Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1992/93:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94

Regeringen förelägger riksdagen vad som har togits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 december 1992 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Carl Bildt

Anne Wibble

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1993 års budgetproposition framlagcfe förslaget till stetsbudget för budgetåret 1993/94 visar en omslutning av 520 698 iniljoner kronor. Dette innebär en minskning i förhåUande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 58 818 miljoner kronor. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 162 346 miljoner kronor. Budgetsaldot i stotsbudgeten för innevarande budgetår är ett underskott på 100 177 miljoner kronor. Dette beräknas nu komma att uppgå till 198 288 nuljoner kronor. Lånebehovet för budgetåret 1993/94 beräknas uppgå till 205 346 miljoner kronor. Den störste skillnaden mellan budgetsaido och lånebehovet utgörs av underskott i arbetsmarknads- och lönegaranti-fonden.

1 bilagoma till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till inkomster och utgifter i stotsbudgeten. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgmnd av den samhällsekonomiska utveck­lingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1  Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100.


Statsbudget för budgetåret 1993/94

Inkomster: Skatter

Inkomster av stetens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetelning av lån Kalkylmässiga inkomster


Prop. 1992/93: ICX)

322 596 615 000

27 992 967 000

1 000 000

6 160 896 000

1 600 034 000

Summa kr.    358 351 512 000


 


Underskott


162 346 763 000 Summa kr.    520 698 275 000


 


Utgiftsanslag:


Prop. 1992/93:1(X)


 


Kungliga hov- och slottsstetema

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbmksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Kulturdepartementet

Näringsdepartementet

Civildepartementet

Miljö- och naturresursdepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Räntor på stetsskulden, m.m.

Ofömtsedda utgifter


65 226 000 19 030 169 000

16 103 498 000
38 902 745 000

117 721 443 000

17 387 231 000
96 871 154 000
29 656 648 000

6 966 627 000

47 232 449 000

15 898 349 000

4 250 937 000

2 179 650 000

2 064 371 000

866 778 000

95 000 000 000

1 000 000


510 198 275 000


 


Minskning av anslagsbehållningar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


4 500 000 000

6 000 000 000


4 500 000 000 6 000 000 000


Summa kr.    520 698 275 000


 


Specifikation av statsbudgetens inkomster 1993/94


Prop. 1992/93:100


 


1993/94


Tusental kronor


 


1000 Skatter:  •

1100   Skatt på inkomst:

1110    Fysiska personers inkomstskatt:

1111 Fysiska personers inkomstskatt

1120    Juridiska personers inkomstskatt:

1121 Juridiska personers inkomstskatt

1122 Avskattning av företagens reserver

1123 Beskattning av tjänstcgruppliv

1130     Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomslskalter

1140     Övriga inkomslskalter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsavgift

1144 LolteriskaU

1200   Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Ulbildningsavgift 1251 Övriga socialavgiflcr.netto 1261 Allmiin sjukförsiikringsavgift 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbcUirskyddsvcrkels och arbets-miljöinsitutcts verksamhet 1291 Surskild löneskatt

1300   Skatt på egendom:

1310

Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320

Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330

Arvsskatt och gåvoskatt: 133 1 Arvsskatt 1332 Gåvoskau

1340

Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt pä värdepapper

1400   Skatt på varor och tjänster:

1410    Allmänna JÖrsäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,    1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skau på vin


12 442 000      12 442 000

 

17 148 000 4 143 000 1 150 000

22 441 000

 

2 270 000

2 270 000

 

360 000

0

5000

3 043 000

3 408 000

40 561 000

39 212 000

11 209 000

1 496 000

152 000

1 509 000

4 721 000

 

 

276 000 5 234 000

63 809 000

63 809 000

107 000 16 160 000

16 267 000

 

2 170 000 65 000

2 235 000

 

1 100 000 275 000

1 375 000

 

5 500 000 0

5 500 000

25 377 000

116 500 000

116 500 000

 

23 600 000 150 000 1 580 000 8 265 000 6000 000 3 220 000

 

 


 


Prop. 1992/93:100


1993/94


Tusental kronor


 


1440

1450

1460

1470

1480


2 655 000 17 037 000

500

140 000 933 000 67 000 63 647 500

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 EnergiskaU

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 Särskild skatt  mot försurning

Överskon vid försäljning av varor med statsmonopol:

1442 Systembolaget  AB:s inlevererade överskott

200 000

200 000

 

Skan på tjänster: 1451 ReseskaU

310 000

 

1452     Skatt på annonser och reklam

1453     Totalisator skatt

1 012 000 0

 

1454 Skatt på spel

120 000

; 442 000

Skan på vägtrafik: 1461 Fordonssicalt

4 120 000

 

1462 Kilometerskatt

1 335 000

S 455 000

Skatt på import: 1471 Tullmedel

5 185 115

5 185 115

Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

420 000

420 000 192 849 615


 


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100   Rörelseöverskott:

2110    Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade överskott

2112  Televerkets inlevererade överskott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Affärsverkets svenska kraftsnäts inlevererade utdelning

2118  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2119  Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av motsvarighet till statlig skatt

2120     Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2123  Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2124  Inlevererat överskott av Riksgälds­kontorets garantiverksamhet

2130    Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott


Summa skatter:   322 596 615

49 388
1 000 000

O

185 000

193 000

50     425

71 181

; 548 994

179 000       179 000

7900000      7900000


 


2150     Överskott Jrån spelverksamhet:

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel


1 198 700
768 705
   1967 405     11595 399


 


Prop. 1992/93:100


1993/94


Tusental kronor


 


2200   Överskott av statens fastighets­förvaltning:

2270     Överskott av fastighetsjorvalting:

2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet


500 000


500 000


500 000


2300   Ränteinkomster:


2310,

2330

2340

2350

2360


2320 Räntor på näringslån:

2314 Ränteinkomster på lån till fiskeri-

näringen

11 455

 

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

113

 

2318 Ränteinkomster på statens lån till

 

 

den mindre skeppsfarten

800

 

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

9

 

2322 Räntor på övriga näringslån.

 

 

Kammarkollegiet

87 345

 

2323 Räntor på övriga näringslån,

 

 

Statens jordbruksverk

1 500

 

2325 Räntor på Postverkets statslån

49 073

 

2327 Räntor på Statens vattenfallsverks

 

 

statslån

0

150 295

Räntor på bostadslån:

 

 

2332 Ränteinkomster på lån för

 

 

bostadsbyggande

4 029 000

 

2333 Ränteinkomster på lån för bostads-

 

 

försörjning för mindre bemedlade

 

 

barnrika familjer

90

 

2334 Räntor på övriga bostadslån,

 

 

Boverket

1 800

4 030 890

Ränlor på studielån:

 

 

2341 Ränteinkomster på statens lån för

 

 

universitetsstudier och garantilån för

 

 

studerande

140

 

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

18 200

18 340

Räntor på energisparlån:

 

 

2351 Räntor på energisparlån

166 000

166 000

Räntor på medel avsatta till pensioner:

 

 

2361 Räntor på medel avsatta till

 

 

folkpensionering

7000

7000


 


2370     Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,    23P0 Övriga ränteinkomster:

2383 Ränteinkomster på statens

bosättningslån 2385 Ränteinkomster på lån för kommun­markförvärv

2385  Ränteinkomster på lån för student­kårslokaler

2386  Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391        Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukets rationalisering

2392       Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster


647 523

 

0

0

60

12 000

50

700

4 283

249 681


647 523


 


Prop. 1992/93:100


 

1993/94

Tusental kronor

2395 Räntor på särskilda räkningar

 

i Riksbanken

177 000           443 774       5 463 822

2400   Aktieutdelning:

 

2410     Inkomster av statens aktier:

 

2411 Inkomster av statens aktier

2 328 000        2 328 000      2 328 000

2500   Offentligrättsliga avgifter:

 

2511 Expeditionsavgifter

1 182 538

2522 Avgifter för granskning av filmer

 

och videogram

7 500

2523 Avgifter för särskild prövning och

 

fyllnadsprövning inom skolan

0

2527 Avgifter för statskontroll av krigs-

 

materieltillverkningen

1

2528 Avgifter vid bergsstaten

6 205

2529 Avgifter vid patent- och

 

registreringsväsendet

9900

2531 Avgifter för registrering i förenings -

 

m.fl. register

19 050

2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

905 000

2534 Vissa avgifter för registrering

 

av körkort och motorfordon

196 029

2535 Avgifter för statliga garantier

182 909

2536 Lotteriavgifter

1 605

2537 Miljöskyddsavgift

89 060

2538 Miljöavgift pä bekämpningsmedel

 

och handelsgödsel

151 091

2539 Täktavgift

40 767

2541 Avgifter vid Tullverket

75 500

2542 Patientavgifter vid tandläkar-

 

utbildningen

5000

2543 Skatteutjämningsavgift

1 396 000

2545 Närradioavgifter

4 608

2547 Avgifter för Telestyrelsens verksamhet

3 485

2548 Avgifter för Finansinspektionens

 

verksamhet

107 000

2549 Avgifter för provning vid

 

rilprovplats

3 727

2551 Avgifter från kränkraftverk

159 895

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter

572 365        5 119 235       5 119 235

2600   Försäljningsinkomster:

210 000

2611 Inkomster vid kriminlavården

84 615 150 000 767 000

7 211 615

1 211 615

730 327

364 393

176

1 094 896

1 094 896

2624  Inkomster av uppbörd av fel­parkeringsavgifter

2625  Utförsäljning av beredskapslager

2626  Inkomster vid Banverket

2700   Böter m.m.:

2711  Restavgifter och dröjsmålsavgifter

2712  Bötesmedel

2713  Vattenföroreningsavgift

2800   Övriga inkomster av statens verksamhet:

680 000

680 000

680 000

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

Summa inkomster av statens verksamhet;     27 992 967


 


Prop. 1992/93:100


1993/94                                                                Tusental kronor

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100   Inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3110    Affärsverkens inkomster avjorsålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maskiner                    O                O

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3124 Statskontorets inkomster av försålda

datorer m.m.                                                 O                O                 O

3200   Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning                  1 000         1 000           1 000

3300   Övriga inkomster av försåld egendom:

3311  Inkomster av statens gruvegendom                 O

3312  Övriga inkomster av försåld egendom              O                O                 O

Summa inkomster av försåld egendom: 1 000

4000  Återbetalning av lån:

4100   Återbetalning av näringslån:

4120    Återbetalning av jordbrukslån: 4123 Återbetalning av lån till

fiskerinäringen                                        30 853         30 853

4130    Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån                  268

4133 Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten                           2 600

4135  Återbetalning av skogsväglån                        37

4136  Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet        88 083

4137  Återbetalning av övriga näringslän,

Statens jordbruksverk                               1 800

4138           Återbetalning av tidigare infriade

statliga garantier                                   1 720___ 94 508      125 361

3 000 000

360 1 700

3 002 060

3 002 060

110

4000

2 606 000

2 610 110

2 610 110

300 000

300 000

300 000

4200   Återbetalning av bostadslån m.m.:

4212 Återbetalning av lån för bostads-

byggande

4213  Återbetalning av län för bostadsför­sörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bostadslån. Boverket

4300  Återbetalning av studielån:

4311  Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312  Återbetalning av allmänna studielån

4313  Återbetalning av studiemedel

4400   Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån


 


Prop. 1992/93:100


1993/94


Tusental kronor


 


4500   Återbetalning av övriga lån:

4514  Återbetalning av lån för studentkårs­lokaler

4515  Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

4516  Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517       Återbetalning från Portugalfonden
4519 Återbetalning av statens

bosättningslån 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525  Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526  Återbetalning av övriga lån


180

6 500

5 000 5 500

O

80

45 000 61 105


123 365


123 365


Summa återbetalning av lån:       6 160 896


5000  Kalkylmässiga inkomster:

5100   Avskrivningar och amorteringar:

5110    Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar 5116 Statens vattenfallsverks amorteringar

5120    Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130     Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader:

167 760

167 760

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komp­lementkostnader

2 349 374 12 900

5140     Övriga avskrivningar:

530 034 -930 000

2 362 274

5143  Avskrivningar på ADB-utrustning

5144  Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar

5200   Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

-930 000

-930 000

Summa kalkylmässiga inkomster:        1 600 034 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER :   358 351 512


 


Prop. 1992/93:100

I.   Kungliga hov- och slottsstaterna

A   Kungliga hovstaten

1   Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning,

förslagsanslag                                                               24 677 000

24 677 000 B   Kungliga slottsstaten

1      De kungliga slotten: Driftskostnader, förslagsanslag            29 422 000

2      YMngMga husgerkdskammaren, förslagsanslag                     11 127 000

40 549 000

Summa kr.        65 226 000

10


 


1 000 11 410 000

II. Justitiedepartementet

A  Justitiedepartementet m.m.

1      Stetsrådsberedningen, förslagsanslag

2      Justitiedepartementet, förslagsanslag

3      Utredningar m.m., reservationsanslag

4      Framtidsstudier, långsiktig analys, m.m., reservationsanslag

B  Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen, ramanslag

2      Säkerhetspolisen, förslagsanslag

3      Polishögskolan

4      Stetens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag

5      Lokala polisorganisationen, ramanslag

C Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren, ramanslag

2      Åklagarmyndigheterna, ramanslag

D Domstolsväsendet m.m.

1      Domstolsverket, ramanslag

2      Domstolama m.m., ramanslag

£  Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, ramanslag

2      Kriminalvården, ramanslag

3      Utlandstransporter, förslagsanslag

F  Rättshjälp m.m.

1      Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2       Rättshjälpsmyndigheten, ramanslag Allmänna advokatbyråer:

 

3          Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4           T)nf\.bidt:ag, förslagsanslag                

 

5      Vissa domstolskostnader ra.m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för räiXsväsenåei, förslagsanslag


Prop. 1992/93:100

49 224 000

63 229 000

30 200 000

* 12 432 000

155 085 000

475 000 000

470 643 000

1 000

46 710 000

9 891 189 000

10 883 543 000

23 812 000 535 366 000

559 178 000

63 910 000 2 445 640 000

2 509 550 000

106 609 000

3 298 089 000

125 000 000

3 529 698 000

815 100 000 11 684 000

11 411 000

256 200 000

24 694 000

1 119 089 000


 


* Beräknat belopp


11


G   Övriga myndigheter                                                 Prop. 1992/93:100

1      Justitiekanslem, ramanslag                                               1 387 000

2      Datainspektionen, ramanslag                                           21 254 000 Brottsskadenämnden:

 

3           Förvaltningskostnader, ramanslag             1 103 000

4           Ersättning för skador på gmnd av brott,

förslagsanslag                            ______ 35 000 000        42 103 000

Brottsförebyggande rådet:

5           V(5rva\Xningskosinaået, förslagsanslag  * 14 361 000

6           Utvecklingskostnader, reservationsanslag * 4 823 000____ 19 184 000

89 928 000

H   Diverse

1      Svensk föriättningssamling,/ör.y/fl.yfl/zj-/fl                      10 112 000

2      Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m.m.,

förslagsanslag                                                              2 586 000

3      SM iiW Y>o\i\.isksi aviier, förslagsanslag                         141200 000

4      kWmänna val, förslagsanslag                                         29 600 000

5      Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed, förslagsanslag                                           600 000

___________ 184 098 000

Summa kr.      19 030 169 000

12 * Beräknat belopp


111.   utrikesdepartementet                Prop- 1992/93:100
A   Utrikesdepartementet m.m.

1      Utrikesförvaltningen, ramanslag                                 1 495 441 000

2      KuTsdifkrenser, fots lagsanslag                                             1 000

3      Honorärkonsuler,/o/-j/fl.yrt/w/rt                                    15 500 000

4      Särskilda förhandlingar med annan stat eller

inom intemationell otganisaiion, förslagsanslag                  60 000 000

5      Nordiskt samarbete,/ö/-i-/rt.ya/w/rt§                               1610 000

6      VtredningaT m.m., reservationsanslag                             10 552 000

7      Officiella besök m.m.,/ö;-i-/fl5-fl/).j/(7                           10 180 000

8      Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i

utlandet m.m., förslagsanslag                                           4 500 000

1 597 784 000

B   Bidrag till vissa internationella organisationer

1      Förenta nationema,/ör.y/flg5a«j/ng                               191890 000

2      Nordiska ministerrådet, förslagsanslag                           250 000 000

3      Europarådet, förslagsanslag                                          29 780 000

4      Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD), förslagsanslag                                  21 500 000

5  Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag                                                           110 000 000

6  Organisationer för intemationell handel och

råvarusamarbete m.m., förslagsanslag                              8 713 000

7      Intemationell råvamlagring, förslagsanslag                         2 000 000

8      Övriga intemationella organisationer m.m., förslagsanslag     2 864 000

9      Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag 407 000 000 10   Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),

förslagsanslag                                                               23 328 000

1 047 075 000 C   Internationellt utvecklingssamarbete

1  Bidrag till intemationella biståndsprogram,

reservationsanslag                                                  3 148 404 000

2      Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag  6 702 000 000

3      Andra biståndsprogram, reservationsanslag                  1 804 500 000

4      Styrelsen för intemationell utveckling (SIDA), ramanslag   303 219 000

5      Styrelsen för u-landsutbildning i

Sandö (Sandö U-centmm), ramanslag                             24 963 000

6      Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), ramanslag            26 936 000

7      Nordiska afrikainstitutet, ramanslag                                  5 470 000

13


Prop. 1992/93:100

8  Beredningen för intemationellt tekniskt-ekonomiskt

samarbete (BITS), ramanslag                                          20 991 000

9  Bidrag till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö

(Sandö U-centnim), förslagsanslag                                    7 076 000

10   Styrelsen för intemationellt näringslivsbistånd

(SWEDECORP), förslagsanslag                                         36 441 000


D   Information om Sverige i utlandet, m.m.


12 080 000 000


1      Svenska institutet, reservationsanslag                            63 083 000

2      Radioprogramverksamhet för utlandet, reservationsanslag   51 363 000

3      Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag             14 254 000

128 700 000 E   Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, ramanslag                                        48 471 000

2      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag             187 563 000

3      Exportkreditnänmden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar, förslagsanslag                                     1 000

4      Krigsmaterielinspektionen m.m., ramanslag                         4 465 000

5      Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet                  * 2 250 000

6      Medel för översättning av EG:s regelverk, reservationsanslag 16 500 000

7      Medel för informationsinsatser om europeisk

integration, reservationsanslag                                       50 000 000

309 250 000 F   Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

1  Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området, reservationsanslag                                           2 511 000

2  Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling, reservationsanslag                  20 000 000

3       Bidrag till Stockholms intemationella fredsforsknings­institut (SIPRI), reservationsanslag      * 21 310 000

4       Forskningyverksamhet för rustningsbegränsning och

nedmsming, förslagsanslag                                         * 15 840 000

5  Utrikespolitiska Institutet, reservationsanslag                * 10 028 000

69 689 000


* Beräknat belopp


14


Prop. 1992/93:100

G   Samarbete med Central- och Östeuropa

Samarbete med ländema i Central- och Östeuropa,

reservationsanslag                                                      640 999 000

Täckande av eventuella förluster i anledning av
statliga garantier till länder i Central-
och Ösienropa, förslagsanslag
                                                1 000
Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt Stöd och exportkreditgarantier, reservationsanslag                  230 000 000

871 000 000

Summa kr.      16 103 498 000

\5


IV. Försvarsdepartementet                               Prop. 1992/93:100

A  Försvarsdepartementet m.m.

1      Försvarsdepartementet, ramanslag                                   57 152 000

2      Utredningar m.m., ramanslag                                 _____ 12 900 000


B   Arméförband


70 052 000


 


Armé förband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag               8 638 903 000

2      Anskaffning av materiel, ramanslag                            3 777 295 000

3      Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag               603 200 000

13 019 398 000 C   Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag               2 754 180 000

2      Anskaffning av materiel, ramanslag                            2 920 355 000

3      Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag                166 000 000

5 840 535 000 D   Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag               5 364 947 000

2      Anskaffning av materiel, ramanslag                            1 547 941 000

3      Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag        ____ 423 600 000

13 336 488 000 E   Operativ ledning m.m.

Operativ ledning m.m.:

1      Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag                1 125 342 000

2      Anskaffning av materiel, ra/nrt«j/flg                              117 396 000

3      Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag               79 580 000

4      Forskning och utveciding, ramanslag                        ____ 167 218 000

1 489 536 000 F   Gemensamma myndigheter m.m. inom försvarsmakten

1      Försvarets sjukvårdsstyrelse, ramanslag                          46 099 000

2      Fortifikationsförvaltningen                                                    1 000

3      Försvarets materielverk, ramanslag                            1 318 841 000

4      Försvarets radioanstalt, ramanslag                               389 195 000

5      Vämpliktsverket, ramanslag                                         213 772 000

6      Militärhögskolan, ramanslag                                         104 802 000

7      Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära

delen av totalförsvaret m.m.                                       157 710 000


16


Prop. 1992/93:100


8      Särskilda avvecklingskostnader för Försvarets datacenter, förslagsanslag

9      Ersättningar för kroppsskador, förslagsanslag

G   Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap:

1          Civil ledning och samordning, ramanslag

2          Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reservationsanslag

3  CivUbefälhavama, ramanslag

H   Befolkningsskydd och räddningstjänst

1    Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag

2    Skyddsrum m.m.,förslagsanslag

3     Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

4     Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

5     Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m.

6    Vapenfristyrelsen, ramanslag

1   Vapenfristyrelsen: Vapenfria ifåasieMkXiga, förslagsanslag

I   ftykologiskt försvar

1   Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag

J   Försörjning med industrivaror

Överstyrelsen för civil beredskap:

1      Försörjning med industrivaror, ratnanslag

2      Industriella åtgärder, reservationsanslag

3      Y,2cpiia\\iosXnader, förslagsanslag

4      Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag

K   Övrig verksamhet

1      Försvarets civilförvaltning

2      Gemensam försvarsforskning, ramanslag

3      Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet

4      Kustbevakningen, ramanslag


1 000 70 463 000

2 300 884 000

63 648 000 87 692 000 35 246 000

186 586 000

684 857 000

495 613 000

25 000 000

1 000

77 790 000

13 827 000

119 499 000

1 416 587 000

10 547 000 10 547 000

 

82 371 000

9 246 000

167 950 000

1 000

259 568 000

1 000

485 713 000

1 000

309 481 000


 


2 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100.


17


Prop. 1992/93:100


ationsanslag

54 000 000

 

20 993 000

 

1 000

 

1 000

 

17 827 000

 

8 786 000

 

15 710 000

 

40 604 000

 

18 575 000

 

870 000

 

1 000

972 564 000

Summa kr.

38 902 745 000

5      Anskaffning av materiel för Kustbevakningen, reservationsanslag

6      Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag

7      Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet Försvarets mediecenter Försvarets förvaltningshögskola, ramanslag Försvarshögskolan, ramanslag Krigsarkivet, ramanslag Statens försvarshistoriska museer, ramanslag Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område, förslagsanslag

Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag Försvarsmaktens utlandsstyrka


18


v. Socialdepartementet                                   Prop. 1992/93:100

A  Socialdepartementet m.m.

1      Socialdepartementet, ramanslag                                                 52 839 000

2      Utredningar, utveckling, samverkan m.m., ramanslag                  77 933 000


B   Familjer och barn


130 772 000


1      Allmänna bambidrag, förslagsanslag                                   17 000 000 000

2      Bostadsbidrag, förslagsanslag                                           * 2 300 000 000

3      Bidrag till föräldraförsäkringen,/öra/flgi-a/ji/ag                     2 750 000 000

4      Bidragsförskott, förslagsanslag                                             3 110 000 000

5      Särskilt bidrag för vissa adoptivbam,/öra/rtgifl/;.y/flg                  8 530 000

6      Bidrag till kostnader för internationella adoptioner,

förslagsanslag                                                                            28 800 000

7      Bampensioner, förslagsanslag                                                 280 000 000

8      Vårdbidrag för handikappade bam,/ön7rt.sY(/w/rtg              1 285 000 000

26 762 330 000 C   Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1      Bidrag till sjukförsäkring, förslagsanslag                               4 649 000 000

2      Bidrag till ersättning vid närståendevård, yöra/rtjrt/w/rtg            3 425 000

3      FÖTlidsptnsioner, förslagsanslag                                         14 315 000 000

4      Ålderspensioner, förslagsanslag                                          52 185 000 000

5      Efterlevandepensioner till vuxna, fötslagsanslag                  1 720 000 000

6      Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,

förslagsanslag                                                                        6 700 000 000

7      Handikappersättningar,/Öri7rtg5rt/;i7rtg                                 933 000 000

8      Särskilt pensionstillägg,/ö/'.y/rt.?rtH.?/rtg                                  12 000 000

9      Vissa yrkesskadeersättningar m.m.,/ö/-.y/rtg.9rt/w/rtg 3 900 000 10   Ersättning till postverket m.m., förslagsanslag                                                                                231 163 000

80 752 488 000 D   Hälso- och sjukvård

1      Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag                       1 211 332 000

2      Insatser mot aids, reservationsanslag                                     185 220 000

3      Funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag            164 300 000

4      Bidrag till Spri, förslagsanslag                                                     26 300 000

5      Bidrag till WHO, förslagsanslag                                                   29 800 000

6      Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar                                                                 2 591 000

I 619 543 000


* Beräknat belopp


19


E   Omsorg om äldre och handikappade                     Prop. 1992/93:100

1       Stimulansbidrag inom äldreomsorgen, reservationsanslag 1 100 000 000

2       Bostadsanpassningsbidrag m.m.,/örj/aa/w/fl                   133 700 000

3       Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,förslagsanslag              136 580 000

4       Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder, reservationsanslag                                60 023 000

5       Bidrag till handikapporganisationer                                129 248 000

6       Bidrag till pensionärsorganisationer                                   2 446 000

7       Ersättning för texttelefoner,/ör.y/fl5'rt/»j/rt                     67 700 000

8       Ersättning till postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser,/ör.y/fl.yfl«i'/fl                             49 825 000

9  Bilstöd till handikappade,/ör.y/flgjfl«.y/fl                        206 000 000


F   Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik


1 885 522 000


1      Bidrag till missbmkar- och ungdomsvård, reservationsanslag 480 000 000

2      Bidrag till organisationer, reservationsanslag                    31 630 000

3      Bidrag till centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning                                        ______ 7 964 000


G   Myndigheter under Socialdepartementet


519 594 000


1      Riksförsäkringsverket, ramanslag                                  604 806 000

2      Allmänna försäkringskassor, ramanslag                        4 121 817 000

3      Socialstyrelsen, ramanslag                                          316 395 000

4      Folkhälsoinstitutet, ramanslag                                      136 555 000

5      Smittskyddsinstitutet, ra/«fl/w/fl                                 +62 117 000

6      Läkemedelsverket                                                               1 000

7      Rättsmedicinalverket, ramanslag                                  163 136 000

8      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag             14 560 000

9      Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag    * 5 741 000

10 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik,

ramanslag                                                                 13 921 000

11      Baramiljörådet, ramanslag                                            * 5 199 000

12      Statens nämnd för intemationella adoptionsfrågor,

ramanslag                                                                   5 998 000

13      Näinnden för vårdartjänst, ramfl/w/fl                                 8 971000

14      Statens handikappråd, ramanslag                                    6 027 000

15      Statens institutionsstyrelse, ramanslag                         470 000 000

16      Socialvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag  * 79 175 000

17      Avvecklingskostnader,/ör.y/fl.yc[/;j/fl                               36 775 000

6 051 194 000

Summa kr.    117 721 443 000

* Beräknat belopp                                                                                                 -O


VI.   Kommunikationsdepartementet                  Prop. 1992/93:100

A   Kommunikationsdepartementet m.m.

45 726 000

12 490 000

5 151 000

32 000 000

95 367 000

462 000 000

5 633 721 000

* 1 556 500 000

* 925 400 000

648 500 000

* 707 300 000

47 667 000

507 500 000

1 000

10 488 589 000

301 000 000

2 825 656 000

* 1 392 087 000

* 368 000 000

15 689 000

41 123 000

* 1 000

4 943 556 000

60 754 000

160 000 000

1 000

1 000

63 000 000

90 000 000

373 756 000

1      Kommunikationsdepartementet, ramanslag

2      Utredningar m.m., ramanslag

3      Viss intemationell verksamhet, förslagsanslag

4 Kostnader för avveckling av Trafiksärkerhetsverket,
förslagsanslag

B   Vägväsende m.m.

1      Vägverket: Administrationskostnader, ramanslag

2      Drift och underhåll av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av riksvägar, reservationsanslag

4      Byggande av länstrafikanläggningar, reservationsanslag

5      Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

6      Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag

7      Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

8      Kostnader för registerverksamhet, ramanslag

9      Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.

C   Järnväg

1    Banverket: Administrationskostnader, ramanslag

2     Drift och vidmakthållande av statliga jämvägar, reservationsanslag

3    Nyinvesteringar i stomjämvägar, reservationsanslag

4     Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader, förslagsanslag

5    Jämvägsinspektionen, ramanslag

6    Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

7     Ersättningar till Statens järavägar i samband med utdehiing från AB SWEDCARRIER, förslagsanslag

D   Sjöfartsverket

1      Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag

2      Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

3      Handelsflottans pensionsanstalt

4      Handelsflottans kultur- o fritidsråd

5      Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag

6      Bidrag till svenska Tederier, förslagsanslag


Beräknat belopp


21


E   Luftfart


Prop. 1992/93:100


 


1      Bered.skap för civil luftfart, reservationsanslag

2      Bidrag till kommunala flygplatser m.m., reservationsanslag

F   Kollektivtrafik m.m.

