med anledning av prop. 1992/93:127 Vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst
Propositionens innehåll rörande barnpension
Skattefriheten, 40 eller 80 %
av basbeloppet, avser barnpension som utgår under
hela beskattningsåret. Reglerna medför att den avsedda
skattefriheten för garantinivån inte uppnås i de fall som
barnpensionen utbetalas retroaktivt för år före
beskattningsåret. Vidare uppkommer en inte avsedd
skattefrihet för det fall barnpensionen utgår under endast
en del av året. Reglernas nuvarande utformning medför
också att den faktiska fördelningen mellan skattepliktigt
och skattefritt belopp inte kan beräknas med säkerhet
förrän efter beskattningsårets utgång. I de fall byte av
utbetalare skett under beskattningsåret måste dessa
utbetalningar först summeras innan den skattefria delen
kan beräknas. Kontrollavgift har därför hittills lämnats på
hela den utbetalda barnpensionen och beräkningen av den
skattefria delen har gjorts av skattemyndigheterna.
Mot bakgrund av dessa brister i nuvarande system
föreslås i propositionen att bestämmelserna justeras på så
sätt att den del av varje månads barnpension som motsvarar
den s.k. garantinivån den månaden omfattas av skattefrihet
men att överskjutande belopp beskattas. Detta medför att
såväl utbetalare som mottagare av barnpension kan
beräkna det skattepliktiga beloppet vid varje utbetalning
och att skattefrihetens omfattning inte blir beroende av
utbetalningstidpunkten. Korrekta skatteavdrag kan också
verkställas.
Ett komplicerat och byråkratiskt system?
Detta system gällande barnpension är både byråkratiskt
och kostnadskrävande. Är det inte bättre att höja den
skattefria delen till exempelvis (regeringen får återkomma
med förslag hur mycket) omkring 60--70 %
respektive 90 %
vid båda föräldrarnas bortgång och helt slopa den
beskattningsbara delen?
Systemet med beskattningsbar del av barnpension är
högst orättvist!
Om man nu ändå förespråkar en beskattningsbar del
uppstår en orättvisa som drabbar feriearbetande ungdom
som mist en förälder jämfört med övrig feriearbetande
ungdom som har båda föräldrarna i livet.
Ett exempel som förtydligar problemet:
En familj mister den ena föräldern och barnpension
betalas ut. Det är bra att samhället ställer upp med en
garanti i form av barnpension för att trygga familjens
försörjning då den överlevande familjen givetvis får sämre
ekonomiska förutsättningar än tidigare. Om nu barnet eller
barnen i denna familj vill ta ett feriearbete under sitt
sommarlov inträffar detta fenomen att de i praktiken får
betala skatt från den första kronan de tjänar, detta p.g.a. att
den beskattningsbara delen på barnpensionen läggs till på
inkomsten för barnet. Den feriearbetande ungdomen
jämför nu med andra elever i samma skola med två
föräldrar i livet som i regel har en bättre ekonomi. Dessa
elever behöver inte skatta för sina inarbetade ''fickpengar''
(som är deras egna pengar, inte mammas eller pappas)
förrän de kommer upp till en inkomst av ca 10.000 kronor.
Detta innebär att de barn som mist ena föräldern eller båda
endast får behålla ca 7.000 av en inkomst på 10.000 när de
elever som har två föräldrar i livet får behålla hela summan
av 10.000.
Detta är en orättvisa som vi riksdagsledamöter nu har
möjlighet att rätta till genom att bifalla denna motion. Eller
skall vi fortsätta att straffa de barn som mist en eller bägge
föräldrar och som vill feriearbeta?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om orättvisorna med gällande
beskattningsregler för feriearbete vid barnpension samt att
regeringen bör återkomma med förslag om att höja den
skattefria procentsatsen gällande barnpension och slopa
den beskattningsbara delen.
Stockholm den 25 november 1992
Peter Kling (nyd)
Bo G Jenevall (nyd)