Bakgrund till motionen är det svaga sysselsättningsläget
med mycket hög arbetslöshet och den sårbarhet för
konjunkturoch strukturförändringar som näringslivet i
Kalmar län visar.
Kontor
Arbetslösa
Relativ
Lediga 93-01-11
92-01-13
Diff
arbetslöshet
%
platser
Kalmar
län präglas av att basnäringarna jord och skog
samt tillverkningsindustri sysselsätter 39 %
av de yrkesverksamma. Strukturförändringarna
under de närmaste åren kommer på många områden att slå
speciellt hårt mot Kalmar län. Följande problemområden är
särskilt aktuella.Sockernäringen har lagts ner helt i
länet.Avregleringen av jordbruket berör länet starkt.
Trä-, metall-, byggnads- och livsmedelsindustrin är utsatta
för stora strukturella förändringar och stor arbetslöshet.
Kalmar län har uppskattningsvis ca 5 000
sysselsatta i underleverantörsföretag inom
verkstadsindustrin, särskilt fordonsindustrin.Den
manuella glasindustrin har betydande problem.Länets
andel av industri relaterad till byggnadsverksamhet
överstiger riksgenomsnittet.Stor andel
underleverantörer med liten utvecklingspotential.
Strukturella förändringar i den regionala statliga
förvaltningen drabbar Kalmar län (ex. länsskolnämnd,
televerket, vägförvaltning, postens regionkontor
försvinner).
Det finns dock många grundläggande svagheter i såväl
befolknings- som näringslivsstruktur i länet. Problembilden
i Kalmar län är väl belyst genom många utredningar, senast
genom REK 87. Länet har över en längre period haft en
betydande utflyttning, befolkningens genomsnittsålder är
bland de högsta i landet, den genomsnittliga inkomstnivån
(ca tio
procent under riksgenomsnittet), och
skatteunderlaget är bland de lägsta. Utbildningsnivån är låg
och länet befinner sig i en kommunikationsskugga. De
areella näringarna står för en stor andel av sysselsättningen.
Industrin domineras av storföretags produktionsenheter
och av underleverantörsföretag. REK 87
uppmärksammade dessa grundläggande svagheter och
insåg att de sammantaget skulle kunna leda till en
strukturkris. Kommittén föreslog därför att sydöstra Sverige
skulle vara ett av de tre geografiska områden som borde ges
särskild prioritet.
Övergripande mål
Det övergripande målet för utvecklingen i Kalmar län är
att genom ett konkurrenskraftigt och utvecklingsbart
näringsliv skapa väl differentierade arbetsmarknader i
länets olika delar och därmed goda utkomstmöjligheter för
länets invånare. Länets negativa befolkningsutveckling
skall långsiktigt vändas för att länet därigenom skall få en
väl balanserad ålderspyramid.
För att lindra konsekvenserna av pågående strukturella
förändringar som starkt berör länet gäller två akuta delmål
för de närmaste åren:att verka för att
underleverantörsföretagen till verkstadsindustrin kan
genomföra strategival samt teknik- och produktutveckling
så att företagens långsiktiga överlevnad tryggas.samt att
det är angeläget mot denna bakgrund med åtgärder för att
initiera såväl direkta näringslivsbefrämjande åtgärder som
infrastrukturella satsningar.
Projekt för företagsutveckling
Programidén är att med hjälp av olika typer av
konsultinsatser i enskilda företag stärka deras förmåga till
långsiktig överlevnad och tryggad sysselsättning.
Programmet bör erbjuda samtliga tillverkande företag
med fler än fem anställda samt underleverantörer till dessa
en kostnadsfri företagsanalys, vari bl.a. företagets status,
dessa starka och svaga sidor analyseras. På basis av
företagsanalysen utarbetas en åtgärdsplan för företaget,
vilken bl.a. kan innefatta förslag inom marknadsföring,
produktutveckling, arbetsorganisation m.m. Programmet
bör vara långsiktigt. Programmet bör verka i små och
medelstora företag inom tillverkningsindustrin samt deras
underleverantörer. Några absoluta storleksangivelser bör
inte uppställas men i en bedömning utgår vi ifrån att ca 500
företag ingår i målgruppen.
Programmet bör ha en stark regional förankring och
ledas av en styrgrupp med representation från
arbetsmarknadens parter samt länsorgan.
Allmänt
Genomförandet av programmet i ett företag är ej
offentligt utan respektive företags godkännande. Avsikten
är att med olka typer av konsultinsatser stärka företagen.
Arbetet skall ske i intimt samarbete mellan företagets egen
personal och konsulten. Det är viktigt att låta en helhetssyn
på företagen genomsyra arbetet. Arbetet kan indelas i tre
delar.analysera och föreslå åtgärdergenomföra
åtgärderfölja upp
Programmet bör erbjuda samtliga ca 500 företag i
målgruppen att deltaga. Vi tror att ca 210--250 företag
kommer att utnyttja programmets erbjudande om
företagsanalys. Allt deltagande bygger på att företagen
själva tar initiativ till en kontakt samt att företagsledning
och fackklubb gemensamt bestämmer sig för att deltaga.
Analys- och åtgärdsfas
Inledningsvis görs en genomgång av företaget och dess
möjligheter på marknaden samt de ekonomiska
förutsättningarna. Därefter görs en analys av hela företaget
i syfte att klarlägga dess starka och svaga sidor.
Utifrån analysen sker en prioritering av vilka faktorer
som bör åtgärdas. Ett förslag till åtgärdsprogram utarbetas.
Detta skall även innehålla tidsplan och uppgift om de
kostnader som företaget självt skall stå för. Även i
genomförandefasen bör programmet bestrida
konsultkostnaden. Företaget å sin sida måste vara berett att
bära samtliga andra omställningskostnader.
Programmets målsättning skall vara att koncentrera
resurserna till de företag, som i analysfasen bedöms ha ett
behov av hjälp för att kunna genomföra förändringar, och
som inte har egna resurser för ett genomförande. Detta
medför inte nödvändigtvis att de framöver kommer att
tillhöra de lönsammaste företagen men de skall däremot ha
eller bedömas få en god överlevnads- och
utvecklingsmöjlighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för
företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län.
Stockholm den 20 januari 1993
Bengt Kronblad (s)
Stig Alemyr (s)
Lena Öhrsvik (s)
Krister Örnfjäder (s)