1      Riksfärdtjänst, förslagsanslag

2      Köp av interregional persontrafik på jämväg, reservationsanslag

3      Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, reservationsanslag

4      Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, reservationsanslag

G   Transportforskning

1      Statens väg- och trafikinstitut, Vj/aja/u/ö

2      Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut, reservationsanlag

3      Transportforskningsberedningen, reservationsanslag

H   Övriga ändamål

1      Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2      Bidrag till Sveriges meteorologiska och hyrdologiska institut, ramanslag

3      Statens geotekniska institut

4      Bidrag till Statens geotekniska institut, ramanslag

5      Statens haverikommission

6      EUMETSAT, reservationsanslag

I   Telekommunikation

1   Telestyrelsen,/ör.y/fl.yanj/a

J   Postväsende

1   Ersättning till postverket för riksstäckande betalnings-och kassaservice, reservationsanslag


67 352 000 15 200 000

82 552 000

* 113 300 000

511 000 000

191 000 000

4 960 000 820 260 000

1 000

*  61 129 000

*  44 006 000

105 136 000

1 000

 

121 636 000

1 000

16 376 000

1 000

70 000 000

208 015 000

* 20 000 000

20 000 000

250 000 000 250 000 000


Summa kr.  17 387 231 000


* Beräknat belopp


22


VII.   Finansdepartementet


Prop. 1992/93:100


125 914 000

4 302 000

40 000 000

38 000 000

55 000 000

263 216 000

351 000 000

4 237 311000

1 117 367 000

5 705 678 000

60 000 000

95 000 000

1 000

20 000 000

1 000

175 002 000

A  Finansdepartementet m.m.

1      Finansdepartementet, ramanslag

2      Ekonoiniska räd, förslagsanslag

3      Utredningar m.m., ramanslag

4      Utvecklingsarbete, reservationsanslag

5      Uppdrag till Statskontoret, ramanslag

B  Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

1      Riksskatteverket, ramanslag

2      Skattemyndigheteraa, ramanslag

3      Kronofogdemyndighetema, ramanslag

C  Statlig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning

1    Statens lokalförsörjningsverk, ramanslag

2     Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m., förslagsanslag

3     Statens fastighetsverk

 

4      Kapitalkostnader, förslagsanslag

5      Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader, yor.y/a.ja«jZa

D  Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning

Riksgäldskontoret:

71 655 000

523 180 000

1 000

1 000

594 837 000

1 255 717 000

* 24 733 000

94 510 000

170 590 000

1 000

463 271 000

435 034 000

1      Förvaltningskostnader, ramanslag

2      Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag

3      Garantiverksamhet, förslagsanslag

4      In- och utlåningsverksamhet

E  Vissa centrala myndigheter m.m.

1      Tullverket, ramanslag

2      Konjunkturinstitutet, ramanslag

3      Finansinspektionen, ramanslag

4      Riksrevisionsverket, ramanslag

5      Statskontoret: Uppdragsverksamhet

6      Regeringskansliets förvaltningskontor, ramanslag Statistiska centralbyrån:

 

7           Statistik, register och prognoser, ramanslag      * 435 033 000

8           Uppdragsverksamhet                                * 1 000


Beräknat belopp


23


Prop. 1992/93:100

1 000

6 100 000

2 449 957 000

47 848 000

I 000

1 000

14 501 000

258 600 000

100 000 000

324 438 000

2 444 492 000

3 189 881 000

9   Bankstödsnämnden, förslagsanslag 10   Nämnden för offentlig upphandling, i-amanslag

F   Statliga arbetsgivarfrågor

1    Statens arbetsgivarverk, ramanslag

2     Statens löne- och pensionsverk

3    Statens institut för personalutveckling: Avvecklingskostnader, förslagsanslag

4    Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag

5    Bidrag till StatsKiisan, förslagsanslag

6    Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m., förslagsanslag

7    Trygghetsåtgärder för statsanställda, reservationsanslag

8     Tjänstepensioner för skolledare och lärare

G   Bostadsväsendet

Boverket:

1           Förvaltningskostnader, ratnanslag        * 144 787 000

2           Uppdragsverksamhet                   ________ * 1 000       144 788 000

 

3      Länsbostadsnämndema, ramanslag                             * 126 066 000

4      Räntebidrag m.m., förslagsanslag                               31180 000 000

5      Investeringsbidrag för bostadsbyggande,/öry/flja/ij/fl     3 100 000 000

6      Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostsidsrättsbus, förslagsanslag 175 000 000

7      Vissa lån till bostdidsbyggande, fötslagsanslag 1 000 000 Statens bostadskreditnämnd:

 

8           Förvaltningskostnader, ramanslag            16 000 000

9           Garantiverksarrihet, förslagsanslag                                 1 000   16 001000

 

10    Bonusränta för ungdomsbosparande,/ör.y/agi-a/i.y/a             4 000 000

11    Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag__     1 000

34 746 856 000 H   Bidrag och ersättningar till kommunerna

1      Statligt utjämningsbidrag till kommuner, förslagsanslag 40 200 500 000

2      Skatteutjämningsbidrag till landsting, förslagsanslag      7 922 000 000

3      Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m., förslagsanslag             790 000 000

48 912 500 000

* Beräknat belopp


I   övriga ändamål

1     Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

2     Exportkreditbidrag, förslagsanslag

3     Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

4     Bokföringsnämnden, förslagsanslag

5     Stöd till idrotten, reservationsanslag

6     Höjning av gnmdkapitalet i Nordiska investeringsbanken, förslagsanslag

7     Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning, förslagsanslag

8     Statliga ägarinsatser m.m. i AB Industrikredit och Nordbanken, förslagsanslag

9  Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, förslagsanslag
10   Samarbete avseende informationstjänster inom

ramen för EES-avtalet, förslagsanslag


 

Prop. 1992/93:100

6 000 000

1 000

* 3 187 000

4 364 000

511 173 000

31 000 000

270 000 000

I 000

1 000

7 500 000

833 227 000


Summa kr.      96 871 154 000

25 * Beräknat belopp


VIII.  Utbildningsdepartementet                     Prop. 1992/93:100
A   Utbildningsdepartementet m.m.

1      Utbildningsdepartementet, ramanslag                            46 876 000

2      Utredningar m.m., ramanslag                                       18 284 000

3      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

förslagsanslag                                                           22 370 000

4      Sametinget, reservationsanslag                                    7 500 000

5      Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område, reservationsanslag                                             15 700 000


B   Det offentliga skolväsendet


110 730 000


1      Statens skolverk, ramanslag                                        227 024 000

2      Statens institut för handUcappfrågor i skolan, ramanslag    99 088 000

3      Skolutveckling och produktion av läromedel för elever

med handikapp, reservationsanslag                                 13 821 000

4      Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag     55 613 000

5      Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag            * 24 812 000

6      Fortbildning m.m., reservationsanslag                              85 560 000

7      Genomförande av skolreformer, reservationsanslag           125 000 000

8      Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag             203 914 000

9      Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet,

förslagsanslag                                                             42 839 000

10      Sameskolor, ramanslag                                                 30 695 000

11      Specialskolor: Utbildning m.m.,/Ör5/ai'flrt5'/fl                  344 826 000

12      Specialskolor: Utmstning m.m., reservationsanslag              8 748 000

13      Statens skola för vuxna i Hämösand, ramanslag                19 288 000

14      Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag                19 000 000

15      Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,

förslagsanslag                                                             56 501 000

16 Bidrag till driften av fristående skolor,/öri'/a.yan.yZa          222 257 000

1 578 986 000 C   Folkbildning

1      Bidrag till folkbildningen                                            1 917 543 000

2      Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen        45 117 000

3      Bidrag till kontakttolkutbildning, reservationsanslag               7 974 000

1 970 634 000 D   Den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

1   Gmndläggande högskoleutbildning samt vissa andra

ändamål inom högskoleområdet                                   * 8 346 985 000


* Beräknat belopp


26


E Forskning och forskarutbildning                                Prop. 1992/93:100

1 Forskning och forskaratbildning inom högskolan

samt vissa andra forskningsändamål                        * 7 039 137 000

F Studiestöd m.m.

1      Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag              159 610 000

2      Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet     1 000

3      Studiehjälp m.m.,förslagsanslag                                 2 086 780 000

4      Studiemedel m.m.,/örj/aga/w/a                                 6 130 000 000

5      Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag                   1 078 600 000

6      Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,/ör.yZai'a«j/a    71925 000

7      Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag    * 110 660 000

8      Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

läraratbildningar, förslagsanslag                              ____ 100 000 000

9 737 576 000

G   Lokalförsörjning m.m.

1   Inredning och utrastning av lokaleraa vid högskoleenheteraa

m.m., reservationsanslag                                            * 872 600 000

872 600 000

Summa kr.      29 656 648 000


* Beräknat belopp


27


IX. Jordbruksdepartementet

A  Jordbruksdepartementet m.m.

1    Jordbraksdepartementet, ramanslag

2    Lantbmksråd, förslagsanslag

3     Utredningar m.m., ra/na/wZa

4    Bidrag till vissa intemationella organisationer m.m., fötslagsanslag

B  Jordbruk och trädgårdsnäring


Prop. 1992/93:100

32 625 000 7 353 000 9 313 000

36 000 000 85 291 000


 


* 310 080 000 * 1 000

Statens jordbraksverk, ramanslag

Bidrag till jordbrukets rafionalisering, m.m., förslagsanslag Markförvärv för jordbrakets rationalisering, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

Stöd till skuldsatta jordbrakare,/örj/aia/ii-Za Startstöd till jordbrakare, förslagsanslag Stöd till avbytarverksamhet m.m., förslagsanslag Stöd till jordbraket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, förslagsanslag Stöd till innehavare av gällägenheter m.m., reservationsanslag

10 11

12

Omställningsåtgärder i jordbraket m.m., förslagsanslag Rådgivning och utbildning, reservationsanslag Stöd fill sockerbraket på Gotland m.m., förslagsanslag

C  Skogsbruk

1  Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag
Skogsvårdsorganisationen:

2          Myndighetsuppgifter, ramanslag

3           Frö- och plantverksamhet, yörj/flf JOHj/a      

 

4      Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag

5      Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag

6      Främjande av skogsvård m.m., reservationsanslag

D Fiske


113 077 000 10 000 000

1 000

19 928 000

10 000 000

38 000 000

435 000 000

* 955 000 000

1 538 000

2 212 001 000

29 785 000

12 500 000

3 836 830 000

* 1 000

310 081 000 * 142 492 000

*  39 962 000

*  14 868 000

507 404 000


 


1      Fiskeriverket, ratnanslag

2      Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

3      Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

4      Bidrag till fiskets rationalisering m.m., förslagsanslag

5      Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag


49 463 000

4 084 000

* 1 000

* 9 388 000

* 40 000 000


 


Beräknat belopp


28


Prop. 1992/93:100

6   Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske,

* 1 000

* 1 000

1 000 000

3 612 000

107 550 000

11 017 000

38 000 000

12 320 000

1 000

61 338 000

förslagsanslag 1   Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag

8      Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag

9      Bidrag till fiskevård m.m., reser\'ationsanslag

E   Rennäring m.m.

1      Främjande av rennäringen, reservationsanslag

2      Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag

3      Ersättningar for viltskador m.m., förslagsanslag

4      Ersättningar på grand av radioaktivt nedfall, förslagsanslag

F Djurskydd och djurhälsovård

67 121 000

1 000

76 868 000

6 000 000

25 757 000

5 608 000

51 766 000

233 122 000

1 000

2 416 000

646 000

1 000

7 443 000

28 315 000

2 429 000

41 251 000

94 305 000

1 000

3 750 000

1     Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet          1 000

2    Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag

3     Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet

4     Bidrag till distriktsveterinärorganisationen,/ö/-i'/flf.?fl/ii'/fl

5    Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag

 

6      Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, resei-vationsanslag

7      Centrala försöksdjursnämnden, ratnanslag

8 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
förslagsanslag

G   Växtskydd och Jordbrukets miljöfrågor

1       Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

2      Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag

3      Statens växtsortnämnd, ramanslag

4       Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

5      Bidrag till Statens maskinprovningar, förslagsanslag

6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag
1
Bekämpande av väy.ts]ukdomar, förslagsanslag

H   Livsmedel

1      Statens livsmedelsverk, ramanslag

2      Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.

3      Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag


* Beräknat belopp


29


Prop. 1992/93:100

4  Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring,

reservationsanslag                                                      87 398 000

5  Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.,

förslagsanslag                                                           247 280 000

6      Industrins råvamkostnadsutjämning, m.m.,/öri-Zflf.yfl/ij/flf 172 000 000

7      Livsmedelsstatistik, förslagsanslag                          _____ 11 514 000


I   Utbildning och forskning


616 248 000


1      Sveriges lantbraksuniversitet, reservationsanslag          * 627 975 000

2      Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbraksuniversitet,

förslagsanslag                                                        * 295 336 000

3  Inredning och utrastning av lokaler vid Sveriges

lantbraksuniversitet m.m., reservationsanslag                * 33 700 000

4      Skogs- och jordbrakets forskningsråd, reservationsanslag * 169 680 000

5      Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag             * 101 200 000

6      Bidrag till Skogs- och lantbraksakademien, förslagsanslag____ * 772 000

1 228 663 000 J   Biobränslen

1      Bioenergiforskrung, reservationsanslag                         * 48 930 000

2      Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag            ____ 200 000 000

248 930 000

Summa kr.        6 966 627 000


* Beräknat belopp


30


X.   Arbetsmarknadsdepartementet                   Prop. 1992/93:100

A   Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

42 524 000

17 220 000

16 130 000

6 616 000

82 490 000

2 875 016 000

28 448 611 000

14 395 000

1 684 000

75 000

1 000

2 500 000

31 342 282 000

387 645 000

* 172 252 000

787 783 000

570 017 000

1 000

6 386 203 000

4 934 274 000

1 000

13 238 176 000

350 000 000

1 012 000 000

1 000

500 000 000

200 000 000

179 900 000

1      Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

3      Interaationella avgifter, förslagsanslag

4      Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag

B   Arbetsmarknad m.m.

1      Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

2      Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag

3      Arbetsdomstolen, ramanslag

4      Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag

5      Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

6      Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,/örj/flgj-fl/j.y/af

7      Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag

C   Arbetslivsfrågor

1    Arbetarskyddsverket, ramanslag

2    Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag

3    Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag

4    Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag, förslagsanslag

5    Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6    Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag

1   Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag

8 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.,
förslagsanslag

D   Regional utveckling

1      Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag

2      Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag

3      Täckande av förluster på grand av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m., förslagsanslag

4      Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

5      Sysselsättningsbidrag, förslagsanslag

6      Särskilda regionalpolitiska infrastrakturåtgärder m.m., i-eservationsanslag

* Beräknat belopp                                                                                                 31


Prop. 1992/93:100

7      Glesbygdsmyndigheten, reservationsanslag                        17 000 000

8      Expertgrappen för forskning om regional utveckling (ERU), reservationsanslag        * 6 100 000

9      Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden,

förslagsanslag                                                                4 200 000

10   Transportstöd, förslagsanslag                               ____ 300 300 000

2 569 501 000

Summa kr.      47 232 449 000

* Beräknat belopp                                                                                                                                       -'


XI. Kulturdepartementet                                   Prop. 1992/93:100

A  Kulturdepartementet m.m.

1      Kulturdepartementet, ramanslag                                      42 386 000

2      Utredningar m.m., ramanslag                                           13 300 000

3      Intemationellt samarbete m.m., reservationsanslag    ______ 1 345 000


B   Kulturverksamhet m.m.

Allmän kulturverksamhet m.m.

1      Statens kulturråd, ramanslag

2      Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., reservationsanslag

3      Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag

4      Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsatislag

Ersättningar och bidrag till konstnärer

5      Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

6      Bidrag till konstnärer, reservationsanslag

1   Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag

8      Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag

9      Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Teater, dans och musik

10     Bidrag till Svenska riksteatera. Operan och Dramatiska teatem

11    Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

12    Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter, förslagsanslag

13    Bidrag till regional musikverksartet, förslagsanslag

14    Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag

15    Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrapper m.m., reservationsanslag

16     Bidrag till Musikaliska akademien

Bibliotek

17 Bidrag till regional biblioteksverksarret, förslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m.m.

18    Statens konstråd, ramanslag

19    Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag

20    Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag


57 031 000

 

25 663 000

118 572 000

9 372 000

25 000 000

56 785 000

31 624 000

21 467 000

86 444 000

3 375 000

609 185 000

69 664 000

rooo

226 270 000

37000 000

57 756 000

3 424 000

35 292 000

5 041 000

28 038 000

3 000 000


 


3 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100.


33


Prop. 1992/93:100

21  Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                        1 520 000

22       Bidrag till Akademien för de fria konstema                          1 580 000

23       Främjande av hemslöjden, förslagsanslag                         15 742 000

Arkiv

24       Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag                          183 842 000

25       Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag                                                          * 26 452 000

26  Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag                               3 238 000

Kulturmiljövård

27       Riksantikvarieämbetet, ramanslag                                  126 452 000

28       Kulturmiljövård, reservationsanslag                                  70 213 000

29       Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,/ör.y/flg.ya«.y/flg    1 000

30       Kulturstöd vid ombyggnad m.m.,/örj/flg.yfl/j.y/flf              120 000 000

Museer och utställtungar

31       Centrala museer: Myndigheter, ramanslag                       389 060 000

32       Centrala museer: Stiftelser                                          102 683 000

33       Bidrag till vissa museer m.m.                                        113 610 000

34       Bidrag till regionala museer, förslagsanslag                        79 268 000

35       Riksutställningar                                                          33 360 000

36       Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag                            80 000

Forskning

37  Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,

reservaiionsatislag                                                    * 30 855 000

Lokalförsötjning m.m.

38  Inredning och utrastning av lokaler för kulturändamål,

reservaiionsatislag                                                          3 000 000

3 087 429 000

C   Massmedier m.m.

Film m.m.

1       Statens biografbyrå, ramanslag                                       1 728 000

2       Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag     61 500 000

3       Stöd till filmkulturell verksamhet, reservationsanslag          68 298 000

4       Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag         12 377 000

Dagspress och taltidningar

5       Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, ramanslag        5 316 000

6       Driftstöd till d-agspressen, förslagsanslag                      420 000 000

7       Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag           7 800 000

Beräknat belopp                                                                                                   -'


Prop. 1992/93:100

8  Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen, förslagsanslag                                                 1 000

9  Distributionsstöd till dagspressen, _/rj/afjfl«j/fl(f               75 000 000

10  Stöd till radio och kassettidningar, förslagsanslag            101 974 000

Litteratur och tidskrifter

11       Litteraturstöd, reservationsanslag                                    40 866 000

12       Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag                       19 450 000

13       Stöd till bokhandeln, reservationsanslag                             8 030 000

14       Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur, reservationsanslag                                      8 576 000

15       Talboks- o punktskriftsbiblioteket, ramanslag                     62 323 000

16       Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden,/örj/flf jfl«j/flf                          3 128 000

Radio och television

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

17       Kabelnämnden, förslagsanslag                                          4 204 000

18       Närradionänmden, förslagsanslag                                       4 761 000

19       Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,

förslagsanslag                                                               27 132 000

20  Bidrag till dokumentation av mediautvecklingen och till

europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag                  16 287 000

954 751 000

D   Invandring m.m.

1      Statens invandrarverk, ramanslag                                 613 888 000

2      Förläggningskostnader m.m.,/ö/-j/flf.ja/i.s-/flf              6 407 000 000

3      Åtgärder för invandrare, reservationsanslag                     20 926 000

4      Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m., förslagsanslag    269 960 000

5      Ersättning till kommunema för åtgärder för flyktingar m.m.,

förslagsatislag                                                        4 295 000 000

6  Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen,

reservationsanslag                                                      15 589 000

7      Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m., ramanslag    3 829 000

8      Lån till hemutrastning för flyktingar m.fl.,/öw/flfifl/ij/flf       92 264 000

9      Utlänningsnämnden, ramanslag                                      51 550 000

10  Intemationell samverkan inom ramen för flykting- och

migrationspolitiken m.m., reservationsanslag                      2 000 000

11  Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism,

reservationsanslag                                                        10 000 000

11 782 006 000

35


E   Jämställdhetsfrågor                                                 Prop. 1992/93:100

1      Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag                     6 576 000

2      Särskilda jämställdhetsåtgärder, resei-vationsanslag   _____ 10 556 000

____________ 17 132 000

Summa kr.       15 898 349 000

36


 


XII. Näringsdepartementet                                Prop- 1992/93:100

A  Näringsdepartementet m.m.

1      Näringsdepartementet, ramanslag                                    51 711 000

2      Industriråd/industriattaché, ramanslag                               1 335 000

3      Utredningar m.m., ratnanslag                                          18 000 000

4      Avgifter till vissa intemationella organisationer, ramanslag___ ____ 4 638 000


B   Näringspolitik m.m.


75 684 000


Närings- och teknikutvecklingsverket:

1         Förvaltningskostnader, ramanslag            172 200 000

2         Utredningar, reservationsanslag                7 500 000       179 700 000

3  Kostnader för omstrakturering av vissa statligt ägda

företag m.m., förslagsanslag                                                 1 000

4  Täckande av eventuella förluster i anledning av
Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.,

förslagsanslag                                                                     1 000

5      Småföretagsutveckling, reservationsanslag                       170 000 000

6      Styrelsen för Sverigebilden, reservationsanslag                 100 000 000

7      Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.,

förslagsanslag                                                               5 000 000

8      Räntestöd m.m. till varvsindustrin,/örj/flfi-flWi/flf               100 000 000

9      Medel till AB Göta Kanalbolag för uppmstning och drift

av kanalen, reservationsanslag                                        15 000 000

10   Avveckling av Stiftelsen Institutet för

företagsutveckling, förslagsanslag                                         1 000

569 703 000 C   Exportkrediter

I 000

1000

55 000 000

55 002 000

6 080 000

62 000 000

1 000

68 081 000

1      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag

2      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m., förslagsanslag

3      Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

D   Marknads- och konkurrensfrågor

1      Marknadsdomstolen, ramanslag

2      Konkurrensverket, ramanslag

3      Särskilda awecklingskostnader för näringsfrihetsombudsmannen och Statens pris- och konkurrensverk, förslagsanslag


37


E   Energi                                                             Prop. 1992/93:100

1      Drift av beredskapslager,/ör.y/afja«.y/af                         330 551000

2      Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag 10 054 000

3      Särskilda kostnader för lagring av olja,

motorbensin m.m., förslagsanslag                                           1 000

4      Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, reservationsanslag       63 946 000

5      Täckande av förluster i anledning av statliga garantier

inom energiområdet, förslagsanslag                                        1 000

6  Vissa åtgärder för effektivare användning av energi,

reservationsanslag                                                     100 000 000

7      Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag               222 000 000

8      Bidrag till Energiteknikfonden, förslagsanslag              _____ 72 000 000

798 553 000

F   Teknisk forskning och utveckling

1      Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag     * 753 348 000

2      Materialteknisk forskning, reservationsanslag                 * 36 150 000

3      Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéeverksamhet, reservationsanslag                         30 630 000

4      Teknikvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag * 184 966 000

5      Europeiskt rymdsamarbete m.m., förslagsanslag            * 447 439 000

6      Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag                * 58 287 000

7      Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,

reservationsanslag                                                  * 211 000 000

8      Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien                           5 520 000

9      Forskning för ett avfåUssnålt samhälle:

Miljöanpassad produktutveckling, reservationsanslag       * 24 607 000

10      Energiforskning, reservationsanslag                            * 280 764 000

11      Byggnadsforskning, reservationsanslag                        * 178 200 000

12      Stöd till experimentbyggande, reservationsanslag           * 10 000 000

13      Statens institut för byggnadsforskning,/örj/flf.yflwj/flf            * 1 000

14      Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning,

reservationsanslag                                                    * 53 625 000

15  Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag                                                        * 810 000

16  Avgifter till vissa intemattonella FoU-organisafioner,

förslagsanslag                                                      ______ * 544 000

2 275 891 000 G   Teknologisk infrastruktur m.m.

1      Sprängämnesinspektionen, ramanslag                              15 275 000

2      Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                  * 1 000

3  Bidrag till Statens provningsanstalt, reservationsanslag    * 51 722 000

* Beräknat belopp                                                                                               -'°


Prop. 1992/93:100

Styrelsen för teknisk ackreditering:

11 150 000

 

1 000

 

8 800 000

19 951 000

 

39 328 000

 

1 000

 

10 500 000

 

45 000 000

131 245 000

 

* 5 000 000

136 245 000

 

70 000 000

4        Myndighetsverksamhet, ramanslag

5        Uppdragsverksamhet

 

6      Bidrag till riksmätplatsverksamhet, reservationsanslag

7      Bidrag till Standardiseringskommissionen

8      Patent- och registreringsverket

9      Patentbesvärsrätten, ramanslag

10  Elsäkerhetsverket, ramanslag
Sveriges geologiska undersökning:

11         Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag

12         Geovetenskaplig forskning, reservationsanslag

 

13   Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag

14    Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag____ 20 000 000

____________ 408 023 000

Summa kr.        4 250 937 000

* Beräknat belopp                                                                                               -'"


XIII. Civildepartementet

A  Civildepartementet m.m.

1      Civildepartementet, ramanslag

2      Utredningar m.m., ra/nan.y/flf

B  Länstyrelserna m.m.

1  Länsstyrelseraa m.m., ramanslag
Kammarkollegiet:

2          Myndighetsuppgifter, ramanslag

3           Uppdragsverksamhet


19 100 000 1 000


Prop. 1992/93:100

39 910 000 22 600 000

62 510 000

1 693 900 000

19 101 000


1 713 001 000


C  Trossamfund m.m.

I  Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag

D  Konsiunentfrågor

1      Konsumentverket, ramanslag

2      Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

3      Stöd till konsumentorganisationer, reservationsanslag

4      Konsumentforskning, reservationsanslag

5      Bidrag till miljömärkning av produkter

E  Ungdomsfrågor

1      Statens ungdomsråd, ramanslag

2      Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m., reservationsanslag

3      Stöd till intemationellt ungdomssamarbete, reservationsanslag

F  Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m.m.

1      Lotterinämnden, ramanslag

2      Stöd till kooperativ utveckling, reservationsanslag

3      Bidrag till allmärma samlingslokaler m.m., förslagsanslag

4      Stöd till ideell verksamhet, reservationsanslag

5      Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala verksamhet, reservationsanslag


70 000 QOO 70 000 000

75 100 000 13 400 000

2 100 000 * 1 939 000

5 000 000

97 539 000

6   066 000 110 084 000

7  950 000 124 100 000

2 200 000
4 500 000

85 000 000 17 800 000

3      000 000
112 500 000


 


Summa kr.


2 179 650 000


 


* Beräknat belopp


40


59 929 000 68 360 000

XIV. Miljö- och naturresursdepartementet

A Miljö- och naturresursdepartementet m.m.

1      Miljö- och naturresursdepartementet, ramanslag

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

B  Miljövård

1      Statens naturvårdsverk, ramanslag

2      Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

3      Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag

4      Miljöforskning, reservationsanslag

5      Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag

6      Sanering och återställning av miljöskadade områden, reservationsanslag

1 Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag

8      Kemikalieinspektionen

9      Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen, reservationsanslag

 

10     Visst intemationellt miljösamarbete, förslagsanslag

11     Stockholms intemationella miljöinsfitut, reservationsanslag

12     Forskning för ett avfeUssnålt samhälle: Avfallshantering, reservationsanslag

C   Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

1  Statens strålskydds institut, ramanslag
Statens kämkraftinspektion:

2        Förvaltningskostnader, ramanslag

3        Kämsäkerhetsforskning, ramanslag

4  Visst interaationellt samarbete i fråga om
kärasäkerhet m.m., förslagsanslag

D   Fastighetsdataverksamheten

1      Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag

2      Uppdragsverksamhet vid Centralnänmden för fastighetsdata

E   Lantmäteriet


Prop. 1992/93:100

53 975 000 22 643 000

76 618 000

424 305 000 143 584 000 135 445 000 * 151 783 000 250 000 000

19 880 000

18 460 000

1 000

10 426 000 38 687 000

*  25 000 000

*  17 199 000 1 234 770 000

80 392 000

128 289 000

19 360 000 228 041 000

103 012 000

1 000 103 013 000


 


1      Lantmäteriet

2      Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ratnanslag


1 000 408 631 000


 


* Beräknat belopp


41


Prop. 1992/93:100

3   Bidrag enligt lantmäteritaxan,/örj/flfjfl/w/flf       _____ 6 900 000

415 532 000 F   Övriga ändamål

1  Bidrag till intemationellt samarbete kring

den byggda miljön m.m., reservationsanslag                  1 200 000

2  Statens va-nämnd, ramanslag                           _____ 5 197 000

___________ 6 397 000

Summa kr.        2 064 371 000

42


XV. Riksdagen och dess myndigheter m.m.     Prop. 1992/93:100

A  Riksdagen

1      Riksdagens ledamöter och partier m.m.,/öri'/flf.yflrtj/flf    354 926 000

2      Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag 800 000

3      Riksdagens förlagsverksamhet, förslagsanslag                 39 600 000

4      Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag             175 400 000

5      Förvaltningskostnader, ramanslag                           ____ 230 888 000

801 614 000

B   Riksdagens myndigheter

1  Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag                                                            30 008 000

2      Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag              11 651 000

3      Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli,

förslagsanslag                                                              9 330 000

4  Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag                                                      _____ 14 175 000

____________ 65 164 000

Summa kr.     866 778 000

43


XVI.   Räntor på statsskulden, m.m.                    Prop. 1992/93:100

1   Räntor på statsskulden m.m.,/örj/flfjfl/jj/flf                  95 000 000 000

44


XVII.  Oförutsedda utgifter                                 Prop. 1992/93:100

1   Oföratsedda utgifter, förslagsanslag                                . 1 000 000


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992       Prop- 1992/93:100

Närvarande: statsministera Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester­berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Höralund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask

Föredragande: statsråden Wibble, Davidson, Hellsvik, Laurén, Svensson, Dinkelspiel, Björck, B. Westerberg, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask, Olsson, Höralund, Friggebo, Johansson, Thurdin

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wibble anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbud­get för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1993/94.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under­protokollen jämte i förekommande fall översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt följande:

46


 


Finansplanen                                                   BUaga  1    Prop. 1992/93:100

Kungliga hov- och slottsstatema

(första huvudtiteln)                                          Bilaga 2

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)                                          Bilaga 3

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)                                          Bilaga 4

Försvarsdepartementet

(fjärde huvudtiteln)                                          Bilaga 5

Socialdepartementet

(femte huvudtiteln)                                          Bilaga 6

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)                                          Bilaga 7

Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln)                                         Bilaga  8

Utbild ningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)                                       Bilaga 9

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)                                         Bilaga 10

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudfiteln)                                         Bilagall

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)                                           Bilaga 12

Näringsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)                                          Bilaga 13

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)                                     Bilaga 14

Miljö- och naturresursdepartementet

(fjortonde huvudtiteln)                                     Bilaga 15

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

(femtonde huvudtiteln)                                     Bilaga 16

Räntor på statsskulden, m.m.

