med anledning av prop. 1992/93:82 Kapital för nya företag, m.m.
Det är bra att regeringen äntligen samlar sig till en politik
som skapar möjligheter för företag att låna riskvilligt
kapital. Vi har i flera motioner under de senaste åren
kritiserat den passivitet som präglat regeringen på det här
området. Minst ett år har gått förlorat där skador, som
kommer att bli svåra att läka, har uppstått i de svenska
företagen. Vi har tidigare kritiserat minskningen av
Industrifondens stiftelsekapital och vi har också pekat på de
svårigheter som utvecklingsfonderna har hamnat i på grund
av regeringens politik.Vi har dessutom motsatt oss
indragningar av utvecklingsfondernas likviditet till staten.
Bankerna uppfyller idag inte sin roll som smörjmedel för
den enskilde företagaren. Exemplen är otaliga.
Ansökningar om nya lån leder till uppsägningar av gamla
lån. I grunden sunda företag är tvingade att slå vantarna i
bordet på grund av uteblivna krediter osv.
Industrifonden
Vi anser inte att Industrifondens inriktning behöver
ändras. Mycket gott har kommit ur det samarbete som
initierats mellan små och stora företag genom
Industrifondens verksamhet. Man kan inte avfärda
storföretagens behov av riskvilligt kapital med att de kan
låna på annat håll. I flera viktiga utvecklingsprojekt, t.ex.
utvecklandet av motorer för SAAB, har Industrifondens
medverkan varit direkt avgörande.
Utvecklingsfonderna
I propositionen skriver regeringen att
utvecklingsfonderna tillsammans med handelskamrar m.m.
kan ge råd till företagare eftersom det ''hos dessa organ
finns kännedom om marknad, konkurrens och företaget i
fråga'' (sid. 9). Regeringen säger också att
''utvecklingsfonder som har lämplig kompetens kan anlitas
för att bedöma även teknikprojekt'' (sid. 11).
Vi frågar oss nu: Om det är så att all denna kompetens
finns ute på utvecklingsfonderna, varför då minska deras
möjligheter att förse företag med riskvilligt kapital? Vi
anser istället att riksdagen skall avslå förslaget om ett
centraliserat organ för riskkapitalförsörjning och istället
anslå medlen regionalt till utvecklingsfonderna. Förslagen
med EKH-lån är bra men vi anser att det personliga
betalningsansvaret inte bör drivas för hårt. En företagare
bör kunna hamna i trångmål och kanske konkurs och ändå
kunna komma tillbaka. Dessutom talar regeringen endast
om aktiebolag och vi anser att även andra juridiska former,
t.ex. ekonomiska föreningar, bör kunna komma ifråga för
lån.
I dagens läge tror vi att nyföretagandet kommer att bli
relativt litet, trots olika stöd- och låneformer.
Riskkapitalbolagens pengar där relativt hårda regler gäller
kommer förmodligen inte att attrahera speciellt många
företagare. Det finns därför ett kvarvarande behov av
riskvilliga lån för mindreföretagens investeringar i
produkter, marknad, internationalisering och
produktionsutveckling. Dessa kan inte, som bekant, idag få
sitt behov av finansiering tillgodosett genom bankerna.
Många av de redan etablerade småföretagen är idag i en
mycket besvärlig situation. Vi bedömer att särskilt
riskvilliga lån som kompletterar banksystemet är av vital
betydelse för dessa företag för att de även i fortsättningen
skall kunna skapa nya arbetstillfällen och nya produkter.
Vi är beredda att diskutera ändrade former och mer
betoning på nyföretagande om ett antal år när bankernas
kreditförsörjning fungerar igen.
SIFU
Vi kan godta en privatisering av SIFU men anser att
regeringen måste göra det möjligt för pesonalen att ta över
driften och genomföra privatiseringen på ett sådant sätt att
konkurrensen inom branschen inte äventyras.
Regelreformering
Regeringen bör även inom EES-området verka för en
regelreformering då kanske behovet är ännu större i
kontakten med resten av Europa.
Småföretagens Europakontakter
Det är bra att regeringen tar upp småföretagens
Europakontakter men eftersom inga medel anslås vill vi
återkomma till denna fråga i samband med
budgetpropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller
Industrifonden,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till
centralisering av nyföretagarlånen och i stället fördelar
lånen över utvecklingsfonderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det privata risktagandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om andra juridiska former,
5. att riksdagen beslutar att lånen även skall kunna
användas till befintliga företag enligt vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om SIFU,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regelreformering.
Stockholm den 19 november 1992
Lars Werner (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)