med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)
Innehållsförteckning
1.
Inledning3 2.
Socialförsäkringssystemet4 2.1
Behovsprövade
barnbidrag5 2.2
Omläggning
av trafikförsäkringen5 2.3
Arbetsskadeförsäkringen5 2.4
Enhetliga
ersättningsnivåer6 2.5
Bidragsarbitrage6 2.6
Arbetslöshetsersättning7 3.
Biståndet7 4.
Flyktingpolitiken8 5.
Politiska
sektorn10 5.1
Partistöd10 5.2
Presstöd10 5.3
Organisationsbidrag11 5.4
Moms
på dagspress11 5.5
Politiska
utnämningar11 6.
Rationalisering
av statliga verk11 6.1
Arbetsmarknadsverket11 6.2
Statens
Invandrarverk12 6.3
SIDA12 6.4
Översyn
av övriga verk och myndigheter12 7.
Företagen
och jobben13 7.1
Riskkapitalet13 7.2
Investeringar
i Sverige13 7.3
Tillväxt13 7.4
Innovatörer
och entreprenörer13 7.5
Konkurser
m.m.14 7.6
Ny
arbetsmarknadspolitik ger riktiga jobb14 7.7
Svartjobb17 7.8
Turismen17 8.
Skatter17 8.1
Företagsbeskattning18 8.2
Semestermoms18 8.3
Matmoms18 8.4
Allmän
moms som efterfrågestimulator18 8.5
Fastighetsskatt19 8.6
Flyttskatt19 8.7
Taxeringsvärde
på fastighetsmark19 8.8
Miljöskatter19 8.9
Punktskatter19 8.10
Sänkt
grundavdrag för höginkomsttagare19 8.11
Totala
effekter20 9.
Räntesänkning20 10.
Bostadspolitik20 11.
Ekonomisk
brottslighet21 12.
Privatiseringen
-- hur går det?22 13.
Antag
Lindbeckkommissionens paket i riksdagen23 14.
Budgeteffekter
av Ny demokratis förslag -- exkl.
dynamiska effekter23
Hemställan24
1. Inledning
Nu gäller det för regering, riksdag och riksbank att sätta
krisen i centrum, att lägga tidigare låsningar åt sidan och
endast arbeta med konstruktiva lösningar. Den svenska
krisen är nämligen mycket djup. Budgetunderskottet är
västvärldens högsta.
Det gick ju bra att skylla alla möjliga obekväma beslut
på EG. Då borde det gå ännu bättre att skylla på just
Krisen.
Det som nu måste göras bör enligt vår uppfattning vara
kraftfullt trovärdigt en satsning på människans
initiativkraft och entreprenörskap rättvist
Politiskt ledarskap liksom en konstruktiv samverkan
mellan politikerna och riksbanken är nu nödvändigt.
När nu politikerna börjar vakna är det viktigt att
riksbanken också gör det och ändrar attityd. En låg ränta
är nämligen en förutsättning för att vi ska kunna ta oss ur
krisen.
De övergripande målen
De övergripande målen måste vara att få ner räntan och
få upp jobben. Den effektiva räntan som folk och
företag betalar respektive de riktiga jobben.
Eftersom bankräntorna är dubbelt så höga som
riksbanksräntan, så måste bankakutens arbete accelereras,
så att de absurda räntemarginalerna i banksystemet kan
trappas ner. Det måste gå fort. Utan ett fungerande
kreditsystem får vi inget fungerande näringsliv och därmed
inget återvunnet välstånd.
Ny Demokrati i politiken
Vårt val är att tillsammans med regeringspartierna
arbeta fram en förbättring av kompletteringspropositionen
enligt de riktlinjer som skisserats ovan.
Nedanstående åtgärder skulle lägga grunden för fortsatt
konstruktiva diskussioner Utgiftssänkningar
Satsningar på jobben och företagandet Skattesänkningar
avsedda att öka inhemsk efterfrågan och ge nya jobb En
justering av grundavdraget
Vid remissdebatten den 22 april, garanterade vi att
budgetförstärkningen verkligen kommer att beslutas i den
storleksordning som regeringen aviserat i
kompletteringspropositionen. Vi påpekade också att vi
kommer att argumentera för bättre lösningar.
I all blygsamhet hoppas vi att våra förslag bemöts med
respekt. Vi har nämligen alltsedan valrörelsen 1991 pekat
på exakt de problem som nu i förfärande takt aktualiseras
och också rekommenderat den sorts lösningar som nu
gradvis börjar accepteras av andra. Våra varningar om den
felaktiga valutapolitiken, och vår idoga argumentation för
sänkt ränta, stöds idag i mycket vida kretsar.
Ledarskap
Riksdag och regering skulle visa det ledarskap som idag
behövsgenom att sänka partistöd, presstöd och
organisationsstöd, genom att ta i med hårdhandskarna
mot politiska utnämningar, genom att ändra och
begränsa fallskärmsavtalen i den offentliga sektorn,
genom att tänka på vad som uppfattas som rättvist av
medborgarna och, genom att snabbast möjligt utarbeta
en konsekvent och framtidsinriktad ungdomspolitik.
Visst kan räntan sänkas
Om riksbanksfullmäktige visar att de finns Om
politiken är en trovärdig kombination av att gasa och
bromsa med rätt tidsperspektiv Om vi når politisk
stabilitet i riksdag (och regering!) Om inget återfall sker
till socialistisk skattepolitik Om Lindbeckkommissionens
förslag accepteras som långsiktig riktlinje Om
bankakuten snabbt tar nya och tuffa grepp på bankkrisen (t
ex tillgångsgaranti)...
Då går räntan ner ...
Efterfrågan behöver stimuleras
Ny Demokrati anser att efterfrågan måste stimuleras på
ett sätt som även ger jobb. Den privata konsumtionen är på
väg att falla med 4% -- kanske mer. Det privata sparandet
är plötsligt högst i världen! Undra på det, med den
osäkerhet och de absurda räntenivåer vi har idag.
Samtidigt som räntan bearbetas enligt ovan, måste vi ju
få igång efterfrågan. Det finns bara ett snabbverkande
medel och det är momssänkningen. Vi har rekommenderat
den s k turistmomsen som garanterat ger jobb och gör det
billigare för svenska folket att semestra i sitt eget land och
matmomsen som samtidigt sänker kostnaderna för de sämst
ställda. Dessutom vill vi avkräva regeringen ett löfte att
använda den allmänna momsen som krisregulator. Risken
är nämligen att hjulen stannar, konkurserna ökar och
sysselsättningen minskar i de flesta samhällssektorer
utanför exportindustrin. Detta får inte ske. Problemen
skulle växa Sverige över huvudet.
2. Socialförsäkringssystemet
Svenska politiker har utlovat en välfärd, garanterad av
socialförsäkringar, som är helt orimlig.
Arbetsmarknadsfondens skuldsättning ökar i raketfart,
ATP kommer inte att hålla osv. Vi har ett system där vi
betalar folk för att inte arbeta...
60% av befolkningen avlönas av den offentliga sektorn
eller av diverse försäkringskassor.
Ny Demokrati anser att bidrag är till för att hjälpa dem
som har det sämst ställt, eller som inte kan klara sig själva
på annat sätt. Miljonärer ska inte behöva barnbidrag.
Därför är det mycket enkelt att börja avbidragiseringen
genom att behovspröva barnbidragen.
Försäkringssystem bör vara just försäkringssystem, dvs
system där premierna kan täcka försäkringskostnaderna.
Detta gäller trafikskadeförsäkring, arbetsskadeförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring.
För att undvika fusk, eller s k bidragsarbitrage, måste
systemen göras enkla och överskådliga och
ersättningsnivåerna vara lika.
2.1 Behovsprövade barnbidrag
Ny Demokrati har motionerat om en total reformering
av familjepolitiken. Det nuvarande systemet är för dyrt och
gynnar höginkomsttagare på de andra skattebetalarnas
bekostnad. På kort sikt finns det dock en självklar
besparingsmöjlighet, nämligen behovsprövade barnbidrag.
Inga bidrag bör utgå till familjer med höga inkomster. Det
gäller såväl barnbidrag som andra typer av bidrag.
Regeringen har beräknat kostnaderna för barnbidragen
till ca 17 miljarder. Vårt förslag är att man behovsprövar
barnbidragen så att fullt bidrag utgår till barnfamiljer med
inkomster upp till ca 320 000 kronor. Denna gräns är vald så
att inga betydande marginaleffekter skall uppstå (en familj
med 3 eller fler barn kan få bostadsbidrag ända upp till en
inkomst på ca 320 000 kronor).
