med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
I den socialdemokratiska motionen i anledning av prop
1992/93:50 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningsfrågan en viktig del. I partimotionen
hemställes att regeringen snarast skall återkomma
riksdagen med förslag till åtgärder som kan bidra till ökad
sysselsättning. Med instämmande i vad som föreslås i
partimotionen vill jag anföra följande beträffande
sysselsättningen i Gotlands län.
Strukturförändring och lågkonjunktur
Den gotländska arbetsmarknaden har speciella problem
vilket bland annat belystes i arbetsmarknadsutskottets
betänkande inför riksdagens beslut om regionalpolitiken
inför 90-talet, 1989/90:AU13. Utskottet skriver där att
''Gotlands geografiska läge är speciellt och att dess
näringsliv förutses genomgå strukturförändringar. Mot
bakgrund av dessa speciella förhållanden är det enligt
utskottets mening angeläget att länet blir väl tillgodosett
med medel för regionala utvecklings- och
glesbygdsinsatser.''
Vi befinner oss i dagens lågkonjunktur dessutom i just
denna strukturförändring. Den i propositionen förväntade
uppgången i industriproduktion kommer i ringa omfattning
Gotland till del då vi har en låg andel sysselsatta inom
industrin. Den förväntade minskningen inom offentliga
tjänster liksom inom jord- och skogsbruk kommer dock att
få fullt genomslag då dessa sektorer sysselsätter en stor del
av arbetskraften. Som en följd av indragningen av medel
från kommunerna samt det nya skatteutjämningssystemet
kommer Gotlands kommun att minska sin personal med
400--500 personer de närmaste åren. Gotland är i dag
dessutom det län som har den största ökningen av antalet
konkurser. Av länsarbetsnämndens analyser framgår att
den gotländska arbetsmarknaden kan komma att förlora
mellan 1 000 och 1 500 arbetstillfällen under de närmaste tre
till fem åren. Åtgärder för att motverka denna dystra
utveckling måste snabbt och med kraft vidtas.
Strukturen på den gotländska arbetsmarknaden gör att
riksomfattande tendenser här ofta visar sig relativt sent i
konjunkturcykeln. Det är det ena skälet till att den öppna
arbetslösheten hittills inte visat så höga siffror på Gotland
som i många andra delar av landet. Den andra anledningen
är att länsarbetsnämnden sedan flera år arbetat mycket
målmedvetet för att anpassa sin organisation och personal
till ett modernt och ändamålsenligt arbetssätt. Det låter sig
lätt bevisas av statistiska uppgifter från
Arbetsmarknadsverket att länsarbetsnämnden i Visby varit
mycket framgångsrik i sina åtgärder. Att detta framsynta
arbetssätt skulle ''bestraffas'' genom att de
arbetsmarknadspolitiska medel som kommer länet till godo
blir mindre med hänvisning till den relativt låga andelen
öppet arbetslösa framstår som ologiskt, orättvist och
oklokt.
Jag anser det självklart att Gotland vid fördelningen av
de medel som föreslås till olika åtgärder i prop 1992/93:50,
liksom i kommande förslag, tilldelas en andel baserad på
det totala antalet arbetssökande utanför den ordinarie
arbetsmarknaden, inte enbart de öppet arbetslösa.
Dagsläge
Senast tillgängliga siffror (921106) visar på en
arbetslöshet på Gotland på 2 149 personer. Samtidigt är mer
än 100 personer placerade i beredskapsarbeten, ca 450 i
ungdomspraktik och närmare 600 i
arbetsmarknadsutbildning. Därtill kommer de placerade på
arbetsmarknadsinstitut, i enskilda beredskapsarbeten och
med andra tillfälliga lösningar. På en arbetsmarknad
bestående av omkring 28 000 personer betyder dessa siffror
att nästan 14 % står utanför den ordinarie
arbetsmarknaden. De öppet arbetslösa ökar nu kraftigt, det
senaste halvåret med mer än 70 %. I gruppen ungdomar
upp till 25 år uppgår arbetslösheten till mer än 20 %.
Åtgärder
Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Gotlands län har
i en gemensam skrivelse till regeringen hemställt om de
medel som behövs för att möta den svåra situation den
gotländska arbetsmarknaden är på väg in och delvis redan
inne i. Förslagen syftar till att långsiktigt stärka den
gotländska arbetsmarknaden och inriktar sig på tre
områden: kompetensutveckling, kommunikationer och
turism. I det följande utgår jag till stor del från dessa
förslag.
Kompetensutveckling
En nybyggnad av högskolelokaler i hamnområdet i
Visby är sedan länge planerad och bör snarast genomföras i
det dubbla syftet att skapa byggarbetstillfällen och ge
nödvändiga lokaler till högskoleutbildningen.
Vid den utökning av högskoleplatser som har skett
under året tilldelades Gotland, som enda län, inga nya
platser. De gotländska eleverna väljer i jämförelsevis liten
utsträckning att gå vidare efter gymnasieutbildning vilket
medfört en låg utbildningskompetens i arbetslivet. Det är
därför av största vikt att en rimlig andel av de i
propositionen aviserade högskoleplatserna tillkommer den
gotländska högskoleutbildningen.
Vidare behövs under de närmaste åren stöd för
kompetensutveckling och teknikspridning i länet. Bland
annat är riskkapitalförsörjningen viktig, inte bara för
nystartade utan även för befintliga företag i behov av
vidareutveckling.
Kommunikationer
Förbindelserna med övriga Sverige och utlandet är av
stor vikt för Gotland inte minst i det nya läget med öppnare
relationer till staterna öster och söder om Östersjön. På
kommunikationsområdet finns färdiga förslag till
förbättringar och utbyggnad av Visby flygplats. På grund av
länets geografiska läge kommer flygtrafiken att vara utan
konkurrens som snabbt kommunikationsmedel under lång
tid framåt. De ökade godstransporterna till och från
Baltikum accentuerar behovet av en förbättrad väg mellan
Visby och Slite, Gotlands port mot öster. Också på
persontransportsidan finns ett starkt växande intresse av de
baltiska staterna.
Turism
Ut- och nybyggnad av cykelleder hör till de områden
som med relativt kort förberedelsetid kan startas och där
behovet tveklöst är stort.
Sedan länge planeras en ombyggnad av det gamla
posthuset i Visby innerstad till
konferenscenter/informationsbyrå. Detta utgör
fortsättningen på ett arbete som startades i slutet av 1980-
talet i samverkan med den av den socialdemokratiska
regeringen utsedde särskilde förhandlaren för turistfrågor
på Gotland.
Anknytning till turismen har vården av vårt
gemensamma kulturarv. I dagarna har åter aktualiserats
behovet av insatser för Visby ringmur, kyrkoruiner samt
övriga medeltida byggnader i och utanför Visby. De medel
som står till förfogande för bevarandet av dessa, samt en hel
del yngre men likafullt skyddsvärda, byggnadsverk är helt
otillräckliga. Länsantikvarien har äskat 20 miljoner i
tidigarelagda byggnadsvårdsmedel för detta ändamål.
Insatserna pågår fortlöpande och kan alltså snabbt utökas
för att ge arbetstillfällen samtidigt som stora kulturvärden
räddas åt eftervärlden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen och i Socialdemokraternas partimotion
1992/93:Fi35 anförts om sysselsättningsförhållandena i
Gotlands län.
Stockholm den 12 november 1992
Ulla Pettersson (s)