stockholms stad
för 25 % vardera. I beloppet ingår också hyreskostnader för repetitions-
lokaler (det s.k. Dansklotet) i Dansens Hus, som staten ensidigt bekostar.
Enligt det nya avtalet med landstinget skall staten överta landstingets
åtagande vad gäller Dansens Hus. Detta innebär att statens andel av
samhällsstödet fr.o.m. år 1993 uppgår till 75%. Stockholms stad
förutsätts även i fortsättningen stå för 25%. Förhandlingar har inletts
med Stockholms stad om principerna för framtida beräkning av samhälls-
stödet.
Med utgångspunkt från detta bör statsanslaget till Dansens Hus för
budgetåret 1992/93 ökas med 1 150 000 kronor avseende första halvåret
1993.
För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslags-
anslag på 365 473 000 kronor. Statsbidraget till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner utgår i form av grundbidrag.
Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal
grundbelopp som varje år fastställs för resp, institution. För innevarande
Prop. 1992/93:105
Bilaga 8
32
budgetår har beräknats totalt 719 grundbelopp för musikinstitutioner Prop. 1992/93:105
varav 170 till Stockholms konserthusstiftelse. Grundbeloppet för Bilaga 8
musikinstitutioner har för budgetåret 1992/93 preliminärt fastställts till
260 000 kronor varav statsbidrag utgår med 55 %. Enligt det nya avtalet
med landstinget skall landstinget överta det ekonomiska ansvaret för
Konserthuset i Stockholm och staten skall således inte lämna något bidrag
till verksamheten efter utgången av år 1992.
Halvårseffekten av statsbidraget till Konserthuset motsvarar budgetåret
1992/93 12 200 000 kronor. Förevarande anslag kommer därför inte att
belastas med detta belopp.
För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslags-
anslag på 17 354 000 kronor. Av det anvisade beloppet avser 7 918 000
kronor statens fyrtioprocentiga andel av ett preliminärt beräknat
driftbidrag till Skansen på 19 795 000 kronor för första halvåret 1993,
inkl, täckning för eventuella löneökningar. Enligt det nya avtalet med
landstinget skall staten stå för 100% av driftbidraget, vilket innebär att
anslaget måste tillföras 11 877 000 kronor. Merkostnaden täcks av den
minskade belastningen på anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner.
Enligt hittills gällande avtal har bidrag till driften av Skansen utgått i
form av underskottstäckning på grundval av en av regeringen per
kalenderår fastställd inkomst- och utgiftsstat. Det har inneburit, att
Skansen inte har behövt bära de ekonomiska konsekvenserna av en
mindre framgångsrik säsong, men att Skansen heller inte fått tillgodogöra
sig eventuella överskott till följd av ökade intäkter eller gjorda besp-
aringar. En sådan form för bidragsgivningen är enligt min mening
knappast befrämjande för en god ekonomisk planering. Därför bör
bidraget till Skansen fr.o.m. den 1 januari 1993 utgöra ett fast belopp,
vars storlek bestäms efter sedvanlig budgetprövning. Inom den anvisade
bidragsramen förutsätts stiftelsen rymma även kostnadsökningar som
följer t.ex. av träffade löneavtal.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna den ändrade ansvarsfördelning och de ekonomiska för-
pliktelser som följer av det mellan staten och Stockholms läns
landsting träffade avtalet om Skansen, Konserthuset och Dansens
Hus,
2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.,
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anv-
isa ett reservationsanslag på 1 150 000 kronor,
3. till Bidrag till Skansen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 11 877 000 kronor.
33
3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 105
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ett förslagsanslag på 77 773 000 kronor. Från anslaget utgår s.k.
biblioteksersättning till litterära upphovsmän och översättare för att deras
verk lånas ut genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen
tillförs Sveriges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per
hemlån och referensexemplar. För närvarande uppgår grundbeloppet till
77 öre per hemlån och 308 öre per referensexemplar av originalverk och
till hälften av nämnda belopp per hemlån resp, referensexemplar av verk
i svensk översättning.
Regeringen uppdrog den 7 november 1991 åt direktören Bill Fransson
att förhandla med berörda upphovsmannaorganisationer om biblioteks-
ersättningens grundbelopp. Förhandlingsmannen har den 9 juni 1992 för
regeringen redovisat den överenskommelse som har träffats. Den innebär
att biblioteksersättningens grundbelopp bör ändras redan fr.o.m.
innevarande budgetår.