(sextonde huvudtiteln)                                     Bilaga 17

Oförutsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)                                     Bilaga 18

Beredskapsbudget för

totalförsvarets civila del                                   Bilaga 19


 


gotab  42666, Stockholm 1992


 


Regeringens proposition 1992/93:100 Bilada 1

Finansplanen

 

1 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100. Bilaga I.


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1993

Finansplanen                                                            Prop.

1992/93:100
_____________________________________ Bilaga 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Föredragande: statsrådet Wibble

Anmälan till budgetpropositionen 1993 såvitt avser finansplanen

Finansplan

1  Inledning

Missgreppen i den ekonoiniska politiken tmder 1970- och 1980-talen har fört Sverige in i den svåraste ekonomiska krisen sedan andra världs­kriget. Hög arbetslöshet, fellande produktion, allvarliga obalanser i den finansiella sektom, ett stort underskott i de offentliga finanseraa och fellet i den svenska kronans värde iimebär stora påfrestningar för många människor.

Välfärden måste tryggas och utvecklas och utrymme skapas för nöd­vändiga miljösatsningar. De öveigripande målen fÖr den ekonomiska politiken är därför att återapprätta tillväxten och pressa ned arbets­lösheten. Därmed tas också produktionsresurser i hela Sverige till vara.

Arbetet med att lösa Sveriges ekonomiska problem är mödosamt och tar tid. Det finns inga genvägar i den ekonomiska politiken. Men vi kan redan se flera positiva utvecklingstendenser som visar att förutsätt­ningarna för en god ekonomisk utveckling har stärkts. Inom näringslivet sker en kraftig förbättring av konkurrenskraften. Samtidigt väntas de svenska företagen imder de närmaste åren möta växande utlands-maricnader. Möjlighetema till en ny period av tillväxt, nyföretagande och tryggad sysselsättning finns inom räckhåll.

För att fånga dessa möjligheter måste den ekonomiska poUtiken nu inriktas på två huvuduppgifter:

För det första krävs en fortsatt sanering av de offentliga finansema för att öka förtroendet för den ekonomiska politiken och göra en varaktigt lägre räntenivå möjlig. En lägre ränta är den enskilda fektor som har


 


störst betydelse för att höja aktivitetsnivån i ekonomin och därmed    Prop. 1992/93:100
minska arbetslösheten.
                                                   Bilaga 1

För det andra krävs fortsatta insatser för att skapa föratsättningar för en expansion i näringslivet. Det sker genom förändringar i de offentliga utgiftssystemen, strategiska skattesänkningar och satsningar på forskning, utbildning och infrastraktur. I detta perspektiv är EES-avtalet och ett framtida svenskt medlemskap i EG av central betydelse.

Föratsättningama för att den svenska ekonomin skall komma stärkt ur krisen är goda. Lågkonjunkturen har utnyttjats till att förbereda den svenska ekonomin för en kommande interaationell konjunkturappgång.

Sedan år 1990 har en rad steg tagits i den ekonomiska politiken för att rätta till de strakturella brister som länge präglat den svenska ekonomin. Skattereformen, energipolitiken, EES-avtalet samt ansökan om medlem­skap i EG är exempel på beslut som fettades då socialdemokraterna satt i regeringsställning. Att dessa strakturreformer dröjde så länge är emellertid en viktig orsak till dagens svåra ekonoiniska problem.

Efter regeringsskiftet hösten 1991 har ett omfettande sanerings- och förnyelsearbete av vårt lands ekonomi inletts:

* Under det senaste året har beslut fettats som iimebär successivt minskade offentliga utgifter med sammantaget ca 70 miljarder kronor under de kommande åren. Det motsvarar ca 5 % av BNP. Föratsätt­ningaraa för att eliminera det strakturella underskottet i de offentliga finanseraa har därmed förbättrats.

Tabell 1.1   Långsiktig effekt av åtgärder föreslagna under 1992

Miljarder kronor

 

Inkomstöverföringar till hushällen

 

sjuk- och arbetsskadeförsäkringen

7

pensioner

10

barnbidrag, studiebidrag och föräldraförsäkringen

3

Tand vårdsfö rsäkr ingen

0,5

Avgifter för läkemedel

1

Statsbidrag till kommunerna

7,5

Minskade subventioner till existerande bostäder

5

Nytt bostadsfinansieringssystem samt slopat

 

investeringsbidrag

19

Minskat branschstöd, stöd till företagshälsovård,

 

organisationer m.m.

4

Minskat bistånd

1,5

Minskade utgifter för försvaret

1,2

Övriga utgiftsminskningar

8

Summa minskade utgifter

68

En genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkrings­systemen har inletts i syfte att stärka motiven för arbete och sparande och minska de offentliga utgiftema.


 


*        Politiken har lagts om för att stimulera konkurrens i alla delar av    Prop. 1992/93:100 ekonomin. En skärpt konkurrenslag har införts. Hinder för privata    Bilaga 1 alteraativ till den offentliga sektom har undanröjts.

*        Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken har hävdats. Ett stort antal arbetslösa har kunnat erbjudas utbildning eller praktik. Insatser mot långtidsarbetslöshet har prioriterats. Målet för denna politik är att stärka arbetskraftens kompetens och förhindra att den höga arbets­lösheten permanentes.

*   Omfettande åtgärder har vidtegits som innebär att tillväxtkraften i
ekonomin har stärkts. Ett investeringsprogram för att förbättra den
svenska infrastrukturen har inletts. Stora satsningar på högskole­
utbildning har genomförts i alla delar av landet.

*        Strategiska skattesänkningar har genomförts. Sammanteget har beslut fettets om fullt finansierade skattesänkningar på produktion och kapitalbildning med ca 40 miljarder kronor. De viktigaste inslagen är sänkte arbetsgivaravgifter, sänkt energiskatt för industrin, successivt slopad förmögenhetsskatt, slopad omsättningsskatt på aktier, slopad skogsvårdsavgift och slopad festighetsskatt på kommer­siella lokaler.

*        Hushållens sparande har förbättrats markant. Sparkvoten, som 1988 var mmus 5 %, har ökat från 2,7 % I99I till omkring 6 % 1992-1994. En utveckling mot ökad enskild kapitelbildning har därigenom påbörjats.

*        Inflationsbekämpningen har varit framgångsrik. Den underliggande prisökningstakten är nu 2 %. Även de nominella löneökningama har anpassats nedåt till en nivå som är lägre än i våra konkurrentländer.

*        Konkurrenskraften i näringslivet har stärkts påtegligt. Genom låga löneökningar, förbättrad produktivitet, sänkte arbetsgivaravgifter och depreciering av kronan förstärks konkurrensläget med ca 17 % i förhållande till våra konkurrentländer.

Genom dessa åtgärder har granden lagts för en exportledd expansion av den svenska ekonomin. Den ekonomiska politiken måste nu inriktes på att ytterligare förbättra föratsättningama för återapprätted tillväxt och fortsatt låg inflation.


 


Diagram 1.1   Den konkurrensutsatte respektive skyddade sektom 1981-1994

Produktionsvolym


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


Index 1981 = 100

1981       1983       1985      1987       1989       1991       1993      1995

Diagrammet visar att den konkurrensutsatte sektoras tillbakagång nu bryts samtidigt som den skyddade sektora hålls tillbaka.

Under de närmaste åren bör bl.a. följande riktlinjer gälla för den ekonomiska politiken:

7  Den underliggande inflationstakten skall förbli låg

Uig inflation är en nödvändig föratsättning för varaktig tillväxt. Den feste växelkursen var ett ankare i låginflationspolitiken. Förlusten av dette ankare skärper kraven på den ekonomiska politiken. Risken att den rörliga växelkursen leder in i en inflationsspiral niåste undanröjas.

Den underliggande inflationstakten under 1993 väntes bli ca 2 %. Konsumentprisindex beräknas stiga med ca 5 % på gnmd av höjda indirekte skatter, reducerade subventioner samt de höjda importpriser som följer av deprecieringen. En större ökning kan inte tolereras. För 1994 kvarstår endast en mindre del av deprecieringens genomslag på prisema. Då måste också ökningen av konsumentprisindex bli lägre. Den underliggande inflationstakten skall således förbli låg.

En varaktigt låg inflation är en föratsättning för lägre räntor. Därmed är låg inflation också en föratsättning för tillväxt och tryggad syssel­sättning.

En hög inflationstakt är oacceptebel även av andra skäl. Den leder till ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Inflationen är också samhälls­ekonomiskt skadlig eftersom den missgynnar sparande och uppmuntrar skuldsättning.


 


2   Underskottet i de offentliga finanserna skall minska

Om vi underlåter att sanera de offentliga finansema blir följden en fortsatt kraftig ökning av stetsskulden. Växande ränteutgifter medför då att angelägna offentliga utgifter successivt trängs ut. Därför måste arbetet med att minska underskottet i de offentliga finansema drivas vidare.

En betydande del av underskottet är straktureUt, dvs. det försvinner inte vid en konjunkturappgång. Den strakturella delen av underskottet måste på sikt elimineras. I det följande presenteras ett program för hur dette skall ske i ett medelfristigt perspektiv.


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


Diagram 1.2  Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kr. löpande priser

1991       1992      1993      1994      1995      1996      1997      1998

Dette program innebär krav på budgetförstärkningar på sammanteget 25 miljarder kronor under åren 1994-96 utöver de minskningar i offent­liga utgifter som följer av redan fettede beslut och förslagen i årets budgetproposition. Även 1997 och 1998 krävs beslut om fortsatte budget­förstärkningar.

Beräkningar för 1994-98 visar att årliga budgetförstärkningar på 10 miljarder kronor vid realt oförändrad offentlig konsumtion gör det möjligt att eliminera det strakturella underskottet under perioden.

Återhämtningen av tillväxten är central för att reducera det totela underskottet i de offentliga finansema. Åtgärder som ökar tillväxten, t.ex. förbättrade motiv för arbete genom förändringar inom social­försäkrings- och skattesystemen, är därför avgörande även från budget­synpunkt.

3 De offentliga utgifterna skall minska

Saneringen av de offentliga finansema föratsätter fortsatte och  målmed­vetna utgiftsminskningar. I budgetpropositionen föreslås eller aviseras


 


begränsningar av de offentliga utgiftema som långsUctigt uppgår till drygt Prop. 1992/93:100 27 miljarder kronor. Därav hänför sig drygt 12 miljarder kronor till Bilaga 1 förslag som överenskommits i samband med uppgörelsen mellan rege­ringen och socialdemokrateraa hösten 1992. För budgetåret 1993/94 innebär förslagen att utgiftema minskar med l7 miljarder kronor. Genom dessa och tidigare förslag börjar de totela offentliga utgiftema nu minska. 1 förslaget till stetsbudget för 1993/94 förslås bl.a. följande utgifts­minskningar:

Kompensationsgraden i delpensionsförsäkringen sänks, rätten till nedtrappning av arbetstiden begränsas och åldersgränsen för rätt till delpension höjs från 60 till 62 år fr.o.m 1 juli 1993. Från och med 1995 gäller rätten till delpension från 63 års ålder.

Arbetsskadesjukpenningen slopas fr.o.m. I juli 1993 och ersätts av sjukpenning.

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen blir i huvudsak den­samma som vid sjukdom. Samtidigt återinförs fem karensdagar.

Kronans minskade värde innebär en standardsänkningen för det svenska folkhushållet. För denna standardsänkning kan ingen kompensera sig. Därför skall alla basbeloppsanknutna förmåner reduceras för den pris­ökning som följer av deprecieringen.

Sverige bör återgå till en fest växelkurs. En viktig fördel med en fest växelkurs är att den minskar osäkerheten för utrikeshandel och investe­ringar.

För att en återgång till en fest växelkurs skall bli trovärdig är en varaktigt låg inflation nödvändig. Därför är inflationsbekämpningen central för möjlighetema att uppnå tillväxt, investeringar och ökad sysselsättning.

1 förslaget till stetsbudget föreslås bl.a. följande åtgärder för att öka tillväxtkraften i den svenska ekonomin:

Förslag aviseras om att beskattningen av egenföretegare blir likvärdig med den för aktiebolag fr.o.m. 1994. I awaktan på de nya reglema föreslår regeringen vissa lindringar för beskattningsåret 1993.

Arbetsmarknaden avregleras. Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffes och förenklingar av arbetsrättsliga regler förbereds.


 


Inkomst-och mervärdebeskattningen ses över i syfte att förenkla och    Prop. 1992/93:100
att uppnå konkurrensneutralitet.
                                  Bilaga 1

Avregleringen av kommunikationsmarknaden, finansmarknaden, bostedsmarknaden, elmarknaden och den kommimala verksamheten m.m. drivs vidare. Ett antel förslag presenteras under våren.

Satsningama på infrastraktur fortsätten Genom en övergång till lånefinansiering kan investeringsnivån höjas ytterligare. Dette innebär att nya projekt för ytterligare 20 miljarder kronor kan påbörjas.

Arbetslinjen hävdas. Utbildnings- och kompetenshöjande åtgärder samt insatser mot långtidsarbetslöshet prioriteras.

De närmaste årens ekonomiska utveckling har såväl mörka som ljusa inslag. Under det kommande året dominerar svårighetema. Nedgången i den samlade produktionen av varor och tjänster fortsätter. Arbets­lösheten stiger. Deprecieringen av kronan innebär en standardsänkning för hushållen som är särskilt svår att bära för dem som lever med knappa ekonomiska marginaler.

En politik för att återapprätte tillväxten och trygga sysselsättningen kommer på kort sikt att medföra kännbara uppoffringar för alla med­borgare. Men om vi avstår från att te itu med de ekonomiska problemen blir följden permanent hög arbetslöshet, varaktigt sänkt levnadsstandard och att välfärdssystemen vittrar sönder. En sådan utveckling skulle medföra stora fördelningspolitiska problem och måste med kraft förhindras.

Men den ekonomiska utvecklingen uppvisar också viktiga ljuspunkter. Den kraftiga förbättringen av näringslivets konkurrenskraft kommer successivt att leda till ökad export och industriproduktion. Under 1994 väntes den svenska ekonomin få en exportledd tillväxt som lägger en ny och stebil grand för välfärden.

2  Bakgrund

Orsaken till dagens ekonomiska problem står att firma i missgrepp i den ekonomiska politiken under 1970- och 1980-telen.

Överbryggningspolitiken på 1970-telet och devalveringspolitiken på 1980-telet hämmade drivkraftema för effektivitet och fömyelse i ekonomin. Näringslivets strakturomvandling sköts på framtiden. Nödvändiga rationaliseringar inom den offentliga sektora uteblev. Dette skapade djupgående strukturella brister som har inneburit att den ekono­miska tillväxten i Sverige under lång tid har haUcat efter andra industri­länder.

Devalveringama krävde eftervård. Efter 1981 års devalvering inrik-tedes den ekonomiska politiken på att sanera de ofientliga finansema. Vid


 


regeringsskiftet 1982 revs emellertid dessa besparingsbeslut upp samtidigt    Prop. 1992/93:100
som en så kallad offensiv devalvering genomfördes.
              Bilaga 1

Devalveringama medförde, tillsammans med en intemationell konjunkturuppgång, en förstärkning av aktivitetsnivån i ekonomin. Devalveringama gav dock endast en respittid, under vilken de grand­läggande strakturella obalanseraa i ekonomin borde ha angripits. Men så skedde inte. Den nödvändiga eftervården försummades. Stebiliserings-politiken misslyckades med att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan. Dette blev särskilt tydligt efter 1984. Strakturpolitiska reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt och öka tillgången på produktions­resurser uteblev också.

Det StebiUseringspoUtiska misslyckandet hade flera orsaker. Finans­politikens inriktning var inte tillräckligt stram. De offentliga utgifteraa hölls inte tillbaka. Samtidigt medförde avregleringen av kreditmarknaden en kraftigt ökad utlåning under andra hälften av 1980-telet. Det dåvarande skattesystemet, med höga skattesatser och vidlyftiga avdrags­möjligheter, stimulerade hushållen och företegen att te stora lån.

Kreditexpansionen innebar en kraftig påspädning av den inhemska efterfrågan. Följden blev en överhettning av ekonomin som vid slutet av 1980-telet blev akut. Inflationen steg till tvåsiffriga tel. Kostnadsläget försämrades snabbt. Svensk export förlorade marknadsandelar och affärerna med utlandet visade imderskott.

Avsikten med devalveringarna var att föra över resurser från den skyddade till den konkurrensutsatte sektom. Men eftersom den uihemska efterfrågan inte hölls tillbaka fick de konkurrensutsatte delaraa av näringslivet inte tillräckligt expansionsutrymme.

1980-telets inflationsekonomi skapade ett drivhusklimat i ekonomin som ledde till spekulation baserad på höga inflationsförväntningar. Låne-baserade investeringar i fastigheter och andra tillgångar framstod som lönsamma. I takt med att inflationen växlades ned, försvagades utsikteraa för framtida värdestegringar och fastighetsvärdena föll. Följden blev mycket omfettande kreditförluster och allvarliga obalanser inom hela den svenska finanssektom.

Under 1970-telet grandlades obalanser i de offentliga fmanseraa. Mot slutet av 1980-telet medförde överhettningen att problemen tillfälligt kunde döljas. Den höga inflationen i kombination med bl.a. höga marginalskatter och brist på inflationsskydd i skatteskalorna ledde till ett stigande skattetryck. Efter det snabba konjunkturraset 1991 blev det strakturella underskottet åter synligt.

Den ekonomiska politikens misslyckande under 1980-telet gällde inte endast stebiliseringspolitiken. Också inom strakturpolitiken förekom stora försummelser. Bristen på utbudsstimulerande åtgärder bidrog till att över­hettningen blev så kraftig. Den regionala obalansen förstärkte dette.

Ingenting gjordes för att komina till rätte med de allvarliga bristeraa i socialförsäkringssystemen. Utgiftema för sjukförsäkringen, arbets­skadeförsäkringen och förtidspensioneringen började under 1980-telet att ökade okontrollerat. Under perioden 1985-90 växte utgiftema för transfe­reringar med 22 % realt medan den totela produktionen bara växte med


 


11 %. Antalet sjukdagar ökade, antalet personer som klassades som arbetsskadade ökade kraftigt och allt fler människor tvingades till förtidspension. Många slogs ut från arbetsmarknaden och festnade i bidragsberoende. Derma utveckling innebar också att utbudet på arbets­kraft hämmades vilket bidrog till överhettningen på arbetsmarknaden.

Bristen på förayelse i den offentliga sektorn medförde ett stigande skattetryck och en svag produktiviteteutveckliag för ekonomin som helhet. Hindren mot att låte enskilda altemativ konkurrera med offentliga producenter av vård, omsorg och utbildning motverkade en angelägen effektivisering och kvalitetsförbättring inom dessa områden.

Till försummelserna inom utbudspolitiken på 1980-talet skall även läggas osäkerheten kring energipolitiken, det dåliga klimatet för mindre och medelstora företeg och fördröjningen av skattereformen.

Misstegen i den ekonomiska politiken innebar att de strukturella och stebiliseringspolitiska problemen i den svenska ekonomin successivt förvärrades. Vid 1990-taIete början stod det klart att den svenska ekonomin var på väg in i en ny djup kris.


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


Diagram 2.1  Industriproduktionen i Sverige och EG

Index 1985=100


1980        1982


1984        1986


988


1990


1992


Överhettningen ledde fram till en kostnadskris som innebär att nära 200 000 jobb har försvunnit i industrin sedan 1989. Industriinvesteringar­na har fellit med i genomsnitt 13 % per år under perioden 1990-92.

Det strakturella budgetunderskottet, den fållande produktionsnivån och den höga arbetslösheten har lett fram till ett underskott i stetsfinansema som för budgetåret 1992/93 uppgår till nästan 200 miljarder kronor.

Den nödvändiga nedväxlingen av inflationen medför, liksom i andra länder, en period med ncket höga realräntor. Genom att skuldsättningen under 1980-talet ökat kraftigt har de åtstramande effekteraa av fellande


 


tillgångsvärden och höga realräntor blivit mycket påtegliga. Industri-    Prop. 1992/93:100 krisen, finanskrisen och krisen i de offentliga finanseraa har skapat en    Bilaga 1 ond cirkel som det ter tid att bryte.

Uppslutningen kring den feste växelkursen har varit sterk i Sverige. Däremot har inte den förda politiken och den ekonomiska utvecklingen i övrigt, t.ex. i fråga om lönebildningen, motsvarat de krav som en fest växelkurs ställer. De upprepade devalveringaraa under 1970- och 1980-telen skadade Sveriges trovärdighet vad gäller förmågan att varaktigt hålla en låg inflation. Dessa fektorer bidrog till att Sverige i novem­ber 1992 tvingades överge den feste växelkursen.

3  De internationella förutsättningarna

3.1  Den svaga intemationella konjunkturen och prognosen för 1993-94

Den interaationella ekonomin utvecklades svagare under 1992 än de fleste bedömare räknade med för bara några månader sedan. BNP-tillväxten för OECD-området som helhet uppskattes till ca 1,5 % medan tillväxten i Europa väntes vara knappt I %. Samtidigt föll inflationen, dock mindre i Europa än i OECD-området totelt. Flera faktorer telar för en fortsatt svag ekonomisk aktivitet i Europa och Japan de närmaste månaderaa. En mycket måttlig återhämtning föratses därefter.

Räntoma har normalt fellit i lågkonjunkturer. Så har inte skett i Europa denna gång. En stram penningpolitik förs i Tyskland. Dette har med­verkat till höga räntor också i Europa i övrigt, vilket sterkt hämmat aktiviteten. För flera länder blev priset till slut för högt att behålla en fest växelkurs. I Storbritannien, Itelien, Spanien, Portugal, Finland, Sverige och Norge deprecierades valutoma med 5-15 % under perioden september-december 1992.

Återhämtningen har dröjt även i länder med en expansiv penning­politik såsom USA och Japan. Effekteraa har dämpats dels av att bankeraa har ökat sina marginaler, dels av att hushåll och företeg i ökad utsträckning har betelat tillbaka sina skulder. De lägre räntoraa har sålunda underlättet skuldsaneringen men i mindre grad lett till ökad konsumtion och investeringar. En viktig orsak är också att de långa räntoraa i USA inte har sjunkit lika mycket som de korte, vilket hänger samman med fortsatte inflationsförväntningar. Den finansiella anpass­ningen har visat sig te längre tid än man tidigare trott.

De fleste länder gick in i lågkonjunkturen med stora budgetunderskott. Det har inneburit att regeringaraa i mindre grad än under tidigare låg­konjunkturer kunnat använda finanspolitiken för att stimulera ekono­mieraa.

De redan låga räntoraa i USA och Japan samt en kommande nedgång av räntoma i Tyskland och flertelet övriga europeiska länder väntes bidra till återhämtningen. Företegens och hushållens skuldsanering leder så

10


småningom till att inkomstema åter i högre grad används till konsumtion    Prop. 1992/93:100
och investeringar.
                                                          Bilaga 1

EG-länderaa enades i december 1992 om ett s.k. tillväxtinitiativ för att stärka den ekonomiska utvecklingen. Dels skall länderaa inom ramen för gällande ekonomisk-politisk strategi stödja private och offentliga inve­steringar, dels inrättes på gemenskapsnivå en investeringsfond samt en tillfällig lånefecilitet i Europeiska investeringsbanken (EIB). Låne­garantier från fonden tillsammans med den nya lånefeciliteten beräknas kunna generera investeringar, främst i infrastraktur, på motsvarande 250 miljarder kronor. Avsikten är uttryckligen att initiativet framför allt skall påverka förväntningama om en bättre tillväxt. Den direkte stimu­lanseffekten beräknas uppgå till ca en halv procentenhet av gemenskapens samlade BNP.

En lyckosam avslutning på de pågående GATT-förhandlingaraa skulle bidra till att förbättra de interaationella konjunkturatsUcteraa. Inter­nationell handel har spelat en utomordentligt viktig roll som motor för ekonomisk tillväxt under hela efterkrigstiden. Föratom handelslibera­liseringar för industri- och jordbraksvaror skulle ett nytt GATT-avtel öppna nya områden för interaationell konkurrens - framför allt tjänste­handel. De möjliga välfärdsvinsteraa har uppskattets till inemot 200 miljarder dollar (motsvarande ca 1 400 miljarder kronor) årligen. EFTA-länderaa skulle tillhöra de störste vinnaraa.

Sverige stöder utkastet till GATT-överenskommelse, vilken enligt planema ska vara klar i mars 1993. Resultetet kan tidigast träda i kraft den 1 januari 1994.

USA ligger längst fram i konjunkturcykeln och bedöms även ha kommit längst i skuldanpassningen. Under senare delen av 1992 framkom allt klarare indikationer på att den amerikanska ekonomin är inne i en snabbare återhämtning. Avgörande för dess styrka är hur konsumtionen utvecklas. Den amerikanska ekonomin föratses växa med 2,5 % 1993 och 3 % 1994.

Den japanska ekonomin är mitt uppe i den mest djupgående reala och fmansiella anpassningen på tjugo år. Den finansiella anpassningen underlättes av en expansiv penning- och fmanspolitik som möjliggörs av ett offentligt sparandeöverskott och en lång period med låga pris- och löneökningar. Föratsatt att anpassningen sker gradvis och kontrollerat kan den japanska tillväxten väntes öka till 2,5 % 1993 och 3,1 % 1994.

Aktiviteten i den tyska ekonomin har dämpats kraftigt sedan våren 1992. Dette har skapat föratsättningar för lägre inflation och lägre räntor. Det ter dock tid innan lägre räntor får effekt på konsumtion och investe­ringar. Finanspolitiken väntes vara stram de närmaste åren mot bakgrand av att budgetunderskottet ökat kraftigt som en följd av kostnadema för den tyska återföreningen. Dessutom hämmas exportsektorn av D-markens fektiska appreciering. Tillväxten i de västra förbundsländema väntes stanna vid 0,5 % 1993 och uppgå till 2 % 1994.

1 såväl Danmark som Finland och Norge sker för närvarande en anpassning av den finansiella sektora. En viss återhämtning i de nordiska länderaa föratses fr.o.m. 1993. Som en följd av den stora förbättringen

11


av den fmska konkurrenskraften väntes återhämtningen där bli sterkt    Prop. 1992/93:100 exportledd. Tillväxten för 1993 väntes uppgå fill 1,3 % med en ytter-    Bilaga 1 ligare förstärkning 1994. I Danmark och Norge däremot är återhämt­ningen baserad främst på en ökad inhemsk efterfrågan. Tillväxten i båda länderaa väntes uppgå till 1,5 % 1993 och föratses öka till ca 2,5 % 1994.

För OECD-länderaa sammantegna bedöms BNP växa med 1,8 % 1993 och med 2,8 % 1994. Tillväxten väntes bli svagare i Europa, eller knappt I % 1993 och drygt 2 % 1994. I jämförelse med bedömningen i prop. 1992/93:50 i oktober innebär dette en viss nedrevidering för 1993. Inflationen föratspås ligga kvar på drygt 3 % i OECD-området de närmaste två åren, och arbetslösheten väntes öka ytterligare innan den vänder sakte nedåt 1994. Väridshandehi föratses växa med 5,5 % 1993 och 6,5 % 1994.

Den interaationella utvecklingen kan således ge vissa positiva impulser och möjligheter för svensk ekonomi. För att fiUgodogöra sig dem krävs dock en stebil tillväxtfrämjande inhemsk politik.

3.2 Den västeuropeiska integrationen

I november 1992 godkände riksdagen med stor majoritet EES-avtelet. Schweiz valde genom resultetet i folkomröstningen att inte anslute sig till EES, vars Uoaftträdande därmed försenas. Regeringen kommer att verka för att avtelet för övriga länder träder i kraft under förste halvåret 1993.

EES-avtelet imiebär att ett ekonomiskt samarbetsområde med närmare 370 miljoner människor upprättes. EES-området svarar för nära tre gärdedelar av svensk utrikeshandel. Ett deltegande på lUca vilUcor på denna marknad är av stor betydelse för vår förmåga att bevara och stärka Sveriges stälhiing som livskraftig industrination.

Genom avtelet skapas i allt väsentligt fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapitel samt en enhetlig konkurrenspolitik. Dessutom konmier samarbete att ske på ett antel angränsande områden, t.ex. vad gäller miljö, utbildning, forskning och konsumentpolitik. EES-avtelet är betydelsefullt i sig, men utgör också ett vUctigt steg på vägen till ett svenskt medlemskap i EG.

En väsentlig del av EG-samarbetet, som inte täcks av EES-avtelet, är det ekonomiska och monetära samarbetet. EG-länderaa har i Maastricht­överenskommelsen enats om en fördjupning av det nuvarande samarbetet till en ekonomisk och monetär union (EMU). Slutsteget i EMU är in­förandet av en gemensam valute.

Bildandet av en valuteunion i Europa har både positiva effekter samtidigt som det medför vissa risker.

Med en gemensam valute minskar transaktionskostnaderna i utrikes-handebi, vilket stimulerar handelsutbytet mellan länderaa. Eliminering av växelkursrisker får också positiva dynamiska effekter genom en ökning av företegens investeringar. Upprättandet av en gemensam centralbank innebär att penningpolitiken utformas utifrån förhållandena i hela unionen

12


och inte som nu utifrån förhållandena i det dominerande landet i valute-    Prop. 1992/93:100
samarbetet, Tyskland.
                                                    Bilaga 1

Det finns emellertid också risker i bildandet av EMU. För att två ekonomiska områden skall ingå i samma valuteområde föratsätts att de är någorlunda homogena. Det betyder att ekonomierna skall reagera på exteraa chocker på likartat sätt. Däratöver skall arbetskraft och kapitel vara lättrörliga över gränseraa. Om dessa krav är uppfyllda kommer områdena att vinna på att förenas i en valuteunion.

