Prop.
1992/93:101
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de åtgärder och de
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen läggs fram principer och förslag som syftar till att göra
styrningen av den statliga statistikproduktionen effektivare.
Ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och andra
myndigheter klargörs.
Den nuvarande beslutsmodellen för styrning av statlig statistik slopas.
Frågor om statlig statistik bereds i anslutning till regeringens ordinarie
arbete.
Frågor rörande förfoganderätt till statistisk information samt sekretess
och integritetsskydd utreds i särskild ordning.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101
Rättelse: S. 2 rad 5 och 6 Står: Davidson---Ask Rättat till: Könberg---Westerberg
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Prop. 1992/93:101
Närvarande: statsministern Bildt,ordförande och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af
Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Wibble
Statlig statistik har stor betydelse i ett modernt samhälle. Den används
direkt eller indirekt för en rad olika ändamål. Statistiken är ofta ett
verktyg i offentliga verksamheter. Kraven på resultat i offentlig
verksamhet ökar samtidigt som ett alltmer decentraliserat verksam-
hetsansvar håller på att utvecklas. Myndigheternas uppgifter och roller
är också under förändring. Kraven på konkurrens och effektivitet skärps.
Det är mot denna bakgrund som förslagen om en förändring av den
statliga statistikens styrning skall ses.
Huvuddelen av den statliga statistiken framställs av Statistiska central-
byrån (SCB). Omkring två tredjedelar finansieras med ett särskilt
statistikanslag. Resterande delar finansieras med andra anslag på
statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet. Fackdeparte-
menten har visst inflytande över statistikanslaget genom den delprogram-
indelning som finns och de programråd som SCB har inrättat för vissa
delprogram. Ett underlag för fackdepartementens ställningstaganden till
resursbehov etc. är de treårsplaner SCB utarbetar på olika statistikom-
råden. I Statistik 96 redovisas förslagen för perioden 1993/94 - 1995/96.
Den nu tillämpade styrmodellen har emellertid inte varit tillräckligt
effektiv framför allt beroende på dess svaga koppling mellan användarna
och statistikproducenten. Med stöd av regeringens bemyndigande den 8
november 1990 tillkallade dåvarande chefen för Civildepartementet,
statsrådet Johansson, en särskild utredare med uppdrag att lägga fram
förslag som gör styrningen effektivare och ger användarna ett större
inflytande över statistiken.
Utredaren har i maj 1992 lämnat betänkandet Effektivare statistikstyr-
ning (SOU 1992:48). Betänkandet har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende fogas dels en sammanfattning av be-
tänkandet som bilaga 1.1, dels en förteckning över remissinstanserna och
en sammanfattning av remissyttrandena som bilaga 1.2.
De förändringar som jag föreslår innebär att principerna för ansvars-
fördelning mellan SCB, andra statistikansvariga myndigheter och
användarna klargörs.
I mina avvägningar ställs kraven på långsiktighet, kontinuitet och
objektivitet mot kraven på möjlighet till direkt styrning, anpassning och
flexibilitet.
Jag har härvid funnit att det finns starka skäl att inte delegera ansvaret
för och avgiftsfinansiera all statistik.
Samtidigt står det klart att staten i första hand bör engageras i den
statistik som är av grundläggande betydelse och där allmänintresset är
stort.
Det innebär att flera betydelsefulla förändringar behöver genomföras
i den nuvarande beslutsmodellen för styrning och finansiering av statlig
statistik (Prop. 1984/85:100 bil. 14, bet. 1984/85 FiU 16, rskr.
1984/85:115).
Till utgångspunkterna för mina avvägningar hör vidare att en ny lag
med grundläggande regler för den officiella statistiken träder i kraft den
1 januari 1993 (SFS 1992:889). Lagen innehåller flera bemyndiganden
för regeringen att i olika avseenden besluta verkställighetsföreskrifter.
Enligt min bedömning är det den officiella statistiken som är av särskilt
intresse när det gäller ansvarsfördelning mellan myndigheter.
Jag har alltså i mina avvägningar att utgå från kraven på styrning av
dels den lagreglerade officiella statistiken, dels övrig statistik.
SCB föreslås få ansvar för sådan officiell statistik som griper över flera
områden, som inte har någon naturlig myndighetsanknytning eller där
förtroendet för statistiken påtagligt gagnas av detta.
Ansvaret för officiell statistik för avgränsade sektorsområden eller med
en huvudanvändare fördelas så långt som möjligt till sektorsmyndig-
hetema.
Utöver de skyldigheter som regleras i anslutning till lagen om officiell
statistik är alla myndigheter med ansvar för officiell statistik även
skyldiga att samordna statistikanvändamas behov på sina resp, områden.
Den officiella statistiken kommer inte att omfatta all den statliga
statistik som produceras i dag. Användarna styr själva framställningen av
statlig statistik som inte klassificerats som officiell statistik.
Jag tar inte ställning till hur statistikproduktionen skall organiseras.
Detta är en fråga för de som är ansvariga för statistiken.
Användarnas inflytande stärks alltså dels genom ett ökat ansvar för
officiell statistik, dels genom att bara en del av den statistik som tas fram
i dag kommer att definieras som officiell statistik när lagen träder i kraft.
Ytterligare utgångspunkter för mina avvägningar har varit att åstadkom-
ma en ökad flexibilitet i statistikproduktionen och ett ökat kostnadsmed-
vetande. Detta bör åstadkommas genom att användarna skall ges
möjlighet att påverka den statistik de själva behöver i sin verksamhet
Prop. 1992/93:101
samtidigt som de måste ta ett större ansvar för kostnaderna och väga
dessa mot kostnader för andra åtgärder. Kostnaderna kommer därmed
att föras till den verksamhet som orsakar dem. Jag förutsätter att detta
resulterar i att kostnader för statistik i framtiden i högre grad planeras
och beräknas i anslutning till den verksamhet statistiken skall utnyttjas
för.
Till dessa utgångspunkter kommer att flera frågor behöver belysas
ytterligare. Det gäller bl.a. frågor som har att göra med förfoganderätt
till data, integritet m.m. vilka jag föreslår skall utredas ytterligare.
Dessutom föreslår jag att en genomförandekommitté tillsätts för att i
samråd med departement och myndigheter i detalj planera hur ett
genomförande av en ändrad ansvarsfördelning skall ske. Förändringarna
genomförs successivt fr.o.m. den 1 juli 1993.
Det innebär att jag får räkna med att de nya principer för styrning av
den statliga statistiken som jag nu lägger fram kan genomföras, i varje
tall fullt ut, först när de kompletterande analyserna har hunnit redovisas
och regeringen och i förekommande fäll riksdagen kan ta ställning till
dem.
Ett resultat av förslagen är att det anslag SCB förfogar över i dag
kommer att begränsas till att avse enbart sådan statistik som SCB ges
ansvaret för. De myndigheter och departement som är ansvariga för
statistiken i övrigt svarar för att anslagsmedel disponeras så att de täcker
kostnaderna för verksamheten. Vid genomförandet av den förändrade
ansvarsfördelningen kommer en omfördelning av medel mellan berörda
myndigheter och departement att bli nödvändig.
2.2.1 Avgränsning av basstatistik
Min bedömning: Basstatistik sammanfaller med den officiella
statistiken enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken.
Prop. 1992/93:101
Utredarens förslag: Utredaren anger sju kriterier på statistik som bör
beaktas när man fastställer vilken statistik som bör hänföras till basstatis-
tik. Kriterierna överensstämmer i princip med min avgränsning av
officiell statistik. De två första kriterierna avser dels statistik som
regleras i lag eller annan författning, dels statistik som behövs för
obligatorisk internationell rapportering. Övriga kriterier utgår från syftet
med statistiken.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att basstati-
stiken avgränsas enligt utredningens sju kriterier. Tolkningarna av vilken
statistik som bör omfattas av dessa kriterier går dock starkt isär. Flera
remissinstanser har pekat på behovet av att basstatistiken preciseras.
Remissinstanserna har också olika uppfattning om hur mycket av dagens
statistik som bör ingå i basstatistiken.
Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av de redovisade svårig- Prop. 1992/93:101
heterna att tolka innebörden av begreppet basstatistik och behovet av
tydliga regler för denna statistik anser jag att det är en fördel om den
sammanfaller med den officiella statistiken enligt 1992 års lag. Det
innebär att regeringen har fått riksdagens bemyndigande att i en
förordning besluta verkställighetsföreskrifter som reglerar vilken statistik
som skall vara officiell statistik, till vilken myndighet som uppgifter för
statistiken skall lämnas m.m. Jag avser att återkomma till regeringen med
förslag till en sådan förordning senare i höst.
De två första kriterierna i utredarens förslag är förekomst av bestäm-
melse i lag, myndighetsinstruktion, förordning eller andra föreskrifter
samt statistik för obligatorisk internationell rapportering. Jag anser att
statistik som är reglerad i någon av dessa former skall ingå i den
officiella statistiken under förutsättning att det är frågan om statistik for
samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell
rapportering. Karaktären på övriga kriterier skiljer sig från de två första
eftersom de avser syftet med statistiken. I 1 § i lagen regleras syftena
med den officiella statistiken. I princip beaktas sålunda alla utredarens
kriterier i min bedömning.
Genom att sätta likhetstecken mellan officiell statistik och basstatistik
kommer lagen om den officiella statistikens krav på objektivitet,
tillgänglighet, offentliggörande och beaktande av skyddet för enskilda att
gälla alla som har ansvar för sådan statistik. Det blir också enklare att
överblicka vilken statistik som måste finnas.
En utgångspunkt för mitt förslag är att öka flexibiliteten i den statliga
statistiken. Därför måste den regelstyrda officiella statistiken begränsas
jämfört med den statliga statistik som produceras i dag. Det handlar då
inte bara om vilken statistik som ska tas fram utan också om dess
periodicitet, spridning, redovisningsnivå m.m. Bearbetningar utöver
basbehov bör användarna i högre grad själva ansvara för. I propositionen
som behandlar statistiklagen (prop. 1991/92:118, bet. 1991/92:FiU23,
rskr. 1991/92:316) har jag också framhållit att den officiella statistiken
naturligtvis inte kan tillgodose alla statistikbehov och att uppgifter från
skilda källor som inhämtats för att framställa officiell statistik också bör
kunna användas för framställning av annan statistik. Myndigheter med
ansvar för officiell statistik bör medverka till att underlätta sådan
statistikframställning. Användarnas möjlighet att utforma statistiken för
de egna behoven ökar härmed.
2.2.2 Ansvarsfördelning och finansiering
Prop. 1992/93:101
Mitt förslag: Ansvaret för och finansieringen av den statliga
statistiken skall ske enligt följande principer.
Verksamhet som SCB skall ansvara för och som skall anslags-
finansieras:
— Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistik-
samarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt
biblioteks- och arkivservice.
— Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en
entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroen-
det för statistiken.
— Vissa centrala databaser
Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall
ansvara för:
— Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall
finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
— Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finan-
sieras av beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter
anpassas till de förändringar som genomförs.
Utredarens förslag: Överensstämmer bara delvis med mitt förslag.
Enligt utredaren bör endast SCB:s förvaltningsuppgifter anslagsfinan-
sieras. All övrig statistik avgiftsfinansieras. Så långt som möjligt skall
särskilt utsedda myndigheter vara huvudansvariga för statistiken. I övrigt
skall departementen ha detta ansvar.
Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. De flesta remissinstans-
erna välkomnar ett ökat användarinflytande, men uppfattningarna om hur
detta skall uppnås är delade. Som exempel kan nämnas Riksbanken som
avstyrker förslaget till decentralisering men inte utesluter att det
genomförs för vissa särskilda sektorer.
Flera remissinstanser såväl bland de som tillstyrker som de som
avstyrker förslaget ställer villkor för sina ställningstaganden.
Förslaget tillstyrks i stor utsträckning av de myndigheter där statistiken
har en operativ roll i verksamheten. Det gäller tex Socialstyrelsen,
Statens skolverk, Statens jordbruksverk, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl.
Mer principiella skäl för en decentralisering och ett stöd för förslaget
framförs av bl.a. Datainspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskattever-
ket, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen och
Företagens uppgiftslämnardelegation. Deras ställningstaganden motiveras
med att man önskar en begränsning av antalet integritetskänsliga register
på SCB, att man tror att statistiken kommer att bedrivas effektivare och
bli relevantare och att man vill se en mer spridd statistikkompetens i
samhället. Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
anser att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men att det
därutöver krävs en genomgripande omorganisation med mål att decentra-
lisera såväl ansvaret för som produktionen av statistiken.
Förslaget avvisas i allmänhet av de remissinstanser som har tydliga
sektorövergripande statistikbehov. Riksbanken, Finansinspektionen och
andra remissinstanser som företräder ekonomisk-politiska intressen hör
till denna grupp. Därutöver avvisas förslaget av forskarrepresentanter,
universitet och högskolor samt arbetstagarorganisationerna. Invändningar
och tveksamheter gäller bl.a. att krav på statistikens objektivitet, kvalitet
och tillgänglighet inte anses tillgodosedda med förslaget. Men också de
ekonomiska effekterna av förslaget ifrågasätts och man befarar en ökad
byråkrati och ökade kostnader.
Skälen för mitt förslag: Den statliga statistikproduktionen i Sverige
är i huvudsak centraliserad till SCB. Statistiken betjänar en rad olika
ändamål i samhället — både grundläggande och mer operativa. En
återkommande fråga i styrningen av den statliga statistiken har varit hur
anpassningen till användarnas olika behov bäst skall tillvaratas i en starkt
centraliserad verksamhet. Under senare år har denna fråga blivit alltmer
accentuerad bl.a. genom att relationerna mellan regering och myndigheter
förändrats. Okad decentralisering av beslutsfattandet och mål- och
resultatstyrning av verksamheterna har gett myndigheterna en självständi-
gare roll när det gäller genomförandet och vilka medel som behövs för
att klara verksamheten. Kraven på att ta fram ny statistik har ökat, men
möjligheterna till omprioriteringar har begränsats av det centrala
styrsystemet. Samtidigt har resurserna för offentlig verksamhet krympt.
Det system som nu tillämpas är inte tillräckligt flexibelt för en ny
styrfilosofi. Det ställer inte heller krav på användarna att ta de kost-
nadsmässiga konsekvenserna av sina önskemål om ny statistik och att
väga behovet av ny statistik mot andra åtgärder.
Förutsättningarna att löpande ompröva statistiken underlättas om
kopplingen mellan användare och producent stärks. Jag är dock medveten
om att statistik i många fall inte enkelt kan hänföras till en enda eller ett
fåtal användares behov. Kraven på objektivitet, kvalitet och tillgänglighet
är grundläggande för den officiella statistiken. Därför delar jag utred-
ningens uppfattning om att det måste ställas särskilda krav på myndig-
heter med ansvar för officiell statistik. De skall bevaka och samordna
även andra statistikbehov än sina egna, de skall vara och uppfattas som
objektiva i sin statistikroll och de ska ha de praktiska och kunskaps-
mässiga möjligheterna att inneha statistikansvaret. Jag har beaktat
remissinstansernas synpunkter och funnit att det föreligger betydande
svårigheter att uppfylla dessa krav om all officiell statistik avgifts-
finansieras och decentraliseras. Det finns risker för bristande samordning,
dubbelarbete, ökat uppgiftslämnande, minskat förtroende för statistiken
Prop. 1992/93:101
och mindre till-gänglig statistik. Utredarens förslag innebär dessutom att Prop. 1992/93:101
departementens arbetsbörda kan komma att öka väsentligt i de fall det
inte är möjligt att utse en ansvarig sektormyndighet.
Mot den bakgrunden och med hänsyn till att officiell statistik kommer
att förändras mycket lite över tiden talar såväl praktiska som principiella
skäl för att SCB tilldelas ansvar för delar av denna statistik.
Genom mitt förslag att ge SCB anslag för att hålla vissa centrala
statistikdatabaser tillgängliga kan användarna själva finansiera och avgöra
vilken statistik som skall tas fram från de statistiska databaserna utöver
den statistik som SCB tar fram.
Det har från flera remissinstanser framförts farhågor för att ett
decentraliserat ansvar för statlig statistik får till följd att den inte blir lika
tillgänglig som tidigare. Jag anser dock inte att ett mera spritt ansvar för
den statliga statistiken innebär någon risk för en sämre tillgänglighet än
i dag. Offentlighetsprincipen så som den kommer till uttryck i tryck-
frihetsförordningensregler om allmänna handlingar gäller oavsett hur
statistikansvaret är placerat. Men som jag redan anförde i propositionen
om förenklad statistikreglering (prop. 1991/92:118 s.20) är dessa
principer otillräckliga för att göra statistiken tillgänglig för alla och
envar. Det behövdes aktiva åtgärder från regeringens sida för att sprida
statistiken. Föreskrift om sådana åtgärder kommer jag också att föreslå
regeringen, dessa föreskrifter skall självfallet också gälla för sektorsmyn-
dighetema.
Officiell statistik som någon annan myndighet än SCB föreslås få
ansvar för är sådan statistik som har en huvudanvändare och är starkt
sektoranknuten. Vidare måste de praktiska förutsättningarna att ta över
ansvaret för statistiken finnas. Sådana områden finns inom t.ex. arbets-
milj östati stiken, jordbruksstatistiken, utbildningsstatistiken och viss
statistik inom socialsektorn. Vilken statistik som i övrigt bör komma
ifråga får klaras ut i en genomförandeprocess med berörda intressenter.
I detta sammanhang vill jag även fästa uppmärksamheten på de särskilda
krav som ställs på statistikuppgifter vid kris- och krigsförhållanden och
SCB:s uppgifter att säkerställa statistikproduktionen inom bl.a. försörj-
ningsområdet.
Jag räknar med att de principer som redovisas här kommer att leda till
att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskar till ca 50% av
nuvarande verksamhets volym. Hur omfördelningen av medel bör ske i
samband med att statistikansvaret överförs till annan myndighet kommer
att föreslås i särskild ordning. I avsnitt 2.2.6 redovisar jag hur genom-
förandet av förändringarna bör ske.
Som en följd av förslaget kan delprogramindelningen av SCB:s anslag
slopas.
I likhet med utredaren tar jag inte ställning till om de delar av SCB:s
statistik som föreslås bli avgiftsfinansierade skall produceras av SCB eller
annan statistikproducent. Detta blir en uppgift för ansvariga myndigheter.
Hänsyn måste dock tas till de synpunkter som bl.a. Datainspektionen fört
fram om registeransvar och behovet av författningsreglering av integri-
tetskänsliga register. Dessa frågor redovisas närmare under punkt 2.2.7.
2.2.3 SCB:s förvaltningsfunktion
Prop. 1992/93:101
Min bedömning: SCB bibehåller sin statistiska förvaltningsfunktion,
dvs. ansvaret för grundläggande metodutveckling, samordning,
spridning och informationsservice. Verksamheten anpassas till en
mer decentraliserad ansvarsfördelning.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har ifrågasatt denna roll för
SCB. Flera har understrukit ett ökat behov av samordningsinsatser både
vad gäller statistikens innehåll och dess uppgiftsinsamling. Socialstyrel-
sen, Statensjordbruksverk, Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens
naturvårdsverk och Konsumentverket är kritiska till att SCB föreslås få
hela ansvaret för den internationella statistiksamordningen. De anser att
denna bör handhas av sektorsansvarig myndighet.
Skälen för min bedömning: Förvaltningsfunktionen blir viktigare vid
en mer decentraliserad statistikmodell. Behov av samordningsinsatser
för att stärka statistikens kvalitet och underlätta uppgiftslämnandet kan
förväntas öka. Särskilda insatser kan också behövas för att öka statisti-
kens tillgänglighet och underlätta användning och framtagning av
statistik. I detta sammanhang bör forskningens speciella behov särskilt
uppmärksammas. Möjligheter att ställa statistiska databaser till an-
vändarnas förfogande bör utvecklas inom ramen för de rättsliga
förutsättningar som föreligger enligt bl.a. datalagen och sekretesslagen.
SCB har i sin treårsrapport föreslagit en omfattande satsning på att öka
tillgängligheten i dessa avseenden. Detta ligger således i linje med min
bedömning.
Vad gäller spridning av och information om officiell statistik avser jag
att föreslå regeringen att reglera detta närmare i förordningen med
verkställighetsföreskrifter till lagen om den officiella statistiken. De
rutiner som hänger samman med en ändrad ansvarsfördelning för
spridning av och information om officiell statistik bör behandlas av den
kommitté för genomförandet som jag nedan föreslår skall tillkallas.
SCB har en självklar ställning i det internationella statistiksamarbetet
genom EES-avtalet och samarbetet med Eurostat, Europeiska gemenska-
pernas statistikkontor. Denna roll kvarstår och kan komma att förstärkas
med ett ev. framtida svenskt medlemskap. SCB har också ett etablerat
och omfattande statistiksamarbete med andra internationella oigan. Detta
bör dock inte utesluta att i större utsträckning än i dag involvera
sektormyndighetema i detta samarbete. Jag anser att det är av stor vikt
att sektorsmyndigheterna blir mer delaktiga i statistikbesluten också på
det internationella planet. Särskilt viktigt är detta naturligtvis på områden
där statistiken utnyttjas för internationella bidrags- och övervaknings-
system. I enlighet härmed bör de myndigheter som har ansvar för
officiell statistik också ha huvudansvaret för det internationella statistiksa-
marbetet inom sitt område. Det är dock viktigt att SCB:s roll när det
gäller att bevaka kvalitetskontroll och internationell jämförbarhet Prop. 1992/93:101
bibehålls. Jag vill i detta sammanhang också understryka vikten av att
berörda myndigheter förmedlar en enhetlig uppfattning från svensk sida
i det internationella samarbetet.
Ett syfte med en mer decentraliserad statistikverksamhet är att sprida
den statistiska kompetensen utanför SCB. Samtidigt är det viktigt att det
kvalificerade statistiska metodarbetet ges goda utvecklingsmöjligheter.
Den kompetens SCB har byggt upp på metodsidan bör hållas samman
även fortsättningsvis. Resultaten av detta arbete bör genom olika åtgärder
spridas och komma fler myndigheter till godo.
2.2.4 Särskild samordning
Min bedömning: Myndigheter med ansvar för officiell statistik skall
samordna användarnas behov av statistik på sitt område.
Ansvaret för bevakning och samordning av den statliga statistiken
på nationell nivå inriktas på de övergripande och långsiktiga
frågorna och bereds inom regeringskansliet i anslutning till regel-
bundna översyner av författningsregleringen och det årliga bud-
getarbetet.
Utredarens förslag: Överensstämmer till vissa delar med mitt.
Utredaren föreslår ett särskilt statistikråd knutet till finansdepartementet.
Vidare föreslår utredaren en översyn av förordningen (1982:668) om
statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och
kommuner, i vad avser reglerna om samråd vid uppgiftsinsamling samt
en prövning av att införa en föreskrift om samråd i statistikfrågor i
verksförordningen (1987:1100).
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar explicit
ställning till förslaget att samordna andra intressenters statistikbehov. Av
de som varit positiva till en ändrad ansvarsfördelning är flertalet beredda
att också ta över samordningsansvaret. De som är negativa till förslaget
befarar att det kan bli mycket betungande och kostsamt.
Remissinstanserna är inte överens i fråga om behovet av ett särskilt
statistikråd. Många befarar att det inte blir tillräckligt starkt. Flera
instanser anser att statistikrådets uppgifter bör åläggas SCB som central
förvaltningsmyndighet. Andra som t. ex. Kemikalieinspektionen pekar på
behovet av sektorvisa statistikråd. Ytterligare andra ställer krav på att
rådets uppgifter preciseras och att det ges en stark representation.
De remissinstanser som tagit upp frågan om samråd med uppgiftslämn-
ama och Statistiska centralbyrån har i allmänhet ställt sig bakom
förslagen.
Skälen för min bedömning: Den officiella statistiken är till sin
karaktär av sådan grundläggande och allmän betydelse att de myndig-
heter som har ansvaret för den måste se till att alla användares behov
tillgodoses. En förutsättning för att decentralisera anvaret för denna
10
statistik är därför att statistikansvariga myndigheter tar sitt samordnings-
ansvar. Formerna för hur samordning bäst skall ske kan dock behöva
variera mellan statistikområdena.
Det kan också finnas behov av samordning över sektors- och myndig-
hetsgränser. Det gäller avgränsning av ansvaret för den officiella
statistiken genom regelbundna översyner av statistikförfattningama samt
fördelning av medel för statistik. Till skillnad från utredaren anser jag att
detta arbete bäst sker i anslutning till det ordinarie arbetet i regerings-
kansliet. Arbetet som bör inriktas på långsiktiga frågor och övergripande
prioriteringar kan med fördel bedrivas med kvalificerat stöd från
myndigheter och organisationer utanför regeringskansliet.