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 36) anförde jag
att medelsbehovet för biblioteksersättningen borde beräknas med
utgångspunkt i nu gällande grundbelopp i avvaktan på resultatet av
pågående förhandlingar med berörda upphovsmannaorganisationer om
nya grundbelopp. För biblioteksersättningen har riksdagen anvisat ett
preliminärt belopp på 73 595 000 kronor för budgetåret 1992/93 (bet.
1991/92:KrU19, rskr. 1991/92:205).
Regeringens förhandlare har den 9 juni 1992 träffat en överens-
kommelse med Sveriges författarförbund, Föreningen svenska tecknare
och Svenska fotografernas förbund om biblioteksersättningens grund-
belopp för budgetåret 1992/93. Enligt överenskommelsen skall grund-
beloppet för hemlån av originalverk vara 83 öre. Regeringen har den 10
december 1992 godkänt överenskommelsen.
Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen åtagit
sig att föreslå riksdagen att för innevarande budgetår räkna upp grund-
beloppet för hemlån av originalverk med sex öre. Övriga grundbelopp
bör höjas i motsvarande mån. Beloppen bör således vara 83 öre för
hemlån och 3 kr 32 öre för referensexemplar av originalverk samt 41,5
öre för hemlån och 1 kr 66 öre för referensexemplar av översatta verk.
På grundval av dessa belopp samt den av Sveriges författarfond senast
redovisade statistiken angående utlåning och bestånd av referensexemplar
beräknar jag medelsbehovet för biblioteksersättningen till 80 116 000 kr,
dvs. 6 521 000 kronor utöver vad riksdagen preliminärt har anvisat för
innevarande budgetår.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 8
34
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har anfört om grundbelopp för biblioteks-
ersättningen,
2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 6 521 000 kronor.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 8
Hittillsvarande utveckling
Under perioden juli 1991 t.o.m. september 1992 ökade antalet asyl-
sökande successivt och blev extremt högt under sommaren och den
tidiga hösten 1992. Därefter skedde en markant nedgång. Kvartalssiffror
från budgetåret 1991/92 och första delen av innevarande budgetår
illustrerar detta:
Juli - september 1991 9 290
Oktober - december 1991 10 934
Januari - mars 1992 11 058
April - juni 1992 23 228
Summa 1991/92 54 510
Juli - september 1992 34 100
Oktober - december 1992 (prognos) 15 000
Summa halva 1992/93 49 100
Den stora ökningen av asylsökande berodde på att så många personer
från f.d. Jugoslavien lämnade hemorterna och sökte sig ut i Europa och
då i relativt stor omfattning till Sverige. Inte mindre än 75% av de
asylsökande budgetåret 1991/92 kom från f.d. Jugoslavien, företrädesvis
från den serbiska Kosovoprovinsen. Under perioden juli-september 1992
utgjordes hela 85% av de asylsökande av f.d. jugoslaver. Efter FN:s
beslut att Serbien-Montenegro inte skall betraktas som successorsstat till
det forna Jugoslavien upphävde regeringen med verkan fr.o.m. den 10
oktober 1992 viseringsfriheten för medborgare från Makedonien och
Serbien-Montenegro. Antalet asylsökande minskade då kraftigt. För att
skyddsbehövande från Bosnien-Hercegovina även fortsättningsvis vid
behov skall kunna få en fristad i Sverige, infördes samtidigt viserings-
frihet för medborgare i Bosnien-Hercegovina.
Antaganden om antalet asylsökande budgetåret 1992/93
Tillståndet i f.d. Jugoslavien ger tyvärr ingen grund för en bedömning
att strömmen av asylsökande varaktigt skall minska och stabilisera sig på
35
en låg nivå. Det sammanlagda antalet asylsökande under innevarande Prop. 1992/93:105
budgetår kan antas komma att uppgå till 65 000 - 80 000 personer. När Bilaga 8
jag längre fram redovisar kostnadsberäkningar, har jag för säkerhets skull
utgått ifrån den högre inströmningsnivån.
Grundärenden hos Statens invandrarverk (SIV) och polisen -
hittillsvarande utveckling
Det stora antalet asylsökande har resulterat i mycket stora balanser av
asylprövningsärenden hos framför allt Statens invandrarverk men även
hos överprövningsinstansen, Utlänningsnämnden.
Vid ingången av förra budgetåret, 1991/92, hade SIV en balans av
14 700 asylärenden där verket ännu inte hade fattat beslut i första
instans. Polisen hade vid samma tid 1 144 outredda asylärenden. Vid
utgången av budgetåret hade balanserna ökat till 28 100 utredda men ej
beslutade grundärenden hos SIV. Vid samma tid hade SIV dessutom en
balans på ca 8 200 grundärenden där asylutredningen inte hade gjorts.