Vid en hushållsinkomst på 500 000 kronor utgår inget
bidrag. I intervallet däremellan sker en kontinuerlig
avtrappning. Detta skulle, enligt Finansdepartementets
beräkningar, ge en besparing på 3 miljarder kronor.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
Behovspr.bidrag
3,0
3,0
3,0
--
Successivt inför
av ny familjepol
--
7,0
12,0
21,0 2.2
Omläggning av trafikförsäkringen
Genom att lyfta över ansvaret för trafikolycksfall från
den allmänna sjukförsäkringen till trafikförsäkringen blir
försäkringsbolagen mer intresserade av rehabilitering och
trafiksäkerhet. Stat och landsting sparar minst 6 miljarder i
minskade kostnader i sjukförsäkringen och sjukvården och
samhällskostnaderna minskar även totalt sett.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
1,0
3,0
6,0
6,0 2.3
Arbetsskadeförsäkringen
Enbart livräntorna i systemet kostar ca 5 miljarder kr per
år. Nivån bör sänkas från 100% till 80%.
Vidare bör man:Strama upp definitionen på
arbetsskada ytterligare, dvs skärpa bevisregeln, eller inrätta
en lista på sjukdomar som bör godkännas. Förebilder till en
sådan lösning finns i många andra länder.Göra om
beräkningen av livräntorna så att de bättre svarar mot en
normal och skälig inkomst. Idag kan man dubbeljobba en
kortare tid och sedan i extremfall få livslång livränta
beräknad på dubbel lön.Privatisera försäkringen.
Genom en privatisering införs en vilja och ett ansvar för att
systemet skall gå ihop, något som idag saknas.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97(enbart på sänkning av livräntenivåerna)
vid 80%-nivå
1,0
1,0
1,0
1,0 2.4
Enhetliga ersättningsnivåer
Regeringen har påbörjat ett arbete mot mer enhetlighet
i ersättningsnivåerna, men helhetsgreppet saknas
fortfarande. I systemet finns kvar inslag som uppmuntrar
människor att bidragsoptimera.
Ersättningsnivåerna vid frånvaro från arbete skall vara
enhetliga, oavsett om orsaken till frånvaron är exempelvis
sjukdom, arbetsskada, tillfällig vård av barn, lönegaranti,
smittbärarpeng eller beredskapsarbete. Även
Lindbeckkommissionen betonar vikten av enhetliga nivåer.
Regeringen bör därför snarast återkomma med ett förslag
på detta område.
Lönegarantin är fortfarande föremål för omfattande
bedrägerier och snedvrider konkurrensen till nackdel för
hederliga företagare. Taket bör därför sänkas ytterligare
från 100 000 kr till 50 000 kr och utgå i maximalt 3 månader.
Det nuvarande socialförsäkringssystemet inbjuder
genom sin konstruktion till otillbörligt utnyttjande. Man
kan optimera sina bidrag från olika försäkringar eftersom
dessa utdelas utan någon inbördes kontroll, s.k.
bidragsarbitrage. Svenskens moral har eftersatts och många
drar sig inte för att uppge falska uppgifter. Detta måste
kunna beivras, då det egentligen inte är annat än rent
bedrägeri.
Märk att statens pengar är våra skattepengar. Det är inte
självklart för alla. Staten bör starta en folkkampanj som
syftar till att höja moralen, så att folk i större utsträckning
inser vilken betydelse det har för skattetrycket. Blotta
vetskapen om att kontroll sker, kan sannolikt minska
fusket.
Skattebetalarnas inkomstöverföringar till hushållen
uppgår till 380 miljarder kronor varav ca 130 miljarder i
kategorier som är särskilt utsatta för fusk. Det behövs en
bättre samordning. En försiktig bedömning ger vid handen
att ca 10% av de fuskkänsligaste transfereringarna, eller 13
miljarder kan sparas genom att upprätta ett allmänt register
för utdelade understöd och ersättningar. Det skall till
exempel inte vara möjligt att uppbära statlig lönegaranti
eller arbetslöshetsunderstöd och sjukpenning samtidigt.
Registret bör vara sekretessbelagt och bara kunna användas
i syfte att uppdaga fusk. Vid upptäckt av misstänkt
bidragsfusk skall frågan överlämnas till behörig myndighet
för åtgärd.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
2,0
5,0
10,0
13,0 2.6
Arbetslöshetsersättning
Arbetslöshetsförsäkringen måste reformeras. En
tänkbar modell är enligt följande:Statligt grundskydd
maximalt 300 dagar. Beloppet bestäms av riksdagen. 5
karensdagar.Obligatorisk privat försäkring. Tecknas av
arbetsgivare. Täcker skillnaden mellan grundskyddet och
till 75% av lönen upp till vad som motsvarar en årslön på
7,5 basbelopp. Max 300 dagar och 5 karensdagar.Frivillig
privatförsäkring. Denna försäkring tecknas av den enskilde
själv -- om han/hon vill försäkra sig mot inkomstbortfallet
över 75% samt ev förlänga de 300 dagarna.
3. Biståndet
Sverige har givit cirka 250 Mdr i bistånd till s k u-länder.
Trots att det ena projektet efter det andra avslöjas och trots
att mottagarna bevisligen varit höggradigt korrumperade
och köper vapen för många gånger mer än u-hjälpen,
kvarstår den svenska biståndspolitiken i stort sett
oförändrad.
Det är en skandal att ha kvar denna ineffektiva,
motsägelsefulla och även för mottagarländerna direkt
skadliga biståndsverksamhet. Biståndet har blivit en
apparat i sig självt. Ett etablissemang med stora fonder.
Hela affärsidén är barock. Den svenska regeringen tar inte
reda på vilka länder som ska hjälpas eller varför. Man
fastställer att biståndsbyråkraterna måste göra av med cirka
1% av BNI (f n 14,5 Mdr).
Det kan vara farligt att dra ned på utgifter som samtidigt
minskar den inhemska efterfrågan. Då kan hjulen stanna i
Sverige. Just därför är det illa administrerade, och vårdslöst
hanterade, biståndet en perfekt besparingspost.
Den biståndspolitik vi förordar innebär en stor
förändring jämfört med den som bedrivits hittills. Den
förordar en utveckling som bygger på mottagarlandets egna
ekonomiska, sociala och kulturella strukturer. Den betonar
mottagarlandets eget ansvar. Den tar fasta på att de
nödvändiga förändringarna i biståndsländerna bara kan
åstadkommas genom de enskilda människornas egna
kunskaper, initiativ och vilja. Och den ser
kunskapsöverföringen, inte överförandet av pengar, som
det avgörande medlet för utveckling.
Allt bistånd bör föras samman under ett och samma
anslag. Detta anslag skall innefatta det totala biståndet
inklusive stödet till Baltikum och Östeuropa. Sveriges
långsiktiga biståndsmål fastställs till 0,7 % av BNI --
samma som antagits av FNs medlemsländer.
I dagens kärva ekonomi bör dock biståndet
halveras till knappt 7,2 miljarder, vilket motsvarar
drygt 0,5 % av den svenska bruttonationalinkomsten
(BNI). Vi föreslår en radikal omorientering av biståndets
administration och prioriteringar -- ett lägre bistånd
behöver inte betyda ett sämre bistånd.
Vi vill prioritera biståndet till Baltikum och Östeuropa
och föreslår en höjning av anslaget till 2 miljarder. Vi
föreslår dessutom en export- och
investeringskreditgarantiram på 4 miljarder -- en
fyrdubbling i förhållande till regeringens förslag.
Programländertanken bör avskaffas och ersättas med ett
renodlat projekttänkande. Detta skall bestå av
katastrofhjälp, hjälpsändningar, flyktinghjälp,
familjeplanering m m. För detta ändamål föreslår vi
inrättandet av en operativ biståndsmyndighet som ersätter
den samordning som nu sker inom SIDA, BITS, Swedecorp
m fl mindre myndigheter. I den operativa
biståndsmyndigheten skall ansvaret för Sveriges alla
bilaterala biståndsinsatser ligga, samt dessutom
koordinering av enskilda och frivilliga organisationer. Totalt
bilateralt bistånd ca 3 miljarder.
De multilaterala anslagen är på många håll orimligt höga
i förhållande till Sveriges storlek. Dessa bör ses över och
prioriteras. UD bör ha det samlade ansvaret för samtliga
multilaterala anslag som idag finns spridda på en rad
departement och på SIDA. Totalt multilateralt bistånd ca 2
miljarder.
Sverige bör ej ge bidrag till skuldlättnadsåtgärder för att
andra långivare skall kunna få sina fordringar betalade!
Riks.