Utredningen har föreslagit att en översyn görs av förordningen om
uppgiftslämnarsamråd (1982:668). Jag tar inte nu ställning till om detta
samråd behöver anpassas till de nya styrformer som föreslås för
statistiken.
Slutligen är det min uppfattning att det kan finnas behov av att medvet-
andegöra myndigheterna om skyldigheten att samråda med SCB i
statistikfrågor när statistikansvaret sprids. Jag avser att föreslå regeringen
att föreskrifter om samråd tas in i den tidigare nämnda statistikförord-
n ingen.
2.2.5 SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet
Prop. 1992/93:101
Min bedömning: I framtiden kommer mer statistik att tas fram
utanför SCB. Samtidigt förväntas volymen av SCB:s avgiftsfinans-
ierade verksamhet öka kraftigt. Denna måste därför hållas redovis-
ningsmässigt helt åtskild från den anslagsfinansierade delen. Det är
vidare angeläget att anpassa ekonomistyrning, intemredovisning,
uppföljning och resultatredovisning så att både direkta och indirekta
kostnader belastar rätt objekt.
Full kostnadstäckning bör gälla som ekonomiskt mål för den
avgiftsfinansierade verksamheten.
Utredaren föreslår att SCB:s prissättning skall baseras på självkost-
nadema med anpassning till marknadssituationen. Utredaren föreslår
vidare att myndigheter som vill starta egen statistikproduktion skall göra
totalkostnadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.
Utredaren ställer inte några särskilda krav på styrning och uppföljning av
uppdragsverksamheten.
Remissinstanserna: I den mån remissinstanserna yttrat sig i denna
fråga gäller det dels de särskilda reglerna om anbudsförfarande, dels
förslagen om prissättning av SCB:s uppdragsverksamhet.
Anbudsförfarandet stöds av t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen och SCB.
Enligt SCB bör en jämförelse inte bara avse kostnaderna utan även
statistikens samordning och jämförbarhet. Industriförbundet och Svenska
arbetsgivareföreningen avstyrker utredningens förslag att ge SCB en
särställning i anbudsförfarandet.
11
Flera myndigheter har inget att invända mot förslagen om prissätt- Prop. 1992/93:101
ningen. Andra t.ex. Konkurrensverket är mycket tveksamma till
utredningens förslag om marknadsanpassad självkostnad. Konkurrens-
verket anser att med den monopolställning SCB har är självkostnadsprin-
cipen att föredra.
Socialvetenskapliga forskningsrådet tar upp SCB:s prissättning i
relation till forskningsanslagen och välkomnar utredarens förslag att
forskningens anslag bör anpassas till en situation där forskarna blir
beställare av statistiken.
Skälen för min bedömning: Med en betydligt större andel avgifts-
fmansierad verksamhet krävs ett mer marknadsorienterat arbetssätt inom
SCB. Det gäller såväl marknadsföring av statistiken som lyhördhet mot
kundernas behov. Därutöver behöver såväl regeringen som övriga
beställare av statistik ett underlag som gör det möjligt att se alla
kostnader för de olika statistikproduktema. Statistik som finansieras över
statsbudgeten måste hållas redovisningsmässigt åtskild från den avgifts-
finansierade statistiken.
Ett starkt skäl for principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt
mål för SCB:s avgiftsfinansierade statistikproduktion är enligt min
mening den monopolsituation som råder på många områden. Ingen
marknadsanpassning av priserna bör därför genomföras. Samrådsskyldig-
heten med Riksrevisionsverket som följer av bestämmelserna i avgifts-
förordningen (1992:191) garanterar dessutom att korrekta underlag för
beräkning av avgifternas storlek tas fram.
Jag anser inte att det anbudsförfarande som utredaren föreslår skall
genomföras. Redan de generella upphandlingsregler som gäller och de
nya regler som jag snart kommer att föreslå riksdagen samt de ekonomis-
ka styrmedel som regeringen förfogar över är enligt min mening
tillräckliga styrinstrument.
12
2.2.6 Genomförandet
Prop. 1992/93:101
Min bedömning: Den nya ansvarsfördelningen bör genomföras
successivt i samråd med berörda myndigheter och departement.
En genomförandekommitté inrättas för att mera i detalj planera hur
förändringarna skall genomföras.
Kommittén skall mot bakgrund av de principer och förslag som jag
förordat i samråd med departement och myndigheter
— gå igenom vilka effekter den nya ansvarsfördelningen mellan
SCB och övriga myndigheter får för de enskilda statistikproduk-
tema och berörda myndigheters anslag,
— i detalj klargöra SCBs ansvar för spridning av officiell statistik
och hur omfattande spridningen behöver vara,
— föreslå vilka centrala databaser som skall vara anslagsfinan-
sierade vid SCB,
— föreslå organisationsförändringar där sådana behövs för att
anpassa verksamheten till de nya kraven samt
— senast den 1 april 1993 redovisas en tidsplan för förändringarna.
Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna stöder i stor utsträckning att ett
genomförandeorgan inrättas för att lösa kvarvarande frågor och för att se
till att genomförandet inte medför problem för statistikens kvalitet m.m.
Skälen för min bedömning: Frågan om hur statistikstymingen skall
förändras i detalj, är alltför omfattande för att lösas med hjälp av enbart
principiella överväganden. Den måste dessutom lösas i det praktiska
förändringsarbetet och i nära samarbete med de departement och
myndigheter som berörs. Jag är angelägen om att arbetet kan igångsättas
så snart som möjligt och att åtgärderna tidsplaneras så att berörda parter
ges möjlighet till att anpassa sin verksamhet efter de ändrade förhållan-
denna. För att underlätta omställningen anser jag att en genomföran-
dekommitté bör tillkallas. Jag avser därför att återkomma till regeringen
med förslag till en sådan utredning.
2.2.7 Förfoganderätt, registerfrågor, sekretess och integritetsskydd
m.m.
Min bedömning: Frågor om förfoganderätten till statistisk infor-
mation och olika register samt sekretessen och skyddet mot
integritetsintrång måste utredas ytterligare. Jag kommer att föreslå
att dessa frågor löses i särskild ordning.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att det särskilda genomförande-
organet skall utreda frågan om förfoganderätt, registeransvar m.m.
13
Frågor sammanhängande med förfoganderätten till insamlad statistik och Prop. 1992/93:101
de rättsliga aspekterna av uppdragsverksamheten behandlas inte explicit
i utredningen. Utredaren konstaterar att enligt av SCB tillämpad praxis
har SCB äganderätten till primärdata som verket samlat in eller lagrat i
sina register, såvida inte annat avtalats. Han konstaterar vidare att frågan
om äganderätten kan fordra olika lösningar beroende på växlande för-
hållanden och torde bäst komma att lösas avtalsvägen. För SCB:s
avgiftsfinansierade statistik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills
tillämpad praxis. Vad beträffar sekretessen och integritetsskyddet
redogörs enbart för gällande bestämmelser och praxis.
Remissinstanserna: Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges
Industriförbund anför i sitt gemensamma yttrande att det råder en
besvärande oklarhet beträffande de rättsliga grunderna för den statliga
statistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande kommersiella
verksamheten vid SCB. De riktlinjer som gäller för nuvarande uppdrags-
verksamhet vid SCB torde sakna rättslig dignitet. De rättsliga villkoren
för all dataservice/uppdragsverksamhet inom den statliga statistikproduk-
tionen samt äganderätten till statistikens primäruppgifter måste därför
noggrant klargöras i nära anslutning till att de institutionella formerna för
den framtida statistikproduktionen fastställs.
Datainspektionen påpekar att regleringen av flera känsliga register hos
SCB med åren har blivit mycket svåröverskådlig. Det är därför av stor
vikt att de rättsliga konsekvenserna av en decentralisering av statistik-
verksamheten blir noggrant utredda. Ökningen av antalet personregister
som innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter gör att särskild
uppmärksamhet måste härvid ägnas åt sekretessen. Inspektionen
tillstyrker att det inrättas ett särskilt tillfälligt organ inför omläggningen
av statistikverksamheten för att utreda registeransvar, ägaransvar,
sekretess och integritetsskydd, tillgänglighet av grunddata för andra
användare, publicering, internationellt samarbete osv.
Också Skolverket, som under det senaste budgetåret haft beställar-
ansvaret för statistikproduktionen i skolsektorn, anser att ytterligare
utredningsarbete krävs för att komma fram till generella lösningar på
vissa av de frågor som måste lösas i ett uppdragsförhållande.
Statistiska centralbyrån framhåller att med SCB:s inställning till
utredningens huvudförslag saknas anledning att närmare gå in på frågorna
om äganderätt. Verket vill emellertid betona att det är av utomordentlig
betydelse att SCB får disponera över det material som samlas in och att
SCB är ansvarig för de register som statistiken baseras på. Frågan är av
central betydelse för möjligheterna att bedriva en rationell statistik-
verksamhet. Att reducera den till en fråga som får lösas avtalsvägen
innebär enligt SCB:s mening en risk för otillfredsställande och oenhetliga
lösningar för andra användare än beställaren.
Skälen för min bedömning: Som flera i sammanhanget tunga
remissinstanser har påpekat råder det f.n. en betydande oklarhet om vissa
rättsliga aspekter kring rätten till insamlade statistiska grunddata och
upprättade register. Dessa frågor, liksom sekretessen och integritets-
skyddet, har inte i tillräcklig omfattning behandlats av 1990 års statistik-
14
utredning. Enligt remissinstansernas mening måste dessa frågor utredas Prop. 1992/93:101
ytterligare. Jag delar denna uppfattning. Oavsett hur den statliga
statistikens framtida organisation kommer att utformas är det av
utomordentligt stor vikt att de rättsliga grunderna för samhällets
statistikverksamhet blir allsidigt genomlysta och fastställda.
I detta sammanhang bör särskilt integritetsskyddet beaktas. Antalet
personregister med mycket integritetskänsliga uppgifter har under senare
år ökat starkt. Det kan vara fråga om uppgifter om en persons sociala
och ekonomiska förhållanden, hälsotillstånd, brottslighet o.d. Dessa
uppgifter har samlats in för användning i en viss speciell verksamhet,
t.ex. skatteförvaltning, sjukvård osv. Risken för spridning av sådana
känsliga uppgifter upplevs av många som oroande. Datainspektionen har
också i olika sammanhang framhållit behovet av en mer samlad författ-
ningsreglering av flera känsliga personregister hos SCB för att förstärka
sekretessskyddet. Jag anser detta vara en angelägen uppgift. Det kan
exempelvis finnas skäl att reglera en del av SCB:s register i en samlad
lagstiftning. Vid en översyn av integritetsfrågoma måste dock även for-
skningens behov av statistik beaktas.
Remissinstanserna har pekat på möjligheten att dessa frågor får lösas
av det föreslagna genomförandeorganet. Enligt vad jag tidigare föreslagit
får genomförandekommittén mycket omlättande arbetsuppgifter. Jag anser
därför att denna kommitté inte bör belastas med ytterligare uppgifter. Ett
sådant utredningsuppdrag är huvudsakligen av juridiskt slag. Även om
organet tillförs för ändamålet behövlig juridisk expertis skulle detta leda
till en viss splittring av verksamheten. Jag ämnar därför föreslå att de
rättsliga frågorna utreds i särskild ordning. Självfallet måste genomföran-
dekommittén beakta resultatet av detta utredningsarbete när det gäller att
bedöma de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ny
ansvarsfördelning.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna de principer för ansvarsfördelning och finansiering mellan
SCB och övriga myndigheter som jag har förordat (avsnitt 2.2.2).
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del
av vad jag i övrigt har anfört om principer för styrning, finansiering och
samordning av den statliga statistiken.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för
de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
15
I betänkandets inledande kapitel (1-3) tecknas bakgrunden till dagens
organisation och styrning av den statliga statistikverksamheten. Vidare
sammanfattas där vissa tidigare utredningars överväganden och förslag
avseende den statliga statistikverksamheten liksom andra utgångspunkter
för utredningens bedömningar.
I kapitel 4 beskrivs kortfattat hur den svenska statliga statistiken berörs
av det internationella statistiksamarbetet, mål och medel för EG:s
statistikverksamhetet och hur den svenska statistiken berörs av EES-
avtalet och ett eventuellt EG-medlemskap.
Kapitel 5 innehåller en beskrivning av den statliga statistikverksam-
heten i Sverige, dess omfattning, ansvarsfördelningen, användarin-
flytandet, organisation, ekonomi, SCB:s nuvarande uppdragsverksamhet
samt den statliga statistikens publicering. Vidare redovisas i korthet en
överslagskalkyl över kostnaderna för den totala statliga statistikpro-
duktionen, ca 850 miljoner kronor år 1991, samt uppgifter om verksam-
heten i SCB:s samrådsgrupper åren 1989-1990, mera utförligt i bilaga 4.
Av en analys av SCB:s finansiering, omsättning ca 700 miljoner kronor
budgetåret 1990/91, framgår att bilden är mycket komplicerad samt att
gränsen mellan anslag och uppdrag är oklar och tillämpas oenhetligt.
Drygt en femtedel av SCB:s statistikverksamhet inklusive tjänsteexport
är nu uppdragsfinansierad.
Prissättningen för SCB:s uppdragsverksamhet baseras på självkost-
nadskalkyler och skall totalt sett ge full kostnadstäckning. För statisti-
kuppdrag görs på grundkalkylen, som är densamma som för den anslags-
finansierade verksamheten, ett pålägg om 20 procent för marknadsföring,
uppdragsadministration, okalkylerade löneuppräkningar, räntekostnader,
avsättning till riskkapital m.m.
Utredningen föreslår att SCB:s prissättning liksom hittills skall baseras
på självkostnadema med anpassning till marknadssituationen. Vidare skall
myndigheter som vill starta egen statistikproduktion göra totalkost-
nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.
Kapitel 6 innehåller, som underlag för prövningen av frågan om medel
för ökat användarinflytande på den statliga statistiken och en mera
effektiv styrning av den, dels beskrivningar av tidigare diskussioner om
styrningen samt nuvarande stymingsförhållanden, dels en sammanfattande
beskrivning av hur statistiken styrs i några andra länder. Två olika
alternativ för förbättrad styrning redovisas med bedömda för- och
nackdelar.
Bedömningarna resulterar i ett förslag om delegering av beställaransva-
ret för statistik till användarmyndigheter så långt detta är möjligt och
lämpligt. Beställarmyndigheter skall ha ansvaret för att även andra
statistikanvändares statistikbehov blir tillgodosedda. Ett användaroriente-
rat organ, ett statistikråd eller motsvarande, inrättas för nationell
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.1
16
samordning av användarintressena, för bevakning av att viktiga statistik- Prop. 1992/93:101
behov inte blir eftersatta samt för rådgivning till regeringen i statistik- Bilaga 1.1
frågor m.m.
Till stöd för SCB i dess samordningsroll föreslår utredningen att det i
verksförordningen (1987:1100) införs en föreskrift om att myndigheter
skall samråda med SCB i statistikfrågor jämte hänvisning till samråds-
förordningen (19788:610).
För myndigheten SCB innebär utredningens förslag att all statistikpro-
duktion skall uppdragsfinansieras medan SCB:s förvaltningsuppgifter
avseende samordning av den svenska statistiken, internationellt statistiksa-
marbete, statistikservice, statistiskt bibliotek m.m. liksom hittills skall
anslagsfmansieras. Statistikprodukter för vilka det inte finns någon
entydig huvudanvändare, t.ex. statistik av sektorövergripande karaktär,
vissa centrala statistikregister m.m. skall ha departement som beställare.
En preliminär prövning av möjligheterna att delegera beställaransvaret
för SCB:s statistikprodukter visar att i en första etapp kan beställaransva-
ret för statistik till en kostnad motsvarande drygt 40 procent av SCB:s
statistikanslag förläggas till myndigheter. Nära 50 procent får departe-
ment som beställare. För SCB:s förvaltningsuppgifter behöver verket ett
anslag motsvarande ca 10 procent av nuvarande anslag. Enligt ut-
redningens bedömning bör andelen statistikverksamhet för vilken
beställaransvaret kan föras över till myndigheter kunna ökas betydligt
utöver vad som angetts för vissa departementsområden.
Att helt uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet avstyrks av utredningen
dels då det är principiellt fel att uppdragsfinansiera statlig förvaltnings-
verksamhet, dels då det skulle medföra ett behov av att höja priserna på
SCB:s statistikprodukter vilket skulle påverka SCB:s konkurrensneutrali-
tet. I kapitel 6 utvecklas konsekvenserna av utredningens förslag till
styrning av statistiken enligt utredningens bedömning.
Vidare konstateras att utredningens förslag om delegering av be-
ställaransvaret innebär en förhållandevis stor omställning, både för
beställarna och för statistikproducenterna, främst SCB. Ett organ kan
därför behöva inrättas för att inför och under genomförande av om-
läggningen bereda aktualiserade frågor och bistå SCB vid beredningen av
principfrågor.
Omläggningen till uppdragsfinansiering av SCB:s statistikproduktion
bedöms kunna få betydelse för uppgiftslämnama och tillämpningen av en
förordning (1982:668) om inhämtande av uppgifter, som bl.a. innehåller
föreskrifter om samråd med uppgiftslämnare. Utredningen föreslår att
regeringen låter genomföra en översyn av nämnda förordning med sikte
på förstärkt samrådsskyldighet.
I kapitel 7 behandlas vilka åtgärder som behöver vidtas för att ökad
efterfrågestyming av statistiken inte skall medföra att samhällsviktig
statistik, basstatistik, inte tas fram därför att ingen tar ansvaret för att
beställa och bekosta den. Som underlag för bedömningarna och förslagen
återges tidigare diskussioner om officiell statistik och basstatistik samt
kriterier för prioritering av statistik i ett par andra länder. För av-
gränsning av vad som skall räknas till officiell statistik används en
17
2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101
indelning i statistikområden. För motsvarande avgränsning av vad som
skall anses utgöra basstatistik kan erfordras en mera deltaljerad indelning,
i statistikprodukter.
Det är inte möjligt att inom denna utrednings ram gå igenom hela
statistikområdet och bedöma vaije statistikprodukts betydelse, vilken
dessutom kan förändras från tid till annan. Därför anges vissa kriterier
(7) för bedömning av huruvida en statistikprodukt skall anses tillhöra
basstatistiken eller inte. Det får ankomma på departementen att efter
dialog med viktigare statistikanvändare fastställa vilka statistikprodukter
som skall hänföras till basstatistik inom deras områden.
Beställarmyndigheternas ansvar för framtagning av basstatistikpro-
duktema får läggas fast genom föreskrift i myndigheternas instruktioner,
vid behov mera detaljerat i regleringsbrev eller i uppdrag till myndig-
heterna. Det av utredningen i föregående kapitel föreslagna användarori-
enterade samordningsorganet, ett statistikråd eller motsvarande, bör få
till uppgift att främja samordningen av nationella och internationella
statistikintressen, att särskilt bevaka att statistik av allmäninformativt
intresse tas fram, att yttra sig över nedläggning av statlig statistik m.m.
Rådet bör även lämna en årlig redogörelse för den statliga statistiken till
regeringen.
Basstatistiken bör liksom den officiella statistiken vara allmänt
tillgänglig och publiceras som officiell statistik. SCB bör liksom hittills
ge information och vägledning beträffande var statlig statistik finns att
tillgå och hur den hålls tillgänglig.
Betänkandets kapitel 8 innehåller en sammanfattning av utredningens
förslag samt viss utveckling av deras innebörd, se s. 125 f.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.1
18
Utredningens förslag
1. Ansvaret för detaljstyrningen av den statliga statistikverk-
samheten delegeras så långt möjligt och lämpligt till särskilt
utsedda myndigheter, huvudansvariga för statlig statistik.
2. All statistikproduktion vid SCB uppdragsfmansieras, SCB:s
förvaltningsuppgifter anslagsfinansieras.
3. Basstatistiken avgränsas efter sju föreslagna kriterier och
statistikbehovet tryggas genom föreskrifter till statistikan-
svariga myndigheter och bevakning av ett nyinrättat statistik-
råd. Regeringen lämnar årlig redogörelse till riksdagen för den
statliga statistiken.
4. Användarintressena samordnas dels för de olika statistikom-
rådena av statistikbeställama, dels nationellt av statistikrådet,
som bl.a. företräder även mera allmäninformativa intressen
och årligen avger en redogörelse för den statliga statistikverk-
samheten till regeringen.
5. SCB:s prissättning skall liksom hittills baseras på självkostan-
dema med anpassning till marknadssituationen; myndigheter
som vill starta egen statistikproduktion skall göra totalkost-
nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.
6. Basstatistiken skall liksom den officiella statistiken vara
allmänt tillgänglig. För SCB:s uppdragsfinansierade statistik
i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpade rikt-
linjer.
7. All basstatistik bör publiceras i lämplig form, bl.a. som
officiell statistik. SCB bör ge information och vägledning
beträffande var statlig statistik finns att tillgå och hur den hålls
tillgänglig.
8. Ett genomförandeorgan inrättas för att i samråd med depar-
temnt och myndigheter mera i detalj planera hur förändring-
arna skall genomföras.
9. Regeringen låter göra en översyn av förordningen (1982:668)
om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från nä-
ringsidkare och kommuner, i vad avser reglerna om samråd
vid uppgiftsinsamling.
10 . Regeringen prövar att i verksförordningen (1987:1100) införa
en föreskrift om samråd i statistikfrågor med SCB med hän-
visning till samrådsförordningen (1978:620).
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.1
19
Följande myndigheter och organisationer m.fl har efter att ha anmodats
eller beretts tillfälle eller på eget initiativ till detta avgett yttranden över
1990 års statistikutrednings betänkande (SOU 1992:48) Effektivare
statistikstyming.
Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datain-
spektionen, Datalagsutredningen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskol-
legium, Överstyrelsen för civil beredskap, Socialstyrelsen, Riksförsäk-
ringsverket, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Postverket, Televerket,
Banverket, Vägverket, Trafiksäkerhetsverket, Transportforskningsbe-
redningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens väg- och trafikinstitut,
Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Statistiska
centralbyrån (SCB), Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-
verket, Konjunkturinstitutet, Boverket, Statens arbetsgivarverk, Statens
löne- och pensionsverk, Skolverket, Verket för högskoleservice, Stock-
holms Universitet, Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Högskolan i
Jönköping, Universitetet i Lund, Högskolan i Växjö, Forskningsråds-
nämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicin-
ska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Statens jord-
bruksverk, Statens livsmedelsverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket,
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Arbetsmiljöinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöfonden,
Arbetslivscentrum, Riksarkivet, Statens invandrarverk, Närings- och
teknikutvecklingsverket, Statens pris- och konkurrensverk/Konkurrens-
verket, Patent- och registreringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens
naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Centralnämnden för fastighets-
data, Riksbanken, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Försäkringskasseförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges
Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riks-
förbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen, Företagens Uppgiftslämnardelegation,
Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska Lokaltrafikföreningen, Fören-
ingen för kommunal statistik och planering, Statstjänstemannaförbundets
avdelning vid Statistiska centralbyrån (ST-SCB), Statistiska centralbyråns
vetenskapliga råd, SACO-föreningen vid SCB, Carl-Eric Sämdal (pro-
fessor vid universitetet i Montreal, konsult, vetenskaplig rådgivare åt
Statistics Canada), SABO, Umeå universitet, Svenska statistikersam-
fundet och Folkhälsogruppen.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
20
Bilaga 1.2
Av de sammanlagt 83 instanser som yttrat sig tillstyrker eller stödjer 27
(grupp 1) i allt väsentligt utredningens förslag och ansluter sig till
argumenten för dem. Positiva i princip till förslagen är ytterligare 16
(grupp 2), som emellertid framhåller olika ouppklarade frågor och
behovet av vidare utredning. 20 (grupp 3) är positiva till ett ökat
användarinflytande, men ifrågasätter förslagen. Flera pekar på möjlig-
heterna att öka användarinflytandet inom ramen för den bestående
ordningen.
Två instanser (grupp 4) förordar att de olika departementen skall ha
ansvaret för statistiken inom sina områden.
Avstyrker utredningens förslag gör 8 (grupp 5) och anser bl.a. att
förutsättningar och möjligheter för delegering av statistikansvar behöver
genomlysas mera och att försöksverksamhet med delegering beträffande
skilda statistikprodukter bör utvidgas och utvärderas. Ytterligare 8
(grupp 6) avstyrker förslagen och anser att SCB som central förvalt-
ningsmyndighet bör ha ett samlat ansvar för framför allt basstatistiken.
