Inom hela Europa anses småföretagsamheten spela en
nyckelroll för näringslivets och samhällets utveckling under
1990-talet. Det handlar inte bara om dess betydelse för att
främja tillväxt och sysselsättning utan också om de mindre
företagens innovationsförmåga och flexibilitet. Inte minst
anses de spela en stor roll för den regionala utvecklingen.
För att skapa goda konkurrensbetingelser för de mindre
företagen har de flesta länder introducerat en särskild
näringslivspolitik riktad till småföretagen.
Även om småföretagspolitiken enligt Romfördraget är
en nationell angelägenhet uppmärksammade EG i samband
med att man tog det avgörande steget mot en stor
gemensam marknad de mindre och medelstora företagens
betydelse. Utgångspunkten var att dessa företag skulle
kunna konkurrera på lika villkor med större företag och dra
fördelar av den vidgade marknaden.
EG vidtog ett antal olika åtgärder för att främja
småföretagsamheten, i första hand inriktade på
information, samarbete, utbildning och teknikutveckling.
För närvarande löper ett fyraårsprogram t.o.m. 1993,
samtidigt som man inom EG-kommissionen förbereder ett
nytt program.
I detta nya program kommer man sannolikt i högre grad
än hittills att föreslå åtgärder som syftar till att skapa
förutsättningar för de mindre företagen att utnyttja de
möjligheter som den stora marknaden och den offentliga
upphandlingen ger. Dessutom kommer man att ytterligare
öppna EG:s teknikprogram för de mindre företagen, vilket
uttryckligen slogs fast i Maastrichtavtalet. Även
småföretagens finansieringsfrågor kommer man att ta itu
med.
Det finns dessutom en diskussion om att man skall ha
speciella program för de allra minsta företagen, de som
enligt lagstiftning i Italien, Frankrike och Tyskland
klassificeras som hantverksfirmor.
De allra flesta kooperativa företag är småföretag. De har
därför samma konkurrensnackdelar i förhållande till större
företag vad avser marknadsåtkomst, offentlig upphandling,
finansiering och utbildningsnivå.
Detta faktum har influerat EG:s syn på den kooperativa
företagsamheten.
De kooperativa företagen omfattas av samma program
och förmåner som de mindre och medelstora företagen.
Frågor avseende denna företagsform handläggs inom
samma generaldirektorat som småföretagen.
Kopplingen mellan småföretag och kooperativa företag
befästs alltmer i de program som utarbetas inom EG-
kommissionen.
Detta synsätt bör också finnas i den svenska
småföretagspolitiken, såväl juridiskt som praktiskt.
Enligt regeringens och riksdagens mening bör även i
Sverige småföretagsamheten spela en väsentlig roll i
utvecklingen de närmaste åren. En viktig komponent i
denna utveckling blir emellertid de mindre kooperativa
företag som redan finns eller som kommer att växa fram
bl.a. som en konsekvens av den offentliga sektorns
omvandling.
Därför bör man i den svenska lagstiftning som avser att
skapa ramen för småföretagsfrämjande åtgärder också
inkludera de mindre och de nya kooperativa företagen. Det
finns beslut som ensidigt inriktas på aktiebolagsformen,
t.ex. nyföretagarlånen, och som inte omfattar ekonomiska
föreningar som är den associationsform som kooperativa
företag huvudsakligen har.
Dessutom bör de myndigheter och andra organ som skall
verkställa småföretagspolitiken inte negativt särbehandla
kooperativa företag. Dessa bör ha lika stora faktiska
möjligheter till stöd som andra företagsformer.
Inför Sveriges förhandlingar med EG är det helt
nödvändigt att rensa bort skillnader mellan småföretag som
bedrivs i aktiebolagsform och småföretag som bedrivs som
ekonomisk förening.
En grundval för EG är att alla företag skall kunna
konkurrera på lika villkor. Samma konkurrensregler finns
också i EES-avtalet.
Att bibehålla en diskriminering kan ses som ett
misstroende mot den småföretagarpolitik som bedrivs på
EG-nivå. När EES-avtalet träder i kraft måste den svenska
småföretagspolitiken vad beträffar konkurrens på lika
villkor mellan olika företagsformer under alla
omständigheter anpassas till EG:s.
Det är därför nödvändigt att man inom regeringskansliet
med det snaraste utarbetar kompletterande
lagbestämmelser som innebär att även kooperativa företag
omfattas av all den lagstiftning som berör mindre och
medelstora företag. Dessutom bör man inom
regeringskansliet utarbeta anvisningar för att Nutek och
andra berörda statliga myndigheter integrerar de
kooperativa företagen i den småföretagspolitik de är
ansvariga för.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om likvärdiga möjligheter att verka
för såväl kooperativa som andra företag.
Stockholm den 26 januari 1993
Nils T Svensson (s)
Roland Sundgren (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Reynoldh Furustrand (s)