Det är bra att regeringen äntligen samlar sig till en politik som skapar möjligheter för företag att låna riskvilligt kapital. Vi har i flera motioner under de senaste åren kritiserat den passivitet som präglat regeringen på det här området. Minst ett år har gått förlorat där skador, som kommer att bli svåra att läka, har uppstått i de svenska företagen. Vi har tidigare kritiserat minskningen av Industrifondens stiftelsekapital och vi har också pekat på de svårigheter som utvecklingsfonderna har hamnat i på grund av regeringens politik.Vi har dessutom motsatt oss indragningar av utvecklingsfondernas likviditet till staten.
Bankerna uppfyller idag inte sin roll som smörjmedel för den enskilde företagaren. Exemplen är otaliga. Ansökningar om nya lån leder till uppsägningar av gamla lån. I grunden sunda företag är tvingade att slå vantarna i bordet på grund av uteblivna krediter osv.
Industrifonden
Vi anser inte att Industrifondens inriktning behöver ändras. Mycket gott har kommit ur det samarbete som initierats mellan små och stora företag genom Industrifondens verksamhet. Man kan inte avfärda storföretagens behov av riskvilligt kapital med att de kan låna på annat håll. I flera viktiga utvecklingsprojekt, t.ex. utvecklandet av motorer för SAAB, har Industrifondens medverkan varit direkt avgörande.
Utvecklingsfonderna
I propositionen skriver regeringen att utvecklingsfonderna tillsammans med handelskamrar m.m. kan ge råd till företagare eftersom det ''hos dessa organ finns kännedom om marknad, konkurrens och företaget i fråga'' (sid. 9). Regeringen säger också att ''utvecklingsfonder som har lämplig kompetens kan anlitas för att bedöma även teknikprojekt'' (sid. 11).
Vi frågar oss nu: Om det är så att all denna kompetens finns ute på utvecklingsfonderna, varför då minska deras möjligheter att förse företag med riskvilligt kapital? Vi anser istället att riksdagen skall avslå förslaget om ett centraliserat organ för riskkapitalförsörjning och istället anslå medlen regionalt till utvecklingsfonderna. Förslagen med EKH-lån är bra men vi anser att det personliga betalningsansvaret inte bör drivas för hårt. En företagare bör kunna hamna i trångmål och kanske konkurs och ändå kunna komma tillbaka. Dessutom talar regeringen endast om aktiebolag och vi anser att även andra juridiska former, t.ex. ekonomiska föreningar, bör kunna komma ifråga för lån.
I dagens läge tror vi att nyföretagandet kommer att bli relativt litet, trots olika stöd- och låneformer. Riskkapitalbolagens pengar där relativt hårda regler gäller kommer förmodligen inte att attrahera speciellt många företagare. Det finns därför ett kvarvarande behov av riskvilliga lån för mindreföretagens investeringar i produkter, marknad, internationalisering och produktionsutveckling. Dessa kan inte, som bekant, idag få sitt behov av finansiering tillgodosett genom bankerna. Många av de redan etablerade småföretagen är idag i en mycket besvärlig situation. Vi bedömer att särskilt riskvilliga lån som kompletterar banksystemet är av vital betydelse för dessa företag för att de även i fortsättningen skall kunna skapa nya arbetstillfällen och nya produkter.
Vi är beredda att diskutera ändrade former och mer betoning på nyföretagande om ett antal år när bankernas kreditförsörjning fungerar igen.
SIFU
Vi kan godta en privatisering av SIFU men anser att regeringen måste göra det möjligt för pesonalen att ta över driften och genomföra privatiseringen på ett sådant sätt att konkurrensen inom branschen inte äventyras.
Regelreformering
Regeringen bör även inom EES-området verka för en regelreformering då kanske behovet är ännu större i kontakten med resten av Europa.
Småföretagens Europakontakter
Det är bra att regeringen tar upp småföretagens Europakontakter men eftersom inga medel anslås vill vi återkomma till denna fråga i samband med budgetpropositionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller Industrifonden,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till centralisering av nyföretagarlånen och i stället fördelar lånen över utvecklingsfonderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det privata risktagandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andra juridiska former,
5. att riksdagen beslutar att lånen även skall kunna användas till befintliga företag enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SIFU,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelreformering.
Stockholm den 19 november 1992 Lars Werner (v) Bertil Måbrink (v) Rolf L Nilson (v) Björn Samuelson (v) Eva Zetterberg (v) Berith Eriksson (v)