Två instanser (grupp 7) förordar det av utredningen förkastade
alternativet med styrning och finansiering av statistiken genom en
statistikdelegation.
grupp 1 Domstolsverket
Datainspektionen och Datalagsutredningen
Överstyrelsen för civil beredskap
Socialstyrelsen
Postverket
Banverket
Vägverket och Trafiksäkerhetsverket
Transportforskningsberedningen
Luftfartsverket
Statens arbetsgivarverk
Statens löne- och pensionsverk
Verket för högskoleservice
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Statens jordbruksverk
Statens livsmedelsverk
Fiskeriverket
Arbets miljöinstitutet
Arbets milj öfonden
Konkurrensverket
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Statens naturvårdsverk
Centralnämnden för fastighetsdaga
F örsäkringskasseförbundet
Företagarnas riksorganisation
Sveriges fastighetsägareförbund
21
grupp 2 Riksförsäkringsvewrket Prop. 1992/93:101
Riksrevisionsverket Bilaga 1.2
Riksskatteverket
Konjunkturinstitutet
Boverket
Skolverket
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Kemikalieinspektionen
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
Företagens Uppgiftslämnardelegation
Svenska Lokaltrafikföreningen
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Riksarkivet
Statens invandrarverk
grupp 3 Rikspolisstyrelsen
Televerket
General tullstyrelsen
Universitetet i Lund
Högskolan i Växjö
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Arbetarskyddsstyrelsen
Patent- och registreringsverket
Svenska Kommunförbundet
Landstingsförbundet
Grossistförbundet Svensk Handel
Lantbrukarnas Riksförbund
Sveriges Akademikers Centralorganisation
Föreningen för kommunal statistik och planering
ST-SCB
SACO-föreningen vid SCB
Carl-Eric Sämdal
SABO
Svenska statistikersamfundet
Folkhälsogruppen
grupp 4 Kriminalvårdsstyrelsen
Sjöfartsverket
grupp 5 Socialvetenskapliga forskningsrådet
Stockholms Universitet (Sociologiska institutionen, Statistiska
institutionen, Institutet för social forskning)
Skogsstyrelsen
Närings- och teknikutvecklingsverket
Tjänstemännens Centralorganisation
Landsorganisationen i Sverige
SCB:s vetenskapliga råd
Umeå Universitet
22
grupp 6 Kommerskollegium
Statskontoret
Statistiska centralbyrån
Finansinspektionen
Arbetslivscentrum
Konsumentverket
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
Riksbanken
grupp 7 Statens väg- och trafikinstitut
Byggnadsstyrelsen
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Flera av de myndigheter som är mer eller mindre positiva till utred-
ningens förslag förklarar sig beredda att ta på sig statistikansvaret inom
sina områden eller anger var det annars bör läggas. Det gäller Dom-
stolsverket, Socialstyrelsen, Vägverket, Transportforskningsberedningen,
Boverket, Statens arbetsgivarverk, Skolverket, Verket för högskoleservi-
ce, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Arbetarskyddsstyrel-
sen, Statens naturvårdsverk och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-
den. Även ett par myndigheter som är negativa till förslagen förklarar sig
vara beredda att ta på sig statistikansvar. De är Närings- och tekni-
kutvecklingsverket och Statens väg- och trafikinstitut.
Några remissinstanser går längre än utredningen och tar också upp
fördelarna med att även decentralisera statistikproduktionen. Här kan
nämnas Stockholms universitets statistiska institution, Sveriges in-
dustriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen och Boverket.
Konjunkturinstitutet tar inte direkt ställning till styrform, men framför
synpunkter på hur en delegering av ansvaret för ekonomisk statistik bör
utformas.
Andra remissinstanser finner ingen anledning att ändra nuvarande
former för användarinflytande inom sina egna områden, t ex Kriminal-
vårdsstyrelsen, Riksskatteverket och Skogsstyrelsen.
Direkt avvisande till ändrade ansvarsförhållanden är bl.a. Kommerskol-
legium, Finansinspektionen och Statskontoret.
Från dem som närmare kommenterat sina ställningstaganden kan
anföras följande
Socialstyrelsen (SoS)
Vi finner det lämpligt att uppdrags- eller beställaransvaret för statistiken
inom socialsektorn läggs på Socialstyrelsen. Inom ramen för sin roll som
central förvaltningsmyndighet förhälso- och sjukvården och socialtjänsten
och med uppgift att utöva tillsyn, uppföljning och utvärdering inom det
socialpolitiska området får därmed Socialstyrelsen ta ansvar för intressena
avseende socialsektorns statistikprodukter.
Enligt regeringens proposition 1979/80:6 om Socialstyrelsens uppgifter
m.m. ankommer det idag på Socialstyrelsen "att i samråd med Lands-
23
tings- och Kommförbundet formulera socialsektorns behov av officiell
statistik rörande hälso- och sjukvård och socialtjänst". På socialsektorns
statistikdelegation (SSD), som leds av SoS, ankommer enligt nämnda
proposition "att samordna statistiken inom socialsektorn". Det gäller
hälso- och sjukvårdsstatistik (inkl, dödsorsaksstatistik), social tjänstsstatis-
tik och sjukförsäkringsstatistik. Hit bör man idag också föra viss
arbetsskadestatistik, eftersom Arbetarskyddsstyrelsen numera också är
med i SSD.
Detta innebär att Socialstyrelsen i vissa stycken redan har ett ansvar för
samordningen av användarintressena inom socialsektorn. Socialstyrelsen
har därför en beredskap att ta på sig ett mer samlat beställaransvar. För
denna samordning förutsätts socialsektorns statistikdelegation finnas kvar
samtidigt som socialsektorns intressenter bör återfinnas i det föreslagna
statistikrådet och i de användargrupper som Socialstyrelsen i så fall måste
tillskapa.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Socialstyrelsen har successivt byggt upp beställarkompetens på flera
områden, inte minst genom den pågående uppbyggnaden av kompetens
på Epidemiologiskt centrum, Centrum för utvärdering av metoder i
socialt arbete och generellt genom satsningen på utvärdering vid övriga
enheter. Socialstyrelsen bör därför kunna ges beställaransvar för statistik
inom socialsektorn. Administrativa resurser för att bygga upp ett system
där olika användargruppers intressen kan tas till vara måste dock byggas
upp.
Under en övergångsperiod kan det vara lämpligt att inom vissa
områden låta SCB administrera beställaransvaret, främst inom områden
där myndigheter för tillfallet saknar nödvändig kompetens.
Statens arbetsgivarverk (SAV)
SAV är i egenskap av förhandlande arbetsgivarpart för staten en
betydande avnämare av främst lönestatistik och besitter en hög kompetens
att bearbeta och tolka sådan statistik. Lönestatistiken for det statliga
avtalsområdet är närmast att betrakta som en "driftsstatistik" i SAV:s
verksamhet. Underlaget för denna förhandlingsstatistik sköts sedan 1960-
talet av SCB. Härvidlag föreligger — eller borde föreligga — ett
beställar/producent-förhållande mellan SAV och SCB.
Någon renodlad beställar/producent-relation enligt utredningens modell
gäller emellertid inte mellan SAV och SCB, trots att förutsättningarna för
en sådan kan tyckas självklara. Detta beror på att SAV:s anslag för
produktion av förhandlingsstatistiken 1969 överfördes till SCB mot att
SCB åtog sig att utföra uppdraget efter anvisningar från SAV. Genom
att SCB vidare utnyttjar samma underlag för sin produktion av den
officiella lönestatistiken, har denna för det statliga området kommit att
uppvisa en högre detaljeringsgrad än för arbetsmarknaden i övrigt. Den
officiella statistiken och förhandlingsstatistiken för det statliga området
blandas ofta ihop och betraktas som en enda statistik.
24
SAV har således ingående erfarenheter av de problem som uppstår, när
uppdrag och finansiering beträffande statistikförsörjning inte skiljer klart
mellan rollen som avnämare och beställare å ena sidan och rollen som
producent å den andra. Det framstår enligt SAV:s uppfattning som
självklart att SAV skall uppträda som beställare av förhandlingsstatistiken
på det statliga avtalsområdet. Detta blir också konsekvensen av ett
genomförande av utredningens förslag.
Verket för högskoleservice (VHS)
Inom högskolesektorn har det nyinrättade VHS enligt sin instruktion
"uppgiften att svara för information i samhället om verksamheten vid
universitet och högskolor". Verket ska även — i samarbete med
universitet och högskolor — svara för insamling, bearbetning och
sammanställning av data om universitet och högskolor.
Verket har således en samordnande roll både när det gäller information
om den nationella utvecklingen inom högskolesektorn och när det gäller
den mer "produktionsinriktade" uppföljningen av verksamheten vid
universitet och högskolor. Verket har en renodlat uppföljande roll skild
från den planerande funktionen. De risker för påverkan av statistiken när
myndigheten ska fullgöra såväl den planerande eller producerande
funktionen som den uppföljande är således undanröjda genom den nya
myndighetskonstruktionen. Ett ökat inflytande för VHS över detaljut-
formningen av den statliga statistiken ligger således väl i linje med den
roll som den nya myndigheten på högskolesektorn har tilldelats.
Statens jordbruksverk (SJV)
Jordbruksverkets nuvarande möjligheter att påverka statistikens om-
fattning och utformning är via de organ för samordning av och tillvarata-
gande av användarsynpunkter på den statliga statistikverksamheten som
finns. I detta sammanhang bör nämnas Livsmedelsekonomiska samarbets-
nämnden (LES). Dessutom finns ett antal samrådsorgan direkt kopplade
till Statistiska centralbyrån (SCB). Även om det samråd som hittills ägt
rum givit SJV goda möjligheter att påverka statistikens inriktning anser
verket det väsentligt att användarna i framtiden får ett ännu större
inflytande. Genom ett ökat beställaransvar kan i ännu större utsträckning
än nu statistiken kopplas till användarnas behov. Enligt SJV:s uppfattning
bör huvudanvändaren av statistiken, i likhet med vad som föreslagits av
utredningen, också ha beställaransvaret för statistiken samt tilldelas
resurser för att tillgodose behoven.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Jordbruksverket är en av de främsta användarna av lantbruksregistret
för administrativa ändamål (t.ex. för utbetalning av arealstöd och
djurbidrag). Redan nu har verket således ett stort behov att kunna
påverka statistikens utformning och innehåll.
25
För SJV:s del finns en mängd faktorer som gör att behovet att kunna
påverka jordbruksstatistiken kommer att bli allt större.
Under de närmaste åren behöver statistiken anpassas för att tillgodose
behoven i den föränderliga situation som råder inom det livsmedelspoli-
tiska området. En del i detta utgörs av ett ändrat behov av statistik och
ekonomiska analyser inför EG-förhandlingama och ett ev. kommande
medlemskap. En ökad anpassning av statistiken till EG:s krav och med
möjlighet till snabba förändringar utifrån nya behov orsakade av
reformarbetet inom EG är att vänta.
SJV:s rapportering till och kontakter med internationella organ är redan
nu mycket omfattande när det gäller jordbruksområdet. Jordbruksområdet
är i hög grad reglerat inom EG och en fortsatt detaljerad styrning kan
förväntas inte minst med tanke på CCP-reformen (EG:s reform avseende
den gemensamma jordbrukspolitiken). Exempelvis kommer det sannolikt
att finnas ett behov av omfattande registeruppgifter för administrativa
ändamål eftersom de stödsystem som jordbruksverket nu administrerar
på grundval av lantbruksregistret har motsvarigheten i den reform som
aktualiserats av EG:s jordbrukspolitik. Härutöver kan det ske snabba
förändringar av stödutformning och av statistikens och registerupp-
gifternas innehåll och omfattning. Bl.a. med tanke på detta är det
angeläget att SJV ges det direkta beställaransvaret för statistik rörande
detta område.
I livsmedelsstatistikutredningen framfördes som ett alternativ att LES
skulle handha beställaransvaret när det gäller huvudanvändaren, dvs.
jordbruksverket, vilket också ligger i linje med utredningsförslaget. I
detta sammanhang behöver avgränsningama mot närliggande statistikom-
råden övervägas ytterligare.
Livsmedelsekonomiska samarbetsncimnden (LES)
På det livsmedelspolitiska området finns flera användare av statistiken.
Huvudanvändare av den rena jordbruksstatistiken som produceras av SCB
är Statens jordbruksverk (SJV), som också själv producerar viss statistik.
Användningen av övrig statistik på livsmedelsområdet är mer splittrad.
Livsmedelsstatistikutredningen (LSU) föreslog i betänkandet SOU
1991:99 två tänkbara alternativ som borde kunna ge ett ökat inflytande
över statistikproduktionen för användarna inom livsmedelsområdet. Det
ena alternativet innebar att SJV som huvudanvändare av i första hand
jordbruksstatistiken också ges beställaransvaret för denna statistik. Det
andra alternativet innebar att LES som samordnande myndighet på
området också ges beställaransvaret för den statliga statistiken på det
livsmedelspolitiska området. Medel för statistiken borde enligt LSU i det
första alternativet anvisas till SJV och i det andra fallet till LES under
separata anslag.
LES framhöll i sitt yttrande över LSU att nämnden, om så befanns
lämpligt, var beredd att handha beställaransvaret för statistiken inom
livsmedelsområdet.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
26
I riksdagsbeslutet med anledning av LSU:s förslag gjordes inga
förändringar anslagstekniskt av statistiken på jordbruksområdet men
framhölls att kommande förslag från regeringen om den statliga
statistikens styrning, finansiering m.m. kunde komma att ändra konstruk-
tionen av anslagen för finansieringen av statistiken inom jordbrukets
område (prop. 1991/92:96, JoU15, rskr. 253).
LES vill nu upprepa vad LES framhöll i sitt remissyttrande över LSU:s
betänkande, nämligen att LES är beredd att handha beställaransvaret för
statistiken inom livsmedelssektorn. Oberoende av vilken lösning som
väljs betr, beställaransvaret på livsmedelsområdet kan LES utgöra ett
sådant samordningsorgan för statistiken på livsmedelsområdet som det
föreslagna statistikrådet skulle utgöra för all statistik.
Statens livsmedelsverk
Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är omfattande. Den nya mer
samlade livsmedelspolitiken innefattar alla led i livsmedelskedjan samt
kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Statistikproduktionen måste vara väl
avvägd mellan de olika delområdena och förändras i riktning mot en mer
samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Förutsättningar
måste finnas för att statistikproduktionen med avseende på konsument-
målet inom ramen för en ny livsmedelspolitik kan förbättras.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skulle enligt Livsmedelsver-
ket kunna fylla rollen som beställarmyndighet och samordningsorgan.
Nämnden är ett styr- och samrådsorgan på livsmedelsområdet. Verksam-
heten griper över alla led i livsmedelskedjan.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Skulle regeringen välja att följa utredningens förslag har emellertid
NUTEK förutsättningar att överta huvudansvaret för vissa statistikom-
råden eller delar av dem. Verket är samhällets sektoransvariga myndighet
för att främja näringslivets tillväxt och utveckling, energifrågor, regionala
frågor, teknisk forskning och utveckling (FoU). Verket har lång och bred
erfarenhet av statistiska analyser av näringslivets produktivitets- och
strukturutveckling, utvecklingen av nädringslivets FOU, energimarknader
m.fl. områden. Uppgifter från många statistikgrenar används. Närings-
statistiken, finansstatistiken, forskningsstatistiken, handelsstatistiken är
några. NUTEK har således, förutom ett mycket brett kontaktnät, den
kompetens och den erfarenhet av statistikansvar och statistikupphandling
som krävs för att vara huvudansvarig för delar av samhällets basstatistik.
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
Mot bakgrund av att VTI numera har ansvaret för nulägesbeskrivningar
och statistik rörande transporter och trafik, transport- och trafikprognoser
samt att VTI står neutralt mellan de olika transportslagen är det lämpligt
att VTI konsulteras när basstatistik och annan statistik inom trafik- och
transportområdet skall beställas.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
27
VTI är berett att göra tilläggsbeställningar av statistik när det anses Prop. 1992/93:101
nödvändigt och om ekonomiska resurser ges. Bilaga 1.2
Om utredarens förslag realiseras enligt alternativ 2, är VTI berett att
åta sig beställaransvaret för trafik- och transportstatistiken under
förutsättning att erforderliga resurser erhålls. Det stämmer väl med VTI:s
kompetens och med det utvidgade ansvaret enligt ovan, liksom med det
i VTI:s anslagsframställning framförda förslaget om samordning av
beställning av en ny nationell resvaneundersökning.
Transportforskningsberedningen (TFB)
Även myndighetsalternativet har nackdelar som man måste vara
observant på. Inom transportområdet finns som nämnts många statistikan-
vändare. Det är enligt TFB:s uppfattning inte möjligt att låta något
enskilt trafikverk få huvudansvaret för all transportstatistik. Risken skulle
då bli stor att egna statistikbehov skulle prioriteras på kostnad av annan
viktig transportstatistik. Det finns även risk för att krav på opartiskhet
och objektivitet kan bli åsidosatta. Principiellt måste det vara fel att
samma myndighet producerar eller beställer den statistik som skall
användas för utvärdering av myndigheters verksamhet. Det finns risker
med att sammanblanda operativt verksamhetsansvar och utvärderingsan-
svar.
TFB vill förorda att kommunikationsdepartementet delegerar åt statens
väg- och trafikinstitut (VTI) att åta sig beställaransvaret för trans-
portstatistiken. Verksamheten bör organisatoriskt tydligt skiljas från övrig
verksamhet vid VTI. VTI uppfyller enligt TFB:s uppfattning kravet på
objektivitet och opartiskhet. Dessutom har VTI goda förutsättningar att
svara för forskningens statistikbehov inom området. Härtill kommer att
VTI redan ålagts ett visst statistikansvar inom området.
Rikspolisstyrelsen anser sig endast i andra hand böra komma i fråga för
statistikansvar.
Skulle utredningens förslag genomföras anser Rikspolisstyrelsen att om
statistikprogrammet Kriminalpolitik och rättsväsen framgent skall hållas
samman under en beställare bör detta beställaransvar läggas på Justitiede-
partementet såsom varande den instans som har överblick över hela
rättsområdet. Rikspolisstyrelsen anser emellertid att statistikprogrammet
Kriminalpolitik och rättsväsen också kan delas i ett antal olika an-
svarsområden och att Rikspolisstyrelsen bör ha beställaransvaret för
området kriminalpolitiken.
Stockholms Universitet, Statistiska institutionen
Förslaget innebär som sagt ett mellanting mellan ett centraliserat och ett
decentraliserat system. Förhoppningen är att man därmed skall uppnå alla
båda systemens fördelar. Statistiska institutionen konstaterar att man inte
uppnår de fulla fördelarna hos vare sig ett centralt eller decentraliserat
system. Dessutom befarar institutionen att förslaget innehåller egna
nackdelar.
28
De syneargieffekter som en fullt decentraliserad statistikproduktion ger Prop. 1992/93:101
kommer inte att uppnås i förslaget. Vid provundersökningar och Bilaga 1.2
direktkontakter med uppgiftslämnare får man nämligen ofta information
om stämningsläget, om opinionsförändringar och om utvecklingen i stort.
En blankettutformning kräver också överväganden och kunskaper, som
annars knappast skulle inhämtas. En egen statistisk verksamhet ger alltså
kunskaper om utvecklingen utöver vad som framgår i de statistiska
tabellerna.
En tänkbar fördel med förslaget är att konkurrensen mellan SCB och
andra statistikproducenter kommer att leda till en effektivare och mer
ändamålsenlig statistik. Erfarenheterna från de många fält där SCB redan
nu konkurrerar med andra producenter är dock att kvalitetsfrågorna
spelar en underordnad roll. Beställningen går ofta till den producent som
har lägst anbud utan att man funderar på kvaliteten. I andra fall väljer
uppdragsgivaren SCB trots ett högre pris eftersom man har en vag tro att
SCB:s siffror är säkrare än andras. Vår erfarenhet är att en myndighet
inte får de statistiska problemens betydelse klar för sig förrän man själv
tar över den fysiska produktionen.
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
Det är viktigt att statlig statistikverksamhet utvecklas och effektiviseras
och att statistisk kompetens tillförs förvaltningsmyndigheterna. Redan i
samband med den genomgripande centraliseringen på 1960-talet
kritiserades centraliseringen av många bedömare. Till de viktigaste
negativa effekterna hörde att myndigheter som fick överlåta sin statistik-
produktion — ofta tillsammans med personal — till SCB utarmades
tämligen snabbt på sin statistiska kompetens. Denna utveckling torde inte
ha varit avsiktlig, men den blev en naturlig konsekvens när statistikens
primäruppgifter, dvs. allt utrednings- och analysunderlag som ingick som
en integrerad del i myndighetens verksamhet, togs över av SCB.
Den operativa funktionen som statistiken svarat för i den decentralise-
rade organisationen med ett kvalificerat informationsstöd och med
betydelse även för myndighetens problemdefinitioner samt begrepps- och
normutveckling kom att avvecklas vid centraliseringen. Den ersattes i
många fall av för myndigheten och för myndighetens verksamhet
näraliggande andra användare mindre relevant information, dvs. av
SCB:s mera allmäninformativa data. När det egna statistikmaterialet
avhändes myndigheten blev vidare den eventuellt kvarvarande statistik-
funktionen allt mindre nyttig i verksamheten. Statistikerna blev överflödi-
ga och i ett stort antal förvaltningsmyndigheter blev den statistiska
kompetensen helt avvecklad. Kraven på statistisk kompetens hos
beställarmyndighetema talar därför starkt för att också statistikpro-
duktionen i betydande utsträckning bör decentraliseras. Härvid bör dock
beaktas att viss typ av komplex och politiskt viktig statistik ej bör
splittras upp på flera producenter utan koncentreras till en producent.
29
Boverket
Om utredningens förslag genomförs kommer Boverket att överväga att
utveckla sin roll som statistikproducent. Vi ser ett värde i att myndig-
heten, som har ansvar för uppföljning och utvärdering av bostadsbyggan-
de och bostadsstöd, också producerar det statistiska underlaget om
bostadsbyggande. Det ger ökad flexibilitet och ökade möjligheter till
fördjupade studier.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Den statistik om boendekvalitet och boendekostnader som SCB nu
producerar med underlag från FoB, HINK och BHU utnyttjas av flera
myndigheter och kräver en omfattande och professionell apparat för
datainsamling och bearbetning. Vi anser därför att det kan vara lämpligt
att SCB även fortsättningsvis producerar den statistiken. Boverket
förordar att delar av denna statistik kommer att ingå i den basstatistik
som SCB skall producera.
Konjunkturinstitutet (Kl)
Den svenska ekonomiska statistiken, som huvudsakligen produceras av
SCB, har hög kvalitet internationellt sett. Från KI:s synpunkt, och mer
allmänt med hänsyn till den ekonomiska forskningens och den ekonomis-
ka politikens informationsbehov, är det ett huvudintresse att bevaka
kraven på kvalitet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska
statistiken i vid mening. Det är viktigt att understryka att det då inte
handlar enbart om avdelningen för företagsstatistik eller programmet
Ekonomisk politik. Den relevanta avgränsningen är snarare den statistik
som ligger till grund för nationalräkenskaperna och är beslutsunderlag för
ekonomisk politik. Det bör särskilt understrykas att statistiken över
sysselsättning (bl.a. AKU) och löner hör till denna kategori.
Nationalräkenskaperna är grundstenen i det informationsunderlag som
kan användas för att belysa den ekonomiska utvecklingen, göra kon-
junktur- och tillväxtprognoser och ge underlag för finans- och penning-
politik. Behovet av primärstatistik för nationalräkenskaperna bör därför
i hög grad vara styrande — vid sidan av de olika statistikprodukternas
egna informationsvärde och användbarhet — för utformningen av hela
den ekonomiska statistiken.
Institutet anser att, oavsett vilken styrform som väljs i övrigt, ansvaret
för prioriteringar inom området ekonomisk statistik bör hållas samman.
Om ansvaret ligger kvar hos SCB får nationalräkenskapernas behov och
önskemål stor tyngd. Om beställaransvar delegeras enligt utredningens
förslag bör — för att denna styrfunktion inte skall gå förlorad — ansvaret
för all statistik inom området läggas på en enda myndighet.
Följande statistikgrenar/produktgrupper har central betydelse som
underlag för nationalräkenskaper och för analys av den ekonomiska
utvecklingen i stort:
30
— prisindexar, såsom konsument-, producent-och importprisindex samt Prop. 1992/93:101
byggindex, Bilaga 1.2
— månatlig industriproduktionsvolymindex samt årsstatistik for industri,
bergverk och skogsbruk,
— statistik över tjänstenäringama,
— energistatistik,
— inrikes- och utrikeshandelsstatistik,
— investeringsenkäter och lagertypsstatistik samt statistik över bostads-
byggandet,
— finansstatistik för kommuner och företag,
— löne- och sysselsättningsstatistik.
Flertalet av de nämnda produktområdena återfinns inom delprogrammet
Ekonomisk politik, men också statistik från flera andra delprogram
berörs. Institutet har sedan lång tid ett omfattattande samarbete, inte bara
med nationalräkenskaperna utan också med enheter inom avdelningen för
företagsstatistik, som producerar primärstatistik (över utrikeshandel,
investeringar, detaljhandel, industriproduktion, priser m.m.). Vi har
också deltagit aktivt i utvecklingen av statistik om bl.a. sysselsättning och
löner, och Kl är en stor användare även av denna statistik.