NyD
Besparing
med NyD:s
förslag
Multilateralt bistånd
3,1
1,8
1,3
SIDA-anslag
6,7
2,5
4,1
Andra biståndsprogram
1,8
0,6
1,2
(BITS m m)
Adm. av biståndsprog. m m
0,4
0,2
0,2
Baltikum och Östeuropa
0,9
2,0
--1,1
Totalt
12,9
7,1
5,8
Med våra förslag till förändringar och rationaliseringar
av biståndet blir besparingen ca 5,8 miljarder kronor.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
5,8
5,8
5,8
5,8 4.
Flyktingpolitiken
Ny Demokrati har vid upprepade tillfällen påtalat hur
felaktig flyktingpolitiken varit. För drygt ett år sedan
varnade vi för organiserad chartertrafik av ekonomiska
flyktingar. För någon månad sedan bekräftade förra chefen
för Invandrarverket under ett utskottsförhör att vi haft rätt
i vår kritik. Regeringens flyktingpolitik att vänta i fyra
månader med att införa visering för Serbien och
Montenegro kostade skattebetalarna 4,5 Mdr i form av
onödiga förläggningskostnader.
Riksrevisionsverket påtalar att det finns betydande
utrymme för Invandrarverket att förbättra
kostnadseffektiviteten i förläggningsverksamheten. Vi
påstår att det går att spara långt mer än vad
Riksrevisionsverket angivit.
F d JO, Per-Erik Nilsson, har gjort en partiell översyn av
utlänningslagen (SOU 1993:24) och gör en mycket kritisk
granskning av begreppet ''Ny ansökan''. Han föreslår också
att lagakraftvunna utvisningsbeslut ska hanteras av en
förvaltningsdomstol -- kammarrätten -- i stället för av
Statens Invandrarverk. Per-Erik Nilsson föreslår även vissa
ändringar inom rättshjälpssystemet som leder till
besparingar.
Men vad görs? Flyktingpolitiken sopas under mattan.
Den är farlig att tala om, ty då kan regeringen spricka.
Den är nödvändig att tala om, menar vi, och den är
nödvändig att ändra. Flyktingar som får asyl blir ofta
långtidsarbetslösa. De sociala påfrestningarna är
uppenbara på många ställen där flyktingförläggningar finns.
Det går inte att gömma flyktingpolitiken i en utredning,
som ska vara klar i mars 1995. Det som sker -- sker nu.
Många åtgärder måste vidtagas omgående -- inte skjutas på
framtiden i avvaktan på den parlamentariska kommitténs
ställningstaganden.
Självklara åtgärder som måste vidtas snarast inkluderar
strikt begränsning till konventionsflyktingbegreppet, strikt
begränsning av anhöriginvandringen till att endast omfatta
make/maka och deras barn, införande av skärpta
viseringsregler samt kraftfulla åtgärder mot illegalt
asylsökande.
Människor som p g a inbördeskrig, svält och arbetslöshet
är på flykt måste hjälpas i sitt närområde. Vi hjälper
mångdubbelt fler -- officiellt talar man om 11 gånger fler --
genom att sätta in internationell hjälp i de drabbades
närområde i stället för att låta dem komma hit.
Dessutom bör följande åtgärder vidtas:
Invandrarverkets asylprövningstid bör snarast möjligt
nedbringas till högst tre månader.
Avdrag på dagbidraget ska göras om någon inte deltar i
anbefallt arbete, uteblir från svenskundervisning eller
undanhåller sig från utredning.
Utländska medborgare ska vid allvarlig kriminalitet och
vid upprepad mindre allvarlig kriminalitet utvisas.
Schablonersättningen till kommunerna bör sänkas med
20%.
Vid utvisning samt vid utlandsboende ska pension och
andra socialförsäkringsförmåner upphöra.
Asylsökande och flyktingar ska betala vanlig
patientavgift för sjuk- och tandvård.
För att minska socialbidragskostnaderna bör reglerna
ändras så att utländska medborgare under sina första 2 år i
Sverige endast erhåller 80% av socialbidragsnormen.
Samhällets kostnader för hemspråksundervisningen bör
slopas.
Den nationalekonomiska resurs som finns i form av
outnyttjade kommunala bostäder måste utnyttjas.
Dygnskostnaden kan härigenom reduceras väsentligt.
Kontinuerlig granskning bör göras av Invandrarverkets
verksamhet och kostnader.
En flyktingminister bör syssla med flyktingfrågor på
heltid.
Det politiska systemet beviljar sig självt enorma belopp.
Vi tror inte att skattebetalarna, som är politikernas
arbetsgivare, vill ha det så.
De politiska partierna får, inklusive gratislokaler,
gratisresor och annan uppbackning, ungefär 1 Mdr/år!
Presstödet, som även det är politiskt, är ungefär 0,5
Mdr/år.
Momsbefrielse för dagstidningar handlar om 1,5 Mdr
och har nu äntligen observerats av regeringen.
Organisationsbidragen, som alls icke bara går till idrott
och handikappade utan tvärtom till en nästan oändlig
samling mottagare, är en politisk smörjelse som både kan
och måste avvecklas.
Politiska utnämningar kostar kanske ingenting på
papperet, men kan kosta hur många miljarder som helst i
praktiken. Kompetens, och ingenting annat än kompetens,
måste vara vägledande när man tillsätter chefer för stora
verksamheter, som sysselsätter tusentals människor och
använder eller distribuerar väldiga belopp.
Fallskärmsavtalen är avslöjade och det finns enkla
recept för att komma till rätta med denna avart av solidarisk
lönepolitik inom den offentliga sektorn.
5.1 Partistöd
Partistödet är oskäligt stort. Genom sin utformning och
omfattning cementerar partistödet den rådande politiska
maktstrukturen. Vi anser att stödet bör sänkas till hälften
över en treårsperiod; för budgetåret 1993/94 till 80%, vilket
för det statliga stödet innebär en besparing med 28 miljoner
kr.
5.2 Presstöd
Vi föreslår att stödet till dagspressen avvecklas under en
treårsperiod med en 30-procentig början budgetåret
1993/94. Istället för 503 milj kr förslår vi 352 milj kr i
presstöd till dagstidningarna och till Presstödsnämnden en
minskning av anslaget med 0,8 milj kr till 4,5 milj kr. Den
sammanlagda besparingen blir 150 milj kr.
5.3 Organisationsbidrag
Uppskattningsvis uppgår organisationsbidragen totalt
till c:a 13 miljarder. En ordentlig kartläggning av utgående
organisationsbidrag är nödvändig! Vi föreslår att
organisationsbidragen skärs ned med 20% -- 20% -- 10%
över en treårsperiod.
5.4 Moms på dagspress
För dagstidningarna gäller att den ingående momsen får
dras av, men moms på försäljningen behöver inte tas ut.
Denna förmånliga särbehandling innebär ett förtäckt
presstöd. Vi föreslår att tidningarna fr o m det kommande
budgetårsskiftet blir skyldiga att betala moms. Det
beräknas ge en budgetförstärkning med 1,5 miljarder
kronor och sammanfaller såvitt vi förstår med regeringens
kompletteringsproposition.
5.5 Politiska utnämningar
Det är samhällsekonomiskt slöseri att tillsätta viktiga
chefsbefattningar enbart på politiska meriter. Att vara chef
fordrar chefskompetens och ledaregenskaper. Det är
skattebetalarnas pengar det handlar om, och när det gäller
bolag och statliga verk, där man bollar med miljarder, krävs
affärsmässighet. Ny Demokrati föreslår därför att
tjänsterna ifråga tillsätts på samma sätt som i det privata
näringslivet, dvs genom utannonsering av tjänsten och ett
urval bland dem som innehar erforderlig kompetens.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
(Halverat partistöd, avvecklat
presstöd och nedskärning
av organisationsbidrag)
2,8
5,6
7,1
7,1
(Moms på tidningar
1,5
1,5
1,5
1,5)
6. Rationalisering av statliga verk
Statliga verk och myndigheter sysselsätter ett stort antal
byråkrater, kanaliserar mycket stora summor och har
tiotusentals anställda. Vi menar att Arbetsmarknadsverket,
lika väl som Statens invandrarverk och SIDA, kräver en
omgående och genomgripande översyn. Det finns mycket
starka skäl att tro att ett utbrett slöseri pågår, att
organisationerna inte är organiserade för att handha de
belopp som numera flyter genom dem.
Enbart arbetslöshetsrelaterade kostnader närmar sig nu
100 Mdr/år!
Staten måste föregå med gott exempel och snabbt,
kritiskt och professionellt granska sin egen verksamhet.
6.1 Arbetsmarknadsverket
I en tidigare lagd motion,(92/93:A268), presenterar Ny
Demokrati detaljerade förslag om hur en total översyn av
arbetsmarknadsverket och dess verksamhet omgående bör
göras, i syfte att rationalisera, effektivisera och förenkla det
nuvarande systemet, som uppenbarligen inte fungerar
tillfredsställande.
