Årets forskningspolitiska proposition ger förslag om ytterligare möjligheter för att stimulera kvinnor att ägna sig åt forskning. Medelstilldelningen till kvinno- och jämställdhetsforskning ökar också. Detta är glädjande. Utöver propositionens förslag vill jag göra ett tillägg till propositionen.
Den forskningspolitiska propositionen riktar in sig på satsning på teknik, naturvetenskap, grundforskning och produktion. Jag anser att forskning kring kvinnors liv och hälsa är en mycket angelägen uppgift.
Det behöver bedrivas epidemiologisk forskning om ohälsans förekomst och orsaker bland kvinnor. Vi vet t.ex. att invandrarkvinnor utgör en stor del av de förtidspensionerade men inte orsaken till pensioneringen.
Kvinnors hälsoproblem har i mycket mindre utsträckning än männens varit föremål för forskning. Behandlingsmetoder för sjukdomar gemensamma för kvinnor och män har utprövats i större omfattning på män. Behandlingen av högt blodtryck och hjärtinfarkt är exempel på detta. Mannen har varit normen för behandlingen, inte kvinnan. Det förekommer t.o.m. exempel på att kvinnor får medicinering som är föråldrad och att de ej heller fått adekvat behandling.
Bristande psykiskt välbefinnande rapporteras nästan dubbelt så ofta av kvinnor som av män. Självmord är vanligare bland ensamstående mödrar, kvinnliga läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Rökningen är påfallande utbredd bland gravida kvinnor, trots riskerna för det väntande barnet, och bland lågutbildade kvinnor. Den totala alkoholkonsumtionen bland kvinnor och också missbruket ökar. Allt detta är frågor som forskningen bör ta sig an i syfte att förebygga och avhjälpa problemen.
Jag anser således att man under den kommande treårsperioden bör prioritera även detta område.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors liv och hälsa.
Stockholm den 15 mars 1993 Gullan Lindblad (m)