med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
Arbetsmarknadssituationen för kvinnor i Skåne
I likhet med andra regioner ökar arbetslösheten i Skåne.
Arbetslösheten var i sept. -92 i Malmöhus och Kristianstads
län 6,2 resp. 6,1 %. Särskilt drabbade var de båda största
kommunerna Malmö (7,9 %) och Helsingborg (7,7 %).
Antalet arbetslösa kvinnor var 11 093 i M-län.
Deltidsarbete är nästan uteslutande ett kvinnofenomen.
Av de deltidsarbetande är ca 85 % kvinnor, och hos
arbetsförmedlingarna i M-län fanns i sept. 6 683 kvinnor
sökande, registrerade som partiellt arbetslösa och som
önskade utöka sin arbetstid. Det bör påpekas att de
deltidsarbetslösa inte är inkluderade i redovisningen över
öppet arbetslösa.
Den öppna arbetslösheten i Skåne är i nuvarande
arbetsmarknadsläge något lägre bland kvinnor än bland
män. Detta gäller såväl i länen som i riket i övrigt.
Anledningen härtill är att de mansdominerade näringarna
industri och byggverksamhet är mycket
konjunkturkänsliga. Den pågående strukturförändringen
på kontorsområdet med ökad datorisering, förändringar
inom livsmedelssektorn liksom de offentliga
nerskärningarna drabbar däremot i hög grad kvinnor.
Det kan nämnas att befarade varsel enligt budgetförslag
1993 i tre skånska kommuner (Malmö, Helsingborg och
Lund) omfattar i huvudsak omsorgssidan och berör mellan
1 500 och 2 000 personer och ca 1 000 personer i annan
verksamhet.
De vanligaste kvinnoyrkena har inte förändrats särskilt
över tiden utan är av tradition inriktade mot hälso- och
sjukvård, kontorsarbete och husligt arbete. De flesta
industriarbetande kvinnorna har arbete inom livsmedels-,
textil- och beklädnadsindustri eller grafisk industri. I M-län
är livsmedelsbranschen den industribransch som
sysselsätter flest kvinnor. De nedläggningar som har skett
inom tekoindustrin och de rationaliseringar inom
livsmedelssektorn som pågår drabbar naturligtvis kvinnor
hårt.
Tillgången på lediga jobb på M-länets
arbetsförmedlingar var den lägsta i september någonsin.
Det är främst offentlig förvaltning samt hälso-, sjuk- och
socialvård som markant reducerat rekryteringen.
Offentliga sektorn
Offentliga sektorn har en dominans av kvinnlig
arbetskraft. Nästan hälften av kvinnorna i M-län arbetar
inom offentlig förvaltning.
Inom hela den offentliga sektorn pågår genomgripande
strukturförändringar vilka till stor del är en följd av
minskade skatteintäkter och de indragningar av
skattemedel från kommuner och landsting som regeringen
avser genomföra.
Regeringen redovisar inte i sin proposition de
konsekvenser och effekter som statsbidragsindragningen
kommer att få. Det är anmärkningsvärt eftersom det leder
till nedskärningar i samhällets service och därmed till att
sysselsättningstillfällen försvinner. En redovisning av
samhällskostnaderna hade varit på sin plats. I denna borde
också en beräkning ingå över kostnaderna för den utökade
utslagning av arbetskraft och uppkomsten av arbetsskador,
som en minskad personaltäthet kommer att innebära inom
omsorgsverksamheten till följd av att arbetet blir
stressigare.
I Skåne visar kommunerna att varsel på omsorgs- och
utbildningssidan är oundvikliga.
Inom sjukvården planeras dessutom ytterligare
effektiviseringar som resulterar i minskat personalbehov.
Likaså planeras nedskärningar av vikariats- och
deltidsanställningar.
Dagens situation och den aktuella åtstramningspolitiken
inom den offentliga sektorn bidrar till ytterligare bortfall av
sysselsättningstillfällen.
Vi anser att arbetslinjen ska gälla och att det är
samhällsekonomiskt lönsamt att satsa pengar på att låta
människor arbeta i stället för att uppbära
arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag. Inom
kommunernas ansvarsområde finns gott om arbete som
måste göras.
I valrörelsen visade svensk TV dagligen bilder av den
eftersatta äldreomsorgen. Den har inte blivit bättre sedan
dess. Kvaliteten på barnomsorgen håller på att försämras.