Vi anser att varken Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
LAN eller AMI behövs. Därför föreslår vi att de läggs ner
och att deras ansvar delegeras till
Arbetsmarknadsdepartementet och de resursförstärkta
arbetsförmedlingarna.
Besparingsmöjligheterna uppskattas till cirka en halv
miljard kronor.
6.2 Statens Invandrarverk
Statens Invandrarverk måste bantas, rationaliseras och
effektiviseras. Kompetensen måste höjas och SIV måste bli
bättre på att förhandla och göra affärer. De genomgripande
förändringar vi föreslår beträffande flykting- och
invandrarpolitiken kommer bl a att leda just till stora
administrativa besparingar.
6.3 SIDA
Ny Demokrati anser att ansvaret för allt svenskt statligt
bistånd skall ligga på en operativ myndighet. SIDA, BITS
och SWEDECORP samt en del mindre myndigheter inom
biståndsområdet bör därför läggas ihop i en ny operativ
enhet (jfr motion 92/93:U266).
Biståndet får inte ätas upp av en tung och dyr
administration. Därför måste stora nedskärningar och
rationaliseringar göras. En liten och effektiv
administration, med konkreta resurser och kvalificerad
personal, kan uppnås genom samarbete mellan frivilliga och
enskilda organisationer, näringslivet, värnpliktiga och
arbetslösa. Här finns stora besparingar att göra. Redan för
bå 93/94 bör kostnaderna kunna halveras till ca 150 miljoner
kronor.
6.4 Översyn av övriga verk och myndigheter
Staten ska enligt Ny Demokratis uppfattning bara
bedriva sådan verksamhet som det är absolut nödvändigt att
just staten har hand om. Den offentliga verksamheten bör
därför kunna minska till ungefär den omfattning den hade
1960. Antalet verk, myndigheter och offentliganställda
måste därför kraftigt bantas. Det kan ske på olika sätt, t ex
genom att verksamhet upphör, privatiseras, sammanslås,
rationaliseras, utsätts för ändrad medelsanvisning och
lagändringar. Dessutom måste staten överhuvudtaget
minska sitt engagemang i företag och verksamheter som
staten helt eller delvis äger eller bidrar till genom olika
stödformer.
En rationaliseringskommission bör tillsättas, med
uppgift att utreda och föreslå vilka verk och myndigheter
som ska avvecklas och i övrigt administrera
avvecklingsverksamheten samt även komma med förslag till
tjänsteindragningar och rationaliseringar (jfr motion
92/93:Fi211).
Besparing (Mdr kr)
93/94
94/95
95/96
96/97
AMV
0,5
0,5
0,5
0,5
SIV (se kap 4)
SIDA
0,15
0,15
0,15
0,15
Övriga verk/mynd 1,0
6,0
11,0
Summa
0,65
1,8
6,8
11,8 7.
Företagen och jobben
Banksystemet fungerar inte. Små och medelstora
företag, som alla talar så väl om, har mycket svårt att få
krediter. Riksbankens penningpolitik har varit direkt
förödande för företagsamheten i Sverige.
7.1. Riskkapitalet
Det riskkapitaltillskott som beslöts i samband med
avveckling av löntagarfondsmedeln i juni 1992 ser ut att till
största delen missbrukas för andra ändamål.
Regeringen måste utnyttja sitt ägarinflytande för att
ändra både bolagsordning och ägarförhållanden i
riskkapitalbolagen och de s k portföljföretagen Atle och
Bure.
7.2 Investeringar i Sverige
Investeringar i Sverige ligger nu oerhört lågt.
Maskininvesteringarna är lägre än i Indien räknat per
capita. Vi behöver investeringar för jobben och för en
kommande högkonjunktur. Ett investeringsavdrag på 30%
för 1993 (93/94 vid brutet räkenskapsår) är ett enkelt sätt att
dra igång investeringar.
För att ytterligare stimulera investeringsviljan, föreslår
vi ett startavdrag i form av en engångsavskrivning på
maskiner m m upp till 200.000 kronor.
Effekterna av föreslagna avdrag är svårberäknade men
kan uppskattningsvis ligga på 1 miljard. Till detta kommer
enorma positiva dynamiska effekter.
7.3 Tillväxt
I samband med att svenska företag framskjuter sina
positioner i framförallt Central- och Östeuropa, uppstår en
kraftigt ökad efterfrågan på investeringskrediter. Därför
anser vi att en fyrdubbling bör göras av regeringens
garantibelopp till 4 Mrd kronor.
Exportkreditnämnden (EKN), har fått tillstånd att
utfärda exportkreditgarantier till max 70 miljarder kronor.
Ny Demokrati anser att beloppet ska höjas till 100 Mdr bl a
med hänsyn till den intensifierade exportdrive som svenska
företag kommer att göra med anledning av den 20-
procentiga devalveringseffekten.
Nyd accepterar inte att de s k u-krediterna enbart kan
ges till vissa u-länder. Vi anser att OSS-staterna och
baltstaterna fritt ska kunna ansöka om dessa krediter, trots
att dessa länder inte rubriceras som u-länder.
Framförallt måste såväl u-krediter som
exportkreditgarantier i högre grad än tidigare kanaliseras
till småföretagen!
7.4 Innovatörer och entreprenörer
I ett skede där landet ropar efter idéer och åtgärder som
kan främja den industriella tillväxten, måste bättre
förutsättningar skapas för enskilda uppfinnare och små
innovationsföretag att ta fram och utveckla nya idéer och
produkter som kan skapa fler arbetstillfällen.
Ny Demokrati har redan föreslagit att 100 Mkr av
Industri- och nyföretagarfonden används enbart för att
finansiera innovationer (jfr motion 92/93:N280).
Innovationsfondens medel ska göras disponibla för
marknaden genom av Utvecklingsfonden administrerade
produktråd. Dessa bör etableras i samarbete med lokala
sakkunniga från olika verksamheter inom näringslivet och
en representant från Sveriges Uppfinnarförening.
Produktrådets uppgift blir att fungera som ett kompetent
bollplank för uppfinnare och besluta om bidrag eller lån i
olika etapper av en produktutveckling fram till en
företagsetablering, då riskkapitalbolagen eller annan
lämplig samarbetspartner kan ta över.
7.5 Konkurser m m 1992
gick 22 000 företag i konkurs. Det var en ökning
med 20% sedan 1991. Sverige behöver fler företag --
inte färre. I konkursernas spår följer arbetslöshet och
kapitalförstöring.
Ny Demokrati föreslår därför att tre förändringar av
konkurslagstiftningen snarast införs, som en temporär
krisåtgärd, i avvaktan på ett mer permanent lagförslag.
För det första skall företag som kan klara sig ges bättre
förutsättningar. Vi föreslår därför att prioriterade
fordringsägare vid konkurser bara skall erhålla 75% av sin
totala fordran. Detta skulle leda till att bankerna skulle vara
mindre benägna att sätta sina kunder i konkurs.
I syfte att förhindra den s.k. dominoeffekten, bör
leverantörer förmånsprioriteras och skatter göras
oprioriterade. Vid de 22 000 konkurserna 1992, var
leverantörsförlusterna 25 miljarder.
Slutligen bör de företag som drabbas av konkurs p.g.a.
någon annans konkurs kunna nyttja någon form av
konkursgaranti eller räntefria lån.
7.6 Ny arbetsmarknadspolitik ger riktiga jobb
Underskottet i arbetmarknadsfonden beräknas nästa år
bli 60 miljarder kronor!!! Arbetsmarknadsfonden redovisas
inte i budgeten. Vi menar att det vid presentation av
budgeten bör fästas större tonvikt vid upplåningsbehovet,
som är det bästa begreppet för helheten i den svenska
ekonomin.
Arbetsrätten
Våra anställningsformer och s k trygghetslagar är helt
otidsenliga. Vi håller på att dela upp svenska folket i
arbetsägare och arbetslösa. Till de senare hör, med
matematisk nödvändighet, ungdomarna. Sist in, först ut,
gör livet minst sagt osäkert för dem som är vår framtid.
Generationsmotsättningarna kan öka och anledningen
döljer sig bakom vackra ord som solidarisk lönepolitik,
anställningstrygghet och arbetsrätt.
Fackets makt
Minska fackets makt. Många goda företagsidéer har
stupat på fackliga villkor. Öka i stället makten för den
enskilde.
Förhandlingsbart anställningsstöd
Ersätt det nuvarande krångliga systemet med olika
stödformer, med ett enda anställningsstöd till
arbetsgivarna, som är förhandlingsbart i både tid och
procent. Det leder till mindre byråkrati för alla inblandade
och leder till att ett stort antal riktiga jobb skapas.
