Arbetsmarknadssituationen för kvinnor i Skåne
I likhet med andra regioner ökar arbetslösheten i Skåne. Arbetslösheten var i sept. -92 i Malmöhus och Kristianstads län 6,2 resp. 6,1 %. Särskilt drabbade var de båda största kommunerna Malmö (7,9 %) och Helsingborg (7,7 %). Antalet arbetslösa kvinnor var 11 093 i M-län.
Deltidsarbete är nästan uteslutande ett kvinnofenomen. Av de deltidsarbetande är ca 85 % kvinnor, och hos arbetsförmedlingarna i M-län fanns i sept. 6 683 kvinnor sökande, registrerade som partiellt arbetslösa och som önskade utöka sin arbetstid. Det bör påpekas att de deltidsarbetslösa inte är inkluderade i redovisningen över öppet arbetslösa.
Den öppna arbetslösheten i Skåne är i nuvarande arbetsmarknadsläge något lägre bland kvinnor än bland män. Detta gäller såväl i länen som i riket i övrigt. Anledningen härtill är att de mansdominerade näringarna industri och byggverksamhet är mycket konjunkturkänsliga. Den pågående strukturförändringen på kontorsområdet med ökad datorisering, förändringar inom livsmedelssektorn liksom de offentliga nerskärningarna drabbar däremot i hög grad kvinnor.
Det kan nämnas att befarade varsel enligt budgetförslag 1993 i tre skånska kommuner (Malmö, Helsingborg och Lund) omfattar i huvudsak omsorgssidan och berör mellan 1 500 och 2 000 personer och ca 1 000 personer i annan verksamhet.
De vanligaste kvinnoyrkena har inte förändrats särskilt över tiden utan är av tradition inriktade mot hälso- och sjukvård, kontorsarbete och husligt arbete. De flesta industriarbetande kvinnorna har arbete inom livsmedels-, textil- och beklädnadsindustri eller grafisk industri. I M-län är livsmedelsbranschen den industribransch som sysselsätter flest kvinnor. De nedläggningar som har skett inom tekoindustrin och de rationaliseringar inom livsmedelssektorn som pågår drabbar naturligtvis kvinnor hårt.
Tillgången på lediga jobb på M-länets arbetsförmedlingar var den lägsta i september någonsin. Det är främst offentlig förvaltning samt hälso-, sjuk- och socialvård som markant reducerat rekryteringen.
Offentliga sektorn
Offentliga sektorn har en dominans av kvinnlig arbetskraft. Nästan hälften av kvinnorna i M-län arbetar inom offentlig förvaltning.
Inom hela den offentliga sektorn pågår genomgripande strukturförändringar vilka till stor del är en följd av minskade skatteintäkter och de indragningar av skattemedel från kommuner och landsting som regeringen avser genomföra.
Regeringen redovisar inte i sin proposition de konsekvenser och effekter som statsbidragsindragningen kommer att få. Det är anmärkningsvärt eftersom det leder till nedskärningar i samhällets service och därmed till att sysselsättningstillfällen försvinner. En redovisning av samhällskostnaderna hade varit på sin plats. I denna borde också en beräkning ingå över kostnaderna för den utökade utslagning av arbetskraft och uppkomsten av arbetsskador, som en minskad personaltäthet kommer att innebära inom omsorgsverksamheten till följd av att arbetet blir stressigare.
I Skåne visar kommunerna att varsel på omsorgs- och utbildningssidan är oundvikliga.
Inom sjukvården planeras dessutom ytterligare effektiviseringar som resulterar i minskat personalbehov. Likaså planeras nedskärningar av vikariats- och deltidsanställningar.
Dagens situation och den aktuella åtstramningspolitiken inom den offentliga sektorn bidrar till ytterligare bortfall av sysselsättningstillfällen.
Vi anser att arbetslinjen ska gälla och att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa pengar på att låta människor arbeta i stället för att uppbära arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag. Inom kommunernas ansvarsområde finns gott om arbete som måste göras.
