Under förra året aktualiserades åter frågan om en
bibliotekslag. Den utveckling som sker i Sverige i dag visar
att det är tveksamt om biblioteksväsendet är så starkt
förankrat i den kommunala verksamheten att den kan
upprätthållas utan lagstiftning.
Människors intresse för sina bibliotek går inte att ta
miste på. Vid ett antal aktioner runt om i vårt land har
kampanjer för biblioteken rönt stor uppmärksamhet.
Genom olika aktioner har det också lyckats att för denna
gång förhindra en rad nedskärningar och nedmonteringar
av bokanslag, filialbibliotek och bokbussar. Sveriges
Författarförbunds initiativ till Nationalkampanjen Rädda
Biblioteken fick stöd av en stark folklig opinion. Bakom
kraven ''Stoppa biblioteksslakten'', ''Försvara de fria
boklånen'' och ''Stifta en svensk bibliotekslag'' stod också
en rad organisationer och föreningar.
Folkbiblioteken är en av grundstenarna i folkbildning,
kulturliv och kulturpolitik. De intar en absolut särställning
i det lokala kulturlivet för att stimulera läsandet, erbjuda en
fri tillgång till information, fungera som mötesplats för alla
och inte minst utgöra en resurs för utbildning på alla nivåer.
Till de samhällsinstitutioner som Sverige har all
anledning att vara stolta över hör de svenska
folkbiblioteken -- som finns utspridda över hela landet.
Årligen lånar 1 900
bibliotek ut drygt 90 miljoner böcker till
medborgarna i vårt land. Den fria bokutlåningen har gjort
det möjligt för var och en att söka sig kunskap och
information.
Folkbiblioteken är en nationell angelägenhet. Vi måste
värna om folkbibliotekssystemet och
fjärrlåneverksamheten. Kompetenskraven måste hävdas
och principen om avgiftsfria boklån fastslås. Ett väl
fungerande biblioteksväsende är en nationell tillgång.
Tidigare har det skett en expansion på
folkbiblioteksområdet. Under det senaste året har det dock
märkts en drastisk försämring inom biblioteksväsendet.
Kommunernas försämrade ekonomi medför svårigheter att
uppnå målen för folkbiblioteksverksamheten. Om årliga
försvagningar av folkbiblioteken får fortgå under en längre
period riskerar decenniers uppbyggnadsarbete att raseras. I
en situation då samhällsekonomin krymper finns det risk att
helhetssynen inom folkbiblioteksväsendet försvagas. En
nationell bibliotekspolitik måste upprättas. Bibliotekens
betydelse i samhället gör att deras skötsel inte kan
reduceras till enbart en kommunal angelägenhet.
Frågan om en bibliotekslag har prövats tidigare.
Förslaget har då avvisats med motivering att principen
gällande avgiftsfria lån är väl etablerad och att en lag är
obehövlig med tanke på biblioteksväsendets gynnsamma
utveckling. Vi har tidigare instämt i dessa påståenden. Vi
anser dock att så stora förändringar skett under senaste tid
att man nu bör utreda frågan om bibliotekslag. En
parlamentarisk utredning bör därför tillsättas med uppgift
att precisera målen för en nationell bibliotekspolitik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att precisera målen för en
nationell bibliotekspolitik.
Stockholm den 26 januari 1993
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)