Ungdomspraktik
Ungdomspraktikplatserna lär enligt uppgift ha lett till att
ca 12 000 ''riktiga'' jobb förlorats. Fusk har förekommit. Ny
Demokrati anser att ungdomspraktiken bör ändras så att
företagarna får betala en viss del av lönen (på ca 50 kr/h),
exempelvis 2 500 kronor totalt i månaden per ungdom.
Detta skulle -- räknat på 100 000 jobb -- innebära en
besparing för staten på ca 3 Mdr kronor. I kombination med
detta föreslår vi att provanställningen för just
ungdomsgruppen mellan 18 och 25 år bör förlängas tillfälligt
till att avse 18 månader. Många ungdomar skulle få riktiga
jobb med allt vad det innebär av utveckling, självkänsla etc.
Utbildning och lärlingssystem
Arbetsmarknadsutbildning är nödvändig och regeringen
har många idéer. Dessvärre vågar väl ingen tro att det finns
ens en rimlig effektivitet i det jättelika pådraget. På sikt är
det säkert lönsammare och rimligare att införa
lärlingssystem som gör att det blir meningsfullt för
ungdomar att utbilda sig och att arbeta.
Det svenska systemet med att administrera all
yrkesutbildning i offentlig regi t ex AMS och på Komvux är
dyrt och ineffektivt. I ett lärlingssystem som det vi föreslagit
ansvarar staten för den teoretiska utbildningen och för delar
av kvalitetskontrollen (jfr motion 92/93:Ub499). I övrigt
organiseras och bekostas utbildningen av företagen.
Utbildningen blir mer verklighetsanpassad och tusentals
ungdomar skulle få meningsfull utbildning.
Vad gäller arbetsmarknadsutbildningen, menar vi att
stora besparingar kan göras genom att integrera
utbildningen i företagens egen utbildning.
Företagsutbildning kostar mindre än hälften av vad
nuvarande arbetsmarknadsutbildning kostar, bl a genom att
man kan utnyttja företagens lokaler, maskinpark och
administration. Arbetsmarknadsutbildningen ska
naturligtvis vara meningsfull och leda fram till riktiga jobb!
Arbetslivsutveckling (ALU)
Arbetslivsutveckling (ALU), som den är utformad idag,
inbjuder till fusk. ALU ska istället anordnas av
arbetsförmedlingar, kommuner och näringsliv som
tillsammans, i kommunal regi bildar exempelvis någon form
av ''näringspolitisk stiftelse''. Det innebär en huvudman,
mindre krångel, snabbare hantering och mindre byråkrati
(jfr motion 92/93:A229).
ALU ska vara tillgänglig för alla arbetslösa. Inte bara för
dem som uppbär A-kassa eller KAS.
Inom den offentliga sektorn såväl som näringslivet finns
resurser i form av lokaler, maskiner etc som exempelvis
kvällstid står outnyttjade. Dessa skulle kunna utnyttjas för
ALU-projekten. Detta bör ALU-deltagarna ställa upp på,
även om det innebär obekväm tid etc.
Ett stort problem med ALU är att det kan snedvrida
konkurrensen. Det är också för lätt att erhålla ALU-
pengar. Innan ett ALU-projekt påbörjas, bör därför ovan
nämnda huvudman bedöma att projektet ifråga inte menligt
inverkar på redan etablerad företagsverksamhet och därvid
leder till snedvriden konkurrens.
Starta-eget-bidrag
Som en särskild form av arbetsmarknadsutbildning finns
starta-eget-bidragen. Dessa bidrag ska användas optimalt
på såväl nya som existerande företag.
Särskilda insatser
Regeringen vill satsa 151 miljoner på
arbetsmarknadsinsatser för flyktingar och invandrare och
anger som skäl till varför detta behövs främst bristfälliga
kunskaper i svenska. Vi motsätter oss detta och menar att
flyktingar och invandrare ska lära sig svenska inom ramen
för befintliga utbildningsinsatser.
Vad gäller starta-eget-bidrag nämns flyktingar och
invandrare som ''prioriterad'' grupp. Detta motsätter vi oss
bestämt.
Skatteavdrag för reparationer och tillbyggnader
Ny Demokrati anser att regeringens förslag, att medge
ett skatteavdrag på 30 % av arbetskostnaderna, för
egnahemsägare som låter utföra reparationer och
tillbyggnader, är ett steg i rätt riktning.
För att skapa ytterligare arbetstillfällen, föreslår vi dock
att skatteavdrag får göras fullt ut, för såväl arbetskostnader
som material, ända upp till ett basbelopp. Avdragsrätten
bör tidsbegränsas, så att arbetet måste vara slutfört senast
den 30 juni 1995.
Egnahemsägarna står för 60 % av boendet och vi
beräknar att vårt förslag skulle leda till ca 8.000--10.000 nya
jobb. Dessutom skulle den svarta sektorn minska.
ROT-satsning i skolorna
Andra halvan av 1993 ser ut att bli mycket mörk för
byggbranschen. Trots beslutade ROT-åtgärder bedömer
AMS att arbetslöshetstalen kommer att uppgå till 35 % vid
årsskiftet 93/94. Den omfattande omställning som måste ske
i byggbranschen försvåras av det alltigenom dystra
arbetsmarknadsläget. De stora systemförändringar som
sker med främst neddragningar av bostadssubventionerna
bidrar till att dra ned produktionen under en
anpassningsperiod.
Skolan är vår största arbetsplats. Regeringen har
ambitionen att vi ska få världens bästa skola. Då kan den
inte se ut hur som helst. Vi föreslår att staten ger ett
tillfälligt investeringsbidrag till reparation och ombyggnad
av skolor. Staten står för högst 30 % av reparation och
ombyggnadskostnader upp till en total volym om 10
miljoner per skola. Totalkostnaden för dessa åtgärder
begränsas till högst 1 miljard kronor för staten. Reglerna
bör utformas så att de överensstämmer med reglerna för
reparation och underhåll för kommunala lokaler i det
tidigare beslutade ROT-programmet. Tidsbegränsning
kommer således att gälla så att arbetet måste vara påbörjat
senast 1 juli 1994 och slutfört senast 30 juni 1995.
7.7 Svartjobb
Svartjobben, finns de?? Javisst finns de i mängd, om än
ej på pappret. Var finns kvittot på svarta affärer? Ett sätt
att få bort svartjobben är att göra vanligt, hederligt arbete
lönsamt och att göra det meningsfullt för privata
arbetsgivare att få kvitton på beställda arbeten.
7.8 Turismen
Sänkt ränta betyder jobb. Det vet alla. Sänkt skatt kan
snabbt få samma effekt. Turistmomsen drar teoretiskt in
cirka 2 Mdr/år. Eftersom turism är oerhört priskänslig
skulle en kraftig sänkning av turistmomsen kunna ge
10.000--20.000 nya jobb inom en näring som just tappat
cirka 30.000 arbeten och genomlidigt tusentalet konkurser.
Genom deprecieringen av den svenska kronan har turismen
blivit en stor möjlighet för Sverige. Nu gäller det att ta den
möjligheten, inte att avfärda förslagen om konstruktiva
åtgärder med att det ändå ser litet bättre ut än förra året.
Turismen är, globalt sett, den snabbast växande av alla
industrier. Sveriges förutsättningar borde vara utsökta!
Ny Demokrati förespråkar ett lägre skattetryck. Det
nuvarande höga skattetrycket i Sverige verkar hämmande
på individernas och därmed landets totala ekonomi. Det
höga skattetrycket i Sverige jämfört med vår omvärld har
också lett till ett omfattande skattefusk.
Riksrevisionsverket beräknar att staten förlorar minst 40
miljarder p g a skattefusket och i samband med de många
konkurserna.
Krisen i Sverige beror till stor del på den alltför stora
offentliga sektorn och på de stora utgifterna i
transfereringssystemet. Detta i kombination med att alltför
höga skatter belastar den krympande privata sektorn hårt.
För att komma till rätta med problemen och skapa
utrymme för strategiska skattesänkningar, föreslår Ny
Demokrati stora nedskärningar i statens utgifter bl.a. i
transfereringssystemet, biståndet, flyktingpolitiken och i
den politiska sektorn.
8.1 Företagsbeskattning
Ny Demokrati har konsekvent påpekat att det är
nyföretagandet som är ekonomins spjutspets mot framtida
välfärd. Det är i småföretagen som de nya möjligheterna
och jobben finns. För att få fart på de välståndsskapande
krafterna och för att få nya företag att etablera sig i ökad
omfattning är det nödvändigt med en rimlig skattenivå och
skatteregler som stimulerar till investeringar.