Krim inalvå rdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen levererar underlag för statistik om kriminalvård
till SCB i form av råtabeller. Publicering sker i Rättsstatistisk årsbok.
Kriminalvårdens årliga verksamhetsberättelse innehåller kompletterande
statistisk information. Underlagen hämtas huvudsakligen från admini-
strativa register som bearbetats i statistikprogram. Dialog i statistikfrågor
sker därmed underhand med SCB. Kriminalvårdsstyrelsen har även
deltagit i samrådsgrupper i anslutning till SCB:s framtagning av
statistikprogram för området kriminalpolitik och rättsväsen. I stort kan
därför sägas att användarinflytandet för kriminalvårdens del fungerar
tillfredsställande. Den basstatistik, som överförs till och publiceras av
SCB sammanfaller i stort med myndighetens användarbehov, varför
SCB:s kostnader för bearbetning m.m. är ganska ringa.
Riksskatteverket (RSV)
Enligt bestämmelser bl.a. i skatteregisterförordningen tillhandahåller RSV
och skattemyndigheterna underlag för bl.a. taxeringsstatistik, inkomst-
och förmögenhetsstatistik och prognoser över statens och kommunernas
skatteinkomster. Denna statistik torde vara sådan basstatistik som under
alla omständigheter ska framställas och som även i fortsättningen kommer
att regleras i förordning eller på annat sätt. RSV utgår ifrån att skatteför-
valtningen inte kommer att tilldelas ett statistikansvar utöver de områden
där förvaltningen redan har ett ansvar. RSV gör därför bedömningen att
ett genomförande av utredningens förslag inte direkt kommer att påverka
skatteförvaltningen eller exekutionsväsendet.
31
Skogsstyrelsen (SKS) Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
SKS har egen erfarenhet av "effektivare statistikstyming” och ökat
användarinflytande på ett sätt som inte behandlas i utredningen. Tidigare
producerade SCB själva statistik över bl.a. utförda åtgärder inom
privatskogsbruket och SKS var en viktig användare. Efter konstruktiva
diskussioner i samarbetsgruppen SCB — SKS produceras sedan några år
denna statistik gemensamt. SCB står för den statistiska kompetensen och
skogsvårdsorgansationen för ämneskompetensen samt ett lokalt kontaktnät
med skogsägarna. Resultatet är höjd statistisk kvarlitet (bl.a. markant
lägre bortfall), höjd användbarhet, oförändrad kostnad och en halvering
av antalet skogsägare som behöver tillfrågas. Möjlighet till samordning
med annan statistik är fortsatt god. Fördjupade samråd och samarbete
direkt mellan de personer som producerar statistik och användare kan
alltså ge effektivare styrning och produktion och vara ett viktigt
komplement till samrådsorgan på "högre" nivå. Genom att ta vara på
SCB:s särskilda statistiska kompetens och kombinera med en myndighets
ämneskompetens kan man på ett ekonomiskt sätt säkra kvalitetskraven.
Det möjliggör även att SCB kan utveckla de statistiska metoderna på ett
sätt som inte går om myndigheter börjar producera statistik helt på egen
hand.
Kommerskollegium
Som tidigare nämnts utgör utrikeshandelsstatistiken ett viktigt inslag och
hjälpmedel i kollegiets verksamhet. Kollegiet torde f.ö. utgöra en av
huvudanvändama av denna statistik och skulle följaktligen kunna vara en
tänkbar "kandidat" till rollen som beställarmyndighet för utrikeshandels-
statistiken.
Kollegiet ser emellertid ingen direkt fördel med en ordning där
kollegiet skulle utses till beställarmyndighet. Samarbetet och kontakterna
med SCB vad gäller statistiska frågor har fungerat bra och de krav och
önskemål, som kollegiet som användare av statistiken har framfört till
SCB, har alltid blivit väl tillgodosedda. Kollegiet ingår också tillsammans
med generaltullstyrelsen och SCB i den särskilda referensgrupp som
finns för utrikeshandelsstatistiken (GUS). Gruppen träffas regelbundet
minst tre gånger per år.
Finansinspektionen
Utredningen har inte redovisat på vilket sätt den föreslagna delegeringen
av statistikansvar skall fungera i praktiken varför det är svårt att
överblicka konsekvenserna. Finansinspektionen antar emellertid att en
konsekvens av förslaget skulle bli att den s.k. kapitalmarknadsstatistiken
liksom idag skulle delegeras till Finansinspektionen.
Till skillnad från många andra myndigheter har Finansinspektionen
sedan slutet av 1980-talet haft ansvaret för denna del av den statliga
statistiken. I skrivelse till Finansdepartementet den 20 januari 1992 har
inspektionen föreslagit att ansvaret och innehållet i den officiella
32
kapitalmarknadsstatistiken bör ses över genom en offentlig utredning. Av Prop. 1992/93:101
skrivelsen framgår att inspektionen inte delar den uppfattning som Bilaga 1.2
utredningen ger uttryck för. En avgörande invändning mot att ansvara för
den offentliga statistiken är att uppgiften i allt för stor utsträckning
inkräktar på de resurser som skall användas i inspektionens huvudsakliga
verksamhet som tillsynsmyndighet.
Statskontoret
Utredningen förordar att huvudansvariga beställarmyndigheter utpekas
inom varje sektor. Att myndigheterna föreslås få större befogenhet än för
närvarande att avgöra vilken statistik man vill ha förväntas förbättra
möjligheterna att relatera kostnader för statistik mot kostnader för andra
verksamheter. Dessutom förväntas användarinflytandet över statistikut-
formningen öka, eftersom ämneskunskapen antas få större genomslag.
Förslaget förutsätter emellertid att myndigheterna generellt sett kan
fungera som kompetenta och goda beställare av statistik. Statskontoret
ifrågasätter om så är fallet. Dels saknar de föreslagna beställarmyndig-
hetema sannolikt motiv för att samordna statistikbehoven inom sina
områden, varför beställningarna kan komma att bli ofullständiga. Dels
varierar den statistiska kompetensen hos myndigheterna högst väsentligt
i dagsläget. Myndigheter som själva är stora producenter av statistik
redan i dag skulle sannolikt fungera väl som beställare. Andra myndig-
heter, med sämre statistikkompetens, torde däremot vara olämpliga som
beställare.
Utredningen redogör för ett försök med beställaransvar enligt den
föreslagna modellen — delegering av ansvaret för beställning av lärar-
och skolstatistik till Skolverket. Exemplet stöder dock snarast upp-
fattningen att myndigheterna kan vara olämpliga statistikbeställare. Våra
erfarenheter av försöket är att Skolverket har valt en både dyr och
omständlig metod för informationsinsamling. Skolverket gör endast
totalundersökningar, inte urvalsundersökningar. Skolverket analyserar
endast faktiska utfall, inte prognosbaserade beräkningar och Skolverket
har valt den enskilda skolan som lägsta aggregeringsnivå, inte kommu-
nen. Till detta kan även fogas de negativa erfarenheter som utredningen
redogör för i betänkandet (på s. 10), dvs. att Skolverket är tveksamt till
att ta över samordningsuppgiften för andra intressenters behov av
utbildningsstatistik samt att Skolverket inte vill betala den tidigare
anslagsfinansierade produktionen till ett högre självkostnadsbaserat pris.
Enligt Statskontorets mening pekar dessa erfarenheter på en risk för att
statistik utan entydiga huvudanvändare inte kommer att beställas med
utredningens förslag.
Ingen remissinstans ifrågasätter att SCB skall finnas kvar som central
förvaltningsmyndighet med föreslagna uppgifter för samordning,
nomenklaturarbete, metodutveckling, internationellt samarbete, publice-
ringsverksamhet samt informations-, biblioteks- och arkivservice.
3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
33
Många anser eller förutsätter direkt eller indirekt att SCB även skall ha Prop. 1992/93:101
ett ansvar for grundläggande statistik inom viktiga områden och Bilaga 1.2
tvärsektoriell statistik.
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen och
Företagens Uppgiftslämnardelegation framhåller att det kan bli en
konflikt mellan SCB:s uppgifter som förvaltningsmyndighet och för
produktion av statistik. Ett par anser att de båda funktionerna bör
särskiljas i skilda organistaioner.
När det gäller SCB:s förvaltningsuppgifter i frågor om det inter-
nationella statistiksamarbetet är flera instanser tveksamma till om och hur
de på ett tillfredställande sätt går att förena med ett delegerat statistikan-
svar. Det gäller Kommerskollegium, Statskontoret, Statistiska central-
byrån, Finansinspektionen, livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,
Närings, och teknikutvecklingsverket, Riksbanken, LO och SCB:s
vetenskapliga råd. Andra framhåller att även uppgifter för internationellt
samarbete skall ankomma på de statistikansvariga myndigheterna inom
deras områden. Det gäller Socialstyrelsen, Skolverket, Statens jord-
bruksverk, Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk
och Konsumentverket. Från dem som närmare utvecklat sina synpunkter
i dessa frågor kan anföras följande
Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Vi stöder förslaget att SCB skall behålla ställningen som central
förvaltningsmyndighet för den statliga statistikverksamheten med de
uppgifter som utredningen anger och finansieras via anslag medan
däremot den statistikproduktion som kan komma att kvarstå tillsvidare vid
SCB uppdragsfinansieras med departement eller förvaltningsmyndigheter
som uppdragsgivare/beställare. Det är därvid lämpligt att produktions-
delen avskiljes från SCB-myndigheten. De uppdrags- respektive
anslagsfinansierade delarna av SCB skulle därmed juridiskt kunna
separeras, vilket vore av värde i sig. En sådan "avknoppning" skulle
bereda plats för en helt fristående produktionsfunktion och dessutom ge
utrymme för att etablera på jämförbara villkor konkurrerande verksam-
heter.
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD)
För att utföra löpande förvaltningsuppgifter i det statliga statistiksystemet
såsom samordning, standardisering och internationella kontakter
(rapportering till Eurostat m.m.) behövs enligt FUD:s mening en central
myndighet. För att kunna minimera statistikens belastning på i synnerhet
företagen som uppgiftslämnare är det väsentligt att de nämnda förvalt-
ningsuppgifterna sköts effektivt och med god överblick över beställar-
myndighetemas planering och beställning av statistik. Den centrala
myndigheten bör aktivt bevaka och stödja de nya statistikmyndigheternas
efterlevnad av verksförordningens bestämmelse om att begränsa och
förenkla uppgiftslämnandet (SFS 1987:100, § 17). Myndigheten bör
bedriva utbildning om statistiska metoder och uppgiftslämnarfrågor samt
34
bevaka frågor om den statliga statistikens objektivitet och kvalitet. Nära
samråd bör organiseras med olika samhällsintressen, däribland företagens
intresse som statistikanvändare och uappgiftslämnare.
Den centrala myndigheten, som blir en viktig samarbetspart för FUD,
skulle kunna bildas genom att man bygger vidare på den uppdelning som
utredningen gör av SCB i en anslagsfinansierad förvaltningsdel och en
uppdragsfmansierad produktionsdel. Den första delen av nuvarande SCB
kunde alltså utgöra basen för den ovan skisserade centrala myndigheten,
SCB-förvaltning. Rollen för SCB-Förvaltning tydliggörs genom att
myndighetsutövandet skiljs från produktionen. SCB-Uppdrag bildar en
organisation som konkurrerar på marknaden för statistikproduktion. SCB-
Uppdrag jämställs i konkurrenshänseende med statlig statistikproduktion
som sker i myndigheternas egen regi eller som av dessa läggs ut på andra
uppdragstagare.
FUD:s skiss till organisationsstruktur syftar till att åstadkomma en —
i jämförelse med utredningens förslag — tydligare fördelning av ansvaret
för omläggning av styrmetod för den statliga statistiken respektive den
löpande driften. Därmed bör genomförandetiden för den nya modellen
kunna förkortas, vilket bör vara bra från uppgiftslämnarsynpunkt.
Socialstyrelsen
Utredningen utgår från att internationellt statistiksamarbete skall räknas
som SCB:s förvaltningsuppgifter och därmed endast bli en angelägenhet
för SCB. Här bör dock erinras om det omfattande internationella
samarbete med betydande statistikkonsekvenser som Socialstyrelsen
medverkar i (bl.a. via WHO) och som också bör fortsätta i framtiden.
Detta bör beaktas i den dialoag som skall föras mellan ett departement
och en myndighet om vilka statistikprodukter och statistikområden som
skall hänföras till basstatistik och för vilken denna myndighet skall vara
beställare av. Socialstyrelsen anser att SCB bör ha det övergripande
ansvaret för internationellt statistiksamarbete. Dock bör Socialstyrelsen
ha ett ansvar för internationellt samarbete inom socialsektorns område
och representera Sverige i dessa sammanhang.
Kommerskollegium
För kollegiets verksamhet är den svenska utrikeshandelsstatistikens
jämförbarhet med andra länders statistik av väsentlig betydelse. Ut-
redningen är också medveten om det utvecklingsarbete som internationellt
pågår och de ytterligare anpassningsbehov som en EG-anslutning kommer
att medföra. Utredningen har också fastslagit att det internationella
statistiksamarbetet förutsätter en central nationell statistikmyndighet och
att det bör ankomma på SCB att ha denna funktion.
Det kan vidare noteras att Sverige redan med EES-avtalet åtagit sig
långtgående förpliktelser i fråga om vilken statistik som skall tas fram
och hur den skall struktureras. ESS-avtalet men även det internationella
samarbetet ger sålunda ej den möjlighet till valfrihet för användarmyndig-
heten som varit grundtanken i utredningens förslag. Ett eventuellt svenskt
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
35
EG-medlemsskap kommer att ge ännu mindre utrymme for eget Prop. 1992/93:101
agerande. Bilaga 1.2
Statskontoret
Utredningen säger att "de internationella statistiska organisationerna har
starka önskemål om en motpart i vaije land för att samarbetet skall kunna
bedrivas på ett effektivt sätt” (s. 96). Vissa myndigheter lämnar dock
statistikuppgifter direkt till internationella organ, vilket enligt utredningen
emellanåt skapar problem eftersom olika statistikuppgifter om samma
förhållanden sprids. Härigenom uppstår tvekan om vilka uppgifter som
egentligen är officiella. Enligt vår mening torde faran för denna typ av
missförstånd öka med den av utredningen föreslagna modellen.
Utredningen redogör vidare för vilka konsekvenser ett svenskt
närmande till EG förväntas få på statistikområdet. Ett EES-avtal sägs
innebära en del mindre anpassningar, men "vid medlemskap i EG blir
anpassningskraven mera omfattande" (s. 37). Det kan i detta samman-
hang ifrågasättas om tidpunkten för en så pass genomgripande förändring
av det svenska statistiksystemet som utredningen föreslår är väl vald.
Finansinspektionen
Ur ett internationellt perspektiv är det nödvändigt att Sverige kan svara
upp mot de ökade krav som kommer att ställas de närmaste åren. Det
kommer därvid att vara viktigt att koncentrera resurser och kompetens
istället för att splittra inom olika arbetsområden. Utredningen nämner
också att de europeiska statistikorganen kräver och förväntar sig att SCB
samlat svarar för den svenska statliga statistiken, håller informationsbe-
redskap och levererar statistik till dem.
Enligt inspektionens mening kommer SCB med svårighet att inter-
nationellt kunna svara för svensk offentlig statistik om SCB inte samtidigt
har ansvaret för densamma.
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Utredningen borde ha följt mer med i den europeiska statistikdebatten,
speciellt efter de dåliga erfarenheterna från Storbritannien.
Under de senaste decennierna har SCB kommit att bli en av de
tongivande och mest respekterade statistikproducenterna i Europa. I den
pågående utvecklingen av det europeiska samarbetet ligger statistik-
frågorna långt framme. Det finns stora risker att en uppsplittring av
statistikansvaret kan leda till att Sveriges roll i det europeiska samarbetet
försvaras.
Det ekonomiska systemet i Europa står inför stora förändringar. I sin
tur kommer detta att ställa stora krav på förändringar och följ samhet i
den ekonomiska statistiken. Om svensk statistik skall kunna påverka och
följa med i utvecklingen, fordras intima kontakter mellan nationella
statistikproducenter, Eurostat, andra internationella organisationer,
politiker, ekonomiska myndigheter och högskolevärlden. Den nuvarande
36
organisationen har visserligen brister, men det framgår inte av ut- Prop. 1992/93:101
redningen hur ett nytt nätverk av kontakter skall byggas upp om det nya Bilaga 1.2
förslaget genomförs. Snarast misstänker rådet att den internationella
samordningen kommer att försvåras vid ett system med många svenska
huvudmän.
Utredningen har dessutom inte tagit i beaktande EES-avtalets regler om
anbudsförfarande. Om det föreslagna systemet införs, kommer utländska
intressenter att kunna begära tillgång till svenska personregister med
hänvisning till konkurrensbegränsningsklausuler.
Statens jordbruksverk (SJV)
Enligt utredningen skulle SCB ha det övergripande ansvaret för rapporte-
ring och kontakter med internationella organ. Det anges vidare att SCB
redan nu ombesöijer huvuddelen av rapporteringen till internationella
organ. När det gäller jordbruksområdet är dock SJV:s rapportering
mycket omfattande. Vid ett ev. svenskt medlemskap kommer mycket av
statistikbehovet avseende lantbruksstatistik vara starkt kopplat till
reformarbetet inom EG och med åtföljande administrativa behov och
behov för olika analyser och uppföljningar. Jordbruksfrågorna spelar en
stor roll inom EG. En stor del av EG:s budget går till åtgärder inom
jordbruket (1992 är det ca 55 %). Det innebär att statistiken ständigt
måste anpassas till olika politiska beslut och åtgärder rörande intern och
extern handel, olika stöd till jordbruket m.m. SJV kommer att få en
mycket aktiv roll i detta arbete vilket gör det naturligt att huvudansvaret
för den internationella rapporteringen och de internationella kontakterna
avseende jordbruksområdet förläggs till SJV.
Statens naturvårdsverk
Naturvårdsverket anser vidare att förslaget till att låta SCB ha hela
ansvaret för internationell rapportering är felaktigt. I dag rapporterar
Naturvårdsverket regelbundet till ett stort antal internationella organisatio-
ner och organ. I dessa rapporteringar ingår både statistik och kommente-
rande texter med exempelvis förslag till åtgärder, utvärderingar och
kommentarer. Det finns all anledning att tro att omfattningen av denna
rapportering ökar bland annat genom inrättandet av EG:s miljöbyrå
(EEAg - European Environment Agency). Det är verkets ansvar att förse
detta organ med information. Detta skall jämföras med utredningens
förslag att SCB skall förse EUROSTAT med statistik. Risken för
dubbelarbete och sena avrapporteringar kan bli betydande. Rapportering-
en bör därför ses över i samband med det eventuella genomförande av
utredningens förslag.
I denna översyn måste också beaktas rapporteringskraven i de särskilda
rådsdirektiv som kan förväntas bli gällande inom ramen för EES-avtalet.
Som exempel kan nämnas direktivet av den 12 juni 1986 (om skyddet av
miljön när avloppsslam används i jordbruket) där det läggs fäst att vart
fjärde år skall utarbetas en sammanställning bl.a. över mängden spridd
slam. I direktivet läggs dessutom krav på registerhållning av slammäng-
der och slamsammansättning.
37
Konkurrensverket
Enligt utredningsförslaget skall SCB ha det samlade ansvaret för Sveriges
deltagande på myndighetsnivå när det gäller det internationella statistiksa-
marbetet.
På samma sätt som det är angeläget att användarna har ett direkt
inflytande över statistikproduktionen i Sverige vill Konkurrensverket
framhålla att det är lika angeläget att motsvarande inflytande även
kommer till uttryck i det internationella samarbetet. SCB:s samord-
ningsansvar bör därför inte vara mer långtgående än att de för olika
statistikområden huvudansvariga myndigheterna m.fl. får ansvara för den
internationella samordningen inom respektive område. Härigenom
kommer den i internationellt samarbete producerade statistiken att inriktas
mot de för respektive område relevanta frågeställningarna.
Inom ramen för uppbyggandet av det statistiska systemet inom olika
sakområden för EES-området och vid ett ev. framtida svenskt med-
lemskap i EG är det enligt Konkurrensverket, till skillnad från vad som
framkommer i betänkandet, väsentligt att den harmoniserade statistiken
utformas och presenteras på ett sådant sätt att resultatet av den europeis-
ka integrationen kan analyseras på ett relevant sätt. För att tillse att
underlag för ställningstaganden till de olika frågeställningar som kommer
att aktualiseras är tillräckligt, är det nödvändigt att de olika statistikintres-
sentema får inflytande i harmoniseringsarbetet.
Vad som ovan sagts angående Europa-samarbetet gäller i lika hög grad
övrigt internationellt samarbete.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Förslaget att statistikansvar skall ligga på departement om det inte finns
lämplig myndighet för dessa tillstyrks eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser.
Några anför dock tveksamhet om lämpligheten av detta. Det gäller
bl.a. Skolverket, Humanistiska Samhällsvetenslkapliga forskningsrådet
och Närings- och teknikutvecklingsverket.
Kriminalvårdsstyrelsen och Sjöfartsverket anser att allt ansvar för
statistikverksamheten eller i vart fäll basstatistiken skall läggas på
departementen.
Skolverket
Beställaransvaret för större delen av nuvarande statistik anses inte kunna
läggas ut på myndigheter utan föreslås läggas på olika fäckdepartement.
De svårigheter med nuvarande styrsystem som utredningen redovisar
(krångliga och tidsödande besluts- och informationsvägar, departementen
som små användare av statistiken, dåligt samarbete mellan sektorer
m.m.) kan därmed i stor utsträckning komma att finnas kvar. Dessutom
tillkommer ytterligare samordnings- och gränsdragningsproblem gentemot
en rad myndigheter som övertagit beställaransvaret för delar av statisti-
ken.
38
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Beställarmodellen har emellertid också svagheter. Det är, som ut-
redningen framhåller, inte säkert att någon förvaltningsmyndighet vill ta
på sig kostnader för att ta fram statistik av allmänt eller vetenskapligt
intresse, om den inte har omedelbar användning i den egna verksam-
heten, särskilt när statistikkostnadema skall vägas mot kostnader för
andra delar av verksamheten. Såsom en metod att motverka denna
svaghet hos beställarmodellen föreslår utredningen att beställaransvar i
stor utsträckning (motsv. hälften av SCB:s nuvarande statistikanslag)
skall åvila departementen. Det är svårt att säga hur mycket denna del av
statistikproduktionen skulle påverkas av det nya stymingssystemet.
Avsikten är väl att departementen skall få en starkare ställning i
förhållande till SCB. Departementsintressen har emellertid redan under
den nuvarande beslutsordningen ett starkt potentiellt inflytande på
styrningen av statistikproduktionen vid beredningen inom regerings-
kansliet. Att detta inte tycks ha utnyttjats i tillräcklig utsträckning synes
av vad som framgår av utredningens redogörelse (s. 78-80) dessvärre ha
berott på att beställarkompetensen varit svag och samordningssvårig-
hetema stora. Vissa samordningssvårigheter kan kanske minska, om
departementen i den nya ordningen får större eget beställaransvar, men
då kan å andra sidan en del av de samordningssvårigheter som fanns före
utvärderingen år 1988 återuppstå och problemet med tillgång till statistisk
kompetens inom departementen torde kvarstå. Det föreslagna statistikrå-
det kan givetvis ge råd, men det förefaller inte troligt att det kan komma
att spela en verkligt aktiv roll i budgetarbetet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Utredningen räknar med att omkring hälften av SCB-statistiken är av
sådan karaktär att finansdepartementet eller annat departement kommer
att vara den lämpligaste beställaren. Utredningen pekar samtidigt på att
det varit påtagliga problem med samordningen av de olika departemen-
tens krav på statistikproduktionen hos SCB. Förslaget innebär att
regeringen i stället för att styra genom övergripande prioriteringar och
mål tilldelas en mer aktiv och konkret roll. Den kräver, förutom statistisk
kompetens, detaljerade kunskaper om statistikens uppbyggnad, bred
kännedom om användarna och lyhördhet inför deras önskemål samt också
ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Enligt NUTEK:s uppfattning är detta
uppgifter som hör hemma på myndighetsnivå. De bör enligt NUTEK
även fortsättningsvis ligga kvar hos SCB, eftersom det finns fördelar med
att ha ansvaret för och planeringen av samhällets basstatistik samlat hos
en oberoende instans.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen biträder uppfattningen att statistikanvändama skall
ges större inflytande och påverkansmöjligheter över statistikproduktionen.
