Inom hela Europa anses småföretagsamheten spela en nyckelroll för näringslivets och samhällets utveckling under 1990-talet. Det handlar inte bara om dess betydelse för att främja tillväxt och sysselsättning utan också om de mindre företagens innovationsförmåga och flexibilitet. Inte minst anses de spela en stor roll för den regionala utvecklingen.
För att skapa goda konkurrensbetingelser för de mindre företagen har de flesta länder introducerat en särskild näringslivspolitik riktad till småföretagen.
Även om småföretagspolitiken enligt Romfördraget är en nationell angelägenhet uppmärksammade EG i samband med att man tog det avgörande steget mot en stor gemensam marknad de mindre och medelstora företagens betydelse. Utgångspunkten var att dessa företag skulle kunna konkurrera på lika villkor med större företag och dra fördelar av den vidgade marknaden.
EG vidtog ett antal olika åtgärder för att främja småföretagsamheten, i första hand inriktade på information, samarbete, utbildning och teknikutveckling.
För närvarande löper ett fyraårsprogram t.o.m. 1993, samtidigt som man inom EG-kommissionen förbereder ett nytt program.
I detta nya program kommer man sannolikt i högre grad än hittills att föreslå åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för de mindre företagen att utnyttja de möjligheter som den stora marknaden och den offentliga upphandlingen ger. Dessutom kommer man att ytterligare öppna EG:s teknikprogram för de mindre företagen, vilket uttryckligen slogs fast i Maastrichtavtalet. Även småföretagens finansieringsfrågor kommer man att ta itu med.
Det finns dessutom en diskussion om att man skall ha speciella program för de allra minsta företagen, de som enligt lagstiftning i Italien, Frankrike och Tyskland klassificeras som hantverksfirmor.
De allra flesta kooperativa företag är småföretag. De har därför samma konkurrensnackdelar i förhållande till större företag vad avser marknadsåtkomst, offentlig upphandling, finansiering och utbildningsnivå.
Detta faktum har influerat EG:s syn på den kooperativa företagsamheten.
De kooperativa företagen omfattas av samma program och förmåner som de mindre och medelstora företagen. Frågor avseende denna företagsform handläggs inom samma generaldirektorat som småföretagen.
Kopplingen mellan småföretag och kooperativa företag befästs alltmer i de program som utarbetas inom EG- kommissionen.
Detta synsätt bör också finnas i den svenska småföretagspolitiken, såväl juridiskt som praktiskt.
Enligt regeringens och riksdagens mening bör även i Sverige småföretagsamheten spela en väsentlig roll i utvecklingen de närmaste åren. En viktig komponent i denna utveckling blir emellertid de mindre kooperativa företag som redan finns eller som kommer att växa fram bl.a. som en konsekvens av den offentliga sektorns omvandling.
Därför bör man i den svenska lagstiftning som avser att skapa ramen för småföretagsfrämjande åtgärder också inkludera de mindre och de nya kooperativa företagen. Det finns beslut som ensidigt inriktas på aktiebolagsformen, t.ex. nyföretagarlånen, och som inte omfattar ekonomiska föreningar som är den associationsform som kooperativa företag huvudsakligen har.
Dessutom bör de myndigheter och andra organ som skall verkställa småföretagspolitiken inte negativt särbehandla kooperativa företag. Dessa bör ha lika stora faktiska möjligheter till stöd som andra företagsformer.
Inför Sveriges förhandlingar med EG är det helt nödvändigt att rensa bort skillnader mellan småföretag som bedrivs i aktiebolagsform och småföretag som bedrivs som ekonomisk förening.
En grundval för EG är att alla företag skall kunna konkurrera på lika villkor. Samma konkurrensregler finns också i EES-avtalet.
Att bibehålla en diskriminering kan ses som ett misstroende mot den småföretagarpolitik som bedrivs på EG-nivå. När EES-avtalet träder i kraft måste den svenska småföretagspolitiken vad beträffar konkurrens på lika villkor mellan olika företagsformer under alla omständigheter anpassas till EG:s.
Det är därför nödvändigt att man inom regeringskansliet med det snaraste utarbetar kompletterande lagbestämmelser som innebär att även kooperativa företag omfattas av all den lagstiftning som berör mindre och medelstora företag. Dessutom bör man inom regeringskansliet utarbeta anvisningar för att Nutek och andra berörda statliga myndigheter integrerar de kooperativa företagen i den småföretagspolitik de är ansvariga för.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdiga möjligheter att verka för såväl kooperativa som andra företag.
Stockholm den 26 januari 1993 Nils T Svensson (s) Roland Sundgren (s) Inga-Britt Johansson (s) Reynoldh Furustrand (s)