Invandrarverket tog den 1 juli 1992 formellt över utredningsansvaret
från polisen - i praktiken skedde dock övergången redan den 16 juni
genom att alla nya ärenden då fördes till SIV. Polisen hade vid
budgetårsskiftet 5 900 outredda asylärenden.
Orsaken till balanstillväxtema var naturligtvis främst den kraftigt
ökande tillströmningen av asylsökande, där både SIV och polisen hastigt
ställdes inför en situation man inte var rustade för. SIV fattade dessutom
under perioden november 1991 - februari 1992 inga avvisningsbeslut med
avsedd verkställighet till f.d. Jugoslavien, s.k. verkställighetsstopp. Detta
upphävdes delvis under våren sedan läget i Kroatien och Slovenien
förändrats. I fråga om asylsökande från Kosovo avvaktade SIV med
beslutsfattande till i juli 1992. För närvarande gäller det s.k. verkställig-
hetsstoppet enbart för asylsökande som kommer från Bosnien-
Hercegovina. Asylansökningar från andra f.d. jugoslaver prövas i vanlig
ordning.
Under de tre första månaderna budgetåret 1992/93 växte SIV:s balans
av öppna grundärenden till 64 500, varav 52 700 avsåg f.d. jugoslaver.
Polisens eftersläpande balans av outredda asylärenden från tiden före det
att SIV tog över utredningsansvaret hade minskat till 1 300. Under
oktober - november ökade SIV:s balans till 69 500 öppna grundärenden.
Polisens balans är nu i princip avarbetad.
Grundärenden: Antaganden om balansutvecklingen hos SIV
Med sammanlagt 42 200 öppna grundärenden hos SIV och polisen den
1 juli 1992, en maximal tillströmning av 80 000 asylsökande och förutsatt
att 62 000 ärenden kan avgöras under budgetåret, resulterar detta i en
utgående balans på 60 200 grundärenden den 30 juni 1993.
36
Utlänningsnämndens överprövning av asylärenden - hittillsvarande
utveckling
Utlänningsnämnden, som trädde i funktion den 1 januari 1992, övertog
från regeringskansliet en balans på drygt 6 400 avlägsnandeärenden, dvs
överklaganden av SIVs avslagsbeslut. Eftersom SIV och Utlännings-
nämnden för närvarande har olika ärendebegrepp, måste jag kort
klargöra skillnaden.
SIV lägger upp ett ärende för varje person. Ett Utlänningsnämnds-
ärende kan däremot omfatta en eller flera personer beroende på om det
gäller ensamstående eller familjer. Arbete pågår för att inom kort göra
det möjligt att hos Utlänningsnämnden redovisa individuppgifter. I min
fortsatta framställning kommer jag att utgå ifrån att ett ärende hos
Utlänningsnämnden i genomsnitt avser två personer.
Nämnden inrättades med mycket kort varsel och ställdes omedelbart inför
stora administrativa problem, inte minst på lokalsidan. Det dröjde därför
innan Utlänningsnämnden kom igång med beslutsfattande av någon större
omfattning. Under tiden byggdes balansen på med nya överklaganden,
vilket medförde att den vid utgången av budgetåret 1991/92 omfattade
7 140 ärenden, motsvarande ca 14 300 personer.
Under de fyra första månaderna budgetåret 1992/93 överlämnade SIV
4 100 överklaganden (avseende lika många asylsökanden) till Utlännings-
nämnden. Efter avarbetningar uppgick nämndens balans till 6 660
ärenden den 31 oktober, motsvarande ca 13 300 asylsökande. Den 30
november hade balansen sjunkit till 5 850 avlägsnandeärenden, mot-
svarande 11 700 personer.
Antaganden om balansutvecklingen hos Utlänningsnämnden
SIV räknar med att överlämna totalt 23 400 överklaganden (avseende
lika många asylsökande) till Utlänningsnämnden under innevarande
budgetår. Den 30 juni 1992 hade Utlänningsnämnden öppna ärenden
motsvarande 14 300 asylsökande. Om nämnden kan avgöra ärenden i en
omfattning som motsvarar 33 500 asylsökande, kommer den utgående
balansen den 30 juni 1993 att svara emot 4 200 personer.