Ytterligare andra faktorer telar för en valuteunion i Europa. Aweck­lingen av valuteregleringaraa i industriländerna har bidragit till framväx­ten av en allt mer omfettande fmansiell sektor. På de avreglerade fmansiella marknaderaa kan kapitel mycket snabbt röra sig mellan olika valutor. Volymen på kapitelströmmaraa är mycket stor i förhållande till länderaas valutereserver, varför centralbankeraa kan få svårigheter att försvara feste växelkurser. Särskilt mindre valutor kan komina under press när placerare söker sig till de valutor som bedöms som säkrast.

Händelserna under hösten 1992 illustrerar dette. Flera länder inom EG:s växelkurssamarbete har tvingats överge sina feste växelkurser till följd av kapitelflöden som berott på förväntningar om växelkursjuste­ringar 1 en valuteunion upphör sådana kapitelflöden. Därmed försvinner också de ränteskillnader som är förknippade med valuterisker.

Det finns stora fördelar för Sverige att delte i ett allt festere europeiskt valutesamarbete. Lägre transaktionskostnader iimebär betydande bespa­ringar för svenska företeg och svenska konsumenter. Prisstebilitet och en väl fungerande lönebildning blir lättere att uppnå. Arbetsmarknadens parter vet då att möjligheten att devalvera försvunnit. Samtidigt ökar kraven på flexibilitet i relativa löner och priser.

Föratsättningaraa för den ekonomiska politiken blir mer stebila. Räntenivån i Sverige blir densamma som i övriga delar av det större valuteområdet. Risken för valutakriser och räntechocker elimineras. Intresset för investeringar i Sverige ökar.

Sammanteget innebär ett svenskt deltegande i ett sådant europeiskt valutesamarbete ökade möjligheter till lägre räntor och högre investe­ringar, och därmed fler jobb och högre välfärd. Mot denna bakgrand är det ett svenskt intresse att delte i EG:s arbete med att skapa en ekono­misk och monetär union.

4  Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1993-1994

Den utveckling under 1980-telet som redovisats fidigare har fått djupgående verkningar in på 1990-telet. Den samlade produktionen av varor och tjänster föll med nästan 2 % 1991 och drygt 1 % 1992. Nedgången väntes fortsatte också 1993. Därmed får det svenska folkhushållet vidkärmas en standardsänkning på över 60 miljarder kronor, motsvarande nästan 7 000 kronor per svensk. Om den svenska ekonomin hade utvecklats som OECD-länderaa under treårsperioden skulle varje

13


person i genomsnitt ha haft nästan 15 000 kronor högre disponibel    Prop. 1992/93:100
inkomst 1993.
                                                                BUaga 1

Deprecieringen av kronan innebär att den inhemska efterfrågan minskar genom att importpriseraa stiger. Samtidigt förbättras föratsättningaraa för den konkurrensutsatte sektora ytterligare. De svenska företegen kommer att möte växande utlandsmarknader under prognosperioden.

Föratsättningama är därför goda för en expansion av den utlandskon­kurrerande sektom.

En remarkabel förbättring av konkurrenskraften sker nu. Lönekost­naderaa väntes öka långsamt både 1993 och 1994, samtidigt som produktiviteten stiger snabbare i Sverige än i omvärlden. Till dette ska läggas effekteraa av sänkningen av arbetsgivaravgiftema, den förkortede semestera samt deprecieringen. Sammanteget beräknas de relativa enhetsarbetskostnadema fella med drygt 15 % 1993 och med ytterligare drygt 1 % 1994. En del av denna förbättring beror dock på att den genomsnittliga produktiviteten ökat genom utslagning av industri med låg produktivitet varigenom produktionskapaciteten samtidigt har minskat.

Den svenska exporten väntes öka kraftigt även om marknadstillväxten förblir lägre än under föregående konjunktumppgångar. Tidigare förluster av marknadsandelar vänds till vinster. Exportvolymen väntes stiga med 5 % 1993 och 8 % 1994. Därmed sfimuleras också industriproduktionen, som bedöms öka med ca 1 % 1993 och med 6 % 1994.

Tabell 4.1   Försörjningsbalans

 

 

 

Miljarder kr. 1991

Procentuell volymförändring

 

 

1991

1992

1993

1994

BNP

1 432,9

-1,8

-1,2

-1,4

1,6

Import

381,7

-5,9

0,5

-0,5

3,5

Tillgång

1 814,6

-2,9

-0,7

-1,1

2,1

Privat konsumtion

777,3

1,0

-1,5

-3,2

0,0

Offentlig konsumtion

387,1

0,2

0,9

-0,5

-0,8

Stat

112,2

-0,7

2,0

-0,3

-0,5

Kommuner

274,9

0,6

-0,5

-0,6

-0,9

Bruttoinvesteringar

270,7

-8,3

-8,7

-9,5

-3,0

Lager investeringar

-25,0

-2,1

0,9

0,2

0,5

Export

404,6

-2,2

1,2

5,0

8,0

Användning

1 814,6

-2,9

-0,7

-1,1

2,1

Inhemsk användning

1 410,0

-3,2

-1,4

-3,4

-0,3

' Förändring i procent av föregående års BNP.

Källor:  Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Den mycket svaga efterfrågan på arbetskraft bidrar till att hålla nere löneökningaraa både 1993 och 1994. Det finns dock ett löneöverhäng från 1992 som drar upp genomsnittet 1993. Dessutom uppstår rent tekniskt en löneglidning till följd av företegsnedläggningar och personal­inskränkningar. När arbetsstyrkan minskas är det vanligtvis de sist anställda som friställs. Dessa har som regel en lägre lön än genomsnittet, varför den genomsnittliga lönenivån höjs även om ingen enskild anställd

14


fått löneförhöjning. Den uppmätte genomsnittliga timlönen väntes därför    Prop. 1992/93:100
stiga med 3 % 1993 och 3,5 % 1994.
                                Bilaga 1

Konsumentpriseraa väntes öka med knappt 5 % under loppet av 1993. Av dette beräknas stigande importpriser m.m. till följd av deprecieringen av kronan svara för drygt 1,5 procentenheter och skatter och andra politiska beslut för drygt 1 procentenhet. Den underliggande inflations­takten uppgår således till endast ca 2 %. Under 1994 väntes den fektiska ökningen av konsumentprisindex reduceras till knappt 3 % beroende på att effektema av skatteförändringaraa upphör samt att både importpris-och hyresutvecklingen dämpas något. Den underliggande inflationstakten berälcnas understiga 2 %.

Hushållens realt disponibla inkomster beräknas fella med drygt 3,5 % 1993. Dette sker mot bakgrand av stora ökningar tidigare år, nämligen 2 % 1989, 3,1 % 1990, 4,9 % 1991 och 2,1 % 1992. Hushållens köp­kraft påverkas både av höjda importpriser och av de prisökningar som följer av höjningen av bensin-, tobaks- och den reducerade mervärdes­skatten samt av lägre subventioner. Motverkande effekter som ökar köpkraften uppkonimer genom lägre räntor och den prissänkning som följer av de sänkte arbetsgivaravgiftema. Under 1994 bedöms de reala disponibla inkomstema förbli oförändrade.

Hushållens sparkvot har stigit mycket kraftigt under de senaste åren. Dette är långsiktigt positivt. Sparkvoten har nu kommit upp på en för svenska förhållanden hög nivå. Från en lägste nivå på minus 5,1% 1988 ligger nu sparandet som andel av de disponibla inkomsteraa på ca 6 %. Hushållen kan antes vilja upprätthålla sin konsumtionsstandard och sparkvoten beräknas därför avte något 1993 för att sedan plana ut 1994. Osäkerheten i denna bedömning är dock mycket stor. Den private konsumtionen väntes fella förhållandevis mycket under 1993 och sedan stebiliseras under 1994.

Den underliggande konsumtionsutvecklingen inom den offentliga sektora uppvisar en fellande trend. Nedgången bromsas dock av att en stor del av beredskapsarbetena registreras som kommunal konsumtion. Den offentliga konsumtionen mäts på ett sätt som irmebär att ökad effektivitet genom lägre kostnader registreras som minskad volym. En fallande konsumtionsvolym behöver alltså inte innebära att servicen har blivit sämre.

Näringslivets investeringar och bostedsbyggandet påverkas i hög grad av de omställningsprocesser som ekonomin genomgår. Fallande priser på fastigheter får - tillsammans med höga realräntor - en sterkt kontraktiv inverkan. Dålig lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och försiktiga framtidsförväntningar verkar i sainma riktning. Brattoinvesteringaraa väntes fella med nästan 10 % 1993. En motverkande faktor är emellertid de omfettande satsningama på infrastrakturinvesteringar. Dessa ligger nu på en nivå som är ca 3 gånger så stor som under 1980-telet.

Den sterka konkurrenskraftsförbättringen väntes gradvis resultera i växande produktion och högre lönsamhet inom industrin, vilket för med sig ökade industriinvesteringar under 1994. Dette begränsar nedgången i de samlade brattoinvesteringaraa. Lagerawecklingen bedöms fortsatte

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 100. Bilaga I.                                                            15


under prognosperioden men ske i allt långsammare tekt. Därmed uppstår    Prop. 1992/93:1(X)
ett positivt bidrag till BNP.
                                               Bilaga 1

Sammanteget väntes BNP falla med 1-1,5 % under 1993. Uppsvinget inom den konkurrensutsatte sektom leder sedan till att tillväxten kommer igång under 1994. BNP-fillväxten beräknas då bli drygt 1,5 %. Det kommer dock att dröja viss fid innan dette får posifiva effekter på arbetsmarknaden. Den produktionsökning som uppstår kan till en början tillgodoses genom höjd produktivitet. Uppgången i den öppna arbetslös­heten motverkas av de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärdema. Den genomsnittliga arbetslösheten beräknas stiga till drygt 6 % 1993 och till 7 % 1994. Under 1994 väntes arbetslösheten plana ut och sedan successivt sjunka.

Tabell 4.2   Nyckeltel

Årlig procentuell förändring

 

 

1991

1992

1993

1994

Disponibel inkomst

4,9

2,1

-3,7

0,1

Sparkvot (nivå)

2,7

6,1

5,6

5,7

Industriproduktion

-5,1

-3,5

1,0

6,0

Relativ enhetsarbetskostnad

1,4

-0,9

-15,4

-1,1

Arbetslöshet (nivå)

2,7

4,8

6,2

7,0

Handelsbalans (mdr. kr.)

30,5

35,1

57,5

76,7

Bytesbalans (mdr. kr.)

-20,2

-25,6

-4,7

23,0

Bytesbalans (% av BNP)

-1,4

-1,8

-0,3

1,5

Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Den låga aktiviteten i ekonomin leder till en fallande import under 1993, medan en ökning sannolikt inträffar under 1994. Utrikeshandeln kommer att ge ett kraftigt positivt bidrag till tillväxten. Exportvolymen ökar betydligt kraftigare än importvolymen under prognosperioden. Dette är den främste förklaringen till det mycket stora överskottet i handels­balansen 1994. Bytesbalansen kan därigenom för förste gången sedan 1986 komma att uppvisa ett överskott, motsvarande ca 1,5 % av BNP.

Redan 1993 ger kapitelbildningen ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Dette ökar kraftigt under 1994 samtidigt som det negativa bidraget från konsumtionen minskar. Sammanteget får därmed den svenska ekonomin en långsiktig bättre straktur, som förbättrar föratsättningama för en snabb ekonomisk återhämtning därefter.

16


Bidrag till BNP-tillväxten                                                  Prop. 1992/93:100

Procent av föregående års BNP                                                     Bilaga 1

 

 

1991

1992

1993

1994

Konsumtion

0,6

-0,6

-1,9

-0,2

Kapitalbildning

-2,4

-0,6

0,5

1,8

BNP

-1,8

-1,2

-1,4

1,6

5  Finanspolitiken

5.1   Bestående låg inflation vid rörlig växelkurs

Den underliggande inflationen är i dag historiskt låg. På vissa marknader råder till och med deflation. Producentpriserna har sjunkit under det senaste året.

Denna låga inflationstakt har uppnåtts under en period med sjunkande aktivitetsnivå och betydande kapitelförluster. Dette är en kostsam men nödvändig anpassning efter överhettningen i slutet av 1980-telet. Det är av ytterste vikt att den låga inflationen kan bibehållas även när konjunk­turläget förbättras så att inte anpassningskostnaderaa behöver tes en gång fill.

Sverige har tydliga och smärtsamma erfarenheter av de nackdelar som är förknippade med hög och varierande inflation.

En hög inflation leder till fördelningspolitiska orättvisor. Inkomster och förmögenheter omfördelas på ett godtyckligt sätt. Låntegare tjänar på bekostnad av sparare. Hög inflation tenderar också att missgynna personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Inflationen undergräver respekten för det som skapar välfärd, nämligen arbete, sparande och företegande. I stället gynnas spekulation. Mångårigt sparande kan raderas ut på kort fid. Inflation uppmuntrar ett osunt beteende.

Hög och varierande inflation leder till att prissättning och därmed marknademas funktionssätt försämras. Det blir svårare för både hushåll och företeg att fatte ekonomiskt korrekte beslut, t.ex. i fråga om investeringar för framtiden. Med ett nominellt företegsskattesystem ger inflation upphov till snedvridande effekter på investeringsbeslut genom att den reala avkastningen efter skatt påverkas på ett godtyckligt sätt. Dette leder till sämre resursanvändning och lägre effektivitet i ekonomin. Tillväxten blir lägre.

Det fmns ingen konflikt mellan hög tillväxt och låg inflafion. Tvärtom är låg inflation nödvändig för att nå uthållig tillväxt. För att främja tillväxten och därmed sysselsättning och välfärd måste således inflationen förbli varaktigt låg.

Den svenska ekonomin har ett antel särdrag som medför att inflationen lätt kan återkomma. Det är mycket viktigt att den ekonoiniska politiken

17


utformas så att existerande inflationsmekanismer och uppkomsten av nya    Prop. 1992/93:100
inflationsspiraler motverkas.
                                             Bilaga 1

Sverige har under lång tid varit ett höginflationsland och det finns en risk att grandläggande förväntningar är anpassade till dette. Sedan länge har t.ex. arbetsmarknadens parter tenderat att slute avtel som medför att kostnadema ökar mer än produktiviteten. Risken för dette har inte blivit mindre genom att växelkursen för närvarande är rörlig. Den ekonomislca politiken måste därför medverka till att göra klart för arbetsmarknadens parter att sådan kostnadsinflation inte kan accepteras.

Efter devalveringen 1982 slog den svenska ekonomin i kapacitetstaket förhållandevis tidigt under den följande konjunkturuppgången. Dette medförde en stigande inflation. Flaskhalsar som skulle riskera en liknande process när tillväxten kommer igång måste därför undvikas.

Arbetskraft och andra resurser måste föras över till den utlandskon­kurrerande sektora. Även om utlandsbetelningaraa 1994 på grand av den låga aktivitetsnivån ger ett litet överskott, tycks Sverige ha haft ett underliggande, straktureUt underskott i bytesbalansen. Därför måste föratsättningar nu skapas för en kapacitetsökning av den utlandskon­kurrerande sektora.

Under senare år har den interaationella integrationen kraftigt ökat, inte minst vad gäller kapitelmarknaderaa. Mycket stora belopp omsätts på mycket kort tid. Dette tenderar att påskynda ekonomiska förlopp. Även begränsade inflationsimpulser kan riskera att snabbt övergå i ett accelererande förlopp.

Mot denna bakgrand är det centralt att utforma den ekonomiska politiken så att inflationsförväntningama stebiliseras på en låg nivå. Förlusten av den faste växelkursen som ankare i en sådan politik skärper kraven på den ekonoiniska politikens långsiktighet och utformning. Risken att den rörliga växelkursen leder in i en inflationsspiral måste avvärjas.

Den underliggande inflationstakten för 1993 väntes bli ca 2 %. Konsumentprisindex beräknas stiga med ca 5 % till följd av höjda indirekte skatter, reducerade subventioner samt de höjda importpriser som följer av deprecieringen. En större ökning kan inte tolereras. För 1994 kvarstår endast en mindre del av deprecieringens genomslag på prisema. Då måste också ökningen av konsumentprisindex bli lägre. Den underliggande inflationstakten skall således förbli låg.

5.2 Den stabiliseringspolitiska avvägningen

Den svaga aktivitetsnivån i ekonomin leder till krav från olika håll på finanspolitiska stimulanser. Men det vore att upprepa 1980-telets missteg. En sådan politik vore inte hållbar och skulle inte ge avsett resultet.

Allmänt ökade offentliga utgifter för att stimulera ekonomin skulle innebära en ytterligare försvagning av budgeten. I en situation när budgetunderskottet redan är mycket stort och stetens upplåningsbehov driver upp räntoma skulle dette få negativa effekter bl.a. genom stigande inflationsförväntningar som driver upp räntoraa ytterligare. Nettoresul-

18


tetet skulle kunna bli en hårdare åstramning via penning- och valutepoli-    Prop. 1992/93:100
tiken.
                                                                          Bilaga 1

Ytterligare en mekanism skulle verka i samma riktning. En fortsatt försvagning av budgeten skulle automatiskt leda till större stetsskuld. Räntebetelningama skulle öka automatiskt och därmed leda till än större framtida besparingskrav. Inflationsförväntningarna skulle snabbt tillte, med sterkt negativa effekter på tillväxt och sysselsättning.

Budgetunderskottet och stetens lånebehov har nu nått sådan omfettning att sedvanliga stebiliseringspolifiska mekanismer inte fungerar. Minskade offentliga utgifter kan, genom att de leder till ett lägre budgetunderskott, totelt sett ge expansiva effekter på den ekonomiska aktiviteten genom att de möjliggör lägre räntor utan sfigande inflationsförväntningar. Dette föratsätter naturligtvis ett väl fungerande samspel mellan finans- och penningpolitiken.

Med hänsyn till de åtgärder som redan vidtegits på närmare ca 70 miljarder kronor i minskade offentliga utgifter framstår det som angeläget att nya åtgärder träder i kraft stegvis under ett antel år framöver. En successiv minskning av de offentliga utgiftema ger utrymme för en lägre ränte och låg inflation. Stebiliseringspolitiken måste ha en sådan inriktning att realräntan kan sjunka utan att dette sker genom ökad inflation.

Riksbanken kan i stor utsträckning styra den korta räntans nivå bl.a. genom att bestämma marginalräntan. Om den korte räntan sänks kraftigt betyder det att den förväntede avkastningen på placeringar i svenslca kronor sjunker. Därvid minskar efterfrågan på tillgångar i svenska kronor och växelkursen sjunker om fmanspolitiken inte är fillräckligt stram. Dette i sin tur leder till större importerade prisökningar samt ökade inflationsförväntningar. Det senare återspeglas i den långa räntan som då stiger. Den peimingpolifiska handlingsfriheten är med andra ord sterkt beroende av att inflationen och inflationsförväntningama hålls nere.

5.3  Strukturella och konjunkturbetingade underskott

Det strukturella underskottet i den offentliga sektorn

Underskottet i den offentliga sektoms finansiella sparande kan delas upp i en konjunkturrensad och en konjunkturell del. Den konjunkturrensade delen (något oegentligt kallad strakturell del) kvarstår även vid ett konjunkturmässigt normalt kapacitetsutnyttjande. Det beräknade strakturella underskottet är således justerat med hänsyn till BNP-nivå men inte med hänsyn fill sammansättning av BNP. Det resterande konjunkturbetingade underskottet är en följd av att skatteunderlagen är tillfälligt låga på grand av lågt kapacitetsutnyttjande samt av att lågkon­junkturen medför extra kostnader för arbetslöshet och arbetsmarknads­politiska åtgärder. Utbetolt bankstöd har även medtegits här.

En uppdelning av det totela underskottet i en konjunkturell respektive en konjunkturrensad del är behäfted med osäkerheter. Underskotten utgör skillnaden mellan två mycket stora tel. Mindre beräkningstekniska förändringar kan ge stora effekter på de olika saldona. Icke desto mindre

19


är en uppdelning intressant, eftersom den ger en indikation på hur    Prop. 1992/93:100 underskottet utvecklas när tillväxten kommer igång och de konjunkturella    Bilaga 1 effekteraa faller bort, både på inkomst- och utgiftssidan.

Som diskuteras nämiare i den preliminära nationalbudgeten har uppdelningen av underskottet i en strakturell och en konjunkturbetingad del gjorts med utgångspunkt i att 1991 var ett år med ett konjunktur­mässigt normalt kapacitetsutnyttjande samt att den potentiella fillväxt-takten uppgår till 2 % per år.

Enligt denna bedömning var således det konjunkturberoende under­skottet år 1991 noll. Det faktiska underskottet på 15 miljarder kronor var därför straktureUt. Dette underskott kan i allt väsentligt hänföras till 1980-telets ökning av inkomstöverföringar samt det låga hushållsspa­randet, som medförde ohållbart höga mervärdesskatteintäkter från den private konsumtionen.

Tabell 5.1   Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

 

 

1991

1992

1993

1994

Totalt finansiellt sparande

-15

-130

-170

-140

därav

 

 

 

 

Strukturellt

-15

-70

-70

-55

Konjunkturberoende

0

-60

-100

-85

Den stora försämringen i det strukturella underskottet inföll således mellan 1991 och 1992. I allt väsentligt hänger dette samman med beslut och utvecklingstendenser under slutet av 1980-telet som först 1992 blev synliga i det offentliga sparandet. Överhettningen, den höga nominella pris- och lönekostnadsökningen och det låga hushållssparandet hade inneburit att den offentliga sektoms inkomster blivit uppblåste till långsiktigt ohållbara nivåer. Samfidigt var utgiftema för arbetsmarknads­politiska insatser låga på grand av det överhettede sysselsättningsläget. När pris- och lönekostnadsökningen dämpades och överhettningen på arbetsmarknaden försvann minskade inkomstema och utgiftema ökade. De tidigare nivåeraa visade sig vara långsiktigt ohållbara i den meningen att inkomsterna inte var tillräckliga för de utgifter som blev resultetet av ett mera normalt konjunkturläge. Enbart ökningen i hushållssparandet, som under perioden 1989-1992 ökade uppgick till nämiare 100 miljarder kronor, motsvarar en minskning av mervärdesskatteintäk­teraa från privat konsumtion med ca 20 miljarder kronor.

20


Försämringen i det strakturella underskottet mellan 1991 och 1992 kan    Prop. 1992/93:100
mer konkret förklaras av bl.a. följande faktorer:
                   Bilaga 1

 

Högre hushållssparande

6 miljarder kronor

Övergång till lägre inflation

T    K                                        II

Ökad vinstandel

6 "

Ökade offentliga investeringar

4 "

Mervärdesskattesänkning

10 "

Ökade räntebidrag på grand av

 

dyrt byggande 1990-91

3 II

Ökade flyktingkostnader

6 "

Det ökade hushållssparandet förklarar ca 6 miljarder kronor. Därigen­om försvagades den private konsumtionen och basen för mervärdesskatte­intäkteraa. Ökningen av sparandet är positiv ur samhällsekonomisk synvinkel. Den beror på en kombination av skattereformen som gjorde det dyrt att låna och lönsamt att spara, på kreditmarknadens omsvängning till restriktiv utlåning samt på den ökade arbetslösheten som skapade behov i hushållen av en ekonomisk buffert.

Nedväxlingen i inflationstakten förklarar ca 7 miljarder kronor. Även dette är positivt, men innebär i övergångsskedet att utgifteraa ökar snabbare än inkomstema. När inflationen sjunker ökar inkomstema med den nya låga inflationstekten medan många utgifter är basbeloppsstyrda och därför ökar med den tidigare högre inflationstakten. Effekten blir en engångsvis permanent försämring av saldot.

Ökade räntebidrag på grand av att det tidigare finansieringssystemet medförde dyrt byggande svarar för ca 3 miljarder.

Sänkningen av mervärdesskatten år 1992 svarar för 10 miljarder kronor.

Därtill kommer ett antel inindre poster som enligt den valda metoden inte är konjunkturberoende. De kan dock vara mer eller mindre tiU­fälliga. Dit hör t.ex. ökade utgifter för flyktingmottegningen och ränte på utbetelt bankstöd.

Av tebeUen framgår att det strakturella underskottet är i stort sett oförändrat mellan åren 1992 och 1993. Dette kan synas egendomligt med hänsyn till de stora utgiftsminskningar som träder i kraft 1993. Samtidigt har emellertid deprecieringen medfört en kraftigt ändrad sammansättning av BNP, vilket kortsiktigt reducerat skatteintäkteraa. Vinster är på kort sikt lägre beskattede än löner och genom deprecieringen ökar vinstan­delen. Deprecieringen medför även att exporten främjas medan den private konsumtionen begränsas vilket minskar underlaget för mervärdes­skatt m.m. Den offentliga sektoras ränteutgifter, netto, ökar med ca 20 miljarder kronor. Skatteintäkteraa påverkas också av slopade punkt­skatter samt av att pensionäreraas grancfavdrag inte längre avtrappas mot bl.a. kapitelinkomst. Nettoeffekten är att det strakturella underskottet är oförändrat 1993 jämfört med 1992.

21


MeUan 1993 och 1994 minskar det strakttirella underskottet med ca    Prop. 1992/93:100 15 miljarder kronor. Dette är nettot av beslut om minskade utgifter på ca    Bilaga 1 25 miljarder kronor och ökade räntor netto på ca 10 miljarder kronor.

Analysen visar att finanspolitiken hade en kraftigt expansiv inriktning under 1992, om hela den offentliga sektora beaktes, huvudsakligen till följd av tidigare fattede beslut. Under 1993 är fmanspolitUcen neutral. För 1994 föratses en fmanspolitisk åtstramning.

Analysen visar också automatiken i saidoförsämringen. Betydande åtgärder krävs för att kompensera ökningen av ränteutgifteraa och än mer för att minska det strukturella underskottet. Dette illustrerar vikten av att inte skjute saneringen av de offentliga finanseraa på framtiden.

Strukturellt underskott i statsbudgeten

Även stetsbudgetens saldo kan delas upp i en strukturell del som består även vid ett konjunkturmässigt normalt kapacitetsutnyttjande och en resterande konjunkturbetingad del. Skillnaden mellan det fektiska, redovisade saldot för 1993/94 och det beräknade strukturella saldot visar således den konjunkturmässiga delen av underskottet.

Statsbudgetens saldo 1993/94

Miljarder kronor

Totelt saldo                    ca -160

Strakttxrellt saldo            ca -105

Konjunkturberoende saldo  ca - 55

Tabellen visar att om det inte varit lågkonjunktur 1993/94 skulle underskottet varit 55 miljarder kronor lägre. Det underskott som kvarstår på ca 105 miljarder kronor är att betrakte som straktureUt.

Det strakturella underskottet i de totela offentliga fmanseraa är summan av stetsbudgetens strakturella underskott, viss upplåning utanför stetsbudgeten samt sparandet i socialförsäkringssektorn och kommun­sektom.

5.4 Långsiktig utgiftsstrategi

Riksdagen har på förslag från regeringen lagt fest en långsiktig utgifts­strategi (LUS) för de offenfliga utgiftema. Utgiftsstrategin innebär en prövning i tre led och har beskrivits i proposition 1991/92:38 Inrikt­ningen av den ekonomiska politiken (1991/92:FiU10). De tre leden är följande:

1)   Att bedöma den långsiktiga utgiftsutvecklingen.

22


2)  Att festställa det totela utgiftsutrymmet och fördela dette, dels över    Prop. 1992/93:100
tiden, dels enligt polifiska prioriteringar på sektorer. Därmed krävs    Bilaga 1

även ett ställningstegande inom vilka områden besparingar skall ske.

3)  Att genomföra processen varje år, göra avstämningar och därmed
bestämma utgiftsutrymme för en ny treårsperiod.

Som ett led i denna långsiktiga utgiftsstrategi föreslog regeringen omfettende besparingsåtgärder i budgetförslaget i januari 1992, i den reviderade fmansplanen våren 1992 samt i proposifion 1992/93:50 som en följd av överenskommelsen med socialdemokrateraa hösten 1992.

Under föregående riksmöte fattede rikscfegen efter förslag i budgetpro­positionen beslut om utgiftsminskningar på sammanlagt ca 20 miljarder kronor. Därtill beslöt rikscfegen att successivt reducera räntebidragen vid ny- och ombyggnad av bostedshus, vilket ger en tillkommande besparing på 15 miljarder kronor när det nya systemet gäller fullt ut.

Under innevarande riksmöte har rikscfegen med utgångspunkt i regeringens proposition om åtgärder för att stebilisera den svenska ekonomin fettet beslut som iimebär budgetförstärkning för steten inkl. AP-fonden genom bl.a. införandet av en karensdag, sänkt kompensations­nivå för pensioner och sjukpenning och framtida höjd pensionsålder på ca 33 miljarder kronor per år.

Nyss nämnda beslut ger en sammanlagd långsiktig effekt på närmare 70 miljarder kronor.

StraktureUt motiverade reformer som bidrar till ett högre utbud av arbete och ett högre sparande ger långsiktiga budgeteffekter som är väsentligt större än de direkte besparingaraa. Det gäller t.ex. för regelförändringar i socialförsäkringssystemen som uppmuntrar arbete och rehabilitering och motverkar frånvaro. Denna typ av reformer är därför särskilt angelägna både för att öka den långsiktiga produktionskapaciteten och för att förbättra de offentliga finansema på medellång och lång sikt. Även skattereformens dynamiska effekter bör göra sig gällande när tillväxten börjar te fert. Den fram till år 1997 successivt höjda pensions­åldem medför ett tillkommande arbetsutbud som är särskilt stort när konjunkturläget blir bättre. Därigenom ökar basen för socialavgifter, inkomstskatter och indirekte skatter vilket ger fördelaktiga budgeteffekter utöver den direkte besparingen i form av lägre pensionsutgifter.