En ökad statistikkompetens hos myndigheterna är en förutsättning, dels
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
39
för en breddad dialog mellan myndigheterna på ett statistikområde, dels
för att kunna agera aktivare i rollen som kravställare. Den effektivisering
av den statliga statistikverksamheten som utredningen eftersträvar, torde
dock kunna uppnås utan den genomgripande förändring av produktions-
formerna som utredningen förordar. Kriminalvårdsstyrelsen avstyrker
därför utredningens huvudförslag om delegering och samordnat be-
ställaransvar m.m. till den enskilda myndighetsnivån och föreslår därför
en modell som bygger på att varje departement har ett sakområdesansvar
för statistikverksamheten. Under departementets ledning inrättas ett eller
flera permanenta samrådsorgan där företrädare för vaije myndighet ingår
samt områdeskompetent företrädare för SCB och högskola (forsknings-
intressen).
Sjöfartsverket
Utredningen anför som motiv for sitt förslag till delegering av statistikan-
svaret bl.a. att genom att knyta ansvaret för statistiken till huvudansvari-
ga myndigheter fångar man bättre upp förändringsbehoven. Myndig-
heterna får också möjlighet att väga kostnaderna och värdet av statistiken
mot kostnaderna och värdet av myndigheternas verksamhet i övrigt.
Sjöfartsverket finner det mycket tveksamt om detta i praktiken kommer
att gälla för den s.k. basstatistiken. Den omfattande reglering som
kringgärdar utredningens förslag och som närmare berörs nedan torde
innebära att basstatistikens omfattning i huvudsak bestäms av departemen-
ten. Myndigheternas synpunkter skall i det sammanhanget beaktas genom
den dialog som departementen förutsätts ha med viktigare statistikan-
vändare. Handlingsfriheten för myndigheterna att efter det departementen
lagt fast basstatistiken göra eventuella omprioriteringar kan bli liten eller
obefintlig. Beställarmyndigheternas roll riskerar då att begränsas till att
"slussa" anslagsmedel till statistikproducenten, vilken oftast kommer att
vara SCB.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Utifrån Sjöfartsverkets synpunkter förefaller förslaget i den delen
medföra risk för att statistikstymingen i stället för att bli effektivare blir
krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet
mellan beställare och statistikproducenten (SCB) i vissa fåll blir indirekt.
Viss basstatistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga
myndigheterna att tillhandahålla. Enligt Sjöfartsverket bör huvudregeln
vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som
själva köper denna från statistikproducenten.
40
Flertalet av de remissinstanser som är positiva till utredningens förslag
ansluter sig också till att de avsedda fördelarna med ett genomförande av
dem kan uppnås. Det gäller större relevans i statistiken, spridning och
bättre utnyttjande av statistikkompetensen, bättre ansvars- och kost-
nadsmedvetande m.m. Många pekar emellertid också på de risker som
ett genomförande av förslagen kan medföra. Det gäller mindre objektivi-
tet och beroende i statistikframställningen, minskad kvalitet i statistiken,
mindre överblick och samordning av statistiken, minskad tillgänglighet
till statistik, svårigheter att bygga upp erforderlig kompetens hos
statistikansvariga, ökade kostnader för statistiken m.m. Utan att närmare
gå in på de olika frågorna framhåller dessa remissinstanser att de behöver
utredas närmare.
Andra remissinstanser hyser mera långtgående farhågor för de
konsekvenser som delegering och decentralisering av ansvar och
uppgifter för den statliga statistikframställningen kan innebära. De
framhåller att dessa måste uppmärksammas och motverkas på olika sätt
eller är av sådan karaktär att ett genomförande av förslagen måste
avvisas. Det gäller främst statistikens kvalitet och oberoende, ändamåls-
enliga och nödvändiga samband i statistikframställningen, belastning på
uppgiftslämnare, skydd för sekretess och integritet, statististisk kompetens
hos statistikansvariga och kostnader för statistikframställning.
I det följande anförs några exempel på de synpunkter som har förts
fram i dessa frågor.
Statistikens kvalitet
Svenska statistikersamfundet
Vi vill starkt understryka att kvalitetsaspekten är mycket väsentlig i den
officiella statistikproduktionen. Vid allt arbete med organisationen av
statistikverksamheten måste god kvalitet och god effektivitet beaktas.
Bland delegenskaper som tillsammans ger god kvalitet finns till exempel,
objektivitet, pålitlighet, tillgänglighet jämförbarhet, kontinuitet och
aktualitet. Det är oerhört viktigt att man i produktionen har kvalificerad
personal, som har bra kontakt med undervisning och forskning både inom
statistikområdet och de fackområden inom vilka statistiken produceras.
Färre större enheter med flera statistiker är i allmänhet mycket bättre än
flera små när det gäller sådana kontakter och möjligheterna att upprät-
thålla en god orientering om utvecklingen av ämnesområdet. Man får
också ett mycket bättre innovationsklimat. Jämförbarheten i statistikupp-
gifter tillgodoses säkerligen bättre om en central statistisk myndighet,
efter att ha beaktat flera användares önskemål, bestämmer vilken statistik,
som skall produceras, än om detta bestäms av en enskild användare, som
rimligen har snävare syn. Det är också viktigt att bibehålla långa
tidsserier för framtiden.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
41
Finansinspektionen
Finansinspektionen anser att offentlig statistik skall vara objektiv,
tillgodose användarnas och det allmännas behov av insyn i olika
samhällssektorers förhållanden samt stå för kvalitet och kontinuitet i syfte
att vara den mest tillförlitliga källa som går att finna.
Utredningens förslag att delegera ansvaret för s.k. basstatistik till ett
antal myndigheter och i förlängningen sprida produktionsansvaret till
såväl offentliga som privata institutioner innebär en risk att kvaliteten på
offentlig statistik försämras. Inspektionen finner en rad skäl till varför
ansvaret för den s.k. basstatistiken inte bör splittras.
Det utredningen definierar som basstatistik skall inte enbart tjäna som
underlag för information till allmänna intressen utan basstatistiken skall
stå för kontinuitet så att uppgifter för en längre tidsperiod skall kunna
återfinnas i offentliga publikationer och vara underlag för bl.a. for-
skningsändamål. Vidare utgör delar av basstatistiken underlag för SCB:s
sammanställningar av finans- och nationalräkenskaperna.
När det gäller s.k. basstatistik är det viktigt att enhetliga definitioner
används såväl vid inhämtandet av statistik som vid dess publicering.
Detta beror på att enskilda uppgifter eller statistikgrenar ofta utgör
byggstenar i annan statistik. Ett flertal krav måste därför tillgodoses när
man definierar värden som skall inräknas i basstatistiken. SCB har
ansvaret för national- och finansräkenskapema och tillser att uppgifterna
för dessa tillgodoses. Inom kapitalmarknadsstatistikens område är
dessutom Finansinspektionens föreskrifter på redovisningsområdet
styrande för statistikens utformning. Om ansvaret för den offentliga
statistiken delas på flera myndigheter innebär det en risk att den
överblick som krävs, för att insamlad statistik skall vara jämförbar och
kunna utgöra underlag för national- och finansräkenskapema och för
rapportering till internationella organ, går förlorad. En splittrad
fördelning av ansvaret för offentlig statistik kommer enligt inspektionens
mening att undergräva den kvalitet man kan kräva att offentlig statistik
skall stå för.
Ett delegerat statistikansvar till myndighetsnivå innebär att respektive
myndighet, inom givna ramar, skall prioritera mellan myndighetens egen
verksamhet och produktion av offentlig statistik. Det kommer, speciellt
i besparingstider, att innebära en stor risk att statistikproduktionen får stå
tillbaka för den egna verksamheten vilket på lång sikt är till nackdel för
kvaliteten på den statliga statistiken.
Socialstyrelsen
Beställarkompetens samt statistikens kvalitet och tillgänglighet är viktiga
frågor som delvis går in i varandra. Om myndigheterna får beställaran-
svar så måste de också ha kompetens att kunna beställa statistik av hög
kvalitet och relevans samtidigt som de måste ha en organisation för att
kunna tillgodose även andra användarintressen. Olika myndigheter har
här olika förutsättningar och det finns en risk att myndigheter med liten
statistikkompetens väljer statistikproducent enbart utifrån pris och inte
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
42
beaktar kvalitetsaspekter i tillräcklig utsträckning. Förslaget innebär dock
i ett avseende att kvaliteten bör öka eftersom myndigheterna bör ha större
kunskap om användarnas behov. Därigenom kan statistikens relevans
öka.
Statistikens objektivitet och oberoende
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Rådet vill understryka att statistik är en kollektiv nyttighet på vilken man
måste kunna ställa höga krav om aktualitet, objektivitet, pålitlighet och
tillgänglighet. Ur demokratisk synpunkt är det därför betänkligt om
finansiering och beställaransvar läggs hos verksamhetsansvariga, så som
utredaren föreslår. Det finns en avsevärd risk för dominerande inflytande
från partsintressen och för icke-offentlig politisk-administrativ styrning.
I ett demokratiskt och marknadsekonomiskt samhälle krävs att alla
parter har samma tillgång till information för att systemet skall fungera
effektivt. Det vore olämpligt om en part får bestämma vilken information
övriga parter skall få. Det är därför betydelsefullt att även i fortsättning-
en ha en oberoende statistikproducent. Myndigheter med enbart utredande
uppgifter, som t.ex. Skolverket, kan spela en sådan roll, men de flesta
andra myndigheter har också en egen verksamhet som statistiken skall
belysa.
SACO-föreningen vid SCB
Att utredningens förslag medför risker för statistikens oberoende torde
vara tämligen uppenbart. Man måste kunna utgå från att de statistikansva-
riga myndigheterna, beställarmyndighetema, normalt är sådana myndig-
heter som idag har ett operativt myndighetsansvar på sina respektive
områden. Därigenom har de också ett naturligt intresse av hurdan bild
som statistiken tecknar på dessa områden. Det kan för dem ligga nära
till hands att — i regel säkert utan ont uppsåt — vilja "vinkla" statistiken
så att myndighetens egna agerande framstår i gynnsam dager.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Den första lösning på problemet som utredningen själv antyder,
nämligen att riskerna får beaktas av departementen vid fördelningen av
beställaransvaret på olika myndigheter, är föga övertygande. Man kan väl
inte rimligen välja myndigheter som är okunniga om de sakområden på
vilka de skall beställa statistik. Ar de å andra sidan kunniga om
områdena så har de väl i regel ett operataivt ansvar på dessa, med
åtföljande intresse som hotar objektiviteten.
Samband i statistikframställningen
Professor Carl-Erik Särndal
Statistik inom social sektor, inom ekonomisk sektor och på andra
områden framställs i ledande länder med hjälp av samordning dels inom,
43
dels mellan de komponenter som statistikproduktion omfattar. Samord-
ningen leder till att flera statistikprodukter effektivt betjänas av samma
teknologi. När ett antal statistikprodukter framställs och kontinuerligt
underhålls av en och samma organistion, t.ex. SCB, realiseras vinster
genom generell, samverkande teknik. Några av komponenterna är:
— standarder och definitioner
— system för samspelurval med fördelning av upgiftslämnarbörda
— intervjuarkårens utbildning, styrning, koordination
— former för datorstödd och annan insamling av primärdata
— system för tillvaratagande av information i register
— teknik för höjande av mätvärdeskvalitet
— databearbetning inklusive metodsystem för editing, imputering,
estimation, analys
— ADB-tekniska system
— publiceringsformer
Utredningen diskuterar inte dessa aspekter och tycks omedveten om att
"economies of scale" realiseras när effektiva system byggs upp, utnyttjas
och underhålls av specialister som verkar tillsammans utifrån ett och
samma ställe.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB vill för sin del speciellt framhålla följande problem som skulle
uppstå i samband med en långt driven delegering:
— Utredningens förslag kan skapa mycket besvärliga problem när det
gäller jämförbarheten och samordningen. I SCB:s treårsrapport beskrivs
hur de olika statistikgrenama hänger ihop. Det gäller både produktions-
samband — t.ex. hur olika register används för urvalsdragning — och
innehållsliga samband — hur olika statistikprodukter tillsammans ger den
efterfrågade informationen. De bildar tillsammans ett statistiksystem. En
delegering till olika myndigheter av ansvaret för statistiken kan leda till
att viktiga länkar i statistiksystemet försvinner eller allvarligt försvagas.
Statistiken måste byggas upp på ett enhetligt sätt med en viktig ut-
gångspunkt i aktuella och fullständiga register för individer och före-
tag/arbetställen för att den skall kunna integreras i statistiksystemet.
Vidare förutsätts att statistiken framställs kontinuerligt eller med intervall
som möjliggör jämförbarhet.
Som exempel kan nämnas att den ekonomiska statistiken behöver
omfatta långa, sammanhängande och över tiden jämförbara tidsserier, ju
längre desto bättre. Kraven är också höga när det gäller jämförbarhet
mellan olika statistikprodukter. Jämförbarhet är en förutsättning för att
erhålla tillfredsställande tillförliglighet i bl.a. national- och finans-
räkenskaper och är väsentlig för att korrekt kunna fastställa sambanden
mellan olika makroekonomiska storheter. För att full jämförbarhet skall
kunna uppnås måste statistiken samordnas redan på mikronivå, dvs.
variabelmässigt för enskilda företag och arbetsställen. Vidare kräver
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
44
jämförbarheten gemensamma begreppsdefinitioner, klassifikationer och
indelningar.
Vad utredningen kallar delegering eller decentralisering av ansvaret för
statistiken kan i förlängningen komma att innebära något annat: att
statistikproduktionen splittras. Detta kan skapa problem, medan däremot
en sammanhållen statistikproduktion gör det möjligt för en bred krets av
användare att utnyttja de statistiska resultaten för analys. SCB kan
sålunda ta fram det underlag från olika statistikgrenar som enskilda
användare behöver för sin analys. SCB har i treårsrapporten beskrivit de
framkomstvägar som finns för att göra statistiken mer tillgänglig for den
enskilde statistikanvändaren. SCB avser att intensifiera arbetet med att
utveckla databaser som ger användarna stor frihet vid de statistiska
bearbetningarna, samtidigt som de skyddar de enskilda uppgifter som
ligger bakom statistiken.
Konjunkturinstitutet
Det är viktigt att ansvaret inte delas upp på flera myndigheter då det
gäller statistik som utgör underlag för sammanhållna system, t.ex.
nationalräkenskaperna. Med hänsyn till den ekonomiska forskningens och
den ekonomiska politikens informationsbehov är det ett huvudintresse att
bevaka kraven på kvalitet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska
statistiken i vid mening. Särskilt gäller detta den statistik som ligger till
grund för nationalräkenskaperna, inklusive statistik rörande arbetsmar-
knad, löner och priser.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Vi anser däremot att handlingsutrymmet är mycket begränsat då det
gäller att flytta statistikproduktion utanför SCB och åstadkomma en
fungerande konkurrenssituation. I fråga om basstatistik enligt utred-
ningens definition — eller officiell statistik enligt lagen (1992:889) —
finns mycket starka skäl för kontinuitet och samordning. Riskerna för
tidsseriebrott och för bristande jämförbarhet mellan olika delar av
sammanhållna statistiksystem ökar markant, om statistikframställning
sprids ut på och flyttas mellan myndigheter.
Uppgiftslämnandet
Riksbanken
En viktig aspekt på statistikproduktion som aldrig får åsidosättas är det
tvång som lägges på uppgiftslämnama. Hänsyn måste tas både till den
börda som framtagandet av uppgifterna innebär för dessa och till den
välbekanta och ofta uttalade olust de kan känna inför tvånget att lämna
ut interna uppgifter. Också härvidlag riskerar reformen att medföra
försämringar. Central uppgiftsinsamling genom SCB ger möjlighet till
samordning så att samma uppgiftslämnare inte belastas alltför ofta.
Bördan för uppgiftslämnama lindras också om uppgiftsinsamlandet
hanteras av en central expertinstans med upparbetad metodkompetens.
45
Genom avancerade urvalsmetoder kan t.ex. antalet uppgiftslämnare Prop. 1992/93:101
väsentligt begränsas bl.a. genom att sådana kan uteslutas vilkas uppgifter Bilaga 1.2
blir av mindre betydelse på grund av deras mindre storlek eller andra
förhållanden. En central uppgiftsinsamling kan också begränsa frågestäl-
landet genom att undersökningen delvis kan baseras på förefintliga
centrala register eller på speciella enkäter. Naturligtvis kan motsvarande
metodkompetens upparbetas på andra håll och register överföras och
lagras i databaser vid ett flertal myndigheter. Detta förutsätter dock
ytterligare resursinsatser.
En sådan utveckling vore knappast heller försvarbar ur uppgiftsskydds-
synpunkt. Motstånd mot att lämna ut uppgifter dikteras nämligen inte
sällan av motvilja just mot att lämnade uppgifter lämnas vidare och
osäkerhet om var de då slutligen hamnar och hur de där kan komma att
användas. En spridning av t.ex. företagsinterna uppgifter till ett antal
olika dataregister hos ett flertal myndigheter vore därför en olycklig
utveckling.
En uppsplittring av uppgiftsinsamlandet på olika användarmyndigheter
är även ägnat att medföra praktiska olägenheter för sådana uppgiftsläm-
nare från vilka uppgifter inhämtas till olika statistikområden.
Det kan gälla sådana saker som begreppsbildningen i insamlingsan-
visningar, vilka kan bli avvikande mellan olika myndigheter, liksom
teknikerna för rapportering och besväret att hålla kontakt med olika
uppgiftsinhämtare. Olägenheter av detta slag må förefalla obetydliga men
är erfarenhetsmässigt ägnade att skapa betydande irritation och kan bilda
besvärliga hinder för eljest möjliga rationaliseringar av uppgiftsinsam-
landet.
Skyddet för sekretess och integritet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Utredningen tar heller inte upp den konflikt som kan uppstå mellan
myndighetens roll som statistikansvarig och myndighetsutövande vad
beträffar uppgifter som insamlats för statistiska ändamål. Det är inte
orealistiskt att förutsätta att gränsen mellan de två ansvarsområdena i
vissa fall kan komma att överskridas.
Statens naturvårdsverk
1 detta sammanhang vill Naturvårdsverket också peka på att det finns en
potentiell risk för konflikt mellan den sekretess som omgärdar statistik-
produktionen och målsättningen med naturvårdsverkets tillsynsroll.
Naturvårdsverket redovisar i sina sammanställningar bl.a. de enskilda
källorna till utsläpp. SCB får i dag med sin statistikproduktion inte göra
detta.
46
Riksbanken
Uppgiftsskyddet kan förtjäna att uppmärksammas också från en mera
formell synpunkt. Uppgifter som lämnas till en myndighet för statistikän-
damål åtnjuter s.k. absolut sekretess. De får inte lämnas ut oavsett om
offentliggörande medför risk för skada eller ej (sekretesslagen /1980:100/
9 kap. 4 §). Sekretessbestämmelserna fungerar på samma sätt antingen
uppgifterna samlas av SCB eller annan myndighet. Men skulle en
sektorsansvarig myndighet välja att, såsom förutses i betänkandet, lägga
ut statistikproduktion med uppgiftsinsamling på ett privat företag blir
läget annorlunda. Sekretess kan då ej längre garanteras, vilket avsevärt
torde begränsa möjligheterna att utnyttja detta handlingsalternativ.
Datainspektionen
Centraliseringen av statistikproduktionen till SCB har bl.a. medfört behov
av att uppgifter lämnas till SCB från så gott som alla områden i
samhället, även sådana som är mycket känsliga från integritetssynpunkt
som t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och skatteförvalt-
ning. Uppgifterna härrör i regel från personregister enligt datalagen
(1973:289) som förs av myndigheter och enskilda för administrativa
ändamål. Det omfattande uppgiftslämnandet grundas i stor utsträckning
på den uppgiftsskyldighet till SCB som har föreskrivits för myndigheter
och enskilda i lagar och andra författningar.
Centraliseringen av statistikproduktionen till SCB har också medfört att
centralbyrån i dag för ett mycket stort antal personregister med hjälp av
automatisk databehandling (ADB). Många av registren omfattar hela
befolkningen och innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter. Genom
centraliseringen av statistikproduktionen har också tekniska förutsätt-
ningar skapats för en omfattande samköming av personregister. Till
bilden hör också att flera av SCB:s mera omfattande personregister är av
permanent slag medan andra lämnas över till Riksarkivet för förvaring
när bearbetningen är klar. Dessa register kan senare användas som
underlag för forskning och statistikframställning.
SCB:s personregister har inrättats efter beslut av regeringen eller
riksdagen, s.k. statsmaktsregister, eller tillstånd av Datainspektionen. I
samband därmed har meddelats föreskrifter enligt datalagen om bl.a.
ändamål, innehåll, information till de registrerade, gallring och bevarande
som bedömts vara nödvändiga för att förebygga risk för otillbörligt
intrång i de registrerades personliga integritet. Uppgifterna hos SCB
skyddas av en mycket stark sekretess genom bestämmelsen i 9 kap. 4 §
sektoresslagen (1980:100).
Datainspektionen har i olika sammanhang, senast i ett yttrande till
regeringen den 11 november 1991 (Fi dnr 2850/91, Datainspektionens
dnr 3538-91) pekat på att regleringen av flera känsliga register hos SCB
med åren har blivit mycket svåröverskådlig och framhållit behovet av en
författningsreglering av registren. Vidare har Datainspektionen i sitt
remissyttrande över Statistikregelutredningens betänkande (SOU 1990:43)
Förenklad statistikreglering ansett att en decentralisering av statistikpro-
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
47
duktionen är önskvärd från integritetsskyddssynpunkt, i vart fäll när det Prop. 1992/93:101
gäller känsliga uppgifter. Slutligen har Datainspektionen i en till Bilaga 1.2
regeringen den 28 september 1989 översänd granskningsrapport avseende
Rikspolisstyrelsens personregister (Datainspektionens dnr 2366-88) ansett,
när det gäller uppgiftslämnande till SCB för rättsstatistiken, att det är
betänkligt att en icke polisiär myndighet har ett brottsbelastningsregister.
Enligt inspektionens mening borde det övervägas om inte Rikspolisstyrel-
sen själv kan svara för framställningen av statistiken.
Mot denna bakgrund tillstyrker Datainspektionen Statistikutredningens
förslag att ansvaret för den statliga statistikverksamheten delegeras så
långt möjligt till användarmyndigheter. En sådan delegering eller
decentralisering skulle enligt inspektionens uppfattning medföra en
förstärkning av integritetsskyddet i samhället framför allt genom att
behovet av centrala personregister med integritetskänsligt innehåll skulle
minska. Därigenom skulle också spridningen av sekretesskyddade
uppgifter om enskilda minska väsentligt vilket rimmar bättre med den
grundläggande regleringen i sekretesslagen (1980:100). Det finns också
skäl att tro att den enskilde skulle uppleva det som mer acceptabelt att
uppgifter om honom används för statistikframställning i den verksamhet
i vilken de har registrerats än att uppgifterna lämnas till en central
myndighet för statistikframställning.
Statistisk kompetens
Konsumentverket
Vid en total decentralisering måste åtskilliga myndigheter skapa egna
statistikenheter och fylla dem med kvalificerad personal för att klara av
uppgiften att vidmakthålla en god statistikproduktion. Samtidigt är det
viktigt att SCB får behålla sin kompetens med tanke på samordningsan-
svar, deltagande i den nödvändiga europeiska statistikverksamheten m.m.
En decentralisering skapar inte bara en efterfrågan på kvalificerad
statitisk kompetens som sannolikt är svår att tillgodose, den innebär
också ett ineffektivt utnyttjande av SCB:s kompetens och ökar i praktiken
byråkratin i samhället.
SACO-föreningen vid SCB
Utredningens förslag innebär således att flera myndigheter kommer att
behöva bygga upp egen kompetens på det statistiska området, innefattan-
de såväl statistisk teori som kunnande om statistikens innehåll, pro-
duktionsmetoder, ADB-bearbetning av statistikmaterial, statistisk
presentation m.m. Denna kompetensspridning är en av förslagets
huvudförtjänster. Den kan få viktiga effekter genom att göra använd-
ningen av statistik effektivare och verka for att statistik kommer till ökad
nytta.
För att nå dithän fordras dock ett inte ringa uppbyggnadsarbete, något
som utredningen inte närmare berör. Tillgången på statistisk kompetens
i landet är idag begränsad. Vid universiteten har under en lång följd av
48
år endast få studenter läst statistik utöver nybörjamivå. Därtill kommer Prop. 1992/93:101
att det för arbete med officiell statistik behövs viss ytterligare statistisk Bilaga 1.2
kunskap, utöver den som universitetsutbildningen ger. Följden av detta
är att landets kompetens inom officiell statistik idag till stor del finns
koncentrerad till SCB, och i någon mån spridd till andra offentliga organ,
såsom större regionala planeringsorgan och universitet.