Förläggningsvolymer och resursbehov
I böijan av budgetåret 1991/92 såg det ut som om asyltillströmningen och
SIVs avarbetningar av balanser i asylärenden skulle göra det möjligt att
avveckla stora delar av den förläggningsvolym som tidigare varit i bruk.
Den omfattning asyltillströmningen kom att ta, omöjliggjorde emellertid
detta och den av SIV påbörjade förläggningsavvecklingen fick avbrytas.
Verket fick i stället i allt snabbare takt ordna fram nya inkvarterings-
möjligheter i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Vid ingången av budgetåret 1991/92 vistades 24 150 personer på
förläggning; vid budgetårets utgång hade antalet mer än fördubblats och
uppgick till 51 800. Den 30 september 1992 bodde 75 700 personer på
Prop. 1992/93:105
Bilaga 8
37
SIV:s förläggningar. Därefter har ökningstakten avtagit så att för- Prop. 1992/93:105
läggningsboendet den 31 oktober och den 30 november omfattade 77 400 Bilaga 8
respektive 77 100 personer. SIV bedömer att förläggningarna kommer att
hysa drygt 80 000 personer den sista december 1992 men att en
minskning kan ske ned till 76 000 - 77 000 vid budgetårets utgång.
Med denna utveckling av förläggningsvolymen, som innebär en
genomsnittlig beläggning av 72 000 förläggningsplatser under budgetåret
1992/93, samt vid den av SIV antagna genomsnittliga dygnskostnaden på
287 kronor, blir förläggningskostnadema 7 542 miljoner kronor. Till
detta kommer förvarskostnader om 10 miljoner kronor. Den 1 december
1992 sänktes dagersättningen till de asylsökande och hälsounder-
sökningarna skall bli mindre omfettande. Detta beräknas sänka dygns-
kostnaderna vid förläggningsvistelse med ca 10 kronor Kostnads-
minskningarna till följd av detta kan för perioden december 1992 - juni
1993 överslagsvis beräknas till 170 miljoner kronor.
Omläggningen av statsbidragsgivningen till kommunerna den 1 januari
1993 leder till att många kommuner med förläggningar får en väsentligt
lägre täckning av skolkostnadema för asylsökande barn genom generella
statsbidrag. Skolkostnader för asylsökande barn inskrivna på för-
läggningar som inte täcks av generella statsbidrag ersätts för närvarande
av invandrarverket, enligt särskilda avtal med förläggningskommunema.
Denna ersättning belastar förläggningskostnadema. Genom omläg-
gningen av de generella statsbidragen kommer SIV att behöva ersätta en
väsentligt större del av skolkostnadema för asylsökande bam än för
närvarande över förläggningsanslaget. SIV måste dock härvid beakta att
vissa medel för skolkostnader för asylsökande bam redan har räknats in
i det nya generella statsbidraget till kommunerna. Genom den delvis
ändrade finansieringen av skolkostnader för asylsökande bam på
förläggningar beräknas förläggningsanslaget öka med uppskattningsvis ca
100 miljoner kronor under innevarande budgetår. Jag avser att åter-
komma till regeringen med förslag till åtgärder för att nedbringa
skolkostnadema för asylsökande bam under budgetåret 1993/94. Totalt
kan förläggningskostnadema under innevarande budgetår beräknas uppgå
till ca 7 480 miljoner kronor.
Förslagsanslaget D 2. Förläggningskostnader skulle under de angivna
förutsättningarna komma att överskridas med drygt 4 500 miljoner
kronor. Osäkerheten i bedömningarna, främst vad avser antalet asyl-
sökande, är emellertid så stor att jag föreslår att regeringen först senare
lämnar riksdagen förslag om förstärkning av förläggningsanslaget för
budgetåret 1992/93.
Katastrofbistånd till f.d. Jugoslavien
Som tidigare nämnts, har merparten av dem som sökt asyl i Sverige
under innevarande budgetår kommit från f.d. Jugoslavien. Kostnaderna
för asylmottagning i Sverige har ofta jämförts med vad man för
motsvarande kostnader skulle kunna uppnå i närområdet. Sverige har
under innevarande budgetår från tredje huvudtitelns s.k. katastrofenslag,
38
C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, kunnat ge stöd till främst Prop. 1992/93:105
multilaterala insatser i det forna jugoslaviska området. Bilaga 8
En genomgång som gjorts av behoven av flyktingbistånd, särskilt inför
vintern, visar dock att ytterligare insatser måste ske. Eljest kommer
sannolikt ett betydande antal personer inte längre att kunna ges skydd i
närområdet, utan blir utsatta för ett eventuellt tvång att fly en andra
gång. En sådan flykt kan för en del komma att ske till Sverige, med ett
ökat resursbehov för SIV:s förläggningsverksamhet som följd.
Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA behöver mot denna
bakgrund tillföras ytterligare 150 mkr för att Sverige skall kunna
medverka i det internationellt samordnade program för f.d. Jugoslavien
som genomförs i första hand av FN:s flyktingkommissarie. Statsrådet
Svensson har tidigare idag behandlat detta vid sin anmälan av behovet av
anslagstillskott under tredje huvudtiteln.
I förhållande till asylinströmningen och de stora förläggningsvolymema
är behovet av kommunplatser litet under innevarande budgetår. Det beror
på att SIV:s och Utlänningsnämndens beslutskapacitet inte omedelbart
kan anpassas till det verkliga behovet, samt att de beslut som fattas har
hög avslagsfrekvens.
Det totala behovet av kommunplatser under budgetåret 1992/93 bedöms
uppgå till 26 000. Häri ingår 2 200 platser för kvotflyktingar och 7 000
för anhöriga till flyktingar. Endast 16 800 platser avser mottagande av
asylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige.
Eftersom det anvisade anslaget för kommunersättningar - D 5.
Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. - beräknats
för 28 000 mottagna personer, minskar kostnaderna när 2 000 färre
kommunplaceras. Om 26 000 personer tas emot i kommunerna under
1992/93 beräknas detta leda till kostnadsminskningar på anslaget i
storleksordningen 350 miljoner kronor. Jag har härvid också tagit hänsyn
till den höjning av schablonersättningens nivå fr.o.m. den 1 januari 1993
som regeringen nyligen beslutat om efter överläggningar med Svenska
kommunförbundet. Höjningen innebär att schablonersättningen blir
138 300 kr för vuxna och 84 800 kr för bam under 16 år.
Jag har vid beräkningen av kostnadsminskningen på anslaget också
beaktat att Invandrarverket under innevarande budgetår bör få disponera
15 miljoner kronor - utöver de 40 miljoner kronor som disponerades
förra budgetåret - för att kompensera kommuner som drabbas hårt av
övergångsreglerna vid införandet av nuvarande ersättningssystem.
Tillskottet motsvarar i stort outnyttjade medel för ersättning av extra-
ordinära kostnader under föregående budgetår.
39
Den redogörelse jag lämnat för ärendeavverkningar och balansutveckling
i asylprövningsprocessen bygger på förutsättningen att såväl SIV som
Utlänningsnämnden kan disponera extraresurser under innevarande
budgetår. Det kommer dessutom att bli nödvändigt att fortsätta med de
extra insatserna även under nästa budgetår. Vad gäller budgetåret
1993/94 har jag tidigare i dag redovisat bedömningar och beräkningar i
mina förslag till budgetpropositionen.
Såväl SIV som Utlänningsnämnden redovisar kontinuerligt till
regeringen hur verksamheterna utvecklas och vilka eventuella problem
som kan finnas. Redan på försommmaren kunde därför de båda
myndigheterna få underhandsbesked om att de skulle förstärka ut-
rednings- och beslutskapacitetema för att motverka balanstillväxtema
och därmed utdragna väntetider för de asylsökande. Ur statsfinansiell
synpunkt är det dessutom oerhört kostsamt att under lång tid betala
uppehället för så många asylsökande som nu väntar på att få sina
asylärenden prövade.
Just Utlänningsnämndens balanssituation, såsom den såg ut i våras,
anmäldes till riksdagen i den s.k. kompletteringspropositionen för
budgetåret 1992/93. Samtidigt anmäldes att regeringen skulle återkomma
till riksdagen i tilläggsbudget I för budgetåret 1992/93 med närmare
bedömningar av resursbehovet. Utvecklingen blev sedan dessvärre
mycket ogynnsammare än vad som då kunde förutses.
Det går inte att med kort varsel ställa om organisationerna till för-
dubblade, eller kanske tredubblade arbetsmängder. SIVrs och Utlännings-
nämndens basorganisationer är dimensionerade för att klara av 30 000
asylsökande per budgetår - inte uppemot 80 000.
När tillströmningen av asylsökande var som högst fick Invandrarverket
inrikta sig på att i första hand skaffa fram inkvarteringsmöjligheter och
att sköta ärenderegistreringama på alla dem som kom. I andra hand
kommer asylutredningama och beslutsfattande i redan utredda ärenden.