Utöver nu angivna besparingar har rikscfegen fettet ett principbeslut om att ansvaret och därmed finansieringen av sjuk- och arbetsskadeför­säkringen skall flyttes ut från budgeten.

Som framgick av tebell 5.1 beräknas det strakturella underskottet för den offentliga sektom till ca 55 miljarder år 1994. Riksdagen har fettet beslut om att dette underskott på sUct skall elimineras.

För att bedöma de krav dette ställer på budgetpolitiken under kommande år redovisas en beräkning av det strakturella och det totela underskottets utveckling under år 1995-1998. Beräkningama redovisas mera utförligt i den preliminära nationalbudgeten. Eftersom det inte

23


föreligger någon egentlig prognos för den svenska ekonomins utveckling Prop. 1992/93:1(X) under dessa år beaktes därvid endast ett begränsat antel fektorer. Liksom Bilaga 1 vid beräkningen av det strukturella underskottet för tidigare år antes en underliggande trendmässig tillväxt på 2 %. Jämförelsenormen är därför att alla inkomster ökar med 2 % realt. För de offentliga utgiftema är ökningen lägre därför att den offentliga konsumtionen antos vara realt oförändrad. Om pris- och kostnadsökningama i den offenfliga konsum­tionen är större än i den övriga ekonomin antos detto mötos med olika åtgärder.

Beräkningaraa baseras på antogandet att det sker en konjunkturmässig återhämtning från år 1994 till år 1998 så att skillnaden mellan fekfisk och potentiell BNP reduceras med en sjättedel per år, vilket motsvarar en åriig fillväxt på3,2 %.

En årlig tillväxt på 3,2 % kan förefella hög, bl.a. med hänsyn till att den genomsnittliga tillväxttakten efter 1982 års devalvering uppgick till 2,6 % för perioden 1983-1986. A andra sidan bör tillväxtföratsätt-ningaraa vara förhållandevis goda efter år 1994 dels med hänsyn till de förbättringar i ekonomins funktionssätt som följer av fettode beslut, dels med hänsyn till den stora outnyttjade kapaciteten i utgångsläget.

Vid denna beräicning antos en årlig tillkommande budgetförstärkning genom nya beslut på 10 miljarder kronor i 1994 års priser per år för åren 1995-1998 och på 5 miljarder för år 1994 utöver vad som nu föreslås för budgetåret 1993/94 samt att den offentliga konsumtionen är realt oförändrad som jag tidigare redovisat. Som framgår av tobellen beräknas dessa budgetförstärkningar resultera i ett trendmässigt sjunkande StraktureUt underskott i de offentliga fmanseraa så att detto är eliminerat år 1998.

Det totola underskottet reduceras ännu kraftigare, vilket beror på den antogna konjunkturåterhämtningen under år 1995-1998.

Följande slutsatser kan dras:

För att uppnå en godtogbar utveckling av det strakturella och det totela underskottet för den offentliga sektora krävs årliga tillkom­mande budgetförstärkningar på ininst 10 miljarder kronor under de kommande åren vid realt oförändrad offentlig konsumtion.

Återhämtningen och tillväxten är central för att reducera det totela underskottet för den offentliga sektom. Åtgärder som ökar tillväxten, t.ex. ökade incitement till arbete genom förändringar av socialförsäk­rings- och skattesystemet, är därför avgörande även ur budgetsyn-vinkel.

Även vid dessa tillkommande årliga besparingar och en förhållande­vis sterk konjunkturåterhämtning under 1990-telet ökar den offentliga sektoras skuld kraftigt.

Det strakturella underskottet i den offentliga sektom kan elimineras under perioden.

24


Tabell S.2  Awecklingen av den offentliga sektoms strukturella underskott          Prop. 1992/93:100

Miljarder kronor, 1994 års priser                                                    BUaga 1

1994     1995     1996     1997     1998

Förändringar som på­verkar sparandet

Ökning av ränteutgifter

utöver 2 % realt                    -9,1      -7,4      -5,8      -3,6

Effekter av tidigare

besparingsbeslut                    6,3        5,0       6,6       2,4

Andra faktorer                       -6,4      -8,4      -3,0      -2,4

Realt oförändrad offentlig

konsumtion                             8,2       8,4       8,5        8,7

Antagen tillkommande

budgetförstärkning       5,0      10,0      10,0      10,0      10,0

Minskat konjunkturbe-

tingat underskott                  12,9      13,6      14,4      15,2

Strukturellt finansiellt

sparande                    -49,6    -39,7    -31,4    -14,4       1,0

Totalt finansiellt

sparande                  -137,2 -115,4    -94,3    -63,6    -33,3

I tebell 5.2 redovisas utvecklingen av den offentliga sektoms sparande vid tillkommande budgetförstärkningar. Tabellen illustrerar det faktum att nuvarande stora underskott medför stora automatiska räntebetelningar varvid kraven på budgetförstärkningar för att minska underskottet blir betydande. Ju mer saneringen av de offentliga finansema skjuts på framtiden, desto större blir kraven pä framtida budgetförstärkningar.

Mot denna bakgrand förslås i dette budgetförslag följande:

Kompensationsgraden i delpensionsförsäkringen sänks samtidigt som begränsningar i rätten till nedtrappning av arbetstiden införs fr.o.m. den 1 juli 1993. Åldersgränsen för rätt till delpension höjs från 60 till 62 år. Fr.o.m. 1995 gäller rätten till delpension från 63 års ålder.

De ändrade regleraa i sjukförsäkringen som regeringen föreslagit i prop. 1992/93:31 medför ett behov av anpassning av arbetsskadeförsäk­ringen. Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om att arbetsskadesjukpenningen slopas fr.o.m. 1 juli 1993.

Inom arbetslöshetsförsäkringen förändras kompensationsnivån så att den i huvudsak blir densamma som vid sjukdom. Dessutom återinförs fem karenstfegar. Kostnadema för beredskapsarbeten reduceras genom att arbetstiden begränsas till 90 % av heltid. Den högste ersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen, KAS och utbildningsbidragen avindexeras.

De föreslagna regelförändringaraa inom studiestödet innebär bl.a. att studiestödet begränsas till 10 månader per år. Inom Justitiedepartementets ansvarsområde minskas utgiftema genom rationaliseringar och effektivise-

25


ringar inom polisväsendet samt genom att utbildningen vid Polishög-    Prop. 1992/93:100
skolan sker med studiemedel i stället för med lön.
                Bilaga 1

Deprecieringen iimebär en standardsänkning för det svenslca folkhus­hållet. För denna standardsänkning kan ingen kompensera sig. Därför får inte basbeloppsanknutna förmåner, dvs. pensioner och andra transfere­ringar öka med den del av inflationen som beror på deprecieringen. Konjunkturinstitutet kommer senare att få i uppdrag att beräkna hur deprecieringen påverkar konsumentpriseraa för oktober 1993 respektive oktober 1994.

Skatten på sterkare alkoholdrycker höjs så att priset på dessa drycker anpassas till prisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet. Dess­utom bör en ytterligare differentiering av skatten på alkoholsvagare drycker göras. Skatteintäktema beräknas därigenom öka med ca 150 miljoner kronor.

Sammantoget föreslås eller aviseras utgiftsminskningar på 17 miljar­der kronor för budgetåret 1993/94. Därav hänför sig 4,9 miljarder kronor tUl förslag som aviserats i proposifion 1992/93:50 och 11,9 miljar­der kronor till nya förslag. Den långsUctiga effekten är betydligt större eller sammantoget nära 28 miljarder kronor. De förslag som tidigare aviserats svarar för ca 12,5 miljarder kronor och de nya förslagen svarar för 15 miljarder kronor. Därtill förstärks budgeten med 150 miljoner kronor från den höjda alkoholskatten.

Ikbell 5.3  Förslag i 1993 års budgetproposition samt i aviserade särpropositioner

Miljarder kronor

 

 

1993/94

Läng sikt

Höjd pensionsålder

1,1

6,0

Samordnad sjuk- och arbetsskadesjukpenning

1,6

1,6

Regeländring inom delpensioneringen

0,2

1,5

Utebliven kompensation för deprecieringens

 

 

priseffekt i basbeloppsanknutna förmåner

1,2

3,0

Regeländringar inom studiestödet

0,6

0,6

Sänkt ersättningsnivå och karensdagar inom

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

4,7

4,7

Minskade kostnader för beredskapsarbeten,

 

 

utbildningsbidrag m.m.

2,1

2,1

Sänkt dagpenning för asylsökande

0,2

0,2

Minskade bostadssubventioner

1,5

3,0

Besparingar inom försvaret

0,4

1,2

Minskat bistånd

0,9

0,9

Polisväsendet

0,2

0,5

Administrativa utgiftsminskningar

2,1

2,1

Summa minskade utgifter

16,8

27,4

därav

 

 

aviserade i prop 1992/93:50

4,9

12,4

nya förslag till minskade utgifter

11,9

15,0

26


För att fullfölja saneringen av de offentliga finansema måste budgetför-    Prop. 1992/93:1(X) stärkningar ske även under kommande år. Jag återkommer senare till    Bilaga 1 detto.

5.5  Riktlinjer för budgetpolitiken

Målet för budgetpolitiken är att avskaffe det strakturella underskottet i de offentliga fmanseraa och därigenom skapa föratsättningar för en långsiktigt bättre ekonomisk utveckling.

Underskottet i de offentliga finansema har ökat kraftigt under senare år. Dette beror i allt väsentligt på tidigare ekonomisk-politiska misslyck­anden. Problemen förstärks av den rådande djupa lågkonjunkturen. Underskottet i stetsbudgeten har också ökat kraftigt.

Om vi underlåter att sanera de offentliga finansema blir följden en fortsatt kraftig ökning av stetsskulden. Växande ränteutgifter medför då att angelägna offentliga utgifter successivt trängs ut. Dette skulle få svåra konsekvenser för de människor som är beroende av offenUiga insatser och lecfe fill ökade orättvisor i samhället. Därför måste arbetet med att minska underskottet i de offentliga finanseraa drivas vidare.

Följande normer skall gälla för budgetpolitiken:

1 Det strukturella underskottet i de offentliga finansema skall avskaffas

Med dette avses att den offentliga sektoms finansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel.

Ett hjälpmedel i dette arbete är den långsiktiga utgiftsstrategin. För att uppfylla normen och ftillfölja saneringen av de offendiga fmanseraa krävs fortsatte budgetförstärkningar.

Under åren 1994-1996 bör budgetförstärkningaraa uppgå till ca 25 miljarder kronor samt vad som följer av att den offentliga konsum­tionen är realt sett oförändrad enligt den definifion som jag tidigare redovisat. Dette galler utöver de minskningar i offentliga utgifter som följer av redan fettede beslut och förslagen i årets budgetproposition. Åtgärderaa bör förslagsvis fördela sig med ca 5 miljarder kronor för 1994 och vardera 10 miljarder kronor för 1995 och 1996. Även 1997 och 1998 krävs beslut om fortsatte budgetförstärkningar.

Saneringen av de offentliga finanseraa är ett långsiktigt arbete. Jag är öppen för att diskutera vilka budgetförstärkningar som bör genomföras. Det är angeläget att en bred parlamenterisk majoritet står bakom åtgärderaa. Dette stärker trovärdigheten i budgetpolitiken vilket får positiva effekter på tillväxt, inflationsförväntningar och förbättrar föratsättningama för ett varaktigt lågt ränteläge.

Åtgärdema kan beröra bl.a. följande tre områden:

* Sjukförsäkringen och andra delar av socialförsäkringssjystemet. Dette kan ske exempelvis genom ytterligare sänkningar av ersättnings­nivåema och/eller utflyttning från stetsbudgeten i kombination med vissa avgiftsförändringar.

27


*   Bostedssektoras belastning på den offentliga sektora. Möjlighetema    Prop. 1992/93:100
att uppnå dette ökar i takt med sjunkande ränte som i sig dämpar    Bilaga I
boendekostnaderaa.

*   Gmncfevdraget i inkomstskatteskalan.

Åtgärderaa ovan ansluter till det förslag som regeringen aviserade den 19 november 1992. I dette ingick emellertid som en väsentlig ingrediens också en kraftig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiftema. Jag har inte bedömt det som äncfemålsenligt att nu genomföra denna del av för­slaget.

Jag är öppen för att diskutera även andra förslag till i förste hand minskade utgifter som läggs fram i riksdagen.

2 De offentUga utgifterna bör successivt sjunka räknat som andel av BNP

Denna norm gäller för de offentliga utgiftemas utveckling. Eftersom normen är långsUctig bör den gälla oberoende av fektiskt konjunkturläge och således avse de offentliga utgifteraa exklusive konjunkturberoende och tillfälliga utgifter, såsom arbetsmarknadspolitiska insatser och bankstöd. Normen avser således de konjunkturrensade offenUiga utgiftema som andel av en konjunkturrensad BNP.

Som framgår av följande teblå innebär årets förslag till stetsbudget att denna norm uppfylls.

Konjunkturrensade offentliga utgifterna som andel av en koivjunkturrensad BNP

Procent

1991    1992    1993    1994

Konjunkturrensad

utgiftskvot                63,3     65,4     64,2     62,7

Ökningen av den konjunkturrensade utgiftskvoten mellan 1991 och 1992 förklaras bl.a. av ökade offentliga investeringar, högre utgifter för räntebidrag och ökade kostnader för flyktingmottegning. Därefter sjunker den konjunkturrensade utgiftskvoten till följd av beslutede utgiftsminsk­ningar.

Ett liknande sätt att beskriva den strama utgiftutveckling som följer av tidigare fattede beslut och det budgetförslag som nu läggs fram är den nominella ökningen av de konjunkturrensade offentliga utgifteraa. Som tidigare har framgått hade fmanspolitiken en kraftigt expansiv inriktning under 1992 då de konjunkturrensade offentliga utgiftema ökade med 6,6 %. Därefter har utgiftsutvecklingen begränsats högst väsentligt. Ökningstakten för nominella konjunkturrensade utgifter beräknas bli 2,1 % för 1993 och 1,6 % för 1994. Dette innebär en real minskning.

28


5.6  Statens budget och upplåningsbehovet

Budgetläget

Den kraftiga försämringen av den offentliga sektoms sparande under de senaste åren beror i huvudsak på en kraftig försämring av stetens budget från budgetåret 1990/91 till budgetåret 1992/93.

Under budgetåret 1993/94 kan en viss förbättring skönjas. Dette beror både på tidigare fettede beslut, de nedskärningar på utgiftssidan som regeringen genomfört i samverkan med socialdemokrateraa hösten 1992 och på de nu föreslagna åtgärdema. Saidoförbättringen motverkas dock av fortsatte fell på inkomsteidan. Samtidigt ökar steteskuldräntoraa kraftigt på gnmd av den snabbt växande stetsskulden. Denna utveckling visar påtegligt följden av att under en period ha stora underskott i budgeten.

TabeU 5.4  Statsfinansemas utveckling

Miljarder kr


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


 

1991/92

1992/93

1993/94

 

Utfall

 

 

Inkomster

397,7

381,2

358,4

Arbetsmarknadspol itik Statsskuldräntor

34,7 60,0

43,4 83,0

44,0 95,0

Finanskrisutgifter Övrigt Summa utgifter

4,2 379,6 478,5

22,6 430,5 579,5

381,7 520,7

Budgetsaido

-80,8

-198,3

-162,3

Andel av BNP

-5,6 %

-13,8 %

-11,1 %

Statens lånebehov

88,7

230,1

205,3

Underliggande budgetsaido

-91,3

-173,2

-163,9

Statens lånebehov

Stetens lånebehov räknas fram genom att utgå ifrån det redovisade budgetsaldot och sedan lägga till

kassamässiga korrigeringar p.g.a. att skillnader mellan tidpunkten när transaktioner bokförs i myndigheters redovisning och när de registreras på stetsverkets checkräkning,

finansiering av underskott i fonder som ligger utanför stetsbudgeten, den del av stetens kreditgivning som går via riksgäldskontoret och därför inte redovisas på stetsbudgeten.


29


Stetens  lånebehov nästan  fördubblas från budgetåret   1991/92 tiU    Prop. 1992/93:100 budgetåret 1992/93, 1993/94 sker det en förbättring, viUcen helt är att    Bilaga 1 hänföra till förbättringen i det redovisade budgetsaldot för 1993/94.

Det sterkt negativa offentliga sparandet, som ger upphov till det stora lånebehovet, motsvaras av ett sterkt positivt privat sparande hos företeg och hushåll. Bytesbalansen beräknas vara nära noll år 1993 och positiv år 1994. Det kommer således att fiimas stor placeringskapacitet i den private inhemska sektora.

5.7 Finanskrisen och statsbudgeten

Budgetkonsekvenser av tidigare beslutade åtgärder

Rikscfegen beslutede hösten 1991 att steten skulle garantera en nyemission av aktier i Nordbanken på ca 5,2 miljarder kronor och teckna sin andel av emissionen. Som en följd av beslutet har 4 191 milj kronor betelats ut över stetsbudgeten under 1991/92 för nyteckning av aktier i Nordbank­en.

Riksdagens beslut i juni 1992 om rekonstraktion av Nordbanken (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352) innebär att regeringen har bemyndigats att bilda Förvaltningsaktiebolaget Venantius med uppgift att inneha aktier i Nordbanken och svara för finansieringen av uppköp av utestående aktier i Nordbanken intill ett belopp om 2 050 miljoner kronor. Dette belopp belaster stetsbudgeten under budgetåret 1992/93.

I nämnda beslut bemyndigades regeringen att inom en ram om 20 miljarder kronor beslute om garantier, lån och kapiteltillskott eller vidte andra åtgärder i syfte att förstärka den fmansiella basen i Nord­banken och Securam. Den 29 oktober 1992 beslutede regeringen att tillskjute sammanlagt 10 miljarder kronor fill Nordbanken, viUcet har belastet innevarande års stetsbudget. Dessutom har en garanti på 9,85 miljarder kronor, syftande till att stärka den fmansiella basen i Securam, utfärdats. Vid denna garantis infriande kommer de principer som riksdagen beslutet på förslag av regeringen i prop. 1992/93:135 om åtgärder för att stärka det finansiella systemet att tillämpas.

Dessutom kommer stetsbudgeten att belästes av räntekostnader i samband med lån till den stiftelse som äger Sparbanken Förste.

Budgetbelastningen av nämncfe åtgärder uppgår under innevarande budgetår till 22,6 miljarder kronor. Däratöver uppkommer en svårbedöm­bar ytterligare budgetbelastning i den mån det generella bankstödet utnyttjas.

5.8 Kommunala frågor

Kommuneraa och landstingens vericsamhet har stor samhällsekonomisk betydelse. Den svarar för merparten av social service till hushållen.

Steten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekono­misk balans. Stetsmakteraas riktlinjer för den kommunala ekonomin bör

30


ange omfettningen av den skattefinansierade verksamheten oavsett om    Prop. 1992/93:100

denna produceras av kommunen eller private tjänsteproducenter. Det    Bilaga 1

innebär att riktlinjer främst bör ges för den totela finansiella ramen och

därmed för den kommunala skattesatsen och de stetliga transfereringaraa.

Som jag framhöll i den reviderade fmansplanen 1992 bör kommuner och

landsting utgå från att det nya stetsbidraget utvecklas mycket restriktivt

under de närmaste åren.

Utrymme för att höja ambitionsnivån i den kommunala verksamheten måste huvudsakligen skapas genom rationaliseringar och effektiviseringar. Jag avser att till våren återkomma med en bedömning av det finansiella utrymmet för kommunsektom i samband med att jag redovisar mitt förslag till inriktning av den ekonomiska politiken på medellång sikt. Jag avser cfe också att te upp frågan om den kommunala utdebiteringen för år 1994.

Mellan 1985 och 1991 hade kommunsektom ett negativt finansiellt sparande. Inkomsteraa täckte de löpande utgiftema medan en del av investeringama finansierades med upplåning, försäljning av tillgångar eller neddragningar av rörelsekapitelet. Den kommunala sektoms finansiella sparande förbättrades därefter mycket kraftigt under åren 1991 och 1992. År 1992 uppskattes det finansiella sparandet till ca 10 miljarder kronor. Det fmansiella sparandet bedöms bli positivt även år 1993. För år 1994 föratses cferemot en klar försämring.

Förbättringen av kommuneraas och landstingens ekonomi mellan åren 1991 och 1993 beror på att inkomstema ökar snabbare än utgiftema. Skatteinkomsteraa steg kraftigt 1991 och 1992 till följd av de höga löneökningaraa två år tidigare. Samtidigt ledde den föratsedcfe dämpning­en av löneökningaraa och inflationen till att de kommunala utgiftema inte växte i samma snabba takt. Konsumtions- och investeringsutvecklingen dämpades.

Med den finansiella utveckling som kan föratses i både den stetliga och kommunala sektom kommer frågan om fmansiering av de tjänster som kommuner och landsfing hittills erbjudit in i bilden. Finansieringen har en avgörande betydelse för resursanvändningen inom offentlig sektor. Utgångspunkten är att skattefinansieringen även i framtiden kommer att spela en huvudroll inom flera tjänstesektorer.

Avgiftema motsvarar icfeg ca 13 % av kommunemas kostnader. Avgiftstäckningen är högst inom de tekniska områdena och lägst inom kultur, utbildning, omsorg. Från bl.a. 1992 års långtidsutredning har framhållits att ökad avgiftsfinansiering kan bli nödvändig om det inte skattevägen är möjligt att täcka kostnadema för den kommunala verksamheten. Jag återkommer till denna fråga i samband med den reviderade finansplanen till våren.

Under våren 1992 har en utredning om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation tillsatts. Enligt direktiven bör utredningen bl.a. analysera patientevgiftemas roll inom hälso- och sjukvården ufifrån tre olika perspektiv; avgifteraas roll som finansieringskälla, avgifteraas roll som styrinstrament och avgifteraas fördelningspolitiska betydelse. Utredningens arbete beräknas vara slutfört senast den 1 mars 1994.

3 Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 100. Bilaga 1.                                                           31


5.9  Fördelningseffekter                                    Prop. 1992/93:100

Bilaga 1 Den samhällsekonomiska utvecklingen de senaste tio åren har medfört en

breddad och mer nyanserad syn på fördelningspolitiken. Debatten handlar inte längre enbart om de direkte effekteraa av att steten omfördelar resurser genom skatter och inkomstöverföringar. Omfördelningen i ett livstidsperspektiv uppfettes allt oftere som viktig, liksom fördelningen mellan generationer samt mellan könen. Likaså har de samhällsekono­miska kostnaderaa av inkomstomfördelning alltmer uppmärksammats.

Debatten handlar också om de fördelningspolitiska effekteraa av arbetslöshet och inflation, liksom den än större frågan om fördelningen av arbetstillfällen mellan Sverige och andra länder.

Det finns inga vinnare i en ekonomi i kris. Alla förlorar genom att en låg tillväxt ger frisk som sjuk, gammal som ung, en lägre välferd än om tillväxten skulle vara på samma nivå som i vår omvärld. Dessutom skapar krisen stora och godtyckliga klyftor mellan olika människor. Dessa klyftor är långt allvarligare än de som kan bli följden av ändrade skatter och inkomstöverföringar.

Tillväxten är avgörande för möjligheten att öka stendarden för alla. En bestående tillväxt kräver låg inflation. Dette är ett sterkt skäl för en kraftfull antiinflationspolitik. En hög inflationstakt leder också i sig till fördelningspolitiska orättvisor. Inkomster och förmögenheter omfördelas på ett godtyckligt sätt. Låntegare tjänar på bekostnad av sparare. Hög infiation tenderar också att missgynna personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.

De som träffes av arbetslöshet eller permanent slås ut från arbetsmark­naden förlorar inte bara inkomster utan också möjligheten att försörja sig själva. Flera års besparingar kan försvinna på några månader genom höga räntor och sänkte priser på egna hem. Många små företegare förlorar sina kunder, sitt kapitel och kanske hela sitt livsverk. Det är klyftor som inte enkelt kan mätes, men som är mycket viktiga i ett livstidsperspektiv.

Ett kontinuerligt växande budgetunderskott pressar upp räntoraa och medför därför sämre tillväxt och hög arbetslöshet. Dette leder till fortsatte välfärdsförluster och växande klyftor. Växande underskott medför också en ökad orättvisa mellan olika generationer. Dagens generation konsumerar, men kommande generationer får betela genom lägre disponibla inkomster och sämre offentlig service. Underskotten har därmed också en moralisk dimension.

Minskade offentliga utgifter innebär smärtsamma omprövningar och uppoffringar. För att accepteras måste uppoffringama och de följande långsiktiga förbättringama fördelas rättvist mellan olika grapper. Det är viktigt att alla är med om att sanera de offentliga finanseraa och att utsatte grapper skyddas. Grandläggande är att basen för den samlade välfärden ökar och att fördelningen av ekonomiska resurser blir rättvis.

Den ekonomiska politiken utformas efter dette synsätt. Åtgärderaa sätts in på ett sådant sätt att effekteraa blir så rättvist fördelade som möjligt. Inkomstöverföringar som har störst betydelse för utsatte grapper har

32


undantegits från besparingar, t.ex. bostedsbidrag. Särskilda insatser har Prop. 1992/93:100 gjorts genom ökat kommunalt bostedstillägg, höjda pensionstillskott, höjt Bilaga 1 vårdbidrag till föräldrar med handikappade bara samt genom högkost­nadsskydd. Sänkningen av ersättningaraa inom socialförsäkringen har fördelats så att många får avstå ganska små belopp. Förändringaraa inom de direkte och indirekte skatteraa är likaledes så utformade att flertelet hushåll berörs. De sammanlagda effektema av ingreppen i inkomstöver­föringar och skatter är därför jämnt fördelade mellan olika inkomst-grapper och femiljetyper samt mellan kvinnor och män.

I ett läge med krympande resurser ställs förmågan att prioritera på hårcfe prov. Ett viktigt inslag i regeringens politik är att ge förtur åt riktede insatser för grapper som har särskilcfe behov. Den proposition regeringen i vår lägger fram om bl.a. rätt till personlig assistent för svårt handikappade skall ses i dette sammanhang.

5.10 Pensionssystemet

I ett långsiktigt perspektiv är utformningen av pensionssystemet av avgörande betydelse för tillväxt, sparande, skattetryck och balans i de offentliga finanseraa. Som påpekats av utredningen om ökat hushålls­sparande (SOU 1992:97) är pensionen ett viktigt sparmotiv. En långsik­tigt stebil ökning av sparandet i den svenska ekonomin är nödvändig, i allt väsentligt genom privat sparande. Pensionssystemet måste cferför reformeras. Målet är att skapa ett pensionssystem som utöver att det ger grandtrygghet är långsiktigt hållbart, stimulerar sparandet och stärker sambandet mellan inbeteida avgifter och utgående förmåner. Förslag om sådana reformer kommer att läggas på basis av den pågående parlamen­teriska arbetsgrappens arbete.

Men även förändringar inom det nuvarande pensionssystemets ram är angelägna. Pensionsåldera kommer med början 1994 att höjas successivt till 66 år. En eventuell ytterligare höjning av pensionsåldera kan bli aktuell först mot slutet av 1990-telet. Ersättningsnivån sänks samtidigt som särskilda åtgärder vidtes för att skydda de pensionärer som har det sämst ställt.

Även om det strakturella underskottet i den totela offentliga sektom elimineras kommer betycfende åteganden att finnas inom pensions­systemet. Det är utomordentligt angeläget att förändringar i pensions­systemet påbörjas tidigt under 1990-telet så att fiill effekt kan nås cfe påfrestningama på pensionssystemet blir som störst. Regeringen eftersträvar bredast möjliga förankring för en sådan reform.

6  Penning-, valuta- och statsskuldspolitik

Sverige har sedan 1982 haft en fest växelkurs. Riksbankens huvuduppgift har varit att försvara och skapa förtroende för den feste växelkursen. Den faste växelkursen har varit ett hjälpmedel för att åstedkomma en långsiktigt trovärdig låg inflation. Under denna period har emellertid

33


inflationstekten varit högre än i konkurrentländerna och det relativa    Prop. 1992/93:100 kostnadsläget har stedigt försämrats.   Den  ekonomiska politiken var    Bilaga 1 således under stora delar av 1980-telet inte förenlig med de krav som en festkurspolitik ställer. Först under det senaste året har inflationen och kostnadsstegringama kommit ned på en låg intemationell nivå.

Riksbanken lyckades försvara växelkursen även efter det att flera europeiska valutor devalverats eller lämnats att flyte fritt. De åtgärds­paket som presenterades under hösten av regeringen, i samarbete med socialdemokrateraa, var en viktig fektor i försvaret av växelkursen. Till slut tvingades dock riksbanksfullmäktige överge den feste växelkurspoli­tiken. Det uthålliga försvaret av växelkursen bidrog ändå till att stärka förtroendet för regeringens och riksbanksfiillmäktiges strävan att uppnå prisstebilitet.

Det fitms exempel på små utrikeshandelsberoende länder med rörlig växelkurs som framgångsrikt vämat om penningvärdet. Mycket telar dock för att just små utrikeshandelsberoende länder som Sverige har fördelar av att ha en fest växelkurs. Osäkerhet om växelkursen leder till att den som gör affärer med Sverige kräver ersättning för risken, vilket ter sig uttryck i pris eller ränte. För investeringar blir utländska placerares avkastningskrav alltför höga vid kursrisk. Sverige bör därför sträva efter att på sikt återgå till en fest växelkurs.