Med tanke på detta utgångsläge är det ofrånkomligt att kompetensupp-
byggnaden på de statistikansvariga myndigheterna måste ta tid och dra
vissa kostnader. Dessa kostnader bör ses som en investering i ett
framtida effektivare statistiksystem. Det vore ohållbart att blunda för
kostnaderna, eftersom ett eftersättande av den nödvändiga kompetensen
skulle vålla skador som vore desto mera kostsamma.
En viktig uppgift i den fortsatta beredningen av förslaget måste bli att
göra upp en "falttågsplan" för hur kompetensuppbyggnaden skall gå till.
Man måste se till att det inte blir till priset av en åderlåtning av SCB:s
kompetens, vilket vore ohållbart. Till de statistikansvariga myndigheterna
måste ett tillräckligt antal personer med god statistisk utbildning
rekryteras. Utöver universitetsutbildning torde kompletterande utbildning
rörande officiell statistik behövas. På det senare området bör SCB:s
kompetensresurser utnyttjas för lärarinsatser m.m. och SCB få en roll
som statistiskt kompetenscentrum. Det är vidare viktigt att insikt i den
statistiska problematiken blir väl förankrad i ledningen hos de statistikan-
svariga myndigheterna.
Behovet av kompetensuppbyggnad på de statistikansvariga myndig-
heterna sätter uppenbarligen vissa restriktioner på genomförandet av
förslaget. Resurserna räcker knappast till för ett utspridande av statisti-
kansvaret till alltför många olika myndigheter. Hur man skall hantera
övergången, innan full kompetens hunnit byggas upp, måste också
utredas.
Kostnaderna för den statliga statistikframställningen
Socialstyrelsen
Effektivitet anger relationen mellan nyttan/måluppfyllelsen och resursup-
poffringen/kostnadema för statistiken. Socialstyrelsen tror inte att man
skall förvänta sig att statistikutredningens förslag leder till totalt lägre
kostnader för den statliga statistiken. I takt med den pågående inter-
nationaliseringen och närmandet till EG, decentralisering av beslut och
ansvar, ökat utbud av privata eller offentliga vårdproducenter etc. så
kommer behoven och kraven på statistik, åtminstone inom det sociala
området, att öka. För att kunna utnyttja den offentliga sektorns be-
gränsade resurser så effektivt som möjligt blir det allt viktigare att ha en
organisationsneutral information och kunskap om effekterna och
kostnaderna av olika insatser. Okad valfrihet i vården ställer också krav
på att patienterna får mer kunskap om kvaliteten i den vård de skall
välja.
49
4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
Riksbanken
Ett huvudsyfte bakom reformen är, såsom framhållits, att genom det
fördelade kostnadsansvaret uppnå bättre kostnadseffektivitet. En del står
nog också att vinna härvidlag. Men det finns även motposter som bör
noteras.
Sålunda förutsätter utredningen att "i vissa fall statistisk kompetens och
upphandlarkompetens (måste) byggas upp på myndighetsnivå" for att
myndigheterna skall kunna ta sitt beställaransvar. Någon uppskattning av
i vilken utsträckning sådana resursförstärkningar kan bli nödvändiga
göres ej, men att sådana måste till i icke oväsentlig utsträckning
förefaller bekräftas av de erfarenheter som gjorts inom Finansinspektio-
nen.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Vid sidan av de resursförstärkningar som sålunda kan förutses för
sektorsansvariga myndigheter har utredningen också funnit nödvändigt
att, såsom nämnts, föreslå inrättande av en ny myndighet, statistikrådet,
under Finansdepartementet. Dess uppgift skall bli "att bevaka att viktiga
statistikbehov ej blir eftersatta och att fungera såsom rådgivare till
regeringen". Skall rådet på ett tillfredsställande sätt kunna täcka detta
sitt ansvarsområde och därtill — såsom föreslås — "basera sitt inflytande
på en bred och hög kompetens" är uppenbart att nya myndigheten måste
ges betydande resurser.
Samtidigt understryker emellertid utredningen att "behov av SCB som
central statistikmyndighet och statistiksamordnare kvarstår och förstärks”.
Utredningen föreslår också att skyldighet för myndigheter att samråda
med SCB beträffande statistikproduktionen skall lagfästas och inskrivas
i verksförordningen (1987:1100). Förslaget innebär sålunda i denna del
en kostnadskrävande dubblering av den centrala nationella statistiska
kompetensen. Sannolikt dikteras förslaget om att inrätta en ny myndighet
av att den avsedda renodlingen av SCB ej längre kan betros med
uppgiften att bevaka olika användare av statistikbehov och därigenom
påverka vilken statistik som skall produceras.
Det kan sålunda konstateras att även om besparingar kan göras genom
delegering av beställaransvar måste förslaget i andra delar innebära
sådana upprustningar av statistikkompetensen både hos beställarmyndig-
heter och kanske även hos SCB liksom genom inrättande av det nya
statistikrådet att det är i hög grad ovisst hur den slutliga salderingen av
reformens intäkter och kostnader kan komma att utfalla.
Konjunkturinstitutet (Kl)
Om ansvaret för styrning av den statliga statistiken överförs till be-
ställarmyndigheter, uppkommer ofrånkomligen ökade resursbehov och
kostnader hos dessa myndigheter. Dels krävs insatser — för prioritering,
samråd och utvärdering — från kvalificerade handläggare med kunskap
50
om statistiken och dess användning. Dels krävs insatser av juridisk och Prop. 1992/93:101
administrativt ekonomisk art i samband med en omfattande upphandling. Bilaga 1.2
För en bedömning av utredningsförslaget är det av stor vikt att kunna
uppskatta storleken på dessa tillkommande kostnader och möjligheterna
att uppnå en motsvarande (eller större) resursbesparing hos SCB. Tyvärr
har utredningen inte gått närmare in på denna centrala kostnadsfråga. Det
är naturligtvis inte möjligt för institutet att överblicka kostnadskonsekven-
sema över hela området. Vi skall emellertid kortfattat beskriva det
resursbehov, som skulle uppkomma i det fall Kl (eller en myndighet med
likartade förutsättningar) blev beställarmyndighet för hela, eller huvudde-
len av, den ekonomiska statistiken.
Institutet förfogar över sådan kompetens, och har sådant användarin-
tresse av statistiken, som utredningen avser. Men det betyder inte denna
kompetens är en "fri resurs". Får vi ansvar för prioriteringar och samråd
— såväl med andra svenska statistikanvändare som med internationella
organ — så måste ett antal sektionschefer och handläggare avsätta delar
av sin arbetstid för dessa uppgifter. En del av deras uppgifter i vårt
löpande analys- och prognosarbete måste då övertas av annan personal.
Det tillkommande resursbehovet motsvarar minst en person på halvtid
plus sex personer (områdesspecialister) på fjärdedels tid, tillsammans två
arbetskrafter på nivån avdelningsdirektör eller motsvarande.
Kl är en liten myndighet med en budgetomslutning i storleksordningen
25 mkr. per år och med mycket små personalresurser för administration.
Beställaransvar för den ekonomiska statistiken skulle innebär att vår
budget minst fyrdubblas. Institutet skulle få ansvar för en omfattande
upphandling och mer allmänt ett väsentligt utökat ekonomiskt ansvar. Vi
bedömer att personalen då måste kompletteras med dels en jurist med
erfarenhet av liknande uppgifter, dels en kvalificerad företagseko-
nom/administrativ ekonom.
Utöver personalkostnaderna tillkommer vissa resursanspråk för lokaler
och för att bygga upp tekniska kontroll- och uppföljningssystem m.m.
Sammanlagt kan merkostnaderna för beställaruppgiften uppskattas till ca
2 mkr. per år. Samtidigt bör besparingsmöjligheter uppkomma i SCB:s
styrfunktioner, centralt och på avdelningsnivå, men det har inte varit
möjligt för oss att uppskatta storleken på dessa besparingar.
Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot
förslaget om uppdragsfinansiering. Några framhåller dock att en
fullständig uppdragsfinansiering behöver utredas ytterligare och pekar på
olika problem och oklarheter. Det gäller sådant som finansieringen av
sådan statistik som inte en beställarmyndighet men väl andra är intresse-
rade av, formerna for beställarmyndighetemas disposition av medel för
uppdragen, ansvarsfördelningen mellan beställare och producent och
förhållandet mellan de uppdrags- och anslagsfinansierade delarna av
SCB:s verksamhet.
51
Statistiska centralbyrån (SCB)
Frågan om anslag eller uppdrag beror på vilka implikationer dessa
finansieringsformer får. Man kan som utredningen betrakta SCB:s anslag
som ett regeringsuppdrag till SCB. Det innebär att uppdragsfinansiering
från olika departement inom regeringskansliet inte skulle innebära någon
väsentlig förändring jämfört med nuläget.
SCB anser att effekterna av en övergång till fullständig uppdragsfinans-
iering bör utredas ytterligare och att den översynen måste samordnas med
övrigt utvecklingsarbete inom området för ekonomistyrning som nu sker
inom regeringskansliet. Vidare anser SCB att det bör ytterligare utredas
hur riksdagens insyn i prioriteringen av statistiken skall tryggas. SCB ser
det däremot som svårt att identifiera en entydig beställare som kan ikläda
sig beställaransvaret för ett statistiksystem på ett sådant sätt att nack-
delarna med modellen neutraliseras.
En ändring av finansieringsformen för enskilda statistikprodukter kan
dock övervägas inom ramen för nuvarande beslutsmodell. Ytterligare
statistikprodukter skulle därvid kunna uppdragsfinansieras.
En viktig fråga som det inte finns ett klart svar på i utredningens
förslag är hur finansieringen skall ske av statistik som den utpekade
beställarmyndigheten inte är intresserad av men väl andra användare,
inom och utom landet. Denna fråga berör inte enbart vilka statistikpro-
dukter som skall tas fram, utan också enskilda statistikgrenars detaljut-
formning och kvalitet beträffande t.ex. variabelinnehåll, klassificeringar,
urvalsstorlekar och periodicitet; i dessa frågor kan olika användare ha
olika behov. Statistikens kvalitet kan sålunda komma att försämras på ett
oacceptabelt sätt för samhället som helhet. Detta understryker även
SCB:s uppfattning att utredningens förslag, om det skall genomföras, bör
tas i etapper så att frågan hur ansvaret för att tillgodose övriga an-
vändares behov skall utformas i praktiken kan utredas i varje enskilt fall.
Ett problem av något annorlunda karaktär, som kan uppstå om
utredningens förslag genomförs, är att de beställningar som skulle ges till
SCB från beställarmyndigheten riskerar att få kraftiga variationer över
tiden av olika slag. Det kan innebära tidsseriebrott, problem med
jämförbarhet mellan olika statistikgrenar och andra typer av luckor i de
statistiska redovisningarna. Dessa problem måste mötas med långsiktiga
avtal mellan SCB och beställarmyndigheten. Rimligt är att sådana avtal
åtminstone motsvarar treårsbudgeteringen.
SACO-föreningen vid SCB
SACO-föreningen vid SCB ställer sig inte principiellt avvisande till
uppdragsfinansiering av den officiella statistiken. Under rätt förutsätt-
ningar, vilket starkt måste betonas, bör en uppdragsfinansiering kunna
fungera och även ge fördelar.
Den officiella statistikens karaktär av kollektiv nyttighet, som
utredningen noterar (jfr avsnitt 3.5), medför att uppdragsfinansiering här
med nödvändighet får en något speciell innebörd. Naturligtvis är det
redan av praktiska skäl omöjligt ta betalt i anslutning till varje enskild
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
52
användning av officiell statistik. Utredningen tänker sig därför ett system Prop. 1992/93:101
med "beställarmyndigheter", som på sina områden beställer statistik Bilaga 1.2
utifrån såväl sina egna som andra användares behov. Hur denna nya
modell kommer att fungera i praktiken är ännu oklart. Först efter en tids
förberedelser och försök kan den nya modellen finna sina former,
förhoppningsvis bölja fungera smidigt och i vart fäll dess funktions-
duglighet närmare bedömas.
En fråga som behöver redas ut är hur ansvarsfördelningen skall vara
mellan beställare och producent av statistiken. Meningen är naturligtvis
att beställaren som användare, och som kännare av andra användare,
skall ges mera direkta möjligheter att styra statistiken. Samtidigt måste
även SCB, utifrån sitt samordningsansvar och sin kompetens, alltjämt ha
ett avgörande inflytande över de officiella statistikproduktemas ut-
formning. En ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan beställare och
producent är något man i första hand får söka sig fram till en praxis för
genom förhandlingar och försöksverksamhet. Eventuellt kan det dock visa
sig vara behov av särskild lagstiftning, vilket så småningom bör
övervägas.
Statskontoret
Förslaget till finansiering av basstatistiken skapar inte eftersträvade
incitament till prioritering.
För flertalet av de myndigheter som, förutom SCB, producerar officiell
statistik gäller enligt utredningen att produktionen i dag är mer eller
mindre integrerad i myndigheternas övriga verksamhet. Särskilda resurser
tilldelas i allmänhet inte, utan statistikproduktionen fullgörs inom ramen
för tilldelade förvaltningsmedel. Kostnaderna för statistik är härigenom
otydligt redovisade.
I syfte att tydliggöra statistikproduktionens kostnader och förbättra
myndigheternas möjligheter att prioritera mellan olika verksamheter
föreslår utredningen att medel motsvarande SCB:s särskilda statisti-
kanslag ska överföras till de föreslagna beställarmyndighetema. Hur stora
belopp det rör sig om ska beräknas utifrån vilken basstatistik respektive
myndighet ska beställa. För att tillförsäkra att beställning och produktion
verkligen kommer till stånd föreslår utredningen att det i myndighetens
instruktion festslås vilka produkter som ska beställas. Av utredningen
framgår emellertid inte hur pass detaljerat beställaransvaret bör for-
muleras i instruktionen.
Att utredningen är otydlig i detta avseende pekar enligt Statskontorets
mening på att förslaget har inneboende intressemotsättningar, vilka gör
det svårt att i praktiken uppnå den möjlighet att prioritera som ut-
redningen eftersträvar. Förslaget torde resultera i endera av följande
ofördelaktiga situationer:
* att produkterna preciseras i detalj och medel öronmärks för detta. I
sådana fall blir det enligt vår mening svårt för myndigheterna att
relatera statistikbehoven mot övrig verksamhet. Myndigheterna
kommer sannolikt inte själva att ifrågasätta anslagens storlek, utan
risker finns för att statistikproduktionen i stället permanentas, eller
* att produkterna å andra sidan inte detalj regleras och myndigheterna
i stället ges möjligheter att relativt fritt väga statistikens kostnader
mot kostnader för övrig verksamhet. I sådana fäll uppstår i gengäld
risker för att medel överförs till sakverksamheten och att sam-
hällsviktig statistik inte beställs.
Li vsmedelsekonom iska samarbetsnämnden
1 alternativet 2 som är utredningens förslag och där så långt möjligt olika
huvudansvariga myndigheter ges beställaransvaret för statistiken anges
som en fördel att statistiken kan vägas mot andra behov hos myndig-
heten. Det är inte givet att detta är en fördel eftersom det kanske varken
är lämpligt eller möjligt att göra en sådan avvägning. Det kan likaväl
utgöra en nackdel eftersom, som utredningen själv påtalar, en myndighet
inte kan ha samma överblick av statistikbehoven allmänt. Det framgår för
övrigt inte av betänkandet vilken anslagskonstruktion som är avsedd att
användas, t.ex. om avsikten är att statistikkostnadema skall avvägas mot
myndighetens förvaltningskostnader eller mot sakanslag. Generellt sett
kan ifrågasättas varför en myndighet skall få göra dessa avvägningar just
på statistikområdet. Vidare kan påpekas att beskrivningen av alternativ
2 (s. 83) innehåller en oklarhet där utredningen anger att statistiken skall
beställas som uppdrag eller produceras i intern regi samtidigt som man
anger att beställarrollen skiljs från producentrollen.
Arbetslivscentrum
Utredningen kunde även ha belyst några andra tänkbara problemsituatio-
ner om beställa-utföra modellen genomförs. En möjlig utveckling är t.ex.
att vissa myndigheter använder delar av statistikanslaget som ett sätt att
finansiera andra interna verksamheter eller behålla personal utan att
statistikproduktionen utvecklas. Detta kan leda till att myndighetsinfor-
mationens kvalitet, volym och spridning försämras, med sämre be-
slutsunderlag och medborgarinformation som en yttersta konsekvens. Här
borde utredningen ha skisserat några mekanismer för att utvärdera den
statistikproduktion och -distribution som beställarmyndighetema kommer
att ägna sig åt om förslaget genomförs.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Flertalet remissinstanser ansluter sig till eller har inte något att erinra
eller anföra angående den föreslagna ordningen för att trygga behovet av
basstatistik. Flera framhåller dock att de föreslagna sju kriterierna för
basstatistik är alltför allmänna och kräver preciseringar för att kunna
läggas till grund för avgränsning och fördelning av ansvar för denna
statistik.
54
Det stora flertalet instanser betonar betydelsen av att andra statistikan-
vändare än huvudanvändama kan få sina anspråk tillgodosedda. Många
framhåller att det är en svår och grannlaga och även resurskrävande
uppgift för beställarmyndighetema att samordna användarintressena. Den
föreslagna ordningen innebär bl.a. betydande risker för att huvudan-
vändama som beställarmyndigheter prioriterar sina egna behov på andra
användares bekostnad och t.ex. sätter kortsiktiga önskemål framför krav
på kontinuitet i viss statistikframställning. I dessa sammanhang kan olika
slag av forskning ha särskilda behov att beakta. Några instanser tar också
upp frågan om i vilken mån den föreslagna regleringen av vad som skall
vara basstatistik och av fördelningen av ansvar för denna ger beställar-
myndighetema den självständighet och valfrihet i fråga om statistik-
framställning som åsyftas.
Flera instanser ansluter sig till att det föreslagna statistikrådet kan ha
en funktion för samordning av olika användarintressen. Flera framhåller
också att rådet då måste ha en stor och bred kompetens på skilda
områden och få ett varaktigt inflytande över statistikframställningen.
Andra är mera tveksamma till förutsättningarna och möjligheterna för
samordning av statistikbehoven och till den roll som det föreslagna
statistikrådet skulle kunna få i detta sammanhang. Ett par instanser
förordar att SCB skall ha ett samlat ansvar för basstatistik. Ett par anser
att detta ansvar bör mera direkt ankomma på departementen.
Som exempel på de synpunkter som förts fram i de berörda frågorna
anförs följande.
Avgränsning av basstatistik och officiell statistik
Statistiska centralbyrån (SCB)
I utredningen gör man en åtskillnad mellan basstatistik och officiell
statistik. Basstatistiken är den statistik som uppfyller någon av de angivna
kriterierna och med officiell statistik torde avses den statistik som
kommer att anges i en till den nya lagen om den officiella statistiken
anslutande förordning. Den nya lagen (1992:889) om den officiella
statistiken träder i kraft den 1 januari 1993. Enligt 1 § är officiell
statistik sådan statistik för "samhällsplanering, forskning, allmän
information och internationell rapportering som en myndighet framställer
enligt föreskrifter som regeringen meddelar". Det är SCB:s bestämda
upfattning att den basstatistik som utredningen åsyftar är sådan statistik
som också bör utgöra officiell statistik. De kriterier som utredningen
räknar upp synes motsvara den definition som finns i lagens 1 §. Genom
att sätta likhetstecken mellan basstatistik och officiell statistik skulle man
få en överskådlig bild av statistiken i den kommande förordningen. Man
slipper också att reglera vissa delar av statistiken i instruktioner och
regleringsbrev som utredningen annars har förutsatt.
Det kanske viktigaste med SCB:s förslag är dock att de regler som i
övrigt finns i den nya lagen kommer att bli tillämpliga på all den statistik
som här är i fråga. Det innebär att det ställs krav på att statistiken skall
vara objektiv och allmänt tillgänglig. I den kommande förordningen
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
55
kommer vissa preciseringar att ske. Ytterligare synpunkter i detta Prop. 1992/93:101
avseende lämnas i följande avsnitt. Bilaga 1.2
Riksbanken
Lagen om den offentliga statistiken bygger på att viss statistikframställ-
ning som ges beteckningen "offentlig statistik" skall särskilt avgränsas.
Lagens regler tillämpas "när statliga myndigheter under regeringen
framställer offentlig statistik" (1 § första stycket).
Offentlig statistik är enligt 1 § andra stycket "sådan statistik för
samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell
rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som
regeringen meddelar". I lagmotiven framhålles att detta lagrum skall få
sitt innehåll genom särskilda föreskrifter om den offentliga statistiken
vilka skall ges i en förordning med anknytning till den föreslagna lagen.
Härigenom kan tillämpningsområdet anpassas till aktuella behov och
genom att förordningen samtidigt anger vad som skall hänföras till
offentlig statistik uppstår ej heller problem med att fastställa lagens
tillämpningsområde. Någon tillämpningsförordning till lagen om den
officiella statistiken har ännu ej utfärdats. Men av lagens definition och
av lagmotiven framgår att lagen kommer att omfatta den grundläggande
samhälleliga statistiken. I stort sett lär det bli samma statistikprogram
som utredningen betecknar såsom basstatistik.
Riksförsäkringsverket (RFV)
RFV stöder förslaget att genom föreskrifter utforma ansvarsområden för
varje myndighet för att skapa tydliga gränser. SCB bör ha ansvaret för
områden där lämplig områdesansvarig myndighet saknas. RFV ser detta
som en förutsättning för ett bibehållande av den nationellt och inter-
nationellt höga nivå som svensk offentlig statistik har. Utan en sådan
avgränsning och konkretisering i nära samarbete med departement,
myndigheter och andra användare finns risk att vissa områden hamnar
utanför all statistikproduktion.
Statskontoret
Statskontoret anser emellertid att dagens modell bättre än utredningens
förslag kan upprätthålla en hög statistisk kompetens och värna statistikens
kvalitet. Att SCB har fått en för stark ställning gentemot statistikan-
vändama bör vara möjligt att komma till rätta med inom ramen för den
rådande grundmodellen.
Den officiella statistikens gränser bör diskuteras och basstatistiken så
långt möjligt definieras. En sådan diskussion bör i sig skapa bättre balans
mellan de olika intressenterna, men bör även kunna bilda utgångspunkten
för en utveckling av samverkansformema mellan SCB och statistikan-
vändama. I diskussionen kring basstatistik bör även övriga intressenter
(departement, uppgiftslämnarföreträdare m.fl) deltaga.
56
Basstatistik är dock inget statiskt begrepp. Rutinerna för att kontinuer- Prop. 1992/93:101
ligt inventera statistikbehoven måste således fortlöpande förbättras. SCB Bilaga 1.2
bör kunna åläggas ett återkommande ansvar för att utveckla samverkans-
formema. Myndigheternas intresse för att engagera sig i diskussionerna
måste också ökas och eventuellt bör i detta avseende myndigheterna
kunna åläggas ett liknande ansvar för att förbättra samordningen.
Regelverket
Riksbanken
Beträffande denna, den mest centrala samhälleliga statistiken kan
konstateras att ett av utredningens huvudargument för ansvarsöverföring
över huvud taget ej kommer att få avseende på denna. En grundtanke i
utredningens förslag är ju nämligen att en sektorsansvarig myndighet
skall inom ramen för sina totala anslagsmedel avgöra hur mycket som
skall läggas ned på statistikproduktion och vilka program som i så fäll
skall tas fram. Väljer då myndigheten att låta producera statistik skall
denna kunna upphandlas där det blir billigast. Men den officiella
statistiken skall enligt lag och förordning produceras och den skall därtill
produceras av en myndighet. Eftersom resursuppbyggnad härför vid den
egna myndigheten lär bli alltför dyrbar kommer därmed i praktiken inget
annat att återstå för den upphandlande myndigheten än att köpa pro-
duktionen hos SCB.
Statistiska centralbyrån (SCB)
Enligt utredningen kommer myndigheterna att hos SCB beställa dels
statistik som omfattas av begreppet basstatistik, dels annan statistik som
myndigheterna också har behov av. Statistik av den förra kategorien
kommer sålunda att vara fixerad i instruktioner m.m. "Basstatistik" skall
avgöras i dialog mellan departement och myndigheter. Redan detta
innebär att den självständiga ställning och valfrihet som är tänkt för
beställarmyndighetema generellt kraftigt begränsas. Vidare kommer det
inte att bli möjligt för ett departement att utan samråd med andra
departement bestämma vad som är "basstatistik". Det torde i det
sammanhanget vara både ofrånkomligt och nödvändigt att SCB deltar i
denna dialog.
Stockholms universitet, Statistiska institutionen
Det finns fördelar både med centraliserad och decentraliserad statistik-
framställning. Argument för båda systemen kan man hämta i tidigare
statistikutredningar och debatten kring dem. Utredningen föreslår ett
mellanting där en ansvarsmyndighet skall förhandla om statistikens pris
och utformning med SCB eller arman statistikproducent, och sedan själv
betala den ur sitt eget anslag.