Valfriheten för den enskilde minskar. Därför motsätter vi
oss indragning av statsbidraget och säger nej till en
förlängning av det kommunala skattestoppet.
Många kommuner har klargjort att all ny verksamhet
inom barn- och äldreomsorg ska startas i privat regi. I
dagens ekonomiska läge kan lämpligheten i att av politiska
skäl göra denna förändring ifrågasättas, eftersom den
många gånger leder till ökade i stället för minskade
kostnader. Att starta och driva företag inom vård- och
omsorgssektorn kräver dessutom kunskaper om ekonomi,
personaladministration m.m. En självklarhet måste vara att
sådan vidareutbildning står till förfogande för alla innan de
går in i en sådan verksamhet.
Arbetstillfällen för kvinnor
Det är angeläget att ytterligare ansträngningar görs för
att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Tidigare projekt för att få kvinnor att välja andra yrken än
traditionella kvinnoyrken har visat att detta förhållande kan
ändras. Insatserna har haft en alltför begränsad omfattning,
och i nuvarande arbetsmarknadssituation med förändringar
inom typiskt kvinnliga yrkesområden måste särskilda
åtgärder vidtagas:Informationsinsatser riktade till
kvinnor för att påverka deras utbildnings- och yrkesval.
Yrkeskurser i större utsträckning uteslutande för kvinnliga
elever inom traditionellt manliga yrkesområden.
Utbildning
Utbildning är en viktig grund för att förbättra kvinnors
utvecklingsmöjligheter och bidrar till att stärka kvinnors
ställning på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningens huvuduppgifter är inte bara att
reparera tidigare misslyckanden i skolsystemet, utan också
att överbrygga kunskapsklyftor mellan generationer, att ge
möjligheter att vidareutbilda sig för ett förändrat arbetsliv.
Tillsammans med AMU spelar Komvux en viktig roll när
det gäller omskolning. Folkhögskolan är också ett viktigt
komplement och alternativ till det reguljära skolväsendet.
Många kvinnor har utnyttjat dessa möjligheter till
vidareutbildning, och det skall betonas att av
kursdeltagarna inom Komvux är majoriteten kvinnor, ca 60
%. Nedskärningar drabbar då särskilt kvinnorna och
minskar deras möjligheter till högskolestudier.I den
rådande arbetsmarknadssituationen i Skåne är en utökning
av utbildningsmöjligheterna väl motiverad.
Traditionellt har arbetsmarknadsutbildningen varit
inriktad på tillverkningsyrken och således attraherat fler
män än kvinnor.
För att möta de rationaliseringar inom den offentliga
sektorn som särskilt drabbar kvinnorna måste
arbetsmarknadspolitiska satsningar göras med särskild
inriktning på just kvinnor.Särskilda resurser måste satsas
för att ytterligare öka andelen kvinnor i
arbetsmarknadsutbildningarna.Särskilda medel måste
avsättas för att tillgodose behovet av speciella kvinnokurser
i syfte att öka självförtroendet hos kvinnor och för att
bereda vägen för en efterföljande yrkesutbildning.
Basutbildningarna som har många kvinnliga deltagare bör
fortsätta att bedrivas decentraliserat för att möjliggöra för
personer utan bil och med ansvar för små barn att deltaga.
Sammanfattningsvis kan sägas att nedskärningar och
omstruktureringar inom offentlig verksamhet medför att
många kvinnor får lämna arbetsmarknaden. Dessa
besparingar medför också ett mindre antal
sysselsättningstillfällen och därmed minskade chanser för
kvinnor att erhålla ett nytt arbete. Därför måste
investeringarna och den arbetsmarknadspolitiska
satsningen i Skåne inriktas på offentlig sektor. För att
kvinnor skall få del av dessa satsningar måste särskilda
resurser avsättas.Vi kräver att de båda
länsarbetsnämnderna i Skåne får ökade resurser för att
förhindra att kvinnoarbetslösheten ökar.Vi kräver att
skattestoppet upphör och att statsbidragsindragningen inte
kommer till stånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors
sysselsättning och utbildning i Skåne.
Stockholm den 12 november 1992
Birthe Sörestedt (s)
Maja Bäckström (s)
Anita Jönsson (s)
Karin Wegestål (s)