Motion till riksdagen
1992/93:Ub49
av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, kds, v)

med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens


Lärarutbildning i Örebro
Gymnasielärare
I propositionen ges Högskolan i Örebro behörighet att
utfärda gymnasielärarexamen. Beslutet innebär en
välkommen bekräftelse på högskolans kompetens och
bredd såväl vad avser allmän ämnesinriktning som
pedagogik. Rätten att utfärda ämneslärarutbildning
begränsas till de ämnen, där högskolan givits rätt att utfärda
magisterexamen. Denna grundprincip är förståelig, men får
avseende ämnet idrott och blockämnet samhällskunskap,
för vilka på grund av sina speciella karaktärer
magisterexamensrättigheterna inte ens sökts, oacceptabla
konsekvenser.
Högskolan i Örebro ansvarar för den ena av landets två
idrottslärarutbildningar. Den idrottslärarutbildning som
idag ges vid Högskolan innefattar 80 poäng idrott och ger
bl.a. behörighet att undervisa på gymnasiet. Trots detta
innebär propositionen inte att högskolan ska ha rätt att
utfärda gymnasielärarexamen i ämnet idrott. Såvitt vi kan
förstå beror detta på ett förbiseende, vilket vi förutsätter att
riksdagen i anslutning till propositionens behandling rättar
till.
När det gäller ämnet samhällskunskap i gymnasiet är
detta uppbyggt av högskoleämnena statskunskap, sociologi
och kulturgeografi och inte ett enskilt ämne vid
högskolorna. Sålunda måste också ämnet samhällskunskap
ingå i de ämnen vari Högskolan har rätt att utfärda
gymnasielärarexamen. Detta är av stor betydelse för
studenterna vid Högskolan i Örebro. Högskolan i Örebro
har en av landets främsta samhällsvetenskapliga fakulteter.
Grundskollärare, årskurserna 1--7
Högskolan i Örebro har mycket goda förutsättningar för
att erbjuda en kreativ och kvalificerad utbildningsmiljö för
grundskollärare. Fr.o.m. hösten 1992 har
grundskollärarutbildning, årskurserna 4--9, etablerats i
Örebro och som ovan nämnts tillkommer
gymnasielärarutbildning fr.o.m. hösten 1993. Det är därför
med stor besvikelse vi noterat att Högskolan i Örebro inte
ges motsvarande uppdrag att avge examen för
grundskollärare, årskurserna 1--7, s.k. tidigarelärare.
Viktiga förutsättningar finns i idrottsläraroch musiklinje
med tunga basinvesteringar och högskolans breda utbud av
basämnen. Här finns också förskollärar- och
fritidspedagogutbildningar, skolledarhögskolan och en
mycket bred pedagogisk konferensverksamhet. I Örebro
finns också djup kunskap om barn med olika handikapp
bl.a. genom de specialskolor, som lokaliserats till staden.
I staden drivs också sedan några år tillbaka
grundskollärarutbildning utlokaliserad av Högskolan i
Karlstad. En mycket stor andel av lärarkrafterna vid den till
Örebro lokaliserade grundskollärarutbildningen är knutna
till Högskolan i Örebro. Erfarenheterna från utbildningen
visar att det i Örebro går att uppnå mycket goda resultat.
Det finns ett varaktigt behov av
grundskollärarutbildning i Örebro för att motverka bristen
på behöriga lärare i länet och dess omland. Örebro län har
för närvarande en förhållandevis hög andel obehöriga
lärare. Intresset för grundskollärarutbildningen är stort
bland de studerande.
Med hänsyn till att den huvudsakliga grunden för
fördelning av examensrättigheter skall, enligt bl.a.
propositionen 1992/93:1, vara högskolornas förmåga att
med erforderlig kvalitet ge utbildning inom det område och
på den nivå som gäller för examen i fråga, borde det vara
självklart att Högskolan i Örebro också ges rätt att
examinera grundskollärare, årskurserna 1--7. Föreliggande
proposition poängterar också behovet av en fortsatt hög
utbildningsvolym i riket. Ett etablerande av
grundskollärarutbildning i årskurserna 1--7 i Örebro skulle
också vara ett påtagligt bidrag till en kreativ konkurrens