Förslaget innebär stora risker för administrativt krångel eftersom
beslutsgången kommer att bli: 1) Ansvarsmyndigheten inhämtar
synpunkter och önskemål från andra berörda statistikanvändare. 2)
Myndighet och statistikproducent förhandlar fram ett icke-bindande avtal.
5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
57
3) Myndigheten äskar anslag från departementen. 4) P.g.a. utfallet i Prop. 1992/93:101
budgetpropositionen kan avtalet behöva omförhandlas. Bilaga 1.2
SACO-föreningen vid SCB
Man måste konstatera att det system för statistiken som utredningen
skisserar till slut blir ganska komplicerat. Vi får ett spel mellan inte
mindre än fyra parter, nämligen användaren, beställaren, producenten
och Statistikrådet. Men inte nog med det. Många användare kommer att
behöva statistik från mer än en beställare samtidigt, vilket utredningen
synes ha glömt, och då växer antalet aktörer ytterligare. Det böljade så
vackert, med den enkla tvåpartsmodellen beställare-leverantör, men till
slut blir det ett komplicerat spel med många inblandade.
I ett så komplext system blir det helt uppenbart en risk för byråkratise-
ring, stor ineffektivitet och onödiga kostnader. Det enda raka måste vara
att modifiera förslaget så att denna risk motverkas.
Forskningens behov
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Först bör framhållas att praktiskt taget all statistik som belyser för-
hållanden och förändringar i samhället kan vara av betydelse för
forskning inom rådets ansvarsområde.
Statistikproduktionens omfattning är givetvis av betydelse. En
förändrad ansvarsfördelning för statistikproduktionen bör inte få leda till
att informationen om viktiga förhållanden i samhället blir bristfällig eller
alltför begränsad. Det är ett samhällsintresse att den statliga statistiken
ger opartisk och mångsidig information för beslutsfattande och samhälls-
debatt och det är också — vilket rådet vill understryka — ett sam-
hällsintresse att forskning med tillgång till sådan information bedrivs. För
forskningens behov blir det viktigt att begreppet basstatistik ges en vid
innebörd. Det är i detta sammanhang av stor betydelse att statistiskt
material som används i forskning endast undantagsvis kan beställas
specifikt för forskningsändamål. Forskningen är i stor utsträckning
beroende av att kunna använda statistik, som primärt tas fram av statliga
myndigheter för att direkt användas i den egna verksamheten eller därför
att den ger information som bedöms vara av allmänt samhälleligt intresse.
Någon skarp gräns mellan basstatistik och annan statistik kan i själva
verket inte dras; det är därför av stor vikt att den gränsdragning, som
kanske i praktiken ändå måste göras, inte grundar sig på en alltför snäv
definition av basstatistikens område.
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)
För att kunna göra en korrekt bedömning av samhällsutvecklingen och
för att kunna göra en vetenskapligt tillförlitlig analys av vad som
påverkat denna utveckling krävs jämförbara mått från olika tidpunkter.
För forskare är det viktigt att kunna följa en företeelse under lång tid.
58
Detta innebär krav på att statistik insamlas med oförändrade metoder
och definitioner. Genomförandet av den föreslagna reformen och den
kontinuerliga omprövning av statistikinsamlingen som ligger i förslaget
kan medföra brott i statistiska serier. Som tidigare anförts är det rimligt
att förvänta sig att man inom beställarmyndigheter kommer att prioritera
sina egna intressen av statistik eventuellt på bekostnad av en långsiktigt
jämförbar statistik.
SFR bedömer det inte sannolikt att forskarsamhället skall kunna
identifiera vilka statistikprodukter som av kontinuitetsskäl bör bevaras
oförändrade, än mindre ange vad ett sådant bevarande är värt i kronor.
Rådet anser att det måste ankomma på SCB och övriga statistikansvariga
myndigheter att dels bevaka kontinuiteten i statistikproduktionen, dels för
det fall att brott i kontinuiteten inte kan undvikas finna tekniska lösningar
med vars hjälp effekterna av förändringar i definitioner och metoder kan
skattas. Dessa problem berörs inte i utredningsbetänkandet.
SFR anser det angeläget att ett framtida statistiksystem utformas så att
grundläggande statistiska register kan bevaras. Detta ansvar bör ges till
SCB.
Umeå universitet
Forskningens krav på statistiken är att den skall vara lätt tillgänglig, ha
hög kvalitet vad avser datainsamlingsmetoder, begreppsdefinitioner och
presentation samt vara billig. Bortsett från kostnaden uppfyller SCB idag
i stort de krav som forskningen ställer på kvalitet och tillgänglighet.
Forskningens behov är ofta att utnyttja statistik från flera olika
statistikområden samt att kunna göra samkömingar mellan olika register.
Detta kan komma att försvåras om statistikproduktionen decentraliseras
enligt förslaget. Andra krav som forskningen ställer på statistiken avser
jämförbarhet i tidsserier och jämförbarhet med motsvarande internationell
statistik. Här finns problem och svårigheter som ytterligare behöver
penetreras. Enligt universitetet finns det vidare en uppenbar risk att
beställarna kommer att minimera statistikdelen då resurserna för
statistikverksamheten skall vägas mot övrig verksamhet.
SCB är inte någon billig källa att utnyttja för forskningen. Det är
därför glädjande att utredningen förutsätter att eventuellt ändrat statistik-
system inte skall innebära ytterligare kostnader för forskningen enär
kompensation skall utgå till bl.a. forskningsråden.
Universitetet befarar att den föreslagna modellen till statistikstyming
kan medföra att beställarna av statistik i huvudsak kommer att tillgodose
att endast den statistik, som behövs för egen verksamhet, kommer att
produceras. Den statistik som kan behövas för att utvärdera beställarnas
verksamhet, vilket kan vara ett forskningsintresse, riskerar att inte
prioriteras lika högt. Denna typ av statistik måste i sådant fäll beställas
av annan part, oklart vem.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
59
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
Användning av statistiskt material för forskning ställer däijämte höga
krav på kvalitet i fråga om datainsamling, begreppsdefinitioner och
konsistens i redovisningen. Möjligheter till jämförelse över tid — som
kräver kontinuitet i statistikproduktionen — och till internationella
jämförelser är exempel på andra krav, som ofta måste ställas särskilt högt
när statistikmaterial används för forskning. Rådet vill också särskilt
understryka att de långa historiska serierna i den svenska offentliga
statistiken utgör ett ytterst värdefullt forskningsmaterial.
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Den vetenskapliga forskningen har samma generella intressen som
allmänheten av en god och lättillgänglig statistik. Dessutom har for-
skningen egna behov och krav på statistik. Det är i forskningssamman-
hang speciellt viktigt att man på ett enkelt sätt samtidigt kan komma åt
statistik från flera parallella statistikområden. Tvärstatistisk forskning
försvåras och kan t.o.m. bli praktiskt omöjlig om produktionen decentra-
liseras och fragmenteras. Detta kan lätt bli en konsekvens av statistikut-
redningens huvudförslag. I dag finns möjligheter att med lämpliga
tillstånd sambearbeta rådata från olika statistikkällor utan att rådata
lämnar SCB. Om samma bearbetning skall göras efter det att utred-
ningens förslag genomförts, kan man bli tvungen att hämta data från
olika dataproducenter. Det administrativa arbetet och integritetsriskema
kommer att öka.
Arbetsmiljöinstitutet
Utredningen påpekar att ökad uppdragsverksamhet för SCB kan innebära
speciella kostnadsproblem för forskningen och föreslår att forskningen
kompenseras genom ökade bidrag till forskningsfonderna (s. 105). Ett
alternativ kunde eventuellt vara att vissa forskningsråd (kanske i första
hand Arbetsmiljöfonden, Medicinska Forskningsrådet och Samhällsveten-
skapliga Forskningsrådet) gavs medbeställaransvar för viss statistik som
utnyttjas i många olika forskningsprojekt och också gavs medel att
genomföra detta.
Ansvarsfördelning
Statskontoret
Basstatistiken är en kollektiv nyttighet och har därför egenskaper som gör
den olämplig för en utpräglad marknadsstyrning. Den officiella (bas)stati-
stiken måste också vara av god kvalitet om tilltron ska kunna upprätthål-
las. Statistikintresset bör därför hävdas av en kompetent och oberoende
part.
SCB bör av dessa skäl fortsätta att fungera som statlig statistikmyndig-
het med ansvar för behovsinventering och produktion. Myndighetsansva-
ret bör dock begränsas till att omfatta basstatistik.
60
Basstatistiken bör betraktas som en del av samhällets infrastruktur och
vara fortsatt anslagsfinansierad enligt dagens modell.
Finansinspektionen
Finansinspektionen anser att SCB bör tilldelas ansvaret för den s.k.
basstatistiken vilket innebär att såväl insamling, produktion och publice-
ring bör ske av SCB för att kvaliteten på den officiella statistiken skall
kunna garanteras och därmed också vara ett objektivt underlag för
samhällsekonomisk analys och forskning.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
I den nuvarande ordningen för statistikproduktionen har SCB ett
övergripande ansvar för att behovet av samhällsviktig statistik tillgodses
liksom att behovet av basstatistik beaktas även vid produktion och
publicering av statistik med mer direkt anknytning till statliga myndig-
heters verksamhet. Att SCB har egna anslagsmedel för statistikproduktion
ger i nuläget centralbyrån möjlighet att hävda detta allmänintresse, som
också är ett forskningsintresse. Enligt rådets mening är det utomordent-
ligt angeläget att det inom ramen för ett nytt stymingssystem finns en
beslutsprocess som säkerställer att denna funktion kan fyllas även
fortsättningsvis.
Sjöfartsverket
Utifrån Sjöfartsverkets synpunkter förefaller förslaget i den delen
medföra risk for att statistikstymingen i stället för att bli effektivare blir
krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet
mellan beställare och statistikproducenten (SCB) i vissa fall blir indirekt.
Viss basstatistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga
myndigheterna att tillhandahålla. Enligt Sjöfartsverket bör huvudregeln
vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som
själva köper denna från statistikproducenten.
Samordning och samråd
Statistiska centralbyrån (SCB)
Uppgifterna för det föreslagna statistikrådet är något oklara för SCB. Det
kan hävda sin ställning endast om det får betydande resurser, men
därmed måste det också ifrågasättas från ekonomiska utgångspunkter.
Arbetsfördelningen mellan beställarmyndighetema, statistikrådet, SCB
och SCB:s styrelse är också oklar med uppenbara risker for kompeten-
skonflikter. Dessa problem framkommer tydligt när förslaget penetreras
konkret och det bör enligt SCB:s mening inte genomföras.
SCB anser att beteckningen "statistikråd” i stället bör kunna användas
för ett expertorgan inom Finansdepartementet, som SCB föreslår för att,
inom ramen för nuvarande statistiksystem, utgöra ett stöd i beredningen
av SCB:s budgetförslag. Beredningen skulle också kunna omfatta statistik
som f.n. framställs av andra myndigheter. Ett sådant statistikråd skulle
6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
61
bl.a. i samverkan med SCB:s olika programråd kunna ge regerings-
kansliet en överblick över statistikproduktionen och också lämna förslag
till prioriteringar.
Om utredningens förslag kommer att genomföras i huvudsak anser
SCB att förslaget att statistikrådet skall lägga förslag till regeringen om
viktigare förändringar i det statliga statistikutbudet och statistikverksam-
heten i stället bör avse förslag till den förordning som skall ange den
statistik som skall vara officiell statistik och att därefter löpande föreslå
förändringar i denna förordning.
En annan uppgift för statistikrådet borde vara att i likhet med ett
revisionsorgan granska verksamheten vid SCB och hos andra myndig-
heter som framställer statistik. Det kan gälla statistikens objektivitet
(vilket även omfattar såväl metod- som kvalitetsfrågor), tillgänglighets-
frågor och hanteringen av sekretess och säkerhet. Vidare bör rådet ha
visst mandat i fråga om att bevaka att statistiken kan användas på det sätt
som skall prägla en kollektiv nyttighet. (Se vidare avsnitt 7. Äganderätten
till statlig statistik.)
Statistikrådet bör, i förekommande fall, knytas till Finansdepartementet
och ha den sammansättning som utredningen anger. Med de uppgifter
som SCB ser framför sig att rådet skall ha, är det därutöver viktigt att
det kansli som skall bistå detta får en tillräcklig dimensionering.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen anser att en utveckling av den nuvarande
beslutsmodellen för statlig statistikproduktion vore tillfyllest, för att
effektivisera statistikverksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår därför
en modell som bygger på att vaije departement har ett sakområdesansvar
för statistikverksamheten. Under departementets ledning inrättas ett eller
flera permanenta samrådsorgan där företrädare för vaije myndighet ingår.
I samrådsorganet bör dessutom ingå områdeskompetent företrädare för
SCB och högskola (forskningsintressen). I samrådsorganet bereds frågor
om behov av basstatistik och utveckling av drifts/intemstatistik för
myndigheterna inom departementsområdet. Beredningen av beställningen
till SCB görs i gruppen, med sakdepartementet som ansvarig beställare.
Samrådsorganet skall även diskutera alternativa produktionssätt av
statistik med syfte att finna de mest effektiva produktionsformerna.
Finansiering sker inom ramen för respektive departements budgetram.
Inom finansdepartementets ansvar bör inrättas ett användarorienterat
organ med ett övergripande ansvar för att samhällets behov av basstatistik
tillgodoses.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Statistikrådet föreslås av utredningen bli en permanent institution.
Utredningen har inte särskilt motiverat behovet av ett nytt bevaknings-
organ vid sidan av SCB och ger heller inga riktlinjer för hur ansvaret
skall fördelas dem emellan vad gäller handläggningen av likartade
ansvarsfrågor.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
62
Vi ifrågasätter behovet av det föreslagna bevakningsorganet. De Prop. 1992/93:101
arbetsuppgifter som det tilltänkta statistikrådet skulle ha fått bör kunna Bilaga 1.2
fördelas mellan departementen och SCB.
Kemikalieinspektionen (Kemi)
Ett av det stora hälso- och miljöproblemen idag utgörs av den omfattande
användningen av kemikalier i samhället. Kemikalieinspektionen har, som
samordningsansvarig myndighet inom kemikalieområdet, arbetat med att
utveckla kemikaliestatistik som underlag för att identifiera kemikaliers
hälso- och miljörisker. För att få statistiken mer heltäckande har vi sedan
ett par år tillsammans med SCB:s enhet för miljöstatistik bedrivit ett
utvecklingsarbete med syfte att bygga upp en officiell kemikaliestatistik
(basstatistik). Vi har i detta arbete försökt identifiera hur statistiken ska
se ut för att tillgodose bredare användarbehov, samt vilka möjligheter
som finns att kunna basera statistiken på andra informationskällor än
Keml:s egna (produkt- och bekämpningsmedelsregistren).
Våra erfarenheter är att:
* ett nära samarbete mellan myndigheter som SCB, Kemi, SNV, ASS,
räddningsverket m.fl. är nödvändigt för att identifiera vilken typ av
statistik som behövs och hur denna ska utformas,
* informationskällor finns (dock spridda på olika myndigheter) som
tillsammans skulle kunna ge en relativt heltäckande statistik inom
kemikalieområdet (handel, produktion, transport och användning av
kemikalier, exponering för kemikalier i arbetsmiljön, utsläpp till och
belastning av kemikalier på den yttre miljön etc.),
* att effektivitet och kostnadsminimering uppnås genom att olika
myndigheters informationskällor kan utnyttjas sammanhållet och
eventuellt på längre sikt samordnas (industristatistik vid SCB,
produktregistret vid Kemi, miljörapporter vid SNV etc).
Vi tycker att samarbetet med SCB kan tjäna som modell för hur en
uppbyggnad av statistik inom ett brett och myndighetsövergripande
område kan gå till:
1. Ursprungliga behov av kemikaliestatistik från Kemi. Arbete med att
ta fram statistik ur produktregistret, en intern datakälla, påbörjades
vid Kemi.
2. Vidgning av projektet så att fler myndigheter skulle kunna medverka
(både att använda statistiken, att medverka till uppbyggnad och att
bidra med informationskällor). Ett första steg var att inleda samarbete
med SCB som central statistikmyndighet.
3. Initialt utvecklingsarbete bedrevs i samarbete med SCB. Finansiering
av Kemi.
4. SCB övertar fortsatt utvecklingsansvar, finansierings- och drivnings-
ansvarar för att ta fram en för myndigheterna gemensam, offentlig
basstatistik inom kemikalieområdet, som baserar sig på samtliga
63
tillgängliga informationskällor och förankras hos samtliga viktiga Prop. 1992/93:101
intressenter. Bilaga 1.2
5. Kemi fortsätter att ta fram specialinriktad basstatistik ur produkt- och
bekämpningsmedelsregistren. Anlitar vid behov SCB eller annan
statistikkonsult.
Flertalet remissinstanser har inte några invändningar eller synpunkter på
utredningens resonemang och förslag om SCB:s prissättning och
konkurrensförhållanden inom statistikproduktionen.
Ett par pekar dock på vissa svårigheter att beräkna kostnader för
statistikverksamhet
Några remissinstanser berör möjligheter och förutsättningar för olika
myndigheter att bedriva egen statistikproduktion eller anlita andra
producenter än SCB
Skolverket
De överläggningar som Skolverket och SCB haft rörande kostnaderna för
uppdraget om statistikproduktion för skolsektorn visar att det finns
betydande svårigheter när det gäller att beräkna storleken på de medel
som skall överflyttas till beställarmyndigheten. Kostnader som inte är
synliga i anslagsfinansierad verksamhet måste inkluderas i kostnaderna
för ett uppdrag. Det finns väsentliga principiella problem som behöver
utredas och belysas generellt av genomförandeorganet. Överföringen av
medel till beställarmyndigheter kräver en generell finansieringsmodell.
Utredningen föreslår att SCB:s principer för prissättning vid upp-
dragsverksamhet bör gälla även fortsättningsvis. Beställarmyndighetema
måste därmed kompenseras genom att de anslag som förs över räknas
upp motsvarande uppdragstillägget.
Kriminal vårds styreis en
Erfarenheter från tidigare undersökningar visar på stora svårigheter att
göra korrekta kostnadskalkyler för myndigheternas statistikverksamhet.
Produktionskostnader för driftstatistik och allmän statistik är ofta svåra
att klart särskilja. Arbete med offerter och anbudsförfaranden kräver i
sig en inte ringa insats.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Varje myndighet och särskilt myndigheter som tilldelas rollen av
beställarmyndighet bör tveklöst ges rätt att helt självständigt bedöma om
man vill göra en investering i en egen statistikproduktion eller upphandla
tjänster av annan producent. Revisionen torde här liksom vid övrigt
resursutnyttjande i statsförvaltningen bäst skötas av RRV.
Att som utredningen föreslår skapa särskilda hinder för myndigheter
som överväger att starta egen statistikproduktion ställer vid oss helt
64
avvisande till. Förslaget att SCB skall ges en slags förtursrätt framläggs
uppenbarligen inte av omsorg om statistikbehoven utan för att trygga
ekonomin i SCB:s uppdragsverksamhet.
Rikspolisstyrelsen
Idag sköts all framställning av officiell statistik ur Rl-systemen av SCB.
Rikspolisstyrelsen, som har förvaltningsansvaret för Rl-systemet, saknar
idag statististisk-teoretisk kompetens och programsystem för statistikpro-
duktion.
Rikspolisstyrelsen kan på sikt tänkas starta egen produktion. Vissa
initialkostnader kommer då att behöva täckas.
Kommerskollegium
De användaransvariga myndigheter som vill starta egen statistikpro-
duktion skall enligt förslaget göra en totalkostnadskalkyl samt samråda
med och begöra in anbud från SCB. Detta torde i praktiken innebära att
myndigheten inte har annat val än att köpa produktionen av SCB.
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Även om utredningen nämner möjligheten att en myndighet, med det
föreslagna systemet, kan välja att i ökad utsträckning själv utföra en
större del av statistikproduktionen, istället för att anlita SCB, bör
skrivningarna i förslaget kunna göras tydligare. En rad andra alternativ
finns givetvis, som t.ex. att ett antal myndigheter väljer att bygga upp en
gemensam fristående kompetens, konsultfirmor, institut, etc.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB har inga synpunkter på utredningens resonemang kring SCB:s
prissättning.
Den centrala frågan i detta avsnitt gäller den situationen att en
myndighet överväger att starta egen statistikproduktion. I SCB:s
treårsrapport har SCB enligt regeringens direktiv redovisat hur upp-
giftslämnarbördan påverkas om ansvaret (dvs. statistikproduktionen)
förändras (s. 181 ff). Problem uppstår också med samordning, jäm-
förbarhet och kanske framför allt det inbördes beroende som finns mellan
olika statistikgrenar. Framställs dessa delmängder på olika håll inom
myndighetskretsen går mycket av den effektiva och kompetenta statisti-
kverksamhet som finns i Sverige förlorad. SCB har idag ett väl utvecklat
system för dataskydd. Detta skydd innebär också att det finns ett
förtroendekapital från uppgiftslämnarnas sida som kan förbrukas vid en
ändrad situation.
Det är således inte endast en jämförelse mellan SCB:s kostnadskalkyl
och kalkylen för en myndighet som överväger att "starta eget" som får
vara utslagsgivande vid ett sådant ställningstagande. SCB vill också
påpeka att en "egen" produktion hos beställaren på ett graverande sätt
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
65
strider mot statistikutredningens bärande utgångspunkt att skilja på Prop. 1992/93:101
beställar-och producentrollen. Bilaga 1.2
Konkurrensverket (tidigare Statens pris- och konkurrensverk)
Statistikproduktionens villkor påverkas i hög grad av dess karaktär av
kollektiv nyttighet. Den enskilde statistikanvändarens konsumtion av en
viss statistikprodukt inkräktar inte på andra statistikanvändares möjlig-
heter att utnyttja samma produkt. I princip är inte heller kostnaden för
att producera statistiken beroende av antalet användare. Från välfärdssyn-
punkt är det önskvärt att statistikproduktema görs allmänt tillgängliga och
att tillgängligheten inte begränsas genom en prissättning som inte beaktar
produkternas karaktär av kollektiva nyttigheter. De erfarenheter, som
redovisas i betänkandet, av att SCB ensamt svarat för samordningen visar
på svårigheten att för kollektiva nyttigheter få tillräckliga incitament från
användarna att aktivt engagera sig i statistikproduktionen. Det är således
nödvändigt att, för att produktionen skall komma till stånd, ansvaret för
produktionen och samordningen entydigt fördelas och att medel avsätts.
Enligt Konkurrensverket har utredningen inte i tillräcklig utsträckning
behandlat hur denna fördelning av uppgaiftema skall komma till stånd.
När det gäller prissättningen för statistikproduktionen finns också
anledning ifrågasätta utredningens förslag. Den av utredningen föreslagna
prissättningsprincipen för SCB:s produktion — marknadsanpassad
självkostnad — ger knappast vägledning för hur priset på olika produkter
skall sättas. Antingen är priset marknadsanpassat eller kalkylerat efter
självkostnaden som i sig svårligen låter sig bestämmas i en verksamhet
som SCB:s med såväl anslags- som uppdragsfinansierade områden.
Genom den monopolställning som SCB för närvarande har och åt-
minstone de närmaste åren kan väntas behålla, finns inga garantier för en
effektiv prisbildning för statistikproduktion. Enligt Konkurrensverket är,
under denna övergångsperiod, en prissättning som så långt möjligt
återspeglar självkostnaden att föredra.
Socialstyrelsen
Utredningens förslag innebär att SCB i vissa fall utsätts för ökad
konkurrens eftersom sektorsanvändama har möjligheter att välja andra
former för statistikinsamling och bearbetning. Detta kan leda till något
lägre kostnader. I många fall har dock SCB en monopolställning. Det är
t.ex. inte rationellt eller möjligt att ha flera som producerar dödsorsaks-
statistik eller folk- och bostadsräkningar.
Skolverket
Avsikten med en ändrad styrning av den statliga statistiken är att få till
stånd en effektivisering av produktionen, bland annat genom att
kostnaden för vaije produkt blir synlig och kan vägas mot nyttan och
andra behov. Konkurrens mellan producenter skulle också kunna vara
kostnadssänkande.
66
På kort sikt och kanske även medellång sikt, är det svårt att finna Prop. 1992/93:101
alternativa producenter till många av de omfettande statistikinsamlingar Bilaga 1.2
som är aktuella, i vaije fall på skolområdet. För vissa insamlingar är det
också på sikt svårt att föreställa sig annan producent än SCB, utredningen
talar om register och primärmaterial där SCB har monopol. Att finna
andra incitament till rationaliseringar är därför nödvändigt och ett område
som kan behöva belysas mer generellt av ett genomförandeorgan.
