med anledning av prop. 1992/93:102 Upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, m.m.
Ändamålet med registret är enligt 2
§ lagen om fritidsbåtsregister att ge underlag för
kontroll av ordning och säkerhet till sjöss, planering av
trafiken med fritidsbåtar.
Registret får också användas som underlag för
planering som avser turism, friluftsliv och naturvård,
utredningar rörande skatter, tullar och indrivning.
I propositionen om den ekonomiska politikens
inriktning 1991/92 uttryckte regeringen sin avsikt att som ett
led i avregleringspolitiken avskaffa fritidsbåtsregistret.
Frågan om avveckling av registret togs också upp i 1992 års
budgetproposition. Därvid uttalades bl.a. att det inte fanns
tillräckligt starka skäl att behålla systemet med registrering
av fritidsbåtar i statlig regi.
En något märklig slutsats anser vi. Inte minst säkerheten
till sjöss är avgörande för båtägarna och deras anhöriga.
Likaså är det av stort intresse för de kommuner och
organisationer som tillhandahåller service för fritidsbåtarna
att veta hur många båtar man skall planera för.
Anmärkningsvärt är också att regeringen viftar bort
uppfattningen hos de myndigheter, som motsatt sig
förslaget.
Registret gör det lättare att kontrollera efterlevnaden av
ordningsregler och trafikregler. Registret gör det också
lättare att i andra sammanhang där det behövs spåra ägaren
till en båt. Detta innebär bl.a. att det blir lättare att finna
ägaren till felförtöjda, stulna och förkomna båtar. Från
polis, försäkringsbranschen och från stöldskyddsföreningen
har också framförts att stöld och häleri kan försvåras --
särskilt om vissa särskilda märkningsföreskrifter införs.
Den nytta som det nuvarande fritidsbåtsregistret kan
göra är så stor att det integritetsintrång som vissa båtägare
anser följer av registreringen är försvarbart.