Detta gjorde att inte så många överklagandeärenden i första skedet kom
att överlämnas till Utlänningsnämnden. Det ligger därför nu en inbyggd
"ärendepuckel" hos SIV som successivt flyttas över till nämnden.
Utlänningsnämnden har å andra sidan haft full sysselsättning med att
arbeta av tidigare balanser.
Genom de förstärkningar som gjorts av SIVs och Utlänningsnämndens
utrednings- och beslutskapacitet har ökningen av förläggningskostnadema
kunnat begränsas. Jag kan dock inte lämna någon exakt uppgift om
vilken konsekvens det skulle ha fått om SIV och Utlänningsnämnden inte
så pass snabbt kommit igång med extrainsatsema. I SIVs fall kan man
i alla fall räkna med att verket kommer att kunna avgöra 32 000 fler
grundärenden än vad som hade varit möjligt med verkets grund-
dimensionering. Med en trolig avslagsfrekvens på 69% innebär det att
ca 10 000 personer får uppehållstillstånd i Sverige och kan flytta ut ur
förläggningarna. Så gott som samtliga avslag leder erfarenhetsmässigt
Prop. 1992/93:105
Bilaga 8
40
till överklaganden, varför ca 22 000 asylsökande torde bli kvar på Prop. 1992/93:105
förläggningarna, åtminstone budgetåret 1992/93 ut. För Utlännings- Bilaga 8
nämndens del gör förstärkningarna det möjligt för nämnden att i stort sett
arbeta av liggande balanser och därefter ta sig an den ärendepuckel som
nu kommer att flyttas över från SIV. Det innebär att nämnden genom
extraresurserna beräknas kunna besluta i ca 8 500 fler ärenden än vad
som eljest skulle ha varit fallet. I individer räknat innebär det att ca
17 000 personer kan lämna förläggningarna, antingen för utresa ur
Sverige eller för att tas emot i någon kommun.
Jag har tidigare redovisat att förläggningarna under innevarande
budgetår troligen kommer att hysa i genomsnitt 72 000 personer och vid
utgången av juni månad 1993 omfatta uppemot 77 000 belagda platser.
Min överslagsvisa bedömning blir att utan SIV:s och Utlännings-
nämndens extrainsatser skulle den utgående förläggningsbalansen omfatta
drygt 100 000 belagda platser. Satsning på utökad asylprövningskapacitet
ger således stor "återbäring" i minskade förläggningsvolymer.
Som jag tidigare varit inne på, begränsas tyvärr omfattningen av de
extraordinära ärendeavarbetningama hos SIV och Utlänningsnämnden av
de administrativa möjligheterna att utnyttja tillfälliga förstärkningar. Jag
delar därför de båda myndigheternas bedömning att de förstärkningar
som nu skett, åtminstone tillfälligt, är maximala och att ytterligare
resurser inte torde leda till nämnvärt fler avgjorda ärenden. Detta
utesluter inte att situationen kan komma att se annorlunda ut framåt våren
1993 och att det då kan bli aktuellt att överväga vad som ytterligare kan
göras för att minska på väntetider och förläggningsvistelser. Jag vill i det
sammanhanget erinra om att SIV i regleringsbrev givits möjlighet att
under vissa förutsättningar göra tillfälliga förstärkningar inom en
25-miljonersram.
Jag beräknar att verkets myndighetsanslag på för närvarande 444 329 000
kronor behöver förstärkas med sammanlagt 156 000 000 kronor under
budgetåret 1992/93.
Härav avser 16 mkr administration av verkets förläggningar, 90 mkr
två extrastyrkor på sammanlagt ca 200 personer som rekryterades i
somras och nu är utbildade och i arbete och 10 mkr administrativa stöd-
funktioner.
Kostnaderna för tolkar och översättningar beräknas öka med 40 mkr,
vilket innebär något mer än en fördubbling.
Fr.o.m. nästa budgetår skall SIV finansiera sina investeringar i an-
läggningstillgångar genom att ta upp lån hos Riksgäldskontoret.
Lånekostnaderna skall sedan bestridas från verkets myndighetsanslag,
som avses omvandlas till ramanslag budgetåret 1993/94. Verket har
anmält ett lånebehov redan för innevarande budgetår om 15 mkr för
AD B-investeringar. Några lånekostnader uppstår inte, enligt SIV, under
innevarande budgetår. Jag föreslår att verket får ta upp ett lån hos
Riksgäldskontoret i nämnd storleksordning och förutsätter att ADB-inves-
41
teringarna genomförs på sådant sätt att lånekostnaderna kan betalas med Prop. 1992/93:105
den anslagskredit som medges inom ramanslaget. Jag förutsätter vidare Bilaga 8
att investeringarna på några års sikt är så lönsamma att anslagskrediten
återbetalas och att de helst leder till minskat anslagsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens invandrarverks förvaltningskostnader på tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-
anslag på 156 000 000 kronor.