Ny Demokrati har tidigare föreslagit förenklingar samt
omfattande skattesänkningar för småföretagen så att vi får
en mera neutral företagsbeskattning. I motion
1992/93:Sk362 har vi sålunda lämnat utförliga förslag. En
del av förslagen läggs nu fram för förnyad behandling.
* Skatteminskningar för småföretagare. --5,2Mdr 8.2
Semestermoms
NUTEK redovisar i en rapport den 3 oktober (R
1992:53), att sedan turistmomsen infördes, har Sverige
tappat en stor del av turistomsättningen till andra länder.
Istället för att dra in beräknade 4,2 miljarder, fick
statskassan 2,4 miljarder kronor. Samtidigt tappade man i
negativa dynamiska effekter omkring 8 miljarder i ökade
arbetslöshetskostnader och minskade skatteintäkter på
andra håll. Nu blir visserligen kostnadsläget lägre för
utländska turister i och med försvagningen av den svenska
kronan, men vi anser att det fortfarande finns stora och
positiva dynamiska effekter på att sänka turistmomsen och
därigenom ge en signal till omvärlden, om att vi inte bara är
ett vackert, utan också billigt, land att turista i. Därför
föreslår vi en momssänkning inom turismen från nuvarande
21 procent, till 12 procent på hotell och restauranger och till
9 procent inom persontransporterna.
Denna sänkning ger en statisk inkomstminskning på
omkring 1,5 miljarder kronor, men kommer enligt vår
mening att leda till stora positiva effekter på statsbudgeten
genom bl a minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter.
* Sänkning av turistmomsen från 21 till 12 resp 9
procent. --2,4Mdr 8.3
Matmoms
När man stryper medborgarnas ekonomi genom stora
nedskärningar i transfereringssystemet m m uppstår en risk
för att konsumtionen stryps så hårt att ytterligare företag
slås ut, med ökad arbetslöshet som följd.
Ny Demokrati föreslår därför en rejäl momssänkning på
livsmedel, från nuvarande 21 procent till 9 procentenheter.
Detta kostar statskassan statiskt omkring 12 miljarder.
Nettobortfallet blir sannolikt betydligt mindre, dels p g a att
människor spenderar dessa medel på andra varor och
tjänster, dels p g a att kommunernas kostnader minskar vid
inköp av livsmedel till skolor, ålderdomshem,
vårdinrättningar etc.
* Minskad matmoms från 21 till 9 procentenheter. --
10,9Mdr 8.4
Allmän moms som efterfrågestimulator
Den allmänna momsen bör användas som regulator om
konsumtionen, p g a de hårda besparingsåtgärderna, skulle
visa sig bli alltför låg.
8.5 Fastighetsskatt
Fastighetsskatt leder till sämre pantvärde och därmed
högre räntekostnader. Osäkerhet om framtida
fastighetsskatteuttag leder till instabilitet på
fastighetsmarknaden. Därför motsätter vi oss alla former av
höjd fastighetsskatt.
Fastighetsskatten bör i stället avskaffas under en
tioårsperiod, med ca 1,6 miljarder per år. På grund av det
statsfinansiella läget bör detta inte påbörjas förrän tidigast
budgetåret 94/95.
8.6 Flyttskatt
Ny Demokrati menar att flyttskatten i allra högsta grad
hämmar fri flyttning och därmed hindrar ett effektivt
resursutnyttjande av bostadsbeståndet. Vi anser därför att
denna skatt omgående bör slopas. I och med denna
skattesänkning uteblir inkomster för staten på ca 1,7
miljarder kronor.
* Slopad flyttskatt --1,7 Mdr 8.7
Taxeringsvärde på fastighetsmark
Ny Demokrati anser att nuvarande taxeringsvärden på
mark för egnahem i många fall är alldeles för höga. Alltför
stora regionala skillnader på markvärdet leder till stora
orättvisor för människor som bor i likvärdiga hus men i
skilda regioner. Det är inte ovanligt att en familj tvingas
flytta från sin fastighet på grund av detta.
Ny Demokrati anser att en ändring omgående bör göras.
Vi föreslår att taxeringsvärdet på marken för egnahem
maximeras till 100.000 kronor. Detta leder till minskade
inkomster för staten på omkring 0,5 miljarder.
*Takvärde på taxering av fastighetsmark för egnahem: --
0,5 Mrd 8.8
Miljöskatter
Miljöskatter måste anpassas till våra konkurrentländer
så att likvärdiga förhållanden råder. Annars finns stor risk
att företag lägger sin produktion utomlands. Våra
miljösatsningar bör gå ut på att främst hjälpa före detta
Östeuropa. Där blir det mycket stor miljöeffekt av åtgärder.
8.9 Punktskatter
Vi har inga erinringar mot att punktskatter kan följa
prisutvecklingen. Dock har vi synpunkter på nivån på vissa
punktskatter och menar att en del skatter bör sänkas på sikt
för att harmoniera med främst EG-länderna.
8.10 Sänkt grundavdrag för höginkomsttagare
Sveriges statsfinanser kräver hårda besparingar över
hela linjen. Alla måste vara med och betala. Av rättviseskäl
föreslår vi därför att grundavdraget vid inkomster över
brytpunkten successivt sänks från 8 400 kr till 5 000 kr enligt
en skala så att kraftiga marginaleffekter undviks.
Därigenom får låg- och högavlönade samma
skattereduktion (ca 2 500 kr per år).
Besparingen genom detta förslag blir ca 1,5 miljarder kr
per år.
8.11 Totala effekter
Ny Demokratis föreslagna skattesänkningar blir enligt
följande (Mrd):
Genom en kraftfull finanspolitik och genom att ge
tillräcklig efterfrågestimulans inom landet kan den svenska
ekonomin komma tillbaka. En vändning till det bättre kan
ske, men bara under en förutsättning.
Den förutsättningen är att räntan sänks. Riksbanken
måste inse att man är till för att driva penningpolitik, inte
för att skylla sin egen oförmåga på politikerna. Riksbankens
uppgift är helt enkelt att sänka den korta räntan. Sedan gör
marknaden sitt. Detta måste på ett tydligt sätt klargöras för
riksbanken.
10. Bostadspolitik
Hushållens största utgiftsposter, oavsett boendeform, är
just räntor och skatter. Det framtida ränteläget kommer att
bli avgörande för våra boendekostnader. En stram
finanspolitik som bidrar till att hålla nere hushållens
räntekostnader är därför mycket viktig. Den av riksdagen
beslutade minskningen av bostadssubventionerna fr o m
1994 med 3 miljarder kr måste upphävas (jfr vår motion
1992/93:Fi36).
Över 50 % av byggkostnaderna utgörs av skatter och
avgifter. Höga skatter på byggandet kräver höga
subventioner. Nu när vi reformerat
bostadsfinansieringssystemet och successivt minskar
räntebidragen måste detta mötas med sänkta skatter på
byggande och förvaltning. De skatter som fördyrar
byggandet mest är momsen och arbetsgivaravgifterna.
Fastighetsskatt, flyttskatt m m se kap 8.
Ett särskilt bosparande är viktigt av många skäl och bör
snarast införas.
Vi måste också sätta stark kostnadspress på byggandet.
Byggbranschen är en av de sämst fungerande branscherna
med många inslag av monopol och oligopol. Priserna på
byggande har sjunkit kraftigt den senaste tiden. Dock är det
så att det till den allra största delen beror på
lågkonjunkturen. Stor risk finns att det åter blir kraftiga
prisstegringar när konjunkturen vänder.
Fastighetsbomben
Det samlade fastighetsvärdet uppgår för närvarande till
(lågt räknat) 1.500 miljarder. Detta kan jämföras med det
samlade börsvärdet, där också fastigheter ingår, som för
närvarande är drygt 500 miljarder. När det handlar om så
ofattbara belopp och känsligheten är så stor som just nu på
fastighetsmarknaden är det självklart att felaktiga politiska
signaler kan stjälpa hela lasset.
Otäck spiral
Krisen på fastighetsmarknaden är långt ifrån över. Vi vet
också att förändringar kan slå igenom mycket hårt och
snabbt när marknaden diskonterar nya förutsättningar.
Mycket talar för att det är kommunerna och enskilda som
står på tur, inte minst vad gäller konkurser för relativt
nyproducerade lägenheter med bostadsrätt. Ett antal
allmännyttiga bostadsbolag riskerar att komma (har
kommit) på obestånd. Kommunerna har ofta stora
borgensåtaganden vilket kan leda till att hela deras ekonomi
kommer i gungning. I förlängningen leder detta till
ytterligare instabilitet och därmed minskat förtroende på
kapital- och penningmarknaden.