Efter beslutet att lämna ecu-anknytningen binds inte längre penning-och valutepolitiken av kravet på att försvara kronkursen. De principiella kraven på penning- och finanspolitiken är emellertid oförändrade. Uppgiften att dämpa inflationen begränsar räntepolitikens rörelsefrihet. Riksbanken kan påverka de korte räntoma, främst den s.k. dagslåne-ränten. Men räntepolitiken påverkar också växelkursen. En låg ränte kan pressa ned kronkursen och ge upphov till inflationsimpulser. En expansiv penningpolitik skapar förväntningar om högre inflation i framtiden, vilket driver upp de långa räntoma. Det är de långa räntoraa som främst påverkar hushållens konsumtionsmöjligheter och gör företegens investe­ringar dyrare. Låga räntor är möjliga enbart om perming- och finanspoli­tiken i förening bidrar till att förtroende skapas för penningvärdets stebilitet.

I avsaknad av en fest växelkurs som norm för inflationsutvecklingen finns det risk för att inflationen återigen ter fert när konjunkturen börjar förbättras. Den ekonomiska politiken måste därför utformas så att målet om varaktigt låg inflafionstakt uppnås.

En lägre ränte som uppnås till följd av en trovärdig ekonomisk politik får betydande positiva effekter på de offentliga finanseraa. En lägre ränte ger lägre upplåningskostnader. Konsumentpriseraa ökar långsammare och därmed de utgifter som styrs av basbeloppet. Räntebidragen för nya och omsatte bostedslån blir lägre. Tillväxten blir högre och det konjunktur­beroende underskottet lägre. Följande teblå visar de ungefärliga effekteraa på de offentliga finanseraa ett år efter en räntenedgång med en procentenhet.

34


Effekt pä den offentliga sektorns finanser av en procentenhets lägre ränta

Miljarder kronor


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


Offentlig sektor


Staten


 


Lägre ränta på nettoskuld

Lägre pensioner, studiemedel, m.m.

Lägre räntebidrag

Högre BNP

Summa


 

1,8

3,0

0,4

0,4

1,0

1,0

2,5

2,3


 


Dessutom uppkonimer en mycket betydande effekt genom minskat behov av stöd till den finansiella sektora.

Enligt regeringsformen har Riksbanken ansvaret för kredit- och valutepolitiken. Något i lagstiftning preciserat mål för Riksbankens verksamhet finns inte angivet.

Den sittande Riksbanksutredningen har i uppdrag att utreda om Riksbanken bör få ett klart angivet mål och vilken ställning som banken skall ha gentemot riksdag och regering. Utredningen har också i uppdrag att lägga fram förslag som stärker Riksbankens oberoende. Utredningen skall lägga fram sitt betänkande i februari 1993.

Utredningens resultet och den därpå följande remissbehandlingen skall inte föregripas. Det kan dock konsteteras att ett stebilt penningvärde är ett viktigt mål för den samlade ekonoiniska politiken och att penning- och valutepolitiken har ett särskilt ansvar för att dette mål uppnås.

Riksdagen beslöt den 16 december att avskaffe valutelånenormen. Denna norm innebar att steten inte skulle nettolåna i utländsk valute för att finansiera budgetunderskott eller för att förvalte stetsskulden. Valutelånenormens uppgift var att bidra till finanspolitisk disciplin.

Att valutelånenormen nu är avskaffed innebär inte att stetens valute­upplåning fortsättningsvis bör bedrivas utan någon handlingsregel. Stetens upplåning bör vara föratsägbar för att bidra till ökad säkerhet på kreditmarknaden och bättre fungerande marknader. Dette medför på sikt lägre upplåningskostnader för steten. Det är vidare angeläget att begränsa stetens risktegande i skuldförvaltningen. Upplåningen, vare sig den sker i kronor eller i utländsk valute, får inte heller bedrivas så att den försämrar penning- och valutepolitikens verkningsgrad.

Den nu avskaffede valutelånenormen bör således ersattes med riktlinjer för stetens upplåning i valute för finansiering av stetsskulden. Principen bör vara att regeringen, efter samråd med Riksbanken, meddelar sådana riktlinjer till Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har under hösten 1992 tegit upp lån i ufländsk valute för Riksbankens räkning. Det rör sig dels om lån på, med gällande växelkurser, sammanlagt ca 110 miljarder kronor i syfte att öka valute­reserven, dels om lån på sammanlagt ca 50 miljarder kronor som Riks­banken avser att, i huvudsak, låna vidare till de svenslca bankema. Upplåning för det senare ändamålet skall, i enlighet med vad som


35


meddelades i september 1992, fortgå till dess upplåningen uppgår till ett    Prop. 1992/93:100
sammanlagt belopp av ca 125 miljarder kronor.
                    Bilaga 1

De förstnämnda lånen på 110 miljarder kronor avses den I januari 1993 föras över till upplåning för finansiering av stetsskulden. Riksbank­ens och Riksgäldskontorets balansräkningar kan cferigenom normaliseras. Åtgärden har den fördelen att Riksbankens utlåning till banksystemet i svenska kronor kan reduceras samtidigt som Riksgäldskontorets upplåningsbehov under den närmaste tiden i mindre utsträckning behöver täckas genom emissioner på den svenslca marknaden.

De stora budgetunderskotten och den allmänna utvecklingen på finansmarknadema gör att stetsskuldpolitiken får en ökad roll. Den snabbt ökande stetsskulden innebär en stor refinansieringsbörda. Det finns mot denna bakgrund anledning att förlänga löptiden på stetsskulden.

Sammanfettningsvis innebär avskaffandet av valutelånenormen att det finns ett behov av att riktlinjer för stetens framticfe upplåning för finansiering av stetsskulden festställs. Riksdagen har begärt att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag fill sådana rikflinjer (bet. 1992/93:FiUI, rskr. 1992/93:134). Regeringen avser återkomma tiU riksdagen i 1993 års kompletteringsproposition med en fördjupad analys av frågan om riktlinjer för stetlig valuteupplåning. Dessföriiman avses inte omfettningen av stetens skuld i utländsk valute för fmansiering av stetsskulden väsentligen utökas på något annat sätt än genom den nyss nämnda överföringen.

7  Finanskrisen

De senaste årens ekonomiska utveckling har bl.a. kommit att präglas av att de finansiella systemen i inånga industriländer utsatts för betydande påfrestningar med återverkningar på den reala ekonomin. Problemen har kommit till uttryck i växande kreditförluster, en återhållsam kreditgivning och olika former av ingripanden från regeringaraas sicfe.

Bakgranden är en kombination av en osedvanligt utdragen interaationell högkonjunktur under 1980-telet och avreglering av kreditmarknadema i flertelet OECD-länder. Avregleringama utlöste en allmän kreditexpan­sion, med kraftigt stigande priser på tillgångar som aktier och festigheter. Förväntningar om fortsatte värdestegringar understödde en ökad skuldsättning hos företeg och hushåll. Skattesystemen i många länder gynnade därtill låntegande framför sparande. Hushållens skulder satte i relafion till BNP var i början av 1990-telet högst i länder som USA, Japan, Storbritannien. I Sverige har skuldsättningen med dette mått traditionellt legat något lägre men ökningen under andra hälften av 1980-telet bar varit väl så sterk.

När den interaationella konjunkturen vände necfet, samtidigt som den tidigare ohållbart höga inflationen i Sverige snabbt dämpades, förstärktes nedgången av den kraftiga och på inånga håll smärtsamma anpassningen på aktie- och festighetsmarknadema. Hushållen har fått sterka motiv att minska sin skuldsättning.

36


Bankema i Sverige och övriga nordiska länder har drabbats jämförelse-    Prop. 1992/93:100 vis hårt.   Den  tidigare prisuppgången och  därefter prisfellet på den    Bilaga 1 svenska festighetsmarknaden har varit omfettende.

En viktig orsak till djupet i den svenska finanskrisen är ordningsföljden i de avregleringar som skedde under 1980-telet. Kreditregleringen togs bort vilket viteliserade kreditmarknaden. Valuteregleringen hade spelat ut sin roll och avskaffedes. Först 1990-91 genomfördes dock den skattereform som gjorde det mer lönsamt att arbete och att spara än att låna.

En aUtför lättsinnig kreditgivning gav upphov till betydande kreditför­luster i det svenska banksystemet.

För perioden 1990-1992 ligger dessa troligen i storleksordningen 100 miljarder kronor. De konsteterade kreditförlusteraa har successivt ökat och till dette skall läggas en stigande andel nödlidande krediter med s.k. ränteeftergifter. Bankeraas intjäningsförmåga försämras vilket leder till lägre motståndskraft mot kreditförluster. Tidigare stigande ränte­netton, som bl.a. kom till stånd genom höjda marginaler mellan in- och utlåningsräntoraa, har i allt fler fell förbytts mot sjunkande räntor. Steten har tidigare bistått Förste Sparbanken och Nordbanken för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar för dessa banker. För Nordbank­en har steten i egenskap av ägare ett särskilt ansvar för bankens kapitelsituation och straktur. Under hösten 1992 försämrades situationen i Göte Bank kraftigt varvid regeringen utfäste att bankens förpliktelser skall tryggas. Ett omstraktureringsarbete pågår.

Oron på de finansiella marknadema tilltog efter sommaren. Osäker­heten om bl.a. bostedsinstitutens ekonomiska situation ökade och marknaden för institutens korte upplåning upphörde tidvis att fungera. Regeringen beslutede i det läget, i samråd med socialdemokrateraa, att lämna förslag till riksdagen om att steten garanterar att bankeraas och vissa andra kreditinstituts förpliktelser kan fullgöras i rätt fid (prop. 1991/92:135). Näringsutskottet har hemställt att riksdagen anter de i propositionen framlagda förslagen (bet. I992/93:Nul6). Riksdagen behandlar ärendet den 18 december. Syftet med åtegandet är att stärka förtroendet för betelningssystemet och säkerställa kreditförsörjningen.

Steten har ett långtgående ansvar för att trygga stebiliteten i betelnings­systemet och allmänhetens förtroende för systemet. Vid allvarliga problem i enskilda institut kan dette förtroende snabbt rabbas och få spridningseffekter, som kan innebära omfettande stömingar i betelnings-och kreditsystemet i stort. Det ankommer cferför på regering och rikscfeg att vidte tillräckliga åtgärder för att förhindra en sådan utveckling.

Åtegandet innebär att kapitelbasen i banker och deras dotterbolag samt i andra kreditinstitut med stetlig anknytning kan vidmakthållas eller stärkas. Därmed minskas osäkerheten om institutens finansiella ställning, vilket bidrar till lägre upplåningskostnader samt en successivt normali­serad kreditgivning.

Stöd kan lämnas till fortsatt verksamhet i livskraftiga institut eller till rekonstrakfion eller aweckling i ordnade former av institut med långsiktigt olönsamma utsikter. Stöd kan ges i form av lån, garantier,

37


kapiteltillskott eller på annat sätt.  Åtgärdema skall utformas så att    Prop. 1992/93:100 kostnadema för stödet skall återvinnas till steten. Villkor om rationalise-    Bilaga 1 ringar och omstraktureringar skall kunna kopplas till stödet. Steten skall inte eftersträva att bli ägare fill kreditinstituten. Regeringens bemyn­digande att vidte åtgärder gäller tills vicfere. En aweckling av stödsyste­met kan bara ske efter ett nytt beslut av riksdagen.

En särskild myndighet kommer att inrättas för att hantera stödet. Beslut om stöd av principiell vUct eller av större omfettning skall dock under­ställas regeringen för godkännande. Regeringen skall vidare fortlöpande informera rikscfegen om genomförda åtgärder.

De åtgärder regeringen har föreslagit i nämncfe proposition är nödvändiga för att under nuvarande förhållanden trygga oumbärliga funktioner för samhällsekonomin. Åtgärderaa bör bidra till att kreditinsti­tuten inte onödigtvis begränsar en sund kreditgivning till livskraftiga företeg. Kreditvolymeraa måste dock anpassas efter 1980-telets exceptio­nella kreditexpansion. Det kommer cferför att te tid innan tillståndet på kreditmarknaden kan sägas ha återgått till det normala.

Det allmänna ränteläget och realräntans höjd är av stor betydelse för en ekonomisk återhämtning. En varaktigt lägre ränte kan uppnås encfest genom en trovärdig, långsiktig ekonomisk politik. En sådan är nödvändig också för att stetens stöd till kreditinstituten skall kunna begränsas och återvinnas inom rimlig tid.

Det är av stor vikt att stödet är så generellt som möjligt och att stor uppmärksamhet ägnas konkurrensen på kreditmarknaden. Senare års utveckling visar också på behovet av ökade kunskaper om de förhållan­den och orsakssamband som lett fram till nuvarande problem på kreditmarknaden, samt om tillsynens och regelverkens ändamålserUighet. Regeringen kommer cferför inom kort att tillsätte en utredning med uppgift att analysera dessa förhållanden.

8  Arbetsmarknadspolitiken

På lång sikt finns det ingen annan möjlighet att öka sysselsättningen i Sverige än genom en politik som leder till stärkt och bevarad konkurrens­kraft, varaktigt låg inflation och därmed lägre ränte. Det fortsatt försvagade arbetsmarknadsläget skulle dock få mycket negafiva konse­kvenser för många människor och ekonomin som helhet om inte direkte motågärder sätts in.

Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken ligger fest. Målet är att bekämpa arbetslösheten och förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Omfettan­de insatser för att skapa meningsfull vericsamhet för ungdomar i form av ungdomspraktik och kraftigt utökade utbildningsinsatser har satts in. Främst prioriteras åtgärder för att motverka långtidsarbetslöshet. Ett stort antel personer kommer att vara sysselsatte i konjunkturberoende åtgärder 1993. Regeringens insatser innebär den mest massiva arbetsmarknadspoli­tiska satsning som genomförts för att cfempa arbetslösheten.

38


Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift är att förbättra arbetsmark-    Prop. 1992/93:100 nådens funkfionsförmåga. Denna uppgift måste fullföljas även i ett läge    Bilaga 1 när kampen mot den öppna arbetslösheten kräver omfettande insatser. Arbetsmarknadspolitiken måste vara en integrerad del av den ekonomislca politiken. Dagens stora åtgärdsvolym får således inte innebära att denna prioritering åsidosätts.

En avgörande föratsättning för att inflafionen skall kunna hållas fillbaka när tillväxten ökar är att arbetsmarknaden fungerar väl.

De arbetsmarknadspolitiska insatseraa måste cferför ges en sådan utformning att arbetskraften inte låses fest i åtgärder eller sektorer utan står till arbetsmarknadens förfogande när efterfrågan ökar. En föratsätt­ning för dette är att åtgärderaa skall vara möjliga att avslute snabbt. Flertelet av åtgärderaa är också fidsbegränsade till sex månader och kan endast i undantegsfeU förlängas.

De aktiva insatser som sätts in av sysselsättningsskäl niåste också ges en tillväxtbefrämjande inriktning. Generella stimulanser till skyddade sektorer bör undvikas. Ett långsiktigt förbättrat sysselsättningsläge kan endast fås genom ökad tillväxt i de konkurrensutsatte delama av svensk ekonomi. För att dette skall vara möjligt krävs en väl fungerande arbetsmarknad som säkerställer att denna sektor inte liksom under 1980-telet drabbas av kapacitetsrestriktioner i form av brist på arbetskraft.

Därför prioriterar regeringen utbildnings- och kompetenshöjande insatser samt fidigareläggning av tillväxtbefrämjande investeringan Bl.a. har arbetsmarknadsutbildningen utökats kraftigt. Utbildningen bevarar och stärker arbetskraftens kompetens till den väntede uppgången i ekonomin. Ytterligare möjligheter har dessutom öppnats för arbetslösa att göra kompletteringar av sin tidigare utbildning. Stetsmaktema har fettet beslut om 25 miljarder kronor i investeringar i infrastraktur avseende åren 1991-94. Det har vidare skett en kraftig förstärkning av rekryte­ringsstöd och beredskapsarbeten. Under innevarande budgetår har ytterligare 3 400 miljoner kronor anslagits, viUcet motsvarar 30 000 personer i genomsnitt per månad.

Det har också skett en betydande förayelse av arbetsmarknadspolitiken. Resurser som normalt används för att täcka utgifter för kontantstöd utnyttjas nu för att stärka arbetslinjen i form av ungdomspraktik och arbetslivsutveckling. UngdomspraktUcen som totelt berälcnas ge 75 000 platser per månad har mycket snabbt kommit upp i höga volymer och ger ungdomar viktig yrkespraktik och arbetslivserferenhet. Det ökar deras möjligheter att konkurrera om arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetslivsutveckling som beräknas omfette 20 000 personer per månad syftar fill att bibehålla och stärka den arbetslöses anknytning till arbetslivet.

Arbetslösheten kommer trots åtgärdema att vara hög efter svenska förhållanden och utgöra ett allvarligt problem. Enskilda människor kan få stora sociala problem och kompetens går förlorad när den inte används och stimuleras. Stora ungdomsgrapper riskerar att slås ut från arbets­marknaden.

39


Särskilt allvarliga problem uppstår vid långvarig arbetslöshet. Föratom    Prop. 1992/93:100 väl kända sociala problem riskerar den att försämra ekonomins funktions-    Bilaga 1 sätt så att en uppgång i ekonomin snabbt slår i kapacitetstaket med betydande risker för överhettning.

Samtidigt finns det en gräns för hur mycket arbetsmarknadspolitiken kan expanderas med bibehållna kvalitetskrav. Det är därför nödvändigt med en sterk prioritering för att undvika att hög arbetslöshet permanen­tes. Som ett led i en långsiktig tillväxtstrategi syfter åtgärderaa därför främst till att ge ungdomar meningsfull sysselsättning främst i form av praktik, underlätte för svaga grapper, såsom handikappade, och motverka långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden.

En varaktigt låg inflationstakt kräver en motsvarande låg löneökning. OECD beräknar den arbetslöshetsnivå som bedöms vara förenlig med en icke accelererande pris- och löneökningar (non-accelerating inflation rate of unemployment, NAIRU). Arbetslöshet under denna nivå leder till en stigande löneöknings- och cfermed inflationstakt, vilket innebär att arbetslöshetsnivån inte går att upprätthålla på medellång och lång sikt. Denna nivå på arbetslösheten varierar mycket mellan olika länder och nivån beror bl.a. på arbetsmarknadspolitikens utformning, lönebildningssystemet och graden av löneflexibilitet. OECD har beräknat NAIRU till mellan 2,5 och 3 % för Sverige.

Under senare delen av 1980-telet låg arbetslösheten i Sverige mellan 1,5 och 2 % vilket var väsenfligt lägre än den nivå där priser och löner inte accelererar. Överhettningen av den svenska ekonomin ledde också till accelererande pris- och löneökningar. Den nödvändiga anpassningen därefter resulterade i den kraftiga ökning av arbetslösheten som nu pågår.

Det är således inte möjligt att uppnå en varaktigt låg arbetslöshet genom en expansiv penning- och finanspolitik. Arbetslösheten kan däremot motverkas på ett varaktigt sätt genom strakturella reformer och en utformning av lönebildningsprocessen som reducerar den nivå på arbetslösheten där priser och löner inte accelererar. Politiken skall utformas så att denna nivå blir så låg som möjligt.

Offentliga regelsystem bör utformas så att en låg arbetslöshet är förenlig med en icke accelererande inflations- och löneökningstekt. De lägre marginal skatteraa medför att en given löneökning efter skatt kan uppnås genom en betydligt lägre löneökning före skatt.

Kostnaderaa för arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder bör i ökad utsträckning bäras direkt och på ett synligt sätt av personer som har arbete så att de i större utsträckning beakter effekter på arbetslöshet i löneförhandlingarna. En återhållsamhet i lönekraven blir cfe mera attraktiv för personer som har arbete genom att arbetslösheten och därmed kostnadema för denna blir lägre. Denna koppling bör fiimas på en så decentraliserad nivå som möjligt.

Även en sänkning av kompensationsnivån vid arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder bidrar till en lägre arbetslöshetsnivå genom att incitementen för att söka och acceptera andra arbeten förstärks. Det bör således normalt vara privatekonomiskt lönsamt att acceptera ett mark­nadsmässigt arbete inom en annan bransch eller på annan ort jämfört

40


med en utdragen period av arbetslöshet eller deltegande i arbetsmark-    Prop. 1992/93:100
nadsåtgärder.
                                                               Bilaga 1

Det nuvarande systemet för arbetslöshetsersättning har uppenbara brister. Avsikten har varit att genom arbetsgivaravgifter och i någon mån egenavgifter bygga upp en fond, arbetsmarknadsfonden, som skulle kunna tjäna som en buffert vid variationer i arbetslösheten. Dette system fiingerar inte vid nuvarande arbetslöshetsnivåer. Underskottet i fonden beräknas för det irmevarande budgetåret till närmare 15 miljarder kronor och underskottet beräknas översfiga 25 miljarder kronor budgetåret 1993/94. Den av regeringen tillsatte utredningen om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring skall ge förslag till hur arbetslöshetsförsäkringen skall finansieras i framtiden.

Steten bör inte bedriva inkomstpolitik. När steten agerar som arbets­givare måste hänsyn tes till de egna ekonomiska resursema och till att de för interaationell konkurrens utsatte delaraa av ekonomin bör vara löneledande.

Det besvärliga arbetsmarknadsläget gör det angeläget att uppmuntra till tidigareläggning av angelägna ombyggnadsåtgärder inom bostedsbe­ståndet. Det bör ske genom att räntebidragsandelen begränsas till 36 % för de ombyggnadsarbeten som påbörjas under 1995 och fill 25 % för dem som påbörjas 1996 eller senare. Genom dessa regeländringar blir det ekonomiskt fördelaktigt att tidigarelägga ombyggnadsåtgärder i förste hand till 1993 och 1994. Samtidigt klargörs att stetliga räntebidrag inte kommer att utgå för eftersatt underhåll. Det bör sfimulera till att i större utsträckning löpande genomföra erforderliga reparationsarbeten.

Dessa åtgärder kan kombineras med en ändring av festighetsskatten så att om- och tillbyggnadsåtgärder inte leder till skatteökning.

Bättre långsiktiga föratsättningar för byggverksamhet och boende skapas genom de olika avregleringar inom bygg- och bostedsmarknaden som regeringen har satt igång.

9 Tillväxtbefrämjande åtgärder 9.1   Förutsättningar för tillväxt

Den ekonoiniska politiken syfter till att skapa uthållig tillväxt för att öka invånaraas välfärd. Dette föratsätter låg inflation.

Men prisstebilitet är inte tillväxtens enda föratsättning. Åtgärder som förlöser den svenska ekonomins långsiktiga tillväxtmöjligheter är nödvändiga. Den viktigaste uppgiften är att genomföra förändringar, som ger större utrymme åt initiativlusten och skaparkraften hos entreprenörer och anställda i hela den svenska ekonomin.

Ett sterkt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet är en föratsättning för en stebil ekonomi och en trygg välfärd. Långsiktiga åtgärder för att stärka näringslivet måste kombineras med kraftfulla åtgärder för att underlätte återhämtningen ur lågkonjunkturen. Regional­politiska insatser har i dette perspektiv också stor betydelse.

41


Regeringens polifik har varit inrikted på att befrämja en sterk tillväxt    Prop. 1992/93:100
genom:
                                                                        Bilaga 1

strategiska skattesänkningar,

avregleringar,

förändringar av offentliga utgiftssystem.

De omedelbara behoven har tillgodosetts genom insatser för att minska skattetrycket på strategiska resurser. Beskattningen av sparandet och energin har anpassats för att förbättra näringslivets villkor och arbets­givaravgifteraa har sänkts.. Avregleringar och åtgärder för att öka utbudet av riskkapitel underlätter inindre och nya företegs expansion. Förändrade regler för beskattning och socialförsäkringar har stimulerat produktivitetsutvecklingen.

Den långsiktiga växtkraften förstärks genom en rad insatsen Satsningen på forskningen och den högre utbildningen ökar basen för de kunskaps-intensiva verksamheteraas expansion, både inom industrin och tjänsten-äringaraa. Europapolitiken ökar Sveriges dragningskraft på investeringar, såväl svenska som ufländska. Den öppnar också nya marknader inte minst när det gäller den offenfliga upphandlingen, som är avcentral betydelse för flera av Sveriges viktigaste företegsgrappen Infrastraktur-investeringaraa ökar tillväxtpotentialen. Omdaningen av den offentliga sektora ökar de konkurrensutsatte sektoreraas möjlighet att expandera, utan att hämmas av 1980-telets brist på resursen

Sammantegna har dessa åtgärder banat vägen för en kraftig förbättring av den svenska ekonomins konkurrenskraft.

Ökad anpassningsförmåga

Tillväxten är beroende av hur snabbt och hur smidigt näringslivet anpassar sig till förändrade vUlkon Växande offentliga utgifter och faktiska monopol låste under 1970- och 1980-telen stora resurser i en offentlig sektor med påtegliga effektivitetsproblem. Stora delar av näringslivet har i praktiken varit skyddade från konkurrens. Ett alltmer omfettande arbetsrättsligt regelverk har minskat de små och medelstora förefegens expansionsvilja.

Regeringens åtgärder ökar konkurrensen inom sektorer som hittills varit offentliga monopol. De konkurrensutsatte verksamhetemas möjlighet att bära ekonomins framtida utveckling ökan De förändrade villkoren för den offentliga verksamheten skapar mer likvärdiga konkurrensför­håUanden, när olika sektorer vill expandera sin verksainhet.

Regeringen förenklar det regelverk, som bestämmer villkoren för den private verksamheten. Genom att företagandet underlättes ökar föratsätt­ningama för en varaktig återhämtning.

42


Normer och spelruter                                                      Prop. 1992/93:100

Bilaga 1 Den ekonomiska aktiviteten bedrivs i en miljö, som präglas av hävd­vunna normer och  institutionen   I  det korte perspektivet tes dessa betingelser ofta för givna.

Den ekonoiniska och ekonomisk-historiska forskningen tillmäter institutionema och etiken en viktigare roll än så. Framväxten av nya associationsformer och tydliga äganderegler skapade föratsättningar för marknadsekonomins utveckling.

Rättsregleraa har utvecklats i ett nära samspel med etiska och religiösa normen De gemensamma normeraa underlättede det förtroende mellan aktöreraa som var en föratsättning för att långväga handel och finansiella transaktioner skulle komma till stånd.

Det är sannolikt att sådana fektorer även gynnat den svenska ekono­mins utveckling.

En restriktion för marknadsekonomins tillväxtkraft är transaktionskost-naderaa. Dessa kostnader ökar när ekonomins förankring i en god etik är svag. Samhällets svar på dette är lagar och andra offentliga ingrepp. Även om dessa kan motiveras utifrån den rådande situationen är det alltid effektivare om de ekonomiska aktöreraa själva reducerar transaktions-kostnaderaa. Ett sådant handlingssätt grandläggs genom en etiskt sammanhållen och förankrad politik.

De senaste årens utveckling och debatt har understrakit institutioneraas, rättsregleraas och etikens betydelse för en väl fungerande ekonomi. En etik som också betonar det personliga ansvaret bidrar till att lösa problem uten hämmande detelj regleringan

Flera av de problem som den ekonomislca utvecklingen kan skapa, t.ex. på miljöns område, beror på att institutioner och rättsregler inte utformats för att beakte sådana effekten Klara ägandeförhållanden skapar en tydlig ansvarsfördelning, som gör det lättere att undvUca negativa följder av det ekonoiniska livet.

Intemationaliseringen av ekonomin och samhället innebär att olika kulturer och etiska normer allt oftare möts vid marknadens transak­tionen

Den svenska ekonomins oförmåga att möte det växande efterfräge­trycket mot 1980-telets slut låg delvis på det insfitutionella och efiska planet. Inte ininst skattereglemas utformning hade under flera årtionden frätt på värderingama av arbetets och sparandets betydelse. Förtjänstmöjlighetema i avregleringens spår innebar frestelser, som aktöreraa inte alltid visade sig kunna motstå. Varken inom närings­livet eller inom den offentliga sektora var institutionema och kontrollsystemen rastede att möte de påfrestningar som dette ledde tiU.

43


Regeringsförklaringen   betonar   de   etiska   värdenas   grandläggande    Prop. 1992/93:100

betydelse för det svenska samhället. Dessa värderingar hämter inte sin    Bilaga 1

kraft från steten, utan från medborgaraa själva. Regeringens inriktning

på att skapa långsiktiga och stebila spelregler, inom det ekonomiska livet

såväl som på andra områden, syfter till att stärka det samspel mellan

samhällets värderingar och offentliga ingrepp, som ger institutionema och

etiken den livskraft som en god samhällsutveckling kraven

Jämställdhet

En viktig del i en politik för tillväxt är att stärka kvinnors ställning i ekonomin och att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället. En ökad tillväxt är också en föratsättning för att kunna vidareutveckla välfärden och jämställdheten. Hur de ekonoiniska resursema fördelas är därvid av stor betydelse.

Sverige har i ett historiskt och intemationellt perspektiv, kommit långt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnon Svenska kvinnors förvärvsfrekvens är bland de högste i världen. Det är en styrka för Sverige i förhållande till inånga andra länder, där man inte på samma sätt tillvarater kvinnors kompetens i arbetslivet. Familjepolitiken bidrar till dette.

Ändå återstår mycket att göra för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i Sverige. Det firms en stor tillväxtpotential i att bättre te tillvara kvirmors kompetens i arbetslivet och på andra områden. En sådan utveckling underlättes när strakturer förändras och konkurrensen ökar, t.ex. i kommuner och landsting. Ett moderaa tjänstesamhälle som svarar mot de krav medborgaraa - både kvinnor och män - ställer, kräver en förayelse av arbetsorganisationen som uppmuntrar till initiativ och ansvar Dette kan också stimulera även mer traditionella produktions-inriktede organisationer till förändringan Möjligheteraa till förayelse och entreprenörskap är nu större än vad som hittills varit fellet. Därmed fmns också goda möjligheter att öka jämställdheten, t.ex. genom att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden, inte minst inom områdena vård och omsorg. För dette krävs emellertid ett aktivt och målmedvetet arbete. Det är angeläget att kommuner och landsting rikter ökad uppmärksamhet mot arbetsvillkoren för de anställda kvinnoraa samt uppmuntrar och stöder de kvinnor som vill te ett ökat eget ansvar för verksamheten.