Till Utlänningsnämnden har innevarande budgetår anvisats 34 000 000
kronor, varav 26 100 000 kronor avser nämndens permanenta organi-
sation och 7 900 000 kronor tidigare beslutade balansavarbetningar.
Den preliminära bedömning av behovet av förstärkt beslutskapacitet
som gjordes i kompletteringspropositionen är, mot bakgrund av den
faktiska utvecklingen av asylprövningsvolymema, helt otillräcklig. Jag
delar den bedömning som Utlänningsnämnden gjort i en särskild
framställan till regeringen i höst, där nämnden anger det nödvändiga
resurstillskottet till 29 700 000 kronor.
När Utlänningsnämnden etablerades den 1 januari 1992 disponerade
nämnden särskilda anslagsmedel för ombyggnader av lokaler, anskaffning
av utrustning, ledningsdragning för ADB-nät etc. Genom att nämnden
fick tillträde till huvuddelen av sina lokaler mycket sent under budgetåret
1991/92 hann man inte med alla installationer. I stället har arbeten och
anskaffningar för 1 030 000 kronor fått göras under innevarande
budgetår. Jag föreslår att även detta belopp anvisas på anslaget till
Utlänningsnämnden på tilläggsbudget till innevarande budgetårs
statsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 30 730 000 kronor.
42
Underbilaga 8.1 Prop. 1992/93:105
Bilaga 8.1
Avtal mellan svenska staten och Stockholms läns landsting om det
ekonomiska ansvaret m.m. för Skansen, Konserthuset och Dansens Hus
Följande skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1993.
1. Staten övertar det ekonomiska ansvaret för Stiftelsen Skansen.
Stockholms läns landsting lämnar inget bidrag till Skansen efter utgången
av år 1992. Landstinget skall dock betala sin del av eventuellt före-
kommande underskott i Skansens bokslut för år 1992.
2. Stockholms läns landsting övertar det ekonomiska ansvaret för
Stockholms konserthusstiftelse. Staten lämnar inget bidrag till Konsert-
huset efter utgången av år 1992. Bidraget för andra halvåret 1992
regleras slutligt i samband med att slutligt grundbelopp till regionala
musikinstitutioner fastställs för budgetåret 1992/93.
3. Parterna är ense om att Landstinget efter utgången av år 1992 inte
skall vara representerat i styrelsen för Skansen. Landstinget avser att ta
upp överläggningar med Stockholms konserthusstiftelse om huvud-
mannaskap och styrelserepresentation. Parterna är vidare eniga om att
banden mellan Nordiska museet och Skansen resp, mellan Musikaliska
akademien och Konserthuset även i fortsättningen bör återspeglas i resp,
styrelses sammansättning. Styrelserna bör ha minst två ledamöter med
erfarenhet från finans- och affärsvärlden.
4. Parterna är överens om att var för sig pröva frågan om huruvida
Skansen resp. Konserthuset i framtiden bör drivas i bolagsform. Oavsett
organisationsform skall resp, verksamhet drivas med företagsmässig
inriktning, resultatinriktad ekonomiförvaltning och långsiktig resurs-
hushållning. Ekonomiskt stöd från utomstående intressenter skall
eftersträvas.
5. Staten övertar Landstingets ekonomiska åtagande vad gäller
Stiftelsen Dansens Hus. Landstinget upphör att lämna bidrag till Dansens
Hus, sedan ett engångsbelopp av 1 150 000 kronor, utgörande lands-
tingets andel av underskottstäckning för år 1992, betalats till stiftelsen.
Det förutsätts att Stockholms stad bidrar till verksamheten enligt tidigare
träffad överenskommelse.
6. Parterna är ense om att ett bibehållet ekonomiskt ansvarstagande
från samhällets sida utgör en förutsättning för nämnda institutioners fort-
levnad.
7. Parterna är vidare överens om att det nu träffade avtalet skall vara
kostnadsneutralt, vilket innebär att ingendera parten får åsamkas någon
merutgift till följd av detta. Genom den nya ansvarsfördelningen ökar
Statens kostnader, varför Landstinget åtar sig att till Staten erlägga ett
engångsbelopp om 8,2 miljoner kronor.