I valrörelsen visade svensk TV dagligen bilder av den eftersatta äldreomsorgen. Den har inte blivit bättre sedan dess. Kvaliteten på barnomsorgen håller på att försämras. Valfriheten för den enskilde minskar. Därför motsätter vi oss indragning av statsbidraget och säger nej till en förlängning av det kommunala skattestoppet.
Många kommuner har klargjort att all ny verksamhet inom barn- och äldreomsorg ska startas i privat regi. I dagens ekonomiska läge kan lämpligheten i att av politiska skäl göra denna förändring ifrågasättas, eftersom den många gånger leder till ökade i stället för minskade kostnader. Att starta och driva företag inom vård- och omsorgssektorn kräver dessutom kunskaper om ekonomi, personaladministration m.m. En självklarhet måste vara att sådan vidareutbildning står till förfogande för alla innan de går in i en sådan verksamhet.
Arbetstillfällen för kvinnor
Det är angeläget att ytterligare ansträngningar görs för att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Tidigare projekt för att få kvinnor att välja andra yrken än traditionella kvinnoyrken har visat att detta förhållande kan ändras. Insatserna har haft en alltför begränsad omfattning, och i nuvarande arbetsmarknadssituation med förändringar inom typiskt kvinnliga yrkesområden måste särskilda åtgärder vidtagas:Informationsinsatser riktade till kvinnor för att påverka deras utbildnings- och yrkesval. Yrkeskurser i större utsträckning uteslutande för kvinnliga elever inom traditionellt manliga yrkesområden.
Utbildning
Utbildning är en viktig grund för att förbättra kvinnors utvecklingsmöjligheter och bidrar till att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningens huvuduppgifter är inte bara att reparera tidigare misslyckanden i skolsystemet, utan också att överbrygga kunskapsklyftor mellan generationer, att ge möjligheter att vidareutbilda sig för ett förändrat arbetsliv. Tillsammans med AMU spelar Komvux en viktig roll när det gäller omskolning. Folkhögskolan är också ett viktigt komplement och alternativ till det reguljära skolväsendet.
Många kvinnor har utnyttjat dessa möjligheter till vidareutbildning, och det skall betonas att av kursdeltagarna inom Komvux är majoriteten kvinnor, ca 60 %. Nedskärningar drabbar då särskilt kvinnorna och minskar deras möjligheter till högskolestudier.I den rådande arbetsmarknadssituationen i Skåne är en utökning av utbildningsmöjligheterna väl motiverad.
Traditionellt har arbetsmarknadsutbildningen varit inriktad på tillverkningsyrken och således attraherat fler män än kvinnor.
För att möta de rationaliseringar inom den offentliga sektorn som särskilt drabbar kvinnorna måste arbetsmarknadspolitiska satsningar göras med särskild inriktning på just kvinnor.Särskilda resurser måste satsas för att ytterligare öka andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbildningarna.Särskilda medel måste avsättas för att tillgodose behovet av speciella kvinnokurser i syfte att öka självförtroendet hos kvinnor och för att bereda vägen för en efterföljande yrkesutbildning. Basutbildningarna som har många kvinnliga deltagare bör fortsätta att bedrivas decentraliserat för att möjliggöra för personer utan bil och med ansvar för små barn att deltaga.
Sammanfattningsvis kan sägas att nedskärningar och omstruktureringar inom offentlig verksamhet medför att många kvinnor får lämna arbetsmarknaden. Dessa besparingar medför också ett mindre antal sysselsättningstillfällen och därmed minskade chanser för kvinnor att erhålla ett nytt arbete. Därför måste investeringarna och den arbetsmarknadspolitiska satsningen i Skåne inriktas på offentlig sektor. För att kvinnor skall få del av dessa satsningar måste särskilda resurser avsättas.Vi kräver att de båda länsarbetsnämnderna i Skåne får ökade resurser för att förhindra att kvinnoarbetslösheten ökar.Vi kräver att skattestoppet upphör och att statsbidragsindragningen inte kommer till stånd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors sysselsättning och utbildning i Skåne.
Stockholm den 12 november 1992 Birthe Sörestedt (s) Maja Bäckström (s) Anita Jönsson (s) Karin Wegestål (s)