Eftersom det rör sig om så stora värden så kan detta få
mycket allvarliga konsekvenser på hela samhällsekonomin.
En miljard i ena änden kan diskonterat bli mångdubbelt i
den andra. Tyvärr är den andra änden ofta skattebetalarna.
Vi riskerar som läget är nu att hamna i en mycket otäck
negativ spiral.
Regeringen måste snarast och med hjälp av kvalificerade
bedömare utreda hur fastighetsmarknaden kan stabiliseras.
Detta bör göras av en kommission à la Lindbeck. I
utredningens direktiv bör också ingå att titta på alla de
imperfektioner som präglar byggbranschen och komma
med förslag till åtgärder.
11. Ekonomisk brottslighet
Den svarta sektorn är omfattande i Sverige. Bidragsfusk
eller lagligt s k bidragsarbitrage är en väl utvecklad
vetenskap i bidragssverige. Momsfusket är välkänt. Ett
okänt antal människor bor och verkar i Sverige men betalar
inte svensk skatt. Det kan röra sig om uppåt 20 000
personer, som undanhåller skatter om sammanlagt 3--5
miljarder kronor.
Ett effektivare skattesystem skulle, enligt
Lindbeckkommissionen, kunna tillföra 10 miljarder kr.
Beloppen är förmodligen ännu högre.
Det viktiga är att få folk att inse att de brott som begås,
begås mot laglydiga medborgare och företag. Genom att
agera kriminellt, slår vissa arbetstagare ut andra. Genom att
låtsas vara sjuk när man inte är det, stjäl man pengar från
sina grannar och arbetskamrater. Genom att fuska med
momsen gör man konkurrenssituationen omöjlig för
laglydiga företag. Genom att missbruka garantilöner vid
konkurs kan man slå ut -- ibland med bankernas goda
minne -- sunda konkurrenter.
Den ekonomiska brottsligheten, som särskilt är
koncentrerad till storstäderna, har vuxit till ett stort
samhällsproblem. Det står helt klart att med nuvarande
resurser och resursanvändning håller ekonomiska
brottslingar ett betryggande försprång till
brottsbekämparna. Storleken på den svarta marknaden
torde uppgå till 150 miljarder. Genomförs åtgärderna enligt
nedan uppskattas besparingspotentialen till minst 10
miljarder per år, inom en treårsperiod.
Förbundet för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer,
JUSEK, har i 10 punkter föreslagit åtgärder som skall leda
till en minskning av den ekonomiska brottsligheten. Vi
ställer oss bakom åtgärdsförslagen:
1. Ge klara entydiga signaler till myndigheterna när det
gäller bekämpningen av ekobrottsligheten. Avpolitisera
frågan. Tillsätt en tvärpolitisk kommission som följer
myndigheternas arbete.
2. Använd arbetsmarknadspengar för att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. Minst 5 000 ekonomer och
1 000 jurister är idag utan arbete!
3. Tillför skatteförvaltningen, åklagarväsendet och
polisväsendet resurser som öronmärks för den ekonomiska
brottsligheten. I ett första skede bör kvalificerade revisorer
anställas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Se över deras
roll.
4. Anställ kvalificerade ekonomer och jurister vid
polisens ekorotlar och inrätta fler ekoåklagartjänster. De
som skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten behöver
bättre kunskap i ekonomi och juridik än vad bovarna har.
5. Direktrekrytera ekopoliser som har en gedigen
ekonomisk utbildning.
6. Skapa system med utbytestjänstgöring för revisorer
och jurister hos polis, åklagare och skattemyndigheter för
att åstadkomma bättre samverkan.
7. Öka takten i utbyggnaden av myndigheternas
tekniska utrustning. Framför allt -- ge dem tillräckligt
datorstöd.
8. Använd den högutbildade, kvalificerade personalen
på rätt sätt och låt den inte få ägna tid åt uppgifter som med
fördel kan skötas av andra personalkategorier.
9. Ge dem som arbetar med ekobrott kontinuerlig
kompetensutveckling, så att de bättre kan möta nya
brottsformer.
10. Ge bättre lön till dem som bekämpar den
ekonomiska brottsligheten. Annars kommer arbetet inte att
få sådan status att de duktigaste kan rekryteras och
behållas.
Besparing
93/94
94/95
95/96
96/97
2,0
5,0
10,0
10,0 12.
Privatiseringen -- hur går det?
Riskkapitalet i Atle, Bure och riskkapitalbolagen
används inte för att få fart på de privata företagen. Intrycket
är i stället att det används för enskilt imperiebyggande.
Hade det varit bättre om staten behållit greppet över
löntagarfondsmedlen? Klarar inte kapitalismen att ens
privatisera tidigare konfiskerade medel?
Förstår inte svenska myndigheter och politiker att det
krävs spelregler även på en avsocialiserad marknad? Det är
inte bara att tuta och köra. Det torde det totala debaclet vid
avregleringen av taxinäringen ha visat.
Arbetsmarknadspolitiken kan också slå ut sund
verksamhet. Det finns turistanläggningar som drivs med
personal, som helt och hållet betalas med ALU-medel. Vad
ska konkurrenterna göra? Sätta sina företag i konkurs och
driva dem med lönegaranti?
Marknadsekonomin utsätts idag för sabotage från
många håll. Ibland i oförstånd, men ibland dessvärre efter
noggrann planering.
13. Antag Lindbeckkommissionens paket i riksdagen
Sist men inte minst föreslår vi att tillämpliga delar av de
113 punkter som Lindbeckkommissionen föreslog antas av
riksdagen som riktlinjer för den ekonomiska politiken.
14. Budgeteffekter av Ny demokratis förslag -- exkl
dynamiska effekter
Summa skatter
--19,5
--23,2
--21,7
--21,7
TOTALT
9,5
27,0
54,0
68,5
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa ett system med
behovsprövade barnbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lyfta över ansvaret för
trafikolycksfall från den allmänna sjukförsäkringen till
trafikförsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av
arbetsskadeförsäkringen,
4. att riksdagen hos regeringen i enlighet med vad i
motionen anförts begär förslag på enhetliga
ersättningsnivåer vid frånvaro från arbete t.ex. på grund av
sjukdom, arbetsskada, tillfällig vård av barn men även för
lönegaranti, smittbärarpeng eller beredskapsarbete,
5. att riksdagen omedelbart beslutar sänka taket för
lönegaranti till högst 50 000 kr att utgå under maximalt tre
månader,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en landsomfattande kampanj
mot bidragsfusk som syftar till att höja moralen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett allmänt register
över utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att
begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom
få ned de totala kostnaderna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en reformerad
arbetslöshetsersättning,
9. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad
i motionen förordats om kraftiga besparingar i det
multilaterala biståndet och sänker ifrågavarande anslag
med 1,3 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
10. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad
i motionen förordats om kraftiga besparingar i SIDA-
anslaget och sänker ifrågavarande anslag med 4,1 miljarder
kronor för budgetåret 1993/94,
11. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad
i motionen förordats om kraftiga besparingar i andra
biståndsprogram (BITS m.m.) och sänker ifrågavarande
anslag med 1,2 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
12. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad
i motionen förordats om kraftiga besparingar i
administrationen av biståndsprogam m.m. och sänker
ifrågavarande anslag med 0,2 miljarder kronor för
budgetåret 1993/94,
13. att riksdagen höjer de tidigare anslagna medlen till
Baltikum och Östeuropa med 1,1 miljarder kronor för
budgetåret 1993/94,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundläggande förändringar i
biståndspolitiken,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snabba åtgärder
vidtas inom flyktingpolitiken vilka omfattar strikt
begränsning till konventionsflyktingbegreppet, strikt
begränsning av anhöriginvandringen till att endast omfatta
make/maka och deras barn, införande av skärpta
viseringsregler samt kraftfulla åtgärder mot illegalt
asylsökande,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det är betydligt billigare och
betydligt bättre att människor som på grund av
inbördeskrig, svält och arbetslöshet är på flykt hjälps i sitt
närområde än i Sverige och att de svenska hjälpinsatserna
koncentreras till sådana närområden,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skapas förutsättningar så
att Invandrarverkets asylprövningstid snarast nedbringas
till högst tre månader,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avdrag på dagbidraget skall
göras om någon inte deltar i anbefallt arbete, uteblir från
svenskundervisning eller undanhåller sig från utredning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det snarast skapas sådana
förutsättningar att utländska medborgare som begår
allvarliga brott eller som gör sig skyldiga till upprepad
mindre allvarlig brottslighet kan utvisas,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att schablonersättningen till
kommunerna sänks med 20 %,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid utvisning samt vid
utlandsboende pension och andra
socialförsäkringsförmåner skall upphöra,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att asylsökande och flyktingar
skall betala vanlig patientavgift för sjuk- och tandvård,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utländska medborgare under
sina första två år i Sverige endast erhåller 80 % av
socialbidragsnormen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att samhällets kostnader för
hemspråksundervisningen skall slopas,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att outnyttjade kommunala
bostäder måste utnyttjas som flyktingförläggningar i syfte
att få ned dygnskostnaden,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en noggrann kontinuerlig
granskning görs av Invandrarverkets verksamhet och
kostnader,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en flyktingminister
som sysslar med flyktingfrågor på heltid,
28. att riksdagen i fråga om förläggningskostnader
beslutar om en sänkning av anslagsnivån med 1,5 miljarder
kronor för budgetåret 1993/94,
29. att riksdagen beslutar sänka kommunbidraget för
1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skapas sådana
förutsättningar att användningen av fallskärmsavtal inom
den offentliga sektorn upphör eller i vart fall begränsas,
31. att riksdagen beslutar sänka partistödet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar om en avveckling av presstödet
under tre år med en 30-procentig början budgetåret
1993/94, dvs. en sänkning till 352 miljoner kronor för
1993/94,
33. att riksdagen beslutar om en minskning av anslaget
till Presstödsnämnden med 0,8 miljoner kronor,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ordentlig kartläggning av
organisationsbidragen samt åtföljande nedskärningar,
35. att riksdagen beslutar att tidningar skall bli skyldiga
att betala moms i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att chefer inom statliga verk,
bolag och andra verksamheter skall tillsättas efter
utannonsering av tjänsten och genom ett urval bland dem
som innehar erforderlig kompetens,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att AMS, LAN och AMI läggs
ner och att deras ansvar överförs till
Arbetsmarknadsdepartementet och till de resursförstärkta
arbetsförmedlingarna,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Invandrarverket måste
bantas, rationaliseras och effektiviseras,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att SIDA, BITS och Swedecorp
samt en del mindre myndigheter inom biståndsområdet
läggs ihop till en ny operativ enhet,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besparingsmöjligheter inom
SIDA redan under budgetåret 1993/94,
41. att riksdagen hos regeringen begär att en
rationaliseringskommission tillsätts med uppgift att bl.a.