Ett stort antal remissinstanser betonar att delegering och decentralisering
av statistikframställningen måste ske med bibehållen allmän tillgänglighet
för statistik och uppgifter som ligger till grund för denna. Det måste bl.a.
finnas regler och former för att uppgifter hos olika myndigheter kan
utnyttjas av skilda statistikproducenter och att myndigheter och statisti’
kanvändare kan komma åt databaser hos olika statistikproducenter.
Från flera instanser som företräder olika forskningsintressen framhålls
forskningens behov av att på skäliga villkor få tillgång till statistik och
primäruppgifter. Den föreslagna ordningen får inte innebära en försäm-
ring av de nuvarande i flera avseenden mindre tillfredsställande
förhållandena.
Några instanser framhåller att frågor om äganderätt o.d. till statistik-
material måste beaktas och utredas noggrant
Som exempel på anförda synpunkter återges här följande
Socialstyrelsen
En ökad uppdragsfinansiering för SCB med åtföljande krav på att helt
intäktsfinansiera verksamheten kan leda till ökade kostnader för uttag från
register där SCB har en monopolställning. Detta bör inte utgöra något
problem för beställarmyndigheter som har såväl medel som förhandlings-
position, men innebär ökade risker för att samhällsrelevant forskning blir
lidande. Socialstyrelsen delar därför utredningens bedömning att
forskningen bör kompenseras för prishöjningar genom att staten tillskjuter
medel till forskningsfonderna för registerstudier. Alternativt kan
prissättningen för forskningsuppdrag baseras på ett marginalkostnads-
resonemang, en princip som Socialstyrelsen för närvarande tillämpar för
sina epidemiologiska register.
Arbetslivscentrum
SCB:s de fecto policy mot forskare som vill göra analyser skiljer sig
tydligt från exempelvis några av USA:s statistikmyndigheter, där man
framställer public use samples för forskares behov, främst i form av
urval av material med avidentifierade individuppgifter. Exempelvis kan
man som forskare mot en mindre ersättning få ett avidentifierat urval ur
CPS med arbetsmarknads-, demografiska och ekonomiska uppgifter och
sedan på egen hand göra analyser. I Sverige får forskarna i normalfallet
67
vända sig till en utredare på SCB som gör analyserna åt dem, en lösning Prop. 1992/93:101
som riskerar att bli onödigt dyr, krånglig, tidsödande och som många Bilaga 1.2
forskare kan uppleva som onaturlig.
Det är mot denna bakgrund en brist att utredningen utan närmare
motivering endast skriver att den "inte föreslår några förändringar i
hittills tillämpade riktlinjer" (s. 131).
Skolverket
Utredningen föreslår att äganderätten till primärdata får avgöras från fall
till fall i förhandlingar. Skolverket anser att detta är en av de frågor som
bör utredas och där generella lösningar måste utarbetas.
Skolverket har, liksom förmodligen många andra sektorsmyndigheter,
behov av statistik från andra sektorer. Det finns likaså behov av
samkömingar av register från flera sektorer för att komma åt variabler
som är svåra eller för uppgiftslämnaren arbetskrävande att lämna, t.ex.
om elevers övergång till högskola eller arbetsliv. Det vore olyckligt om
nya principer för finansiering av statistik försvårar denna typ av
nödvändig samköming. Att statistik bekostad av allmänna medel blir
allmänt tillgänglig (inom sekretess-, datalagens och etiska reglers ramar)
måste vara en utgångspunkt för en fortsatt utredning rörande äganderätt
och registeransvar.
Oavsett vem som har äganderätten till primärdata måste beställarmyn-
digheten enligt Skolverkets mening ha ovillkorlig rätt att ta del av
primärdata för egna bearbetningar och fördjupad analys. Vissa for-
muleringar i betänkandet antyder att utredningen inte ansett detta
självklart. Utredningen anför t.ex. att SCB håller på att genomföra
åtgärder för att öka tillgängligheten.
Statistiska centralbyrån (SCB)
Frågan om vem som äger eller disponerar över statistiken och registren
är av grundläggande betydelse. SCB:s möjligheter att utveckla statistiken,
utnyttja registrens informationsmöjligheter och ställa det statistiska
materialet till användarnas förfogande är helt beroende på om SCB äger
sina register, dvs. är registeransvarig för dem. Särskilt bör här upp-
märksammas forskningens ofta stora krav på statistisk information. Det
gäller både mängden av statistik och speciella kombinationer av uppgifter
som bara kan tillgodoses genom inhämtning och sammanställning av
uppgifterna från olika statistikkällor. SCB har idag en konstruktion som
gör verket speciellt lämpat för att tillgodose sådana behov.
Utredningen konstaterar att basstatistiken liksom den officiella
statistiken skall vara allmänt tillgänglig, eftersom den fyller grund-
läggande behov och bekostas med allmänna medel. SCB instämmer till
fullo i denna bedömning. Den inriktning som SCB förespråkar, att
basstatistiken också skall omfattas av begreppet officiell statistik,
förenklar frågeställningen såtillvida att den nya lagen innehåller
föreskrifter om tillgängligheten. För SCB:s del har tillgänglighetsfrågoma
beskrivits i verkets treårsrapport. Här skall därför endast konstateras att
68
verket ser det som synnerligen angeläget att tillgängligheten intar en
framskjuten plats i övervägandena kring statistiken.
Det säger sig självt att tillgängligheten försvåras om statistikpro-
duktionen kommer att spridas till ett antal olika myndigheter. Den fråga
som återkommer är om en sådan omläggning är värd priset. Det blir i ett
sådant läge desto viktigare att finna former som gör det möjligt for den
presumtive användaren att åtminstone få en klar överblick äver var
statistiken finns, dess innehåll och vilka sambearbetningsmöjligheter som
står till buds. Dokumentationen av statistikproduktionen, på ett enhetligt
sätt, är en central uppgift för SCB i dagsläget, och denna uppgift måste
bedrivas ännu mera aktivt och intensivt i ett decentraliserat produktions-
system för statistiken. Även här finns risk för att en kostsam byråkrati
måste byggas upp.
Till bilden hör också, något som även utredningen tar upp, att
statistiken har karaktär av kollektiv nyttighet, vilket är ett något vidare
begrepp än tillgänglighetsaspekten. I denna egenskap måste statistiken
finnas tillgänglig inte bara i nuet utan även i framtiden, vilket ställer
stora anspråk på statistikproducenten. Det generella kravet på objektivitet
gör sig också gällande med styrka på all statistik som hänförs till denna
kategori. Vidare måste det finnas en beredskap och beredvillighet hos
producenten att tillhandahålla den statistik som det här är fråga om till
låga kostnader för användaren, i vissa fäll gratis.
Det är oklart om utredningens förslag tillgodoser alla de krav som det
kollektiva utnyttjandet av statistiken ställer. Om statistiken uppdrags-
finansieras och om ansvaret för statistiken läggs ut på några få utvalda
användare kan det bli svårt att skapa garantaier för att t.ex. allmänhetens
och den framtida forskningens behov tillgodoses. En uppdragsfinansiering
av SCB:s statistikframställning får inte leda till att breda användargrupper
inte får tillgång till statistiken. En möjlighet är, som tidigare nämnts, att
statistikrådet får mandat att ställa sådana krav på statistiken. Detta kan
ske antingen genom kravställande på beställarmyndighetema eller genom
att rådet medverkar till att SCB:s tänkta förvaltningsanslag räknas upp så
att de kollektiva intressena kan tillgodoses inom ramen för medelstilldel-
ningen till SCB.
Utredningen förutsätter att frågan om äganderätten till olika material
och register löses avtalsvägen mellan beställaren och SCB. Verket vill
emellertid betona att det är av utomordentlig betydelse att SCB far
disponera över det material som samlas in och att SCB är ansvarig for
de register som statistiken baseras på. Endast i den situationen kan SCB
fullgöra åliggandena enligt utredningens förslag. I motsatt fåll kommer
det också att saknas praktiska möjligheter att samordna de enskilda
"beställarmaterialen" till de helheter som behövs för många användare,
för statistiksystem som bygger på många statistikprodukter och inte minst
för de internationella kraven. Frågan är således av central betydelse för
möjligheterna att bedriva en rationell statistikverksamhet. Att reducera
den till en fråga som får lösas avtalsvägen innebär en risk för otillfreds-
ställande och oenhetliga lösningar för andra användare än beställaren.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
69
Datainspektionen
Datainspektionen tillstyrker också att det inrättas ett särskilt tillfälligt
organ inför en omläggning av statistikverksamheten för att utreda
registeransvar, ägaransvar, tillgänglighet av grunddata för andra
användare, publicering, internationellt samarbete etc. Datainspektionen
vill understryka vikten av att de rättsliga konsekvenserna av en decentra-
lisering av statistikverksamheten analyseras. En analys bör göras i ljuset
av t.ex. reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och
datalagen. Även resultatet av Datalagsutredningens arbete måste beaktas.
Vidare är det viktigt att uppmärksamma bestämmelsen i 9 kap. 4 §
sekretesslagen och se till att en decentralisering av statistikverksamheten
inte leder till att sekretesskyddet försämras. Hänsyn måste också tas till
de åtaganden Sverige har gjort genom att ansluta sig till internationella
konventioner och rekommendationer, t.ex. Europarådets konvention till
skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och
rekommendation om forskning och statistik. I detta sammanhang bör
även nämnas att ett förslag till direktiv om integritetsskydd arbetats fram
inom EG.
När det gäller det fortsatta arbetet med en decentralisering av ansvaret
för statistikproduktionen vill Datainspektionen särskilt peka på vikten av
att registeransvarighetsfrågan blir föremål för en noggrann utredning och
att följande förhållanden uppmärksammas.
Myndigheters verksamheter är i allmänhet noga reglerade i lagar,
förordningar och instruktioner. Regleringen syftar till att precisera
myndighetens ansvarsområde och avgränsa det från andra myndigheters
ansvarsområden. Regleringen innebär också att en myndighet i princip
inte får ägna sig åt annan verksamhet än den är ålagd att göra. Verksam-
hetsregleringen påverkar därigenom direkt eller indirekt den infor-
mationshantering som får förekomma i myndighetens verksamhet.
Dessa förhållanden har enligt Datainspektionens uppfattning stor
betydelse vid bedömningen av registeransvarsfrågor. Enligt grunderna för
datalagen kan en myndighet tillåtas att föra personregister endast inom
ramen för den verksamhet som det enligt särskilda författningsbe-
stämmelser åligger myndigheten att utföra. Det är därför, som ut-
redningen föreslår, viktigt att beställarmyndighetemas ansvar i fråga om
samhällets behov av statlig statistik fastläggs genom t.ex. föreskrift i
instruktion. Ett åläggande för en viss myndighet att ansvara for att
statistik tas fram inom ett område återverkar naturligtvis på SCB:s ansvar
för statistikproduktionen på samma område. Det fortsatta utrednings-
arbetet bör därför innehålla ett ställningstagande till hur det skall förfaras
med de register som för närvarande förs av SCB inom de områden som
kommer att omfattas av nyordningen. Även den rättsliga regleringen av
uppgiftsskyldigheten till SCB bör därvid ses över.
Enligt 1 § datalagen är den registeransvarig för vars verksamhet ett
personregister inrättas och förs, om han förfogar över det, dvs. helt eller
delvis kan påverka registrets innehåll. Av förarbetena till datalagen (prop.
1973:33 s. 119) framgår att definitionen av uttrycket registeransvarig har
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
70
utformats så att det utesluter dels servicebyråer och andra som helt
osjälvständigt handhar bearbetningen av ett personregister, dels sådana
som använder sig av ett personregister utan att kunna bestämma om dess
innehåll.
Om beställarmyndighetemas ansvar för produktionen av statlig statistik
läggs fäst i myndighetens instruktion, torde beställarmyndighetema i
allmänhet komma att bli registeransvariga enligt datalagen för de
personregister som behövs för statistikproduktionen inom resp, myndig-
hets ansvarsområde. Om en beställarmyndighet anlitar SCB för sin
statistikproduktion, torde centralbyrån i de flesta fall endast få ställning
som servicebyrå. I den mån även SCB skall ha befogenhet att t.ex.
bestämma om registrens innehåll, kan ett gemensamt registeransvar
uppkomma för SCB och beställarmyndigheten. SCB kan också bli ensam
ansvarig i det fäll centralbyrån helt självständigt skall ansvara för
statistikframställningen och för detta ändamål behöver inrätta särskilda
s.k. uppdragsregister. Det är angeläget att konsekvenserna av de olika
alternativen utreds noga.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Det råder en besvärande oklarhet beträffände de rättsliga grunderna för
den statliga statistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande
kommersiella verksamheten vid SCB (se Patrik Hiselius, 1990, SCBs
statistikverksamhet och gällande rätt. IRI-rapport 1990:7). Vi påyrkar att
de rättsliga villkoren för all dataservice/uppdragsverksamhet inom den
statliga statistikproduktionen samt frågan om äganderätten till statistikens
primäruppgifter noggrant klargörs i nära anslutning till att de institutio-
nella formerna för den framtida statistikproduktionen fastställs.
Enligt utredningsförslaget skall SCB:s framtida kommersiella verksam-
het grundas på uppdragsfinansiering enligt riktlinjer som gäller för
nuvarande uppdragsverksamhet vid SCB. Dessa "riktlinjer" torde
emellertid sakna rättslig dignitet. De är uteslutande baserade på praxis
utvecklad inom SCB och utan någon närmare prövning av statsmakterna.
Vad gäller äganderätten till statistikens primärdata säger utredningen
att frågan "kan fordra olika lösningar baserade på växlande förhållanden
och torde bäst lösas avtalsvägen" (s. 131). Vi motsätter oss bestämt att
frågan om äganderätten till viss information — åtminstone uppgifter som
insamlas med stöd av uppgiftsplikt — hanteras som om den vore en för
den statliga statistiken intern angelägenhet.
Från näringslivets sida har vi vid olika tillfällen uttryckt vår oro för
den bristfälliga rättssäkerhet som gäller för uppgiftslämnare till den
offentliga statistiken, när exempelvis uppgifter till SCB också används i
verkets kommersiella verksamhet och då för ändamål som ej tillkännages
vid uppgiftslämnandet. Vi motsätter oss följaktligen bestämt utrednings-
förslaget i den del man förordar att statistiskt primärmaterial skall kunna
användas för andra ändamål än de som redovisas i respektive upp-
giftskrav till den uppgiftsskyldige eller att sådant material i övrigt görs
tillgängligt för forskare och andra användare, dvs. envar. Vaije sådant
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
71
användande kräver tillstånd av uppgiftslämnama. Det sagda förutsätter Prop. 1992/93:101
att SCB likställs med andra uppdragstagare och ges en ren servicebyråsta- Bilaga 1.2
tus vad gäller rätten att förfoga över det datamaterial som ingår i
eventuella framtida förekommande uppdrag.
I avvaktan på att en översyn av nämnda rättsfrågor sker, godtar vi att
de nya statistikmyndighetema interimistiskt ges dispositions- och
äganderätten till primärdata för respektive myndighets egen statistik
(avgränsad enligt beställaransvaret). Till beställaransvaret skulle således
därmed kopplas ett dispositions- och ägandeansvar. För ordningens skull
torde dispositions- och äganderätten också böra gälla äldre statistiskt
primärmaterial på ämnesområdet liksom i förekommande fäll äldre
årgångar/bestånd av registermaterial och annan basstatistik.
Remissinstanserna ansluter sig i stort sett genomgående till förslagen om
publicering av statistiken eller har inget att erinra eller anföra om dem.
Svenska Kommunförbundet anför dock vissa farhågor i frågan.
Svenska Kommunförbundet
Idag kan kommunerna beställa olika typer av statistikpaket från SCB
med redovisning för kommun eller del av kommun. Det gäller t.ex.
statistik om sysselsättning, befolkning, flyttningar, inkomster, fastigheter,
energi m.m. SCB svarar också för samordning, registerhållning,
kontakter med användare och uppgiftslämnare samt utveckling av nya
produkter.
Myndigheter utanför SCB som själva producerar statistik t.ex.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket erbjuder inte den
egna statistiken eller samkömingar med annan statistik till kommunerna
på motsvarande sätt.
Styrelsen anser att det stora problemet med statistikutredningens förslag
gäller hur kommunerna ska få tillgång till statistikprodukter som
decentraliseras. Statistikutredningen har inte i tillräcklig utsträckning
utrett svårigheterna med att hitta både rätt och snabbt i statistikutbudet.
Detta sammanhänger också med frågan om äganderätten till statistiken.
Styrelsen bedömer risken för försämring som stor vid ett decentraliserat
ansvar av statistikproduktionen. Även om SCB har det övergripande
ansvaret för information om olika produkter kommer den enskilda
myndigheten att behöva kontaktas för att få mer exakt information.
Risken är att statistiken inte når fram till användarna inom den kommu-
nala sektorn.
72
Flertalet remissinstanser ansluter sig till förslaget att ett genomförandeor-
gan skall inrättas eller har inget att anföra mot detta. Flera konstaterar
att en rad ouppklarade frågor behöver klargöras och utredas inför ett
genomförande av förslagen. Några framhåller att genomförandet kan
behöva ske successivt och innefatta försöksverksamhet inom avgränsade
områden.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Den nya beställarmodellen har egentligen endast skisserats av utred-
ningen. Viktiga uppgifter åsterstår att lösa, t.ex. att närmare definiera
den s.k. basstatistikens omfattning, att utarbeta det regelverk som
säkerställer att den kommer att produceras och att närmare precisera hur
samråd mellan SCB och andra myndigheter skall fungera. Kanske av
detta skäl föreslår utredningen att ett tillfälligt genomförandeorgan skall
inrättas. Det kan emellertid befaras att ansvarsfördelningen mellan detta
organ, SCB och statistikrådet skulle bli oklar. Även om utredningen
avsett att klart markera skillnaden mot den nuvarande beslutsordningen,
synes det svårförklarligt att dessa uppgifter inte skulle kunna läggas på
SCB, som ju ändå förutsätts få samordningsuppgifter.
Statistiska centralbyrån
Vid ett eventuellt genomförande enligt utredningens förslag är det säkert
nödvändigt med ett särskilt genomförandeorgan på det sätt som ut-
redningen skisserar. Ett genomförandeorgan torde däremot inte behövas
i det fäll ett begränsat antal huvudanvändare får statistikansvaret delegerat
till sig. Med ett etappvis genomförande minskar behovet av ett särskilt
organ.
De frågor som enligt utredningen bör klarläggas inför en eventuell
omläggning kommer att tas upp i förhandlingar med berörda myndigheter
varvid erfarenheter från tidigare avtalsförhandlingar kan utnyttjas. Det
förefaller också troligt att avtalsutformningen kommer att gestalta sig
olika från myndighet till myndighet för skilda frågor. Det innebär att det
kan vara vanskligt att lägga fast principer i alla frågor som berörs av
utredningen med hänsyn till de särlösningar som kan bli aktuella.
Ett stort antal remissinstanser ansluter sig till eller har inte något att
anföra om att reglerna för samråd med uppgiftslämnare ses över.
Ett par framhåller särskilt betydelsen av samråd med uppgiftsläm-
nama. Statistiska centralbyrån kommenterar att samrådet för dess del
fungerar tillfredsställande för närvarande.
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
73
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD)
FUD tillstyrker utredningens förslag att regeringen låter genomföra en
översyn, med sikte på förstärkt samrådsskyldighet, at förordningen
(1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från
näringsidkare och kommuner.
FUD har nyligen genomfört en utredning om samrådet. Utrednings-
mannen redovisar att såväl myndigheterna som näringslivets organisatio-
ner har en hög värdering av hur samrådet fungerar när det gäller
företagens uppgiftslämnande. Det sammanfattande intrycket av hans
intervjuer med myndighetsrepresentanter, bl.a. från SCB, är "att
myndighetssidan inte bara funnit det väl fungerande samrådsförfarandet
vara av stort värde utan även att man anser dagens och morgondagens
problem på uppgiftslämnarområdet bäst kunna lösas for alla berörda
parter genom fortsatt samråd med ett för näringslivet gemensamt
samverkansorgan, som under överskådlig tid framöver anses ha stora
uppgifter att fylla".
Trots de dokumenterat goda erfarenheterna av samrådsforordningen är
det motiverat att den nu ses över, bl.a. med hänsyn till närmandet till
EG. Ett ökat användarinflytande bör vidare, enligt FUD:s mening, leda
till att olika statistikprodukters innehåll och uppläggning ändras. Därmed
ökar antalet samrådsärenden, vilket utredningen också konstaterar.
Enligt FUD:s mening bör en översyn av samrådsforordningen kunna
leda till att antalet regler minskar och att de regler som behövs anpassas
till den smidiga praxis för samrådets innehåll och arbetsformer som har
utvecklats mellan parterna.
FUD delar utredningens uppfattning att förordningen bör innehålla en
regel om att myndigheterna skall anmäla nya/förändrade uppgiftskrav
även när man av tidsskäl inte kan genomföra ett fullständigt samråd. Det
ökar bl.a. möjligheten att få en fullständig överblick av företagens
uppgi ftslämnande.
Svenska Kommunförbundet
Vid en decentralisering av statistikansvaret ökar risken för att upp-
giftslämnarbördan blir större för bl.a. kommunerna. Många fler
myndigheter blir inblandade i insamlingar av uppgifter och behovet av
samordning lär öka högst avsevärt. Styrelsen vill peka på vikten av att
kommunernas uppgiftslämnande till statliga myndigheter begränsas och
att dubbelinsamling av uppgifter undviks.
Styrelsen är mycket positiv till förslaget att kraven på samråd förstärks.
Statistiska centralbyrån
SCB har i och för sig inte anledning att motsätta sig en översyn av
förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av
uppgifter från näringsidkare och kommuner. Enligt SCB:s uppfattning
fungerar detta samråd för SCB:s del på ett tillfredsställande sätt, vilket
också kan tas till intäkt för att den nuvarande regleringen är adekvat. Så
Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2
74
länge statistiken baseras på uppgifter inhämtade av SCB blir det också Prop. 1992/93:101
verket som kommer att genomföra det samråd som förordningen Bilaga 1.2
föreskriver. Det är således först om en annan myndighet tar över själva
uppgiftsinsamlandet för statistiken som samrådsskyldigheten kommer att
föreligga för andra än SCB.
Det bör också erinras om att insamlingar för statistik endast är en
begränsad del av de uppgiftsinsamlingar som samrådsskyldigheten enligt
förordningen omfattar.
Flertalet remissinstanser ansluter sig till eller anför inte något mot att
myndigheters skyldighet att samråda med Statistiska centralbyrån betonas
genom en föreskrift i verksförordningen. Ett par är dock tveksamma.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB kan för sin del inte bedöma om samrådet med verket i frågor
rörande statistikproduktion m.m. skulle fungera bättre om en föreskrift
om detta flyttas från den nuvarande förordningen till verksförordningen.
Verket anser att det i vaije fall vore fördelaktigt om en bestämmelse med
motsvarande innebörd tas in i den förordning som kommer att ges ut i
anslutning till den nya lagen om den officiella statistiken. Informationen
kommer då att finnas tillgänglig i det sammanhang som hör till ämnet.
I övrigt ser SCB det som än viktigare att verket etablerar sådant
samarbete med olika myndigheter att samrådet löses på ett naturligt sätt
i diskussioner om statistikframställningen.
Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län
Länsstyrelsen anser att de statliga myndigheterna är kompetenta att själva
avgöra om de behöver samråda med SCB. Om de saknar statistikkompe-
tens får förutsättas att de söker råd hos SCB. Skulle myndigheten själv
besitta tillräcklig statistisk kompetens (vilket många myndigheter säkert
gör), finns knappast någon anledning till samråd. Länsstyrelsen anser
därför att den nu gällande samrådsskyldigheten kan avskaffas.
75
|
Innehåll |
20 |
Prop. 1992/93:101 Bilaga 1.2 | |
|
i |
Remissinstanserna | ||
|
2 |
Ställningstagande i stort |
21 | |
|
3 |
Delegering av statistikansvar till myndigheter |
23 | |
|
4 |
Central förvaltningsmyndighet |
33 | |
|
5 |
Statistikansvar på departement |
38 | |
|
6 |
Konsekvenser av delegering och decentralisering |
41 | |
|
7 |
Uppdragsfinansiering |
51 | |
|
8 |
Basstatistik |
54 | |
|
9 |
Prissättning och konkurrensförhållanden |
64 | |
|
10 |
Tillgänglighet och förfoganderätt till statistikmaterial |
67 | |
|
11 |
Publicering av statistik |
72 | |
|
12 |
Genomförande |
73 | |
|
13 |
Samråd med uppgiftslämnare |
73 | |
|
14 |
Samråd med Statistiska centralbyrån i statistikfrågor |
74 | |
gotab 42206, Stockholm 1992
76