8. Parterna åtar sig att gemensamt bidra med tillfälliga investerings-
medel för att möjliggöra nödvändiga upprustningsåtgärder på Skansen och
en ombyggnad av Konserthuset. Staten lämnar engångsvis 15 miljoner
kronor till Stockholms konserthusstiftelse och 10 miljoner kronor till
43
Stiftelsen Skansen under budgetåret 1992/93. Härutöver beräknas Prop. 1992/93:105
Länsarbetsnämnden i Stockholm kunna bidra med ca 5 miljoner kronor Bilaga 8.1
till Konserthusets ombyggnad. Ytterligare investeringsbehov prövar
Stockholms läns landsting vad gäller Konserthuset och Staten vad gäller
Skansen. Staten är angelägen om att givna investeringsmedel kan ge
snara sysselsättningseffekter.
9. Stockholms läns landsting bidrar även fortsättningsvis med 0,55
miljoner kronor (1992 års nivå) per år till Konstnärernas Kollektiv-
verkstad i Nacka. Åtagandet görs mot bakgrund av att frågan om statliga
bidrag till kollektivverkstaden inte kan behandlas i samband med detta
avtal.
Landstinget förutsätter att Staten genom Kulturrådet/Konstnärsnämnden
samt Stockholms stad m.fl. lämnar stöd i nuvarande omfattning.
10. Detta avtal gäller under förutsättning av Regeringens och Stock-
holms läns landstings godkännande. Avtalet ersätter avtalet av den 14
februari 1968 om bidrag till Stiftelsen Skansen.
Stockholm 1992-09-22
För Staten: För Stockholms läns landsting:
44
Bilaga 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992
Föredragande: statsrådet Johansson
I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett reservations-
anslag på 17 miljoner kronor för utredningar m.m. Efter förslag i prop.
1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen
har riksdagen anvisat 2,5 miljoner kronor på tilläggsbudget. För tillkom-
mande utredningsverksamhet därutöver beräknar jag ett medelsbehov på
ytterligare 5 250 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 utöver tidigare anvisat belopp anvisa ett reserva-
tionsanslag på 5 250 000 kronor.
45
över anslag som regeringen begär i samlingspropositionen om anslag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93.
Prop. 1992/93:105
Bilaga 10
|
Bl |
/. Kungliga hov- och slottsstaterna De Kungliga slotten: Driftkostnader, förslagsanslag |
2 000 000 |
|
II. Justitedepartementet | ||
|
H5 |
Bidrag till Stiftelsen för utvecklande |
200 000 |
|
III. Utrikesdepartementet | ||
|
C2 |
Utvecklingssamarbetet genom SIDA, |
150 000 000 |
|
E2 |
Exportfrämjande verksamhet, |
22 000 000 |
|
F2 |
Konferensen om säkerhet och samarbete |
14 600 000 |
|
V. Socialdepartementet | ||
|
Bl |
Riksförsäkringsverket, förslagsanslag |
30 900 000 |
|
B2 |
Allmänna försäkringskassor, |
3 150 000 |
|
E 20 |
Bidrag för att öka tillgängligheten |
19 531 963 |
|
G12 |
Bidrag till byggande av gruppbostäder |
400 000 000 |
|
G13 |
Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem, |
200 000 000 |
|
G15 |
Utvecklingsmedel m.m., reservationsanslag |
2 000 000 |
|
VI. Kommunikationsdepartementet | ||
|
A5 |
Kostnader för avveckling av Trafiksäkerhetsverket, |
40 000 000 |
|
VII. Finansdepartementet | ||
|
A3 |
Utredningar, reservationsanslag |
8 000 000 |
|
Eli |
Nämnden för offentlig upphandling, |
3 250 000 |
|
F8 |
Trygghetsåtgärder för statsanställda, |
197 025 000 |
|
15 |
Stöd till idrotten, reservationsanslag |
1 000 000 |
46
X. Arbetsmarknadsdepartementet
KL Utredningar m.m., reservationsanslag
XI Kulturdepartementet
B2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur-
området m.m., reservationsanslag
B 8 Ersättning åt författare mfl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m.,
förslagsanslag
B36 Bidrag till skansen, förslagsanslag
Dl Statens invandrarverks förvaltnings-
kostnader, förslagsanslag
D9 Utlänningsnämnden, förslagsanslag
XIV Miljö- och naturresursdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
Prop. 1992/93:105
1 910 000 Bilaga 10
1 150 000
6 521 000
11 877 000
156 000 000
30 730 000
5 250 000
1 307 094 963
47