med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
En ärlig chans för byggarna!
Inom byggsektorn följer nyproduktionen ett cykliskt
mönster. Historiskt har byggproduktionen vuxit snabbare
än BNP i högkonjunktur och långsammare i lågkonjunktur.
I lågkonjunkturens spår faller produktionsvolymerna,
orderingången minskar och byggarbetslösheten stiger. Risk
finns nu att byggindustrin krymper under den långsiktigt
behövliga nivån. När konjunkturen så småningom vänder
kan detta resultera i överhettning och därmed
kostnadsstegringar.
Bygginvesteringar är kapitalkrävande och därmed är
räntekänsligheten stor. De fortsatt höga räntesatserna slår
naturligtvis mycket hårt i byggbranschen. Uppgången i
ombyggandet kommer att brytas under nästa år.
Nyproduktionen kommer också att falla till en väsentligt
lägre nivå än 1992. Mot bakgrund av kraftigt minskade
volymer 1993 föreslås följande.
Egnahem
Småhussektorns ombyggnadsinvesteringar har varit små
under 1992 och väntas minska ytterligare 1993. För att möta
detta bör villor- och fritidshus samt bostadsrätter ägda av
fysiska personer tillåtas avdrag för reparationer,
ombyggnad och underhåll utförda av momsregistrerad
firma under inkomståret 1993. Avdrag medgives med högst
15 000 kronor per fastighet eller lägenhet under 1993.
Tillbyggnad
Kalkylen för tillbyggnad av flerbostadshus blir dålig då
fastighetsskatt utgår direkt för den nyproducerade delen (
för nyproduktion skattefritt i fem år därefter halv
fastighetsskatt i fem år ). Därför bör samma skatteregler
gälla för tillbyggnad som nyproduktion.
Fullgörandegarantier
Fullgörandegarantin är en säkerhet för entreprenörens
åtagande. Ansvaret för att entreprenaden görs klar åvilar
entreprenörerna, under såväl entreprenadtiden som
garantitiden. Först om entreprenören inte kan fullfölja sitt
åtagande, ex vid konkurs, kan garantin tas i anspråk.
För att ett entreprenöravtal skall slutas, ställer i regel
beställaren ett villkor att entreprenören lämnar
fullgörandegaranti. När detta villkor ställs anger AB 92 att
entreprenören, om inte annat föreskrivs i
kontraktshandlingarna, skall ställa säkerhet för ett belopp
om 10 % av kontraktssumman under entreprenadtiden och
5 % av nämnda summa under garantitiden.
Svenska Kredits konkurs innebär att bolagets
fullgörandegarantier saknar bärkraft. Garantierna är på ca
4 miljarder kronor, dvs en produktionsvolym om minst 40
miljarder. Dessa garantier kommer i stor utsträckning att
behöva ersättas av andra garantier från banksystemet.
För närvarande ökar efterfrågan av fullgörandegarantier
mycket kraftigt. Fler beställare än tidigare kräver garantier
och dessutom krävs allt högre belopp på säkerheterna. För
1993 och 1994 kan därför behovet av fullgörandegarantier
bedömas till ca 25 miljarder kronor per år. Det är högst
osäkert om bankerna klarar detta med hänsyn till
kapitaltäckningskravet.
Sedan försäkringsbolaget Njord och nu senast Svenska
Kredit försatts i konkurs är möjligheterna att få
försäkringsgarantier ytterst begränsade. Utan
fullgörandegarantier står företag utan uppdrag trots att de i
övrigt är kapabla att genomföra entreprenader. Bankerna
kan i praktiken bli de som beslutar om vilka byggföretag
som ska överleva. Efter den senaste tidens kreditförluster
måste bankernas kompetens på området starkt ifrågasättas.
För Sveriges del handlar det nu i det korta perspektivet
om att ersätta garantier tecknade i Svenska Kredit. Trots
den senaste tidens stora byggkonkurser har inga
fullgörandegarantier tagits i anspråk. Kreditrisken är
mycket begränsad under byggtiden eftersom det i regel
finns andra företag som är beredda att ta över
entreprenaderna och förlusterna blir i regel små.
Beställaren har också säkerhet i utfört arbete. Under
garantitiden är dock behovet större. Staten bör därför i
detta svåra läge gå in och se vilka fullgörandegarantier som
kan tryggas.
Statliga och kommunala myndigheter bör instrueras att i
möjlig mån begränsa sina krav på fullgörandegarantier.
Vägverkets behov av fullgörandegarantier under
entreprenadtiden torde vara ytterst litet, för att ta ett
exempel. Färdigställs inte entreprenaden i rätt tid på grund
av byte av entreprenör exempelvis, så blir den skada som
uppkommer mycket liten. När det gäller just Vägverket kan
dessutom kravet på fullgörandegarantier innebära en
konkurrensnackdel för entreprenörer jämfört med
Vägverkets produktionsdivision.
Ett annat stort problem är kreditgivningen. Reglerna för
kreditinstituten och möjligheterna för dem att lämna
fullgörandegarantier bör ses över i syfte att bättre svara mot
byggbranschens behov.
Ett system med fungerande riskkapitalförsörjning skulle
bl a ge följande fördelar:genom att kreditkapital finns
tillgängligt är producenterna inte utlämnade till bankernas
eller kreditgivarnas godtyckestora och små företag kan
likställas och behandlas mer efter kompetens än efter
ekonomisk muskelstyrkaflera säkerheter kan
kombineras och härigenom ge mindre företag en möjlighet
att fortsätta sin produktion utan att fällas av nära nog
orimliga säkerhetskravriskkapital till rimlig kostnad i
stället för improduktiva kostnader för säkerheter och
garantier kan bidra till lägre kostnader för byggandet
Förmånsrätt vid konkurs
Under senare tid har frågan om ett bättre läge för
leverantörsfordringar vid konkurser blivit allt mer
uppmärksammad. Det är hög tid att något görs åt saken.
Leverantörsfordringarna måste prioriteras och placeras
före skattefordringar. Med den nuvarande ordningen
riskerar friska företag att dras med i konkursen. Regeringen
har utlovat ett förslag i ämnet. Med hänsyn till det rådande
läget är det angeläget att nödvändiga lagändringar kommer
till stånd så snart som möjligt. Lagändringen bör helst träda
i kraft redan vid årsskiftet 1992/93 och få retroaktiv verkan
i förhållande till skattefordringar i pågående konkurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att fysisk person medges avdrag
för reparationer, ombyggnad och underhåll utförda av
momsregistrerad firma under inkomståret 1993 med högst
15 000 kronor per fastighet eller lägenhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram
förslag om att samma skatteregler bör gälla för tillbyggnad
som för nyproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att staten tar på sig ett ansvar för
att trygga fullgörandegarantierna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utreda reglerna
för kreditinstituten.
Stockholm den 12 november 1992
Dan Eriksson (nyd)
i Stockholm