med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
I den socialdemokratiska motionen i anledning av prop.
1992/93:50 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningsfrågan en viktig del. I partimotionen
hemställs att regeringen snarast skall återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder som kan bidra till ökad
sysselsättning. Med instämmande i vad som föreslås i
partimotionen vill vi anföra följande beträffande
sysselsättningen i Värmlands län.
Satsa på Värmland -- ett riksintresse
Värmlands läge, kompetens och goda kultur- och
naturmiljö ger utomordentligt goda förutsättningar för att
driva företag, utvecklingsverksamhet, förvaltning och
annan verksamhet. Erfarenheterna visar att det är lätt att
rekrytera kvalificerad arbetskraft till länet. Genom
Högskolan i Karlstad och genom andra
utbildningsanordnare erbjuds dessutom ett varierat utbud
av utbildad arbetskraft.
Länets goda kommunikationer ger möjlighet att nå de
flesta större centra inom landet med kort varsel.
Förbindelserna till de internationella
kommunikationsnäten via Stockholm, Köpenhamn och
Göteborg är utomordentligt goda. Närheten till den
expanderande Osloregionen blir allt intressantare.
Kända fakta visar också att det är avgjort billigare att
driva verksamhet i Värmland än i t.ex. Stockholm. Till
detta kommer att naturmiljön ger tillgång till attraktiva
bostäder och goda möjligheter till rekreation i närmiljön.
Ett aktivt kulturliv ger länet en intressant och lockande
profil.
En satsning på utveckling av Värmlands län är, inte
minst sett i ett internationellt perspektiv, långsiktigt till gagn
för hela landets utveckling.
Svårt för basindustrin
Den pågående omstruktureringen av länets basindustri
och den djupa lågkonjunkturen gör dock att länet är i stort
behov av insatser och åtgärder för att främja sysselsättning
och tillväxt. De resurser som länet förfogar över och den
aktiva utvecklingsverksamhet som bedrivs är i nuvarande
situation långt ifrån tillräckliga.
Vi vill särskilt fästa uppmärksamhet på att
strukturomvandlingen inom stål- och järnindustrin tar ny
fart. Hagfors och Munkfors kommuner drabbas extra hårt
bl.a. genom förändringar inom österrikiska Böhler-
Uddeholm AB. Även Björneborg, Storfors och Lesjöfors
utsätts, liksom andra orter med underleverantörsföretag till
bilindustrin, för stora sysselsättningsminskningar.
Struktureringen av svensk boardindustri har drabbat
även vårt län. Karlstadsplattan i Vålberg och Rottneros
Board-Svaneholm AB är två företag som drabbats hårt. Vi
motionärer menar att det är viktigt att staten på ett aktivt
sätt medverkar vid rekonstruktion av företagen. Om
fortsatt produktion inte kan skapas är kravet på
ersättningsindustri akut. Vi förutsätter att samhället ställer
resurser till förfogande för att skapa nya arbetstillfällen.
Skogsindustrin i länet fortsätter att minska antalet
sysselsatta. Neddragningar inom kommuner och landsting
resulterar samtidigt i ett växande antal friställningar.
Vi motionärer känner stor oro inför den ökande
strukturrationalisering som drabbar Värmland. Problemen
har tidigare koncentrerats till traditionella bruksorter. På
senare tid har problemen emellertid utvidgats till att
omfatta stora delar av länet.
Österrikiska löften infrias inte
Den situation som uppstått i Hagfors efter Voest Alpine
Stahl AGs köp av Uddeholm Tooling är oacceptabel. I
samband med detta köp gjorde Voest Alpine Stahl AG
åtaganden som skulle motverka eventuella negativa
effekter för Hagfors del.
Dessa åtaganden hade en avgörande betydelse när den
dåvarande socialdemokratiska regeringen godkände
affären.
I dag verkar alla överenskommelser i detta dokument
vara glömda av de österrikiska ägarna. Enligt vår
uppfattning har inte det österrikiska statliga stålbolaget
infriat de löften som utställts för att trygga sysselsättningen.