mellan högskolor med lärarutbildning.
Specialpedagogutbildning
Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen med
inriktning mot döva-hörselskadade, 60 poäng, har tidigare
lidit av mycket svåra rekryteringsproblem. Det har gått ut
över specialskolorna för döva och hörselskadade och
möjligheterna att rekrytera speciallärare till barn, som
integrerats i den allmänna grundskolan.
För att bryta den allvarliga situationen för de
handikappade barnen och öka tillgången på behöriga lärare
fanns i regleringsbrevet, augusti 1992, angivet medel till 12
årsstudieplatser vid Högskolan i Örebro. Beslutet att
lokalisera speciallärarutbildning till Örebro blev en stor
framgång. Från att speciallärarutbildningen i Stockholm
lockat ett mycket litet antal elever kom utbildningen i
Örebro att fyllas av behöriga sökande. 17 behöriga sökte till
de 12 platserna i Örebro och 12 antogs. Samtliga deltagare
var godkända i teckenspråkstest, vilket nog är unikt för
utbildningen.
Lokaliseringen till Örebro har inneburit en positiv
utveckling av utbildningen, där ett nära samarbete skett
med de många institutioner inom döv- och hörselområdet,
som är lokaliserade till staden. Som framhållits i andra
sammanhang utgör Örebro ett centrum för kunskap om
kommunikationshandikapp i landet. Tillgången på lärare
med hög kompetens inom området är stor i Örebro. Här
pågår också kvalificerad forskning inom
kommunikationsområdet.
Behovet att rekrytera speciallärare i Örebro är mycket
stort under de närmaste åren. Bl.a. kommer under det
närmaste året specialskolan, Birgittaskolan, att behöva
rekrytera 40 speciallärare enbart på grund av
pensionsavgångar. Därtill kommer ett antal hörsellärare i
grundskolan. I Örebroregionen, dit många föräldrar med
döva och hörselskadade barn flyttar, undervisas cirka 1/3 av
landets döva/hörselskadade elever inom grundskolan.
Riksgymnasiet för döva/hörselskadade, RGD/RGH, har
hela landet som upptagningsområde. Här behöver cirka 100
lärare specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Därtill
kommer stora fortbildningsbehov för cirka 300 berörda
lärare.
Det framgångsrika beslutet från våren 1992 att lokalisera
specialpedagogutbildning för döva/hörselskadade till
Örebro läsåret 1992/93 måste därför följas upp av beslut om
att ge Högskolan i Örebro examensrätt för
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning döv/hörsel 60
poäng, samt resurser för 12 årsstudieplatser för
utbildningen under planeringsperioden. Vi hemställer
sålunda om att utbildningsuppdrag och resurser för
högskolan utökas till att omfatta ytterligare 12
årsstudieplatser för specialpedagogutbildning.
Ett beslut om examensrätt för speciallärarutbildning för
döva bör följas av rätt att utfärda motsvarande examen för
specialpedagoger för blinda/synskadade. Också här finns
stora behov i Örebroregionen bl.a. genom att Ekersskolan,
landets enda specialskola för blinda/synskadade barn,
lokaliserats till Örebro. Behov och rekryteringsproblem för
denna speciallärarlinje motsvarar situationen inom
döv/hörselområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasielärarexamen i ämnena
samhällskunskap och idrott vid Högskolan i Örebro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärare,
årskurserna 1--7, för Högskolan i Örebro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Högskolan i Örebro
examensrätt för specialpedagogexamen med inriktning mot
döva/hörselskadade resp. blinda/ synskadade,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsuppdrag för
Högskolan i Örebro med tolv årsstudieplatser för
specialpedagogutbildning.

Stockholm den 11 mars 1993

Maud Björnemalm (s)

Rose-Marie Frebran (kds)

Gudrun Norberg (fp)

Bengt Wittbom (m)

Anders Svärd (c)

Karl-Erik Persson (v)