Utbildning och baraomsorg är grandläggande för jämställdheten. Det är därför värdefullt att utbyggnaden av olika typer av baraomsorg kommit så långt i Sverige. Inom utbildningen är kvinnor fortferande underrepresenterade inom t.ex. tekniska yrken och överrepresenterade på t.ex. vårdutbildning. Det leder ofte till senare löneskillnaden Det är väsentligt att främja ett urval till högre utbildning som grandar sig på kompetens och inte på kön.

9.2  Skattepolitik för tillväxt

Regeringens skattepolitik innebär att skattetrycket successivt sänks. Takten och omfettningen måste avvägas mot de samhällsekonomiska

44


föratsättningaraa. I förste hand skall tillväxthämmande skatter sänkas    Prop. 1992/93:100 eller avskaffes. Hänsyn måste också tes till att utrymmet för avvikande    Bilaga 1 skatteutteg   vad   avser   interaationellt   lättrörliga   skattebaser  krymper successivt.

Genom den nödvändiga marginalskattereform som genomfördes 1990-91 lades en god grand för fortsatt reformering av skattesystemet. Bolagsbeskattningen reformerades genom en sänkning av skattesatsen på en motsvarande breddning av basen. Sverige har därigenom fått OECD-områdets mest konkurrenskraftiga bolagsbeskattning enligt en nyligen publicerad studie. I betydande utsträckning eliminerades genom skatteför­ändringaraa 1991 också snedvridningar genom en mera enhetlig beskattning av olika slag av inkomsten

Efter den nya regeringens tillträde hösten 1991 fettedes en rad beslut som bidragit till att ytterligare förbättra villkoren för sparande och kapitelbildning och därmed tillväxt i den svenslca ekonomin. Förmögen­hetsskatten på arbetende kapitel i mindre och medelstora företeg har slopats. Förmögenhetsskatten i övrigt tes ut med en enhetlig skattesats på 1,5 procent och slopas helt den 1 januari 1995. Den för riskkapitelförsör­jningen skadliga omsättningsskatten på aktiehandel har slopats, liksom den allmänna löneavgiften och skogsvårdsavgiften. Arvs- och gåvoskatten sänktes kraftigt och beslut togs om att sänka den generella skattesatsen för kapitelinkomsten

Våren 1992 genomfördes en omläggning av energibeskattningen som innebär att konkurrenskraften för den svenska industrin stärks kraftigt. Denna omläggning var motiverad från såväl tillväxt- som miljöpolitiska utgångspunkten

Löneskatteraa, som för bara några år sedan uppgick till närmare 40 procent av lönesumman, reduceras ytterligare genom den beslutede sänkningen på 4,3 procentenheter från den 1 januari 1993. Denna åtgärd medför, föratom en omedelbar förbättring av konkurrenskraften, att snedvridningar fill följd av skattesystemets uppbyggnad minskas. Sänkningen av löneskatteraa har i förste hand avsett sådana som i ekonomisk mening utgör renodlade skatten Därmed minskar beskatt­ningen av en extra arbetsinsats. Det fmns sterka skäl att gå vidare på derma väg. Den svaga kopplingen mellan avgifter och förmåner i systemet för löneskatter bidrar fill en alltför hög totel marginalskatt på arbetsinkomsten En sterkare förmånsanknytning är därför mycket angelägen. Den förestående reformeringen av pensionssystemet är också betydelsefull från denna utgångspunkt.

Sammanteget har skatteraa sänkts för produktion och kapitelbildning med ca 40 miljarder kronon Finansieringen har i huvudsak skett inom skattesystemet. Totelt har dock beslut fettets om minskade skatter med ca 10 miljarder kronon

I ett längre tidsperspektiv och i samband med ett kommande svenskt medlemskap i EG är det vidare angeläget, främst för att undvika besvärande gränshandel, att den svenska konsumtionsbeskattningen reduceras genom en sänkning av den generella skattesatsen.

45


Egenföretegare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer Prop. 1992/93:100 beskattes idag hårcfere för sina inkomster än vad som gäller för aktie- Bilaga 1 bolagen. Som aviserades redan i anslutning till marginal skattereformen bör dette förhållande undanröjas. Under 1993 kommer ett system att föreslås som ger egenföretegaraa och delägare i handelsbolag likartede skatteregler, och därmed samma möjlighet till expansion som aktiebolag. De nya regleraa är avsedda att träda i kraft fno.m. den 1 januari 1994.

I avvaktan på att de nya regleraa kan träcfe i kraft kommer vissa lindringar i beskattningen för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag att föreslås för beskattningsåret 1993. Förslagen innebär en tillfällig höjning av underlaget för inkomstbaserad skatteutjämningsreserv samt en senareläggning av återföringen av tidigare obeskattede reserven Genom dessa åtgärder lindras skatteutteget samtidigt som likviditeten förbättras.

Dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster utgör en hämmande faktor vad avser företegens försörjning med riskvilligt kapitel. Det nuvarande systemet iimebär att en lånefinansiering blir billigare än en finansiering genom eget kapitel. Dette skapar problem särskilt för de mindre företegen där företegarens eget sparande har stor betydelse för företegets expansion. En särskild utredare kommer att under sommaren presentera förslag om lättnader i dubbelbeskattningen.

Samtidigt bör ändringar i bolagsbeskattningen göras på grundval av betänkandet (SOU 1992:67) Fortsatt reformering av företegsbeskatt-ningen.

Skatten på sterkare alkoholdrycker höjs så att priset på dessa drycker anpassas till KPI-utvecklingen för varor och tjänster i allmänhet. Dessutom bör en ytterligare differentiering av skatten på alkoholsvagare drycker göras.

Ytterligare skattesänkningar inom ramen för den ovan angivna prioriteringen kommer att föreslås under våren 1993. Utgångspunkten är att förbättra Sveriges utvecklingskraft och att vidte sådana skatteföränd­ringar som är motiverade med hänsyn till den ökade ekonomiska integra­tionen inom Europa. Dette gäller bl.a dieselskatten, charterskatten och skatten på dryckesförpackningar De ytterligare skattesänkningar som blir akttiella är fullt fmansierade.

9.3  Riskkapital för tillväxt

En av grandstenaraa i regeringens politik för tillväxt är ett livskraftigt små- och nyföretegande. Regeringen har som mål att skapa gocfe gene­rella förutsättningar för nyetebleringar och tillväxt i företegen. En viktig föratsättning för ett expansivt ny- och småföretegande är en fungerande privat riskkapitelmarknad för småföreteg.

På grandval av propositionen om kapitel för tillväxt har riksdagen beslutet om rikUinjer för utskiftning av akfier i två portföljbolag och åtte riskkapitelbolag som kapiteliserats med medel från de föratvarande löntegarfonderaa (prop. 1992/93:41, FiU1992/93:3, rskn 25). Dessa medel skall via särskilcfe riskkapitelbolag tillföras små och medelstora

46


företeg i form av riskvilligt kapitel. Riskkapitelbolagen skall ägas privat    Prop. 1992/93:100 och drivas på strikt affärsmässiga granden Riskkapitelmarknaden tillförs    Bilaga I 6,5 miljarder kronon

Stetens medverkan vid finansiering av företegsetebleringar och utvecklingsprojekt i unga företeg liksom stetens insatser för att utveckla en väl fungerande privat riskkapitelmarknad förstärks och effektiviseras genom bildandet av Industri- och nyföretegarfonden. Denna fond ersätter Industrifonden och erhåller även medel från Stiftelsen Småföretegsfonden samt från utvecklingsfondema. Industri- och nyföretegarfonden skall bl.a. ge förmånliga lån vid eteblering av nya företeg i samarbete med private finansiärer (prop. 1992/93:82).

9.4  Avregleringar för tillväxt

En stor del av den svenska ekonomins växtkraft finns i de nya företegen, i de inindre företegen - och i de företeg som ännu inte kommit igång. Men inånga av de som skulle kunna växa tvekar eller avstår, när de möter uppgiften att forcera svårhanterliga regelverk. Därför måste det offentliga regelsystemet ständigt omprövas och regler som inte är ändamålsenliga mönstras ut.

Avreglering av arbetsmarknaden

Den parlamenteriska kommitté som gör en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen har följande övergripande mål: förslagen skall lecfe till enklare bestämmelser, de skall ge ökade möjligheter till information och inflytande för den enskilde arbetstegaren samt innebära en förskjutning av infonnation och förhandlingar till det lokala planet. Kommittén skall särskilt beakte de mindre företegens intressen.

Förslag kommer att redovisas i ett delbetänkande våren 1993. Delbetänkandet kommer att omfette anställningsskyddet och vissa frågor i medbestämmandelagen. Förslag baserade på utredningens arbete förbereds inom regeringskansliet. Kommitténs arbete förväntes vara helt slutfört före utgången av 1993.

Regeringen har också beslutet om översyn av ledighetslagstiftningen. Utredningen om avskaffende av arbetsförmedlingsmonopolet har under hösten 1992 avlämnat sitt slutbetänlcande.

Enklare skatteregler

Ett omfettande arbete har inletts med syfte att skapa enklare skatteregien Nya regler om s.k. F-skatt har beslutets av riksdagen och kommer att tillämpas från och med den 1 april 1993. De nya reglema gör det möjligt för en arbetsgivare att på ett enkelt sätt få vete huravida han är skyldig att göra skatteavdrag och betela arbetsgivaravgifter eller inte.

Med början år 1993 genomförs vissa förenklingar på inkomstskatte-sidan genom att skattefrihet införs för vissa förmåner vid tjänstereson Ytterligare förenklingsförslag kommer under våren 1993. Ett förenklings­arbete pågår också när det gäller festighetstexeringen.

4 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100. Bilaga 1.                                                            47


Regeringen tillsatte i januari 1992 en utredning för att se över Prop. 1992/93:100 mervärdesskattelagen från konkurrensneutralitetssynpunkt. Utredningen Bilaga 1 har i november länmat ett delbetänkande som bl.a. behandlar vissa sjukvårdsfrågor, uthyraing av festighet och vissa mervärdesskattefrågor inom bank- och försäkringsväsendet. Betänkandet kommer enligt planeraa att leda till lagstiftning under våren 1993. Fler förslag kommer att presenteras senare.

Avreglering av kommunikationsmarknaden

Den inrikes flygtrafiken avreglerades i juni 1992. Erfarenhetema av denna avreglering är hittills att det uppstått en ökad konkurrens som skapat ett större utbud och lägre prisen

Jämvägstrafiken avregleras successivt. Riksdagen har beslutet att upphandling av interregional persontrafik på järaväg skall ske i kon­kurrens. En utredning om att tilläte konkurrens på spåren avlämnas i början av år 1993.

Enligt förslag i proposition 1992/93:132 skall postmarknaden slutligt avregleras genom att Postverkets brevmonopol avskaffes. Förslag om postlag och bolagisering av Posten kommer att presenteras.

Avregleringen av telemarknaden fortsätten En ny tillsynsmyndighet -Telestyrelsen - har inrättets. Inom kort kommer riksdagen att föreläggas ett samlat förslag om telelag och bolagisering av Televerket.

Avregleringar av nnansmarknaden

I syfte att i förste hand öka valfriheten för hushållen och stimulera till konkurrens om pensionssparandet har regeringen i en lagrådsremiss före­slagit utökade möjligheter för hushållen att pensionsspara. Ett individuellt pensionssparande med samma skatteregler som för sparande i pensions­försäkring, skall kunna ske på inlåningskonto i bank, i värdepappers­fonder eller i enskilda värdepappen Sparandet skall vara bundet för pensionsändamål men kutma flyttes mellan tillåtna sparformen Det nya sparsystemet föreslås att införas den 1 januari 1994.

Regeringens och kommuners rätt att utse offentliga styrelseledamöter i bankaktiebolag slopas från årsskiftet. Bestämmelsen att regeringen skall godkänna valet av styrelseordförande i bankaktiebolag tes också bort. Utlänningsförbehåll som integits i bolagsordningar för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag liksom i de allmänna akfiebolagen till vilka övriga aktiebolag på kreditmarknaden räknas upphör att gälla den 1 januari 1993. Alla akfier blir således fria från årsskiftet. Från och med årsskiftet får en bank dels utföra vissa posttjänster, dels låte vissa banktjänster utföras av annan än bankens egen personal i exempelvis butikslokalen

Kreditinstitut från EES-området får efter avtelets ikraftträdande driva verksamhet i Sverige efter ett anmälningsförferande.

En proposition som föreslår viss avreglering på försäkringsområdet kommer att presenteras under våren 1993. Försäkringsföreteg från EG-länder kommer att kunna eteblera sig i Sverige genom filialer och uten krav på deposition av tillgångan Vidare kommer sådana företeg att kunna

48


driva fri handel med tjänster till Sverige utan att vara eteblerade här i    Prop. 1992/93:100 landet och, med vissa undanteg, utan tillstånd av svenslca myndigheten      Bilaga 1

Avreglering av bostadsmarknaden

Riksdagen har på regeringens förslag beslutet om en ny ordning för stetliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder från och med år 1993. Beslutet innebär en radikal omläggning och förenkling av de stetliga subventioneraa. Regeringen prövar för närvarande en rad ytterligare förslag och synpunkter från utredningen om stetens stöd för bostedsfinansieringen vad avser planprocessen, kraven på byggnader, bygglovsförferandet samt kommunal bostedsförsörjning och kommunal bostedsförmedling. Boverket genomför en översyn av nybyggnadsregler­na. Syftet är att te bort alla detelj föreskrifter om bostäders utformning och utrastning och ersatte dessa med föreskrifter om funktionen

Konkurrens på elmarknaden

Ett arbete pågår för att genom ökad konkurrens på elmarknaden uppnå ett mer rationellt resursutnyttjande och erbjuda kunderaa flexibla leveransvillkor och lägre prisen Utredningsförslag om ny ellag och svensk kraftbörs avlänmas under våren.

Avreglering av skogsbrukssektorn

En översyn och totel genomgång av skogspolitiken har genomförts av 1990 års skogspolitiska kommitté. Kommittén föreslår en långtgående avreglering och förenkling av skogsvårdslagen. Regeringen har för avsikt att senare under dette riksmöte återkomma till riksdagen med förslag om skogspolitiken och den stetliga skogsvårdsorganisationen.

Avreglering av kommunal verksamhet

I och med att stetsbidragssystemet till kommuneraa lagts om vid års­skiftet har de regler som följt de specialdestinerade stetsbidragen försvunnit. Dessa ersätts med en påse pengar som fördelas enligt ett antel faktorer som relateras till kostnadsstraktur och inkomststraktur i form av skattekraft. Dette ger stor frihet för kommunema att använda sina medel på ett effektivt sätt.

Inom Civildepartementet har ett arbete inletts som syfter till att öka den ideella sektoms möjligheter att i större utsträckning te över och driva verksamheter som av tradition tidigare har varit kommunala.

Socialdepartementet har presenterat en rapport som beskriver hindren för utveckling mot private driftsformer samt ger förslag på åtgärder som undanröjer eller begränsar onödiga hinder. Regeringen kommer successivt att lägga fram förslag som underlätter altemativa verksamhets­formen

49


Avreglering på utbildningsområdet                                     Prop. 1992/93:100

Bilaga 1 Från och med den I juli 1992 tilldelas fristående skolor på grandskole-

och gymnasienivå medel av kommuneraa. Regeringen avser att lägga en proposition om eleveraas möjlighet att välja skola, de ekonoiniska villkoren för fristående gymnasieskolor och kommuneraas möjlighet att lägga ut utbildning på fristående huvudmän.

Även forskningen och utbildningen på högskolenivå avregleräs. Bland annat introduceras inför budgetåret 1993/94 ett nytt resurstilldel­ningssystem som ökar konkurtensen mellan högskolor och universitet.

9.5  Konkurrens för tillväxt

Konkurrens och likvärdiga konkurrensvillkor är grandläggande för att nationell och interaationell handel skall kunna utvecklas till samhälls­ekonomins och konsumenteraas fördel. Ett utökat interaationellt sam­arbete med eliminering av handelshinder och en intemationalisering av företegandet ställer krav på en konkurrenspolitik på den nationella marknaden som ligger i fes med vad som gäller på de interaationella marknadema.

Sverige kommer genom EES-avtelet att te ett viktigt steg mot att ingå i det europeiska samarbetet. Sverige kommer därmed att anslute sig till de spelregler för en effektiv konkurrens som återfiims i Romfördraget. Dette innebär väsentligt förstärkt konkurrens bl.a. genom eliminering av hinder för interaationell rörlighet för varor, tjänster, arbete och kapitel. Nya regler kommer att gälla för bl.a. offentlig upphandling.

För svensk del innebär en offensiv konkurrenspolitik bl.a. att den offentliga sektora i störte utsträckning utsätts för konkurrens. Dette gäller inte minst kommunal verksamhet. En offensiv konkurrenspolitik iimebär vidare att fidigare skyddade sektorer avregleras och öppnas för kon­kurrens samt att feste och tydliga spelregler skapas för konkurrensen i den private sektora. Här kan noteras att ett av de viktigaste hindren för fritt marknadstillträde ofte är olika typer av regleringan

Ett sätt att öka inslaget av konkurrens är att upphandla varor och tjänster på den öppna marknaden i konkurrens. Betydande kostnadsminsk­ningar kan uppnås när den offentliga verksamheten utsätts för kon­kurrens. En föratsättning för användande av entreprenader är dock att det finns verklig konkurrens mellan flera aktörer på den lokala marknaden. I prop. 1992:93:43 har regeringen klargjort föratsättningaraa för ett ökat inslag av entreprenader och konkurrens i den kommunala verksamheten. Riksdagen har beslutet i enlighet med regeringens förslag.

I många fall kan potentieU konkurrens vara tillräcklig för att uppnå adekvat konkurrens. Det centrala är att private producenter får kon­kurrera på helt likvärdiga villkor uten några öppna eller dolda eteble-ringshinden

Upphandling genom anbudstävlingar bör tillämpas i långt större utsträckning än vad som hittills skett. En departementspromemoria (Ds 1992:121) med ett förslag till rättslig reglering av iimebörd att viss verksamhet som bedrivs i egen regi skall utsattes för konkurrens, har

50


presenterats  av   Näringsdepartementet  och   remissbehandlas  för när-    Prop. 1992/93:100
varande.
                                                                      Bilaga 1

Ett förslag till ny konkurrenslagstiftning har nyligen antegits av riksdagen (prop. 1992/93:56, NU17, rskn 144). Den nya konkurrens­lagen träder i kraft den 1 juli 1993. Lagen iimebär att de materiella konkurrensreglerna har utformats med utgångspunkt i EG:s konkurrens­regler i Romfördraget och EES-avtelet. Den s.k. missbraksprincipen överges fill förmån för den s.k. förbudsprincipen. Dette innebär att lagen innehåller uttryckliga förbud mot särskilt angivna typer av konkurrens­begränsningar Överträdelse av förbuden kan medföra ekonoiniska sanktioner på upp till 10 % av företegets årsomsättning. Lagen skall tillämpas av det nya Konkurrensverket och prövas ytterst av Marknads­domstolen.

9.6  Privatisering av statligt ägda företag

Under 1980-telet har det enskilcfe sparandet ökat bl.a. genom sparande i olika fonder, konvertibellån och aktieförsäljningar riktede till de anställda. Det är bra för viteliteten i svensk ekonomi om många rnäimiskor såsom ägare engagerar sig i hur det går för företegen, strävar efter att påverka deras utveckling samt bidrar till utbudet av riskvilligt kapitel. Försäljningen av stetliga företeg ter därför sikte på att ge många människor möjligheter att spara i aktier och bli delägare i dessa företeg.

En utförsäljning av stetliga tillgångar inbringar betydande belopp. För att inte minska stetens förmögenhet bör dessa medel användas dels för infrastrakturinvesteringar, dels för att amortera stetsskulden.

Utförsäljningaraa ger givetvis inte något utrymme för ökade offentliga utgifter utan innebär främst en ändrad sammansättning av stetens förmögenhetsportfölj genom att aktier i stetliga företeg ersätts med andra tillgångar eller reducerad stetsskuld. Privatiseringen ger dock ett samhällsekonomiskt överskott i form av effektivitetsvinster genom ökad konkurrens. I den mån dessa vinster tillfeller steten bör de använcfes för att reducera det strakturella underskottet och inte för att öka de offentliga utgifteraa.

Regeringens privatiseringsprogram inleddes sedan rikscfegen i december 1991 bifellit regeringens proposition om privatisering av stetligt ägda företeg, m.m. (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskn 1991/92:92) och bemyndigat regeringen att sälja stetens aktier i 35 helt eller delvis ägda bolag. I rikscfegsbeslutet om nyteckning av aktier i Nordbanken (prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU4, rskn 1991/92:8) fick regeringen bemyndigande att sälja aktieraa i banken.

Arbetet med bolagisering av stetlig verksamhet som en förberedelse för privatisering har fortsatt. Vid årsskiftet 1991/92 ombildades Stetens Vattenfellsverk till Vattenfell AB. Den 1 juli 1992 överfördes verksam­heten vid Domänverket till aktiebolagsform. Domän AB.

I maj 1992 har steten utfärdat och sålt köprätter avseende sitt innehav (42 %) i SSAB Svenskt Stål AB. Svenska folkets efterfrågan på SSAB-

51


paket blev mer än tre gånger större än efterfrågan. Även kvoten för    Prop. 1992/93:100
institutionella placerare övertecknades kraftigt.
                   Bilaga 1

I maj 1992 fullföljdes privatiseringen av Svalöf AB, som arbeter med växtförädling inom lantbrak och trädgård. I augusti 1992 sålde steten merparten av sitt aktieinnehav i Svensk AvfeUskonvertering AB, Sakab, till WMI Sellbergs AB.

Regeringens arbete med bolagisering och förberedelse för privatise­ring av ytterligare verksamheter pågån Utförsäljning skall ske på kommersiella villkon Tidpunkteraa för fortsatte utförsäljningar kommer att väljas med hänsyn till marknadsmässiga bedömningar av möjlighet­eraa till ägarspridning.

9.7  Den nödvändiga infrastrukturen

I regeringens ekonomiska politik spelar satsningar på infrastrakturen en viktig roll. Produktiva investeringar utgör en viktig länk mellan de stebiliseringspolitiska ansträngningaraa och regeringens politik för en uthållig tillväxt. Förbättrade kommunikationer skapar föratsättningar för ökad produktivitet och konkurrenskraft i näringslivet.

Den samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen måste inte en fram­skjuten plats, när besluten om olUca insatser fettes. Satsningaraa på infrastrakturen måste koncentreras dit där de spelar störst roll för att avhjälpa flaskhalsar och konmia hela landets näringsliv till godo.

Sammanlagt har närmare 25 miljarder tillförts infrastrakturområdet via ökade anslag och tidigareläggningar av planerade investeringar genom beslut under 1991 och 1992. Större delen utgörs av planeringsramen för investeringar i trafikens infrastraktur Av de ca 20 intecknade miljarderaa har 45 % avsatts för järavägsinvesteringar, 28 % för väginvesteringar och 27 % för storstedsöverenskommelsen Ytterligare ca 5 miljarder har avsatts för investeringar i produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt för underhåll av vägar och järavägar

Av dessa satsningar beräknas en stor del, ca 65 %, fella ut i form av investeringar till och med 1994. Under 1993 och 1994 beräknas den totela investeringsnivån i ekonomin vara ca 3 procentenheter högre än vad som skulle ha varit fellet utan dessa satsningar

52


Diagram 9.1   Beslutede investeringar i infrastruktur 1991-1998

Miljarder kr 14000


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


1991     1992     1993     1994    1995    1996     1997     1998

Anm: Avgiftsfinansierade projekt ingår ej Källa: Kommunikationsdepartementet

1 syfte att åstedkomma en långsiktig hållbar finansiering för fortsatt utbyggnad av infrastrakturen, föreslås en övergång till lånefinansiering för investeringsanslag som gäller vägar och järavägan Förslaget medger ett fullföljande av påbörjade projekt samt en ytterligare ökning av investeringsnivån under 1990-telet. Under perioden iimebär dette en låneram på 30 miljarder kronor, vilket innebär att nya projekt för ytterligare 20 miljarder kronor kan påbörjas.

9.8  Regional balans

Den djupa lågkonjunkturen slår hårt mot redan tidigare utsatte delar av vårt land. En större delaktighet i den europeiska integrationen innebär ökade möjligheter för regional utveckling. Syftet med regionalpolitiken är att hela landet skall kunna dra nytte av fördelaraa med en skärpt interaationell konkurrens och en fri marknad.

En central del i en ekonomisk politik för uthållig tillväxt är att tiUvarate utvecklingsmöjlighetema i alla delar av landet, inte minst på landsbygden och de mindre ortema. Genom en kraftfull regionalpolitik skapas föratsättningar för att stimulera produktion och sysselsättning i regioner med underatny ttj ande av resursen

Att te till vara utvecklingskraften i de inindre företegen är därvid avgörande för att åstedkomma en regionalt spridd sysselsättning liksom satsningar på bättre infrastraktur, teknikspridning, god service och en bra miljö. På dette sätt kan också sådana överhettningsproblem i ekonomin som uppkom under senare delen av 1980-telet undvikas.


53


Regeringen  föreslår mot denna bakgrand att 2,6 miljarder kronor    Prop. 1992/93:100 anvisas   för  skilda   insatser  på  det   regionalpolitiska  området,   bl.a.     Bilaga 1 möjliggörs en fortsatt kreditgivning från Norrlandsfonden och en i övrigt hög ambitionsnivå på regionalpoUtiska området.

9.9  Tillväxten - miljöpolitikens hävstång

En god tillväxt skapar föratsättningama för den miljövänliga utveckling, som i sin tur är ett av villkoren för att tillväxten skall bli uthållig. Det är när ekonomin växer som produktionsapparaten fömyas och mUjövänliga teknologier snabbast kommer i brak. Det är också teck vare de resurser som tillväxten skapar som ambitionema kan höjas när det gäller miljöpolitiska ingripanden. Därför syftar regeringens politik till att vårda det ömsesidiga beroendet mellan tillväxt- och miljöpolitiken.

Den ekonoiniska utvecklingen skall präglas av hänsyn till miljön och naturresurseraa. Miljöskulden får inte öka. För svensk del imiebär det att särskilt stor vikt måste läggas på det interaationella miljösamarbetet. De för Sverige svåraste miljöproblemen kan endast lösas i samarbete med andra länden

Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att te fram förslag på hur Sverige tillsammans med andra länder gemensamt kan uppfylla inter­nationella miljökonventioner, främst klimatkonventionen men även beträffande svavel och andra gränsöverskridande föroreningan Av sär­skild vikt att belysa är Sveriges möjligheter att få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar vid åtgärder i andra länder, eftersom det i vissa fell kan vara den kostnadseffektivaste lösningen.

Det är viktigt att miljöpolitUcens alla medel koordineras på ett effektivt sätt. Samtidigt som användningen av ekonoiniska styrmedel utökas, skall regleringaraa tillätes ge näringslivet ett större inslag av valfrihet och flexibilitet när det gäller åtgärdema. På regeringens uppdrag ser Naturvårdsverket över frågan om s.k. bubblon För att hänsynen till miljön skall infogas i marknadsekonomins mekanismer och arbetet bli förebyggande arbeter regeringen målmedvetet för att öka inslagen av ekonomiska styrmedel och producentansvan

En kretsloppsanpassad samhällsutveckling kräver att producentema ter sitt ansvar, men det kräver också att det Ladividuella ansvaret ökan Regeringen kommer under året att arbete vidare med förslag på dette område.

10  Avslutning

Missgreppen i den ekonoiniska politiken under 1970- och 1980-telen har fört in Sverige i den svåraste ekonomiska krisen sedan andra världs­kriget. Arbetet med att lösa Sveriges ekonomiska problem är mödosamt och kommer att te tid.

Regeringens politik är en samlad strategi för att återapprätte tillväxten och pressa ned arbetslösheten i hela Sverige.  Vi kan redan se flera

54


positiva utvecklingstendenser som visar att föratsättningaraa för en god    Prop. 1992/93:100
ekonomisk utveckling har stärkts.
                                     Bilaga 1

Möjligheteraa till en ny period av tillväxt, nyföretegande och tryggad sysselsättning finns inom räckhåll. De rikflinjer för den ekonomiska politiken som redovisas i denna budget innebär att dessa möjligheter till­varates.

55


Statsbudgeten och särskilda frågor

1   Statsbudgetens och statens utveckling

1.1   Statsbudgeten budgetåren 1992/93 och 1993/94

1,1.1   Beräkningsförutsättningar

Riksrevisionsverket (RRV) har den 17 december 1992 redovisat en beräkning av statsbudgetens inkomster. De antaganden som RRV grandat sina beräkningar på framgår av tabell 1. De antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen i samhället är en viktig utgångspunkt i dessa beräkningar. En sammanfattning av beräkningen bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 1.2.

Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har beräkningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Det gör att jag nu räknar med något förändrade antaganden till grand för inkomst­beräkningen. Dessa återfinns i tabell 1. I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRVs beräkningsföratsättningar.


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


Tabell 1.   Anteganden om den ekonomiska utvecklingen

Procentuell förändring

 

 

1992

 

1993

 

1994

 

 

RRV

Föredra­ganden

RRV

Föredra­ganden

RRV

Föredra­ganden

Lönesumma

0,9

0,9

-0,7

-0,2

2,1

3,1

Konsumentpriser,

 

 

 

 

 

 

årsgenomsnitt

2,0

2,3

4,9

5,1

2,9

2,8

Privat konsumtion,

 

 

 

 

 

 

löpande priser

0,2

0,9

1,2

2,3

3,0

3,3

1.1.2   Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1992/93

RRVs senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1992/93 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 17 december 1992. Be­räkningarna av inkomstema för budgetåret 1992/93 redovisas också i verkets inkomstberäkning.

Inkomster

1 sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1992/93 beräknat inkomstema till 379 751 milj.kr.

