Sverige upplever i dag en av landets djupaste
ekonomiska kriser sedan efterkrigstiden. Den enda vägen
ur krisen -- enligt såväl regering som ledande ekonomer --
är en satsning på näringspolitiska åtgärder. Exempelvis på
landets 400 000 småföretagare. Samtidigt måste villkoren
för industrin i övrigt förändras för att medverka till ökade
investeringar och en stärkt konkurrenskraft.
I synnerhet i detta läge måste det vara riktigt och
lönsamt att främja turistindustrins förutsättningar att stärka
statens finanser. Men den politiska insikten om turismens
ekonomiska betydelse för landet har hitills bara resulterat i
felaktiga beslut, som fått direkt negativa konsekvenser för
statsintäkterna och sysselsättningen.
Med den här motionen vill vi i första hand skapa
förståelse och kunskap om den etablerade turistindustrins
betydelse för landets ekonomi och peka på möjligheterna
att omgående -- genom en skattereducering -- öka statens
intäkter. Den organisatoriska lösningen för turism i landet,
Styrelsen för Sverigebilden som beställare av
turistfrämjande, utlandsinriktade åtgärder -- av
näringslivets NEXT STOP SWEDEN -- och
turistrepresentationen utomlands, behandlas i annat
sammanhang.
Svensk turistindustri genererade under 1991 en
omsättning på närmare 100 miljarder och sysselsatte totalt
ca 220 000 människor. I nuläget beräknas ungefär 25--35 000
vara arbetslösa inom branschen.
Resevalutanettot, dvs. skillnaden mellan svensk turism
utomlands och utländsk turism i Sverige, visar en klar
negativ trend efter momshöjningen. 1990/92 ser
utvecklingen ut som följer: 15,6 miljarder, 19 miljarder
respektive 20,4 miljarder. En ökning på ca 6 miljarder
under en treårsperiod!
Turistintäkterna från utländska turister i Sverige svarar
för hela 12 % av varor och import -- och 5 % av landets
varuexport, eller lika mycket som den totala bilexporten, ca
17 miljarder.
Den för branschen negativa utvecklingen efter
momshöjningen innebar att merintäkten av den högre
momsen vilken beräknats bli 4,5 miljarder, bara blev 2,5
miljarder. Den högre momsen bidrog samtidigt till en total
minskning inom turistindustrin på minst 10 % eller ca 10
miljarder kronor. Detta i sin tur bidrog till en ökad
arbetslöshet inom branschen, där i dag var 5:e anställd
saknar arbete.
Även om andra kostnadsstegringar har påverkat den
svenska turismen och gett oss en internationell
högprisprofil, är den höga momsen den klart mest
betydelsefulla orsaken till den negativa
marknadsutvecklingen inom turistindustrins olika näringar.
Att skylla på lågkonjunkturen håller inte. I våra
grannländer Danmark och Norge har man haft en rakt
motsatt utveckling under de senaste åren. Där har turismen
under det senaste året exempelvis ökat med 10 % trots
lågkonjunkturen.
Momsreformen har ju gjort turism i Sverige 10 % dyrare
för svensken och 15 % dyrare för utlandsturisten. I
NUTEKs rapport oktober 1992 konstateras vidare att
resandet inom Sverige minskat med 25 % samtidigt som
utlandsresorna ökat med 30 % under den aktuella
momshöjningsperioden. Då sjönk också antalet
campingnätter med hela 28 %!
Den konsekvensanalys som redovisas i NUTEK-
rapporten ''Skattereformen och turism oktober 1992''
dokumenterar en för turistindustrin och landet förödande
utveckling som främst hör samman med momshöjningen.
Att i detta läge höja momsen kommer att ge landet såväl
en ökad arbetslöshet som minskade statsintäkter. Turism i
Sverige skulle istället kunna bli en expanderande industri
som med en konkurrenskraftig prissättning -- med en
kraftigt sänkt moms -- skulle skapa fler
sysselsättningstillfällen och ökade statsintäkter. Varje
turistkrona ger staten 60 öre intäkt! Vi föreslår därför att
turistmomsen sänks: för persontransporter till 9 %, för
hotell och restauranger till 12 %.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslås om att sänka momsen för
persontransporter till 9 % och för hotell och restauranger
till 12 % och att dessa momssatser skall gälla fr.o.m. den 1
april 1993.