med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
Inför budgetåret 1993/94 föreslås ett nytt styr- och
anslagssystem för universitet och högskolor. Verksamheten
skall bli resultatstyrd, dvs att resurserna skall tilldelas i
förhållande till vad som presteras. Det innebär att
huvuddelen av resurserna tilldelas som en
prestationsersättning för fullgjorda studieresultat medan en
''rörlig resurs'' skall följa varje inskriven student.
Per capita-beloppen förutsätts vara enhetliga för kurser
inom samma utbildningsområde. Det innebär samma
ersättning för decentraliserade kurser och distanskurser
som för kurser förlagda till universitets/högskoleorterna.
De föreslagna beräkningsformerna kommer att innebära
stora nackdelar för möjligheterna att förlägga
högskolekurser till framförallt våra inlandskommuner, men
även till övriga kommuner utan fast högskoleverksamhet.
Det föreslagna resurstilldelningssystemet innebär att
högskolor/universitet blir mer återhållsamma med att
förlägga distans-/decentraliserade kurser utanför
högskoleorterna.
Förutsättningarna för tillgång till högre utbildning
varierar kraftigt i kommunerna. Faktorer som social
bakgrund, avsaknad av studietradition och avstånd till
högskoleort har stor betydelse. Framförallt i Norrlands
inland är utbildningsnivån hos den arbetsföra befolkningen
låg. Där är också övergångsfrekvensen från gymnasium till
högskola låg.
Förslaget innebär ett allvarligt hot mot de strävanden
som finns efter att göra högre utbildning tillgänglig för alla
oavsett socialgrupp eller bostadsort. Vuxna som vill
komplettera sin behörighet eller höja sin kompetens
kombinerar i de flesta fall studier och arbete. En distans-
/decentraliserad utbildning är oftast den enda möjligheten
för dessa grupper. Den snabba samhällsutvecklingen och
nya krav i arbetslivet ger en ökande efterfrågan och ett
större behov av utbildning för vuxna. Många mindre
kommuner har bidragit till att möjliggöra decentraliserad
behovanpassad utbildning genom att bygga upp lokala
studiecentra. Det finns en uppenbar risk att detta
uppbyggnadsarbete nu omintetgörs.
Vid utformningen av beräkningsgrunderna för den s.k.
studiepengen måste hänsyn tas till att samma effektivitet i
ekonomiska termer inte kan uppnås vid decentraliserad
kursverksamhet som på högskoleorterna. Kompensation
bör utgå för merkostnader som följer av lägre fyllnadsgrad,
resor för lärare och lokaler.
Om inte hänsyn tas till det ovan anförda befarar jag att
det föreslagna systemet kommer att slå ut decentraliserade
fristående kurser utanför högskoleorterna. Det föreslagna
nya beräkningssystemet motsäger i viss mån de politiska
ambitionerna att öka tillgången till högre studier.
Högskolornas och universitetens roll som regional resurs
måste stärkas inte försämras!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att utbildning
också i fortsättningen förläggs utanför högskole- resp.
universitetsorterna.