utreda och lämna förslag på verk och myndigheter som kan
avvecklas,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att ändra både
bolagsförhållanden och ägarförhållanden i
riskkapitalbolagen och de s.k. portföljföretagen Atle och
Bure i syfte att förhindra fortsatt missbruk,
43. att riksdagen beslutar införa ett investeringsavdrag på
30 % för år 1993 i enlighet med vad som anförts i motionen,
44. att riksdagen beslutar införa ett startavdrag i form av
en engångsavskrivning på maskiner m.m. upp till 200 000 kr
i enlighet med vad som anförts i motionen,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att garantibeloppet i fråga om
investeringskrediter fyrdubblas, dvs. till 4 miljarder kronor,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nivån för de exportgarantier
som utfärdas av Exportkreditnämnden höjs från nuvarande
maximala 70 miljarder kronor till 100 miljarder kronor,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att även OSS-staterna och
baltstaterna skall ges möjlighet att söka s.k. u-krediter,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att såväl u-krediter som
exportkreditgarantier i högre grad än tidigare kanaliseras
till småföretagen,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det snabbt måste skapas
bättre förutsättningar för enskilda uppfinnare och små
innovationsföretag,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prioriterade fordringsägare
vid konkurser bara skall erhålla 75 % av sin totala fordran,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid konkurser skall
leverantörer förmånsprioriteras och skatter göras
oprioriterade,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag som drabbas av
konkurs på grund av annans konkurs skall få någon form av
konkursgaranti eller räntefria lån,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid presentationen av
regeringens budgetförslag skall fästas större vikt vid
upplåningsbehovet, som är det bästa begreppet för helheten
i den svenska ekonomin,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande
förändring av arbetsrätten,
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det måste skapas
förutsättningar för att effektivt minska fackets makt och i
stället öka makten för den enskilde,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det nuvarande krångliga
systemet med olika stödformer måste ersättas med ett enda
anställningsstöd till arbetsgivarna, som är förhandlingsbart
i både tid och procent,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring i fråga om
ungdomspraktikplatser som innebär att arbetsgivaren
måste betala en viss del av lönen för ungdomspraktikanten,
förslagsvis 2 500 kr per månad,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tiden för provanställning för
ungdomar i åldern 18--25 år tillfälligt förlängs till 18
månader,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en genomgripande förändring av
arbetsmarknadsutbildningen, bl.a. genom införande av
lärlingssystem,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i fråga om
arbetslivsutveckling i syfte att göra verksamheten effektiv,
minska konkurrenssnedvridningar samt förhindra fusk,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att starta-eget-bidrag måste
användas optimalt på såväl nya som existerande företag,
62. att riksdagen avslår förslaget att satsa 151 miljoner
kronor på arbetsmarknadsinsatser för flyktingar och
invandrare,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flyktingar och invandrare inte
skall vara en prioriterad grupp för starta-eget-bidrag,
64. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen beslutar att skatteavdrag för reparationer m.m.
skall få göras fullt ut för såväl arbetskostnader som material
upp till ett basbelopp för arbeten som slutförts senast den
30 juni 1995,1
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull ROT-satsning i
skolorna,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förenklingar samt omfattande
skattesänkningar för småföretagen i syfte att få en mera
neutral företagsbeskattning,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avkastningen på satsat kapital
beskattas som kapitalinkomst vad gäller egenföretagare,
68. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beskattningen av
egenföretagares avsättning till expansionskonto likställs
med vad som gäller för aktiebolag,
69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna om den
schablonmässigt beräknade räntan tas bort då det egna
kapitalet i verksamheten är negativt vad gäller
egenföretagare,
70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kapitalunderlag för beräkning
av skatteutjämningsreserv nollställs,
71. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kvittning skall få göras
av underskott i näringsverksamhet mot tjänste- och
kapitalinkomster,
72. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att periodiseringsfonder skall
införas,
73. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företagen ges möjlighet till en
viss avsättning av lönesumman till en obeskattad
lönereserv,
74. att riksdagen beslutar om en kraftig sänkning av
momsen inom turistnäringen,
75. att riksdagen beslutar sänka momsen till 12 % på
hotell och restauranger,
76. att riksdagen beslutar sänka momsen till 9 % inom
persontransporter,
77. att riksdagen beslutar sänka matmomsen till 9 %,
78. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda den allmänna
momsen som en efterfrågestimulator,
79. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa fastighetsskatten
under en tioårsperiod med början tidigast budgetåret
1994/95,
80. att riksdagen beslutar att omgående avskaffa den s.k.
flyttskatten,
81. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att taxeringsvärdet på marken
för egnahem maximeras till 100 000 kr,
82. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljöskatterna anpassas till
våra konkurrentländers så att likvärdiga förhållanden råder,
83. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att punktskatter på sikt sänks för
att harmoniera med främst EG-ländernas,
84. att riksdagen beslutar att grundavdraget vid
inkomster över brytpunkten sänks i enlighet med vad som
anförts i motionen,
85. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen omedelbart vidtar nödvändiga åtgärder i syfte att
snabbt få en räntesänkning till stånd,
86. att riksdagen upphäver beslutet om minskning av
bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor fr.o.m.
1994,
87. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar
för bosparande,
88. att riksdagen hos regeringen begär att en kvalificerad
utredning tillsätts med uppgift att utreda
fastighetsmarknaden och komma med förslag till åtgärder,
89. att riksdagen hos regeringen begär att en tvärpolitisk
kommission tillsätts med uppgift att utreda den ekonomiska
brottsligheten i enlighet med vad som anförts i motionen,
90. att riksdagen godtar de åtgärder som föreslagits i
motionen i syfte att snabbt få en effektiv bekämpning av
ekonomisk brottslighet,
91. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av klara och entydiga
spelregler på en avsocialiserad marknad i syfte att skapa
förutsättningar för önskvärda nysatsningar, att förhindra
missbruk och ekonomisk brottslighet samt snedvridningar i
konkurrensen,
92. att riksdagen beslutar godkänna
Lindbeckkommissionens förslag som riktlinjer för den
ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 6 maj 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Bert Karlsson (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Stefan Kihlberg (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)
Leif Bergdahl (nyd)
Peter Kling (nyd)
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Max Montalvo (nyd)
Lars Andersson (nyd)
Bo G Jenevall (nyd)
Lars Moquist (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Robert Jousma (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)
Anne Rhenman (nyd)
John Bouvin (nyd)
Christer Windén (nyd)
Dan Eriksson (nyd)
i Stockholm
Claus Zaar (nyd)