Svensk alkoholforskning har en i flera avseenden stor bredd vad gäller medicinska och samhälleliga forskningsområden och har i flera fall väckt berättigad uppmärksamhet.
I den svenska debatten dyker det ofta upp olika påståenden, som stundtals visar sig inte ha någon egentlig vetenskaplig grund och i flera fall är marknadsföring av sämsta slag. Ett sådant exempel kan t.ex. Quebec-debatten sägas vara. Det har nu visat sig att publicerade resultat ej grundar sig på vetenskaplig grund vare sig i Kanada eller Sverige.
Även internationellt råder det stundtals en viss okunskap om hur olika resultat skall tolkas och redovisas. Den s.k. u-kurvedebatten kan delvis vara ett exempel på detta fenomen.
Eftersom alkoholfrågan oftast inte känner vare sig geografiska eller andra gränser är det av vikt, att vi får en striktare grund för att kunna dokumentera och vidareutveckla befintlig alkoholforskning. Det är ej heller oväsentligt att Sverige kan föra ut forskningsresultat, som tagits fram inom landet och på det sättet stimulera internationell alkoholforskning.
Det nu inrättade folkhälsoinstitutet skall i stor utsträckning grunda sin verksamhet på vetenskaplig verksamhet och grund. I och med att Sverige vidgar och planerar att fördjupa det internationella samarbetet torde det vara väsentligt med en kvalificerad forskningsresurs på det internationella området. En sådan tjänst kan därför knytas till folkhälsoinstitutet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för inrättandet av en internationell professur i alkoholforskning.
Stockholm den 15 mars 1993 Rune Thorén (c) Tage Påhlsson (c)