Vi förutsätter att den svenska regeringen tar förnyad
kontakt med den österrikiska regeringen för att få ägarna
att uppfylla sina förpliktelser att skapa
ersättningssysselsättning.
Katastrofal arbetslöshet
Vi har tidigare i motioner, interpellationer och frågor
uttryckt vår oro inför den snabbt ökande arbetslösheten i
Värmlands län. Med försämringen på arbetsmarknaden
följer en kraftigt ökad långtidsarbetslöshet som i sin tur
leder till betydande utförsäkringsproblem.
För närvarande är 9 100
personer öppet arbetslösa. Siffran bedöms under
senvintern stiga till närmare 11 000.
Ca 7 000
deltar nu i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Antalet varsel berör ca 2 200
anställda.
Inom byggnadsbranschen är arbetslösheten i nuläget ca
20--25 %
arbetslösa. Framtidens prognoser visar på
arbetslöshetstal som vi hittills sällan skådat. Inom skogen
redovisas samtidigt en arbetslöshet med nära 25 %.
Även här visar föreliggande prognoser en närmast
skrämmande utveckling för den framtida sysselsättningen
inom skogsnäringen.
Ca 1 700 ungdomar har fångats upp av
ungdomspraktiken men fortfarande är närmare 3 500
ungdomar under 25 år arbetslösa.
Problem i Karlstad
Karlstadsregionen spelar en central roll för utvecklingen
i länet. Regionen har tidigare kunnat utvecklas på ett
positivt sätt. Flera högteknologiska företag har lokaliserats
till Karlstad, och de har utvecklats väl och expanderat
sysselsättningsmässigt. Den nuvarande situationen med
neddragningar inom en rad områden, inte minst inom
försvarssektorn, gör dock att arbetslösheten stadigt ökar.
Tidigare har Bergslagens militärområde avvecklats,
samtidigt som verksamheterna inom förvaltningsbyggnaden
Karolinen successivt minskat. Inför hotet om en fortsatt
nedgång för länet som helhet, anser vi motionärer att det
beslut som riksdagen fattat om samlokalisering av I 2/Fo 52
och A 9
är ett steg i rätt riktning.
Bofors AB, Zakrisdalsverken, Karlstad, hade år 1988 ca
1 100 anställda. De varsel som nu har utfärdats innebär en
reducering av arbetsstyrkan till ca 350 anställda vid
Zakrisdalsverken. Ytterligare minskningar av
arbetsstyrkan kan befaras på grund av pågående
utredningar inom Boforskoncernen.
Det är vår uppfattning att när nu denna minskning av
antalet anställda skall ske vid Bofors AB är det av största
vikt att minskningen fördelas så rättvist som möjligt mellan
Karlstad och Karlskoga. Zakrisdalsverken i Karlstad har en
mycket hög kompetens bland sina anställda. Denna
högkvalitativa kompetens bör tillvaratas för att tillgodose
kravet på hög teknologisk nivå och konkurrenskraft vid
företaget.
Det bör också beaktas att rationaliseringar inom Posten,
Televerket, Vägverket, SJ och Banverket inneburit ett
betydande bortfall av arbetstillfällen i Karlstad och övriga
länet. Åtgärderna riskerar också att minska både
trovärdigheten till och förmågan hos dessa verk att
upprätthålla den service Värmland är i behov av för att
kunna skapa ytterligare arbetstillfällen i länet.
På den privata sidan leder omstruktureringar inom
bank- och försäkringsväsendet till att antalet arbetstillfällen
minskar och att regionala ledningsfunktioner flyttas från
länet.
Bilindustrins effekter
Konsekvenserna av bilindustrins neddragningar kan
illustreras med situationen i Årjängs kommun. Töcksfors
Verkstads AB, som för ett par månader sedan hade ca 700
anställda, kommer från och med april 1993 att ha ca 140
anställda kvar. Om inte utvecklingen kan vändas, kommer
ca 20 %
av arbetskraften i Årjängs kommun att sakna fast
arbete inom några månader. Även andra kommuner i länet
kan komma att drabbas mycket hårt av bilindustrins
problem.