Till följd av vad jag nyss anfört om lönesummans utveckling samt ny information räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 1 162 milj. kr. Med anledning av regeringens proposition om åtgärder för att stärka den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) samt regeringeris proposition om lönegarantifonden m.m. (prop. 1992/93:117, bet.  FiUl, rskr.   134) vad beträffar arbetarskyddsavgift och sjukför-


56


säkringsavgift räknar jag ned inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto    Prop. 1992/93:100 med 438 milj. kr och upp inkomsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter    Bilaga 1 //// arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutets verksamhet med 101 milj. kr Till följd av ny information räknar jag ned inkomsttiteln Sjukför­säkringsavgift, netto med 89 milj. kr. Sammantaget räknar jag sålunda ned inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 527 milj. kn

I enlighet med vad jag anfört om den privata konsumtionens utveck­ling räknar jag upp inkomstema på inkomsttiteln Mervärdeskatt med 1 100 milj.kn Med anledning av vad jag nyss anfört angående löne­summans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Folkpensionsavgift med 75 milj. kr Av samma anledning justerar jag även upp inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 17 milj. kr.

Med anledning av en aiman bedömning av den ekonomiska utveck­lingen räknar jag upp inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 300 milj. kr., Jag räknar även ned inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 750 milj. kr. med anledning av de åtgärder på skatteområdet beträffande enskilda näringsidkare som statsrådet Lundgren senare idag kommer att presentera. Sammantaget räknar jag sålunda ned inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 450 milj. kr. Vidare räknar jag ned inkomsttiteln Energiskatt med 50 milj. kr till följd av regeringens proposition om åtgärder för att stärka den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93 FiUl, bet. 1992/93 SkUlS, rskr. 158) avseende senareläggning av slopande av avdrag för allmän energiskatt på det bränsle som åtgår för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar. Dessutom räknar jag ned samma inkomstfitel med 30 milj. kr. till följd av regeringens proposition om skatt på dieselolja m.m. (prop. 1992/93: 124, bet. 1992/93 SkUB, rskr. 147) avseende miljöklasser för tunga fordon. Sammantaget räknar jag således ned inkomsttiteln Energiskatt med 80 milj. kn Till följd av ny information räknar jag upp inkomsttiteln Räntor på energisparlån med 3 milj. kr. Slutligen justerar jag upp inkomsttiteln Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande med 76 milj. kr. med anledning av en annan bedömning av den ekonomiska utveck­lingen.

Sammantaget medför mina justeringar en beräknad ökning av inkom­stema med 1 477 milj. kr jämfört med RRVs beräkning. Ändringama framgår av tabell 2.

57


Tabell 2.   Ändringar i RRVs beräkningar av stetsbudgetens inkomster budgetåret 1992/93

Tusental kronor


Prop. 1992/93:100 BUaga 1


 

 

 

RRVs

Förändring

 

 

beräkning

enligt före­draganden

Ull

Fysiska personers inkomstskatt

7 168 000

+ 1 162 000

1121

Juridiska personers inkomstskatt

18 918 000

- 450 000

1211

Folkpensionsavgift

43 865 000

-1- 75 000

1221

Sjukförsäkringsavgift, netto

117 000

- 527 000

1251

Övriga socialavgifter, netto

7 354 000

+ 17 000

1271

Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverkets och arbetsmiljö-

 

 

 

institutets verksamhet

315 000

+ 101 000

1411

Mervärdeskatt

115 500 000

+ 1 100 000

1428

Energiskatt

13 325 000

- 80 000

2332

Ränteinkomster på lån för

 

 

 

bostadsbyggande

4 830 000

+ 76 000

2351

Räntor på energisparlän

212 700

+   3 300

Sirnima inkomster

379 750 702

 

Summa förändringar enligt föredraganden

 

+ 1 477 300

RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringama av RRVs beräkningar att jag beräknar inkomstema för budgetåret 1992/93 till 381 228 milj.kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgiftema till 482 160 milj.kn RRV har i sin prognos beräknat de totala utgiftema till 574 792 milj.kr. RRV har beräknat belastningen på anslaget Räntor på statsskulden m.m. till 78 miljarder kronor. Med anledning av ett förändrat budget-och ränteläge samt ny information angående valutaförluster sedan RRV:s prognos publicerades beräknar jag ränteutgiftema för budgetåret 1992/93 till 83 miljarder kn

Tabell 3.   Räntor på stetsskulden budgetåret 1992/93

Miljarder kronor


Beräkning till grund för stats­budgeten


Nuvarande beräkning


 


Räntor på lån i svenska kronor Räntor på lån i utländsk valuta Valutaförluster, netto

Summa


 

64,0

60,5

5,1

16,8

-0,1

5.7

69,0

83,0


 


Med anledning av regeringens proposition om åtgärder för att stärka den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) samt regeringens proposilion om lönegaranfifonden m.m. (prop. 1992/93:117, bet. FiUl, rskr. 134) om arbetarskyddsavgiften räknar jag ned anslaget Bidrag till arbets-


58


miljöfond med 267 milj. kr. Efter samråd med chefen för Justitie-    Prop. 1992/93:100

departementet räknar jag ned anslaget Lokala polisorganisationen med    Bilaga 1

250 milj. kr. som en följd av att åtgärder kommer att vidtas för att

minska belastningen på detta anslag. Vidare räknar jag ned anslaget

Bidrag till sjukförsäkringar med 66 milj. kn med anledning av ny

information. Slutligen räknar jag upp utgiftema med 1 307 milj. kn med

anledning av regeringens förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:105).

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reserva­tionsanslag under innevarande budgetår att minska med 6 523 milj.kr och uppgå till 29 338 milj.kn Bedömningen är självfallet osäker men jag accepterar tills vidare RRV:s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. 1 tabell 4 redovisas utvecklingen av anslags­behållningama mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Tabell 4.    Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1991/92 och 1992/93

Miljarder kronor

Huvudtitel                                   1991/92                 1992/93

8,1

8,1

16,4

10,7

3,7

4,1

1,9

1,5

5,8

4,9

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Näringsdepartementet Övriga huvudtitlar

Summa                                         35,9                      29,3

Jag vill också nämna att RRV för Tillkommande utgiftsbehov, netto tar upp 16 miljarder kronon Jag beräknar dessa utgifter till 15 miljarder kn

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1992/93 till 579 516 milj. kr.


Tabell 5.   Statsbudgetens utgifter budgetåret 1992/93

Milj.kr.

Statsbudget RRV       Föredraganden

425 660

474 269

474 993

69 000

78 000

83 000

4 500

6 523

6 523

-17 000

16 000

15 000

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring i anslagsbehållningar

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa                                         482 160        574 792      579 516


59


1.1.3   Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret Prop. 1992/93:100

1993/94                                                                       Bilaga 1

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 344 711 milj.kr. för budgetåret 1993/94. De skillnader i antaganden om pris- och löne­utveckling som jag nyss redovisat samt vissa förändringar som förs fram i förslaget till statsbudget för nästa budgetår påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovisas de förändringar av RRV:s beräkningar som jag därmed funnit nödvändiga.

Till följd av vad jag anfört om den ekonomiska utvecklingen samt ny information räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 3 066 milj. kr. I och med upprättandet av den nya inkomsttiteln Allmän sjukförsäkringsavgift för jag de medel RRV har beräknat att den allmänna sjukvårdsavgiften skall inbringa, dvs. 4 721 milj. kr. från inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt till inkomsttiteln Allmän sjukförsäkringsavgift. Jag justerar även ned inkomsttiteln Fysiska personers skatt med 100 milj. kr. med anledning av regeringens proposition om vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst (prop. 1992/93:127, bet. 1992/93:SkU14, rskr. 148) med avseende på bU-avdraget. Sammantaget räknar jag sålunda ned inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 1 755 milj. kr.

Till följd av vad jag nyss anfört angående den privata konsumtionens utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 2 100 milj. kr. Med anledning av att jag gör en annan bedömning av den ekonomiska utvecklingen räknar jag upp inkomsttiteln Juridiska personers inkomst­skatt med 538 milj. kr. Samtidigt justerar jag ned samma inkomsttitel med 430 milj. kr. med anledning av vad statsrådet Lundgren senare idag kommer att anföra angående åtgärder på skatteområdet som rör enskilda näringsidkare. Sammantaget justerar jag således upp inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 108 milj. kr.

Till följd av att jag gör en annan bedömning av den ekonomiska utvecklingen räknar jag upp ir]komsttiteln Avskattning företagens reserver med 100 milj. kr. Vidare justerar jag ned inkomsttiteln Sjukförsäkrings­avgift, netto med 1 074 milj. kr. och justerar upp inkomsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverkets och arbetsmiljöinstitutets verksamhet med 248 milj. kr. med anledning av regerings proposition om åtgärder för att stärka den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) samt regeringens proposition om lönegarantifonden m.m. (prop. 1992/93:117, bet. FiUl, rskr. 134) vad beträffar arbetarskyddsavgift och sjukför­säkringsavgift. Med anledning av lönesummans utveckling räknar jag upp Sjukförsäkringsavgift, netto med 111 milj. kr. Till följd av det förslag som chefen för socialdepartementet senare idag kommer att framföra beträffande brattobudgetering av försäkringskassomas administration räknar jag upp inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 3 808 milj. kr. Sammantaget rakar jag sålunda upp inkomsttiteln Sjukförsäkrings­avgift, netto med 2 845 milj. kr. I enlighet med vad jag anfört om lönesummans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Folkpensionsavgift

60


med 336 milj. kr. och inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 74 Prop. 1992/93:100 milj. kr. Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto Bilaga 1 med 1 658 milj. kr. med anledning av att chefen för arbets­marknadsdepartementet beräknar att antalet personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning med bibehållen arbetslöshetsersättning kommer att öka. Sammantaget justerar jag således upp inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 1 732 milj. kr.

Med anledning av vad chefen för näringsdepartementet senare idag kommer att föreslå angående slopad överföring från allmän energiskatt räknar jag upp inkomsttiteln Energiskatt med 72 miljoner kronor. Dessutom räknar jag ned inkomsttiteln Energiskatt med 50 milj. kr. till följd av regeringens proposition om åtgärder för att stärka den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50 bet. 1992/93 FiUl, bet. 1992/93 SkU18, rskr. 158) med anledning av senareläggning av slopande av avdrag för allmän energiskatt på det bränsle som åtgår för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar. Sammantaget räknar jag sålunda upp inkomst­titeln Energiskatt med 22 milj. kr.

Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Expeditions- och ansöknings­avgifter med 47 milj. kr. med anledning av vad chefen för utbildnings­departementet senare idag kommer att anföra angående uppläggnings­kostnad för studielån. Jag räknar även upp inkomsttiteln Avgifter vid kronofogdemyndigheterna med anledning av brattobudgetering av avgiftsfinansierad verksamhet och breddning av avgiftsunderlaget med 905 milj. kr. Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Övriga offentiig­rättsliga avgifter med 572 milj. kr. med anledning av brattobudgetering av avgiftsfinansierad verksamhet. Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Avgifter för finansinspektionens verksamhet med 7 milj. kr.

Med anledning av mitt förslag om övergång till lån i riksgäldskontoret som jag senare idag kommer att redovisa i avsnitt 2.4 räknar jag upp dels inkomsttiteln Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader med 118 milj. kr. dels inkomsttiteln Avskrivningar på ADB-utrustning med 1 283 milj. kr. Till följd av vad chefen för utbildningsdepartementet senare idag kommer att redovisa angående förbättrad återkravsverksamhet för studielån tillför jag inkomsttiteln Återbetalning av studiemedel 20 milj. kr.

Vidare räknar jag upp inkomsttiteln Avgifter för statliga garantier med 156 milj. kr. med anledning av vad jag senare idag kommer att redogöra för avseende avgifter för statliga garantier.

Jag justerar upp inkomsttiteln Räntor på energilån med 3 milj. kr. till följd av ny information. Slutligen räknar jag upp inkomsttiteln Ränte­inkomster på lån för bostadsbyggande pga en annan bedömning av den ekonomiska utvecklingen med 72 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från RRV:s beräkningar en upp­skrivning av inkomstema för budgetåret 1993/94 med 13 641 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1993/94 till 358 352 milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRVs beräkningar framgår av tabell 6.

61


Tabell 6.   Ändringar : budgetåret 1993/94

Tusental kronor


RRVs beräkningar av stetsbudgetens inkomster


Prop. 1992/93:100 BUaga 1


 


 

 

RRVs

Förändring

 

 

beräkning

enligt före­draganden

Inkomsttitel

 

 

1111

Fysiska personers inkomstskau

14 197 000

- 1 755 000

1121

Juridiska personers inkomstskatt

17 040 000

-1- 108 000

1122

Avskattning av företagens reserver

4 043 000

+ 100 000

1211

Folkpensionsavgift

38 876 000

+ 336 000

1221

sjukförsäkringsavgift, netto

8 364 000

+ 2 845 000

1251

Övriga socialavgifter, netto

-    223 000

-1- 1 732 000

1261

Allmän sjukförsäkringsavgift

0

+ 4 721 000

1271

Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverkets och arbetsmiljö-

 

 

 

institutets verksamhet

28 000

+ 248 000

1411

Mervärdeskau

114 400 000

+ 2 100 000

1428

Energiskatt

17 015 000

+ 22 000

1471

Tullmedel

5 185 000

+ 115

2332

Ränteinkomster på lån för bostads-

 

 

 

byggande

3 957 000

+ 72 000

2351

Räntor på energisparlån

162 700

+ 3 300

2511

Expeditions- och ansöknings-

 

 

 

avgifter

1 135 538

+ 47 000

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

0

+ 905 000

2535

Avgifter för statliga garantier

26 909

-1- 156 000

2548

Avgifter för finansinspektionens

 

 

 

verksamhet

100 000

+ 7 000

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

0

+ 572 365

4313

Återbetalning av studiemedel

2 586 000

+ 20 000

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl.

 

 

 

komplementkostnader

50 000

+ 117 760

5143

Avskrivningar på ADB-utrustning

1 066 000

-1- 1 283 374

Summa inkomster

344 710 598

 

Sununa förändringar enligt föredraganden

 

+ 13 640 914

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringama i indelningen av statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budget­året 1993/94 (tabell 7).


62


Tabell 7.   Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1993/94


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp


Förslag


 


1261   Allmän sjukförsäkringsavgift

1281   Allmän löneavgift

1431     Särskild skaft pä elektrisk kraft från kärnkraftverk

1432     Kassettskatt

1433     Skatt på videobandspelare

1441   V&S Vin & Sprit AB:s inlevererade överskoft

1482   Tillfällig regional investeringsskatt

1511   Avräkningsskatt

2115    Affärsverket FFV:s inlevererade överskoft

2117    Domänverkets inlevererade överskoft

2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garanti­
verksamhet

2211    Överskott av kriminalvårdsstyrelsens överskott

2214    Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet

2311    Räntor på lokaliseringslån

2317    Ränteinkomster på luftiartslån

2324     Räntor på televerkets statslån

2325     Räntor på Postverkets statslån

2326     Räntor på affärsverket FFVis statslån

 

2395     Räntor pä särskilda räkningar i Riksbanken

2396     Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2512    Tillsynsavgifter

2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
2541
Avgifter vid Tullverket

2546     Avgifter för registrering av fritidsbåtar

2547     Avgifter för Telestyrelsens verksamhet

2612    Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2619    Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2626    Inkomster vid Banverket

3121    Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader

och maskiner

4111    Återbetalning av lokaliseringslån

4132    Återbetalning av luftfartslån

4211    Återbetalning av lån till egnahem

4213    Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade barnrika familjer

4514    Återbetalning av lån för studiekårslokaler

5311    Avgifter för företagshälsovård


Ny inkomsttitel

Upphör

Namnändring

Upphör

Upphör

Upphör

Upphört

Upphör

Upphört

Upphör

Namnändring

Upphört

Namnändring

Upphör

Upphört

Upphör

Namnändring

Upphört

Namnändring

Upphör

Upphör

Namnändring

Namnändring

Namnändring

Upphört

Namnändring

Upphört

Upphört

Namnändring

Upphört Upphör Upphört Upphört

Namnändring Namnändring Upphör


Utgifter

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1993/94 uppgår utgiftema sammanlagt till 520 698 milj.kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor svarar då för 415 198 milj.kr.

Anslagsbehållningarna på reservationsanslag beräknas minska med 4 500 milj.kr. under budgetåret 1993/94.

I syfte att förslaget till statsbudget skall visa en realistisk budgetbelast­ning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Denna beräknas till 6 miljarder kr. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och in­komstförändringar som inte redovisats på något annat ställe i budgeten.


5 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 100. Bilaga 1.


63


Riksdagen har begärt att regeringen bör pröva humvida denna post borde redovisas bmtto. Det kan enligt min mening finnas skäl att göra en tydligare redovisning när mycket stora förändringar förväntas ske avseende inkomster och hur dessa beräknas i tillkommande utgiftsbehov. Något sådant förhållande föreligger inte för närvarande. Jag beräknar därför posten tillkommande utgiftsbehov netto.


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


Tabell 8.   Statsbudgetens utgifter budgetåret 1993/94

Milj.kr.

Förslag till statsbudget


Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring av anslagsbehållningar

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa


415 198

95 000

4 500

6 000

520 698


 


1.1.4  Statsbudgetens saldo för budgetåren 1992/93 och 1993/94

Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1993/94 såsom framgår av tabell 9 och tabell 10.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 198,3 miljarder kronor för 1992/93 och till 162,3 miljarder kronor för 1993/94.

Tabell 9.   Statsbudgeten budgetåren 1991/92-1993/94

Miljarder kronor

 

 

1991/92

1992/93

 

 

1993/94

 

Utfall

Stats­budget

Beräknat utfall

enlict         enligt RRV           föredra­ganden

Förslag till statsbudget

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

Saldo

397,7

418,5 60,0

-80,8

382,0

413,2 69,0

- 100,2 -

379,8

496,8 78,0

195,0

381,2

496,5 83,0

- 198,3

358,4

425,7 95,0

- 162,3


64


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


voovoowr*-.HTroorONCTvr--o-< csvoovTi-Ti-mi/i.,}-(s).*',a-(ovor-i

C — -f-Tl-CS — vOVO-*mCTvvOtOI

>/iomr—'r~ — vovDr)oooCTv->j-v vOcnoocoor-vovorON>ntvov o — CTvtpoovoovrvioocsOf ovvoootr--voo\vor>n"csrv» — — r*—--'Oves      Tf-


Vt

00

e\ ve


 


tto

.5

Sp Ii


i B Sa > c = 2

! § g e

. E E «

!|3£


c

c

<0

e

t;    c u fi

S §-«5

ggSB

3  2 c S    ts fru B § §.« S

cScD.S"OEU'u3j=;<5

i

" 55-.-S

.Ä 3 -o 5 3 E -o i» ö I i £  .o .ä C

.C-;;! r :cd 4-.

c t PU D  <; fc z


 


 

3


 

— vo c vo ov c

3 vo * ? Ov c* 5 00 o

vt

vo cs -

m Ov

-s§

s

tsi

vo —1

ro


 

 

o e

t--

S

4

i

3

 


 


01

o

3

:0

JS 03

H


 


 

 

 

 

 

.C

E

E

0

 

 

 

S

T3

 

 

 

 

c

0«

 

1-

 

> 

u

 

M

 

CA

T3

1

E

 

C

u

1

1

l-l

 

 

> 

C8

g

E 'w

 

,_i

i_i

c

1

 

S

OJ

1

 

E

E

4>

>> 

o

o

11

.i<

ca

Ä

«

c/3

C

u


t:

I


65


1.1.5   Statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål och realekonomiska kategorier budgetåret 1993/94

Utgiftema för den statliga konsumtionen utgör drygt en femtedel av statsbudgetens utgifter. Dessa består av löner och andra utgifter för framför allt statlig förvaltning, försvaret och högskolan.

Investeringarnas andel av de totala utgifterna på statsbudgeten uppgår till ca 2 procent. De största investeringarna som finansieras över statsbudgeten avser investeringar i infrastmktur.

Transfereringarnas andel av statsutgifterna uppgår till ca 60 procent. Transrereringarna utgörs av hushållstransfereringar, transfereringar till utlandet samt transfereringar till företag m.m. Drygt hälften av trans­fereringarna går till hushållen. De största posterna är utgifter för pensioner, sjuk- och föräldraförsäkring, barnbidrag samt arbetsskade­ersättningar.

De statliga transfereringarna till kommunerna utgörs främst av utjäm­ningsbidrag till kommunerna och skatteutjämningsbidrag till landstingen.

Transfereringarna till utlandet består huvudsakligen av utvecklings­bistånd. Biståndet uppgår till ca 0,9 procent av bmttonationalinkomsten (BNI).

Transfereringar till företag inkluderar överföringar till såväl privata som statliga företag. Här ingår även räntebidrag till bostäder samt bidrag för omställning av jordbmket.

Statsskuldräntorna beräknas uppgå till 95 miljarder kronor 1993/94 och utgör därmed drygt 16 procent av statsbudgetens utgiften

Diagram 1.   Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


23.0% Koiisuiiilion

G.4": SUlsskuld ränlor


336% TrnnsUll hushåll


11 5"o Träns lil foretag


 


3'-. Ti-aiistill iillaiidel Ti'ans lill kommuner

I tabell 11 visas budgetförslagets utgifter fördelade på olika ändamål. Av tabellen framgår att den största enskilda posten i budgeten är statsskuldräntorna. Knappt 90 miljarder kronor avser utgifter för pensioner, åldrings- och handikappomsorg. Vidare utgör allmänna bidrag


66


mellan stat och kommuner ca 50 miljarder kronor. I denna utgiftspost    Prop. 1992/93:100 ingår det statliga utjämningsbidraget till kommunema samt skatteut-    Bilaga 1 jämningsbidraget till landstingen.

Stöd till barnfamiljer utgörs främst av utgifter för föräldraförsäkring och bambidrag. Inkomsttrygghet vid sjukdom utgörs främst av utgifter för sjuk- och arbetsskadeförsäkring.

1 utgiftsposten bostadsförsörjning ingår bl.a. räntebidrag och bostads­bidrag.

Tabell 11.   Ändamålsfördelning av statsbudgetens utgifter

Miljarder kronor

 

 

Belopp

Andel i procent

Pensioner, åldrings- och handikappomsorg

87,5

15,0

Allmänna bidrag mellan stat och kommuner

48,6

8,4

Stöd till barnfamiljer

40,8

    7,0

Inkomsftrygghet vid sjukdom

43,0

7,4

Försvar

40,2

6,9

Bostadsförsörjning

41,3

7,1

Utbildning och forskning

32,9

5,7

Åtgärder inom arbetsmarknadsområdet

32,7

5,6

Samhällsskydd och rättsskipning

23,0

4,0

Infrastruktur

17,5

3,0

Internationellt ekonomiskt bistånd

12,4

2,1

Näringslivsändamål

10,7

1,8

Fritidsverksamhet och kultur

4,6

0,8

Allmän miljö- och naturvård

1,4

0,2

Statsskuldräntor

95,0

16,3

Övrigt

49,9

8,6

Summa'

581.5

100,0

' Inklusive tillkommande utgiftsbehov.

1.2  Underliggande budgetutveckling

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller sammanhänger med förändringar i redovisningsprincipema. Som bas används de förhållanden som skall gälla för budgetåret 1993/94. Detta innebär att den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag inte kan jämföras med den i ett tidigare.

Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär effekt. Trots att avgränsningama i det enskilda fallet inte är helt självklara anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de extraordinära effektema uteslutits, så att statsbudgetens underliggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan har bl.a. följande effekter betraktats som extra­ordinära vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

     vissa engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter

     tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten

67


—  inkomster från sjukförsäkringsfonden, delpensionsfonden och arbets-    Prop. 1992/93:100
miljöfonden
                                                              BUaga 1

På utgiftssidan har bl. a. följande effekter betraktats som extraordinära vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

      valutaförluster/vinster   som   uppstår   vid   amortering   av   statens utlandslån

     kapitaltillskott till Nordbanken och Industrikredit

     engångsvisa besparingar

Tabell 12 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1991/92-1993/94.

Tabell 12.   Underliggande budgetsaido för budgetåren 1991/92-1993/94

Miljarder kronor

1991/92      1992/93      1993/94

Underliggande budgetsaido                 -91,3           -173,2      -163,9

Som andel av BNP             - 6,4%        - 12,1%       - 11,2%

1.3  Lånebehov och statsskuld

Statens budgetsaido utgör den viktigaste orsaken till statsskuldens förändring och storlek. Förhållandet är emeUertid inte så enkelt som att statsskulden enbart är lika med de ackumulerade budgetunderskotten och att statsskuldförändringen under en tidsperiod är lika med budgetunder­skottet under samma tidsperiod.

Statsskuldförändringen under en given tidsperiod är i stället lika med det totala, utifrån konunande lånebehov som staten har att finansiera samt effektema av de tillfälliga bokföringstransaktioner av dispositiv karaktär som riksgäldskontoret vidtar och som påverkar statsskuldens storlek.

Riksgäldskontoret har till uppgift att låna för att finansiera utgifter som beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster. Budgetunder­skottet utgör den viktigaste beståndsdelen i detta lånebehov (tabell 12). Det är emellertid inte det redovisade budgetutfallet baserat på inkomst/ut-giftsmässiga principer som är relevant i det här sammanhanget, utan i stället dess kassamässiga motsvarighet som är utfaUet på statsverkets checkräkning i riksbanken. 1 tabellen är skillnaden mellan redovisat budgetutfall och rörelsema på statsverkets checkräkning angivet som kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. 1 prognosperspektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot. Med anledning av ökad arbetslöshet, beroende på försämrat konjunkturläge, har underskott i arbetsmarknadsfonden uppstått vilket medför upplåningsbehov. Detta upp­låningsbehov beräknas till 12,7 mdr för budgetåret 1992/93 och 27,6 mdr

68


för budgetåret 1993/94. På gmnd av det försämrade konjunkturläget har även underskott uppstått i lönegarantifonden. 1 detta fall sammanhänger underskottet med ökat antal konkurser. Det beräknade upplåningsbehovet uppgår tUl 3,3 mdr 1992/93 och 3,6 mdr 1993/94.

Riksgäldkontoret har en omfattande utlåning till affärsverk och myndigheter, bl.a. till CSN för studielån. Riksgäldskontorets utlåning påverkar inte budgeten men väl statens lånebehov.

Statsskuldens förändring påverkas däratöver av transaktioner av dispositiv karaktär som riksgäldskontoret gör. Dessa transaktioner, eller skulddispositioner, är ofta betingade av tidsförskjutningar mellan de kassamässiga betalningar statsskulden ger upphov till och redovisningen av dessa. Som exempel kan nämnas utbetalningar och regleringar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster. Valutaomvärderingar utgör en annan betydelsefull del av skulddisposi­tionema. Valutaskulden värderas löpande till aktuella valutakurser samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade valutadifferensema. Redovisningen av uppköpta obligationer sker däremot på ett sätt som inte påverkar statsskuldens förändring. Prognosen för skulddispositionema innehåller enbart beräknade realiseringar av valutadifferenser. Dessa utgör en del av förändringama på valutaomvär­deringskontot. De övriga skulddispositionema kan inte prognostiseras. Med anledning av att den svenska kronan depricierats så ökar valuta­skulden. Detta återspeglas i beräkningen av skulddispositioner.


Prop. 1992/93:100 Bilaga 1


 


Tabell 13.   Lånebehov och statsskuld

Miljarder kronor

 

 

1991/92

1992/93

1993/94

Budgetunderskott

80,8

198,3

162,3

Kassamässiga korrigeringar

-6,3

-

-

Avskrivning av Vattenfalls statslån

- 17,2

 

-

Utlåning

31,4

12,0

7,0

Finansiering av underskott i Arbetsmarknadsfonden

-

12,7

27,6

Finansiering av underskott i Lönegarantifonden

-

3,3

3,6

Infrastrukturinvesteringar

-

-

4,8

Lån till Sparbanken Första

-

3,8

-

Lånebehov

88,7

230,1

205,3

Skulddispositioner

-4,4

30,0

-7,2

Statsskuldförändring

84,3

260,1

198,1

Statsskuld vid utgången av resp. budgetår

711,0

971,1

1 169,2

Anm: Inbetalning markeras med minustecken.


69


1.4  Strukturellt saldo i statsbudgeten               Prop. 1992/93:100

Bilaga 1 Statsbudgetens saldo analyseras i detta avsnitt i en stmkturell och en

konjunkturell del. Avsikten är att visa hur stor del av budgetsaldot i statsbudgeten som skulle varit kvar budgetåret 1993/94 om konjunkturen då återtagit en mer normal nivå. En beräkning av underskottet i den konsoliderade offentliga sektom särredovisas i den preliminära national­budgeten. Där framgår att detta underskott är betydligt mindre än i ststabudgeten framför allt beroende på AP-fondens överskott.

Det finns olika metoder för att beräkna statsbudgetens strakturella saldo. De olika metodema innefattar bedönmingar som i sin tur påverkar resultatet.

I följande avsnitt har en beräkning gjorts utifrån mikronivå, dvs. utifrån statsbudgetens enskilda anslag och inkomsttitlar. Med samma utgångspunkter och antaganden om den ekonomiska utvecklingen, men med en makroansats, har ytterliggare en beräkning av det strakturella saldot gjorts. Den beräkningen presenteras i den preliminära national­budgeten.

Beräkningama har gjorts med utgångspunkt från 1991 som antas vara ett år med normalt kapacitetsutnyttjande med avseende på arbetslöshet och BNP-nivå. Utgående från detta år antas sedan en BNP-tillväxt på 2% årligen, vilket är i enlighet med bedömningen av den långsiktiga tillväxt­potentialen. Definitionsmässigt irmebär det att underskottet år 1991 i sin helhet var straktureUt. Från år 1991 har sedan en uppräkning gjorts av de olika inkomstema och utgiftema i takt med en konjunktumeutral utveckling. Ökningstakten för priser, timlön och räntor skiljer sig dock inte, enligt den valda metoden, från den faktiska. Utöver detta har även de regelbeslut som ligger till grand för budgetförslaget beaktats.