Sammantaget innebär dessa förändringar, tillsammans
med de rationaliseringar som pågår inom kommuner och
landsting, att antalet sysselsatta minskar i länet och att den
sysselsättningsökning som skett under de senaste åren byts
mot en kraftig sysselsättningsminskning. I detta läge
drabbas särskilt kvinnor och ungdomar hårt.
Utveckla infrastrukturen
Vår uppfattning är dock att det trots det allvarliga läget
i Värmlands län finns förutsättningar att vända den negativa
utvecklingen. Detta kräver dock att länets aktiva insatser
redan nu får statsmakternas helhjärtade stöd.
Goda kommunikationer är en förutsättning för att
näringslivet skall kunna utvecklas. Värmland är i behov av
en ny länsflygplats. Det är nödvändigt att staten aktivt
medverkar till att lokaliseringsfrågan blir löst och bidrar till
finansieringen av ny flygplats.
Våra tidigare krav på upprustning av Värmlandsbanan
Kil--Charlottenberg kvarstår och framstår i nuvarande läge
som allt mer angelägen, liksom satsningar på linjerna
Karlstad--Stockholm och Karlstad--Göteborg.
På vägområdet är självfallet våra tidigare krav på en
upprustning av länets vägnät aktuella. För näringslivets
utveckling är det också nödvändigt med medel för
upprustning och underhåll av de mindre vägarna samt att
Vänersjöfarten långsiktigt garanteras.
Projekt som ger sysselsättning
Värmland har under våren 1992 ''dammsugits'' på
projekt som kan ge länet sysselsättning och framtidstro.
Projekten har i särskild ordning överlämnats av
länsstyrelsen till regeringen.
Länets kommuner har redovisat en rad angelägna
projekt inom VA-nät, renoveringar av offentliga lokaler,
förbättringar av sjuka hus och underhåll av skolor samt för
nybyggnationer m.m. till ett investeringsvärde av ca 1,5
miljarder kronor. Därutöver finns det ytterligare ett antal
angelägna investeringsprojekt inom kultur- och
högskoleområdet som kan igångsättas mycket snabbt.
Vi beräknar att de aktuella investeringarna kan startas
relativt omgående och i de allra flesta fall med mycket kort
varsel. Objekten är samtidigt jämnt spridda och fördelade
över hela länet, och bör således ge hela länet en god
sysselsättningsgrad.
Utbildning
För att Värmland skall bli ett konkurrenskraftigt län
krävs en ökad satsning på högskolan i Karlstad. Angelägna
krav är examensrätt för den nya magisterexamen och ökade
resurser för forskning och utbildning.
Vi motionärer ser med stor oro på det förhållandet att
antalet personer i arbetsmarknadsutbildning i Värmland
under våren 1993 kommer att minska kraftigt, eftersom de
ekonomiska ramarna trots tillskott genom de s.k.
krispaketen är helt otillräckliga.
Vi menar, att i tider med ökande arbetslöshet måste
utbildningsinsatser för arbetslösa prioriteras. Vi ser mycket
positivt på utbildningsinsatser för att höja kompetens och
yrkeskunskaper under en lågkonjunktur eftersom vi då står
bättre rustade när konjunkturerna vänder.
Stödområdesgränserna
De senaste månadernas mycket negativa utveckling i
länet som drabbat Värmland ger kravet på en översyn av
förändrade stödområdesgränser ökad tyngd. Till detta
kommer att riskkapitalfrågan måste få en lösning som ger
företagen i regionalpolitiskt utsatta områden möjligheter
till utveckling.
--------
Sammanfattningsvis konstaterar vi att
arbetsmarknadsläget inom vårt län är mycket
bekymmersamt och att statsmakternas stöd är nödvändigt
för att klara framtiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i denna motion och i Socialdemokraternas partimotion
1992/93:Fi35 anförts om sysselsättningsförhållandena i
Värmlands län.
Stockholm den 12 november 1992
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)