I den socialdemokratiska motionen i anledning av proposition 1992/93:50 om den ekonomiska politiken utgör sysselsättningsfrågan en viktig del. I partimotionen hemställs att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som kan bidra till ökad sysselsättning. Med instämmande i vad som föreslås i partimotionen vill vi anföra följande beträffande sysselsättningen i Örebro län.
Örebro län har under den senaste 20-årsperioden utsatts för en omfattande och kraftfull strukturomvandling. Denna snabba omvandling har under senare år förstärkts av bl.a. försvarsindustrins omvandling och att länet har haft stor andel tung industri.
Den internationella lågkonjunkturen, strukturproblemen i svenskt näringsliv, en överspekulerad fastighetsmarknad, finansmarknadens kollaps och den borgerliga regeringens ekonomiska politik och oförmåga att ge näringsliv, kommuner och myndigheter en hållbar framtidsinriktning har lett till efterkrigstidens högsta arbetslöshet. Med våldsam kraft drabbar effekterna i hög grad också Örebro län.
Den borgerliga regeringens förslag och beslut om neddragning av kommunernas ekonomi drabbar i synnerhet länets kommuner på ett orättfärdigt sätt som inte kan accepteras. Det hotar inte enbart kvaliteten på den kommunala servicen utan innebär också ökad arbetslöshet genom att kommunerna tvingas göra omfattande personalinskränkningar.
Förutom att det minskar möjligheten för ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden så drabbas kvinnor särskilt hårt då inskränkningarna i den kommunala verksamheten slår speciellt hårt mot vård och omsorg.
Vad gäller industrisektorn har länet en koncentration av tung verkstads-, process- och gruvindustri i länets norra, västra och södra delar, ''halvmånebältet''. Efter analyser och olika framskrivningar kan man påvisa att detta sammanhängande område har ett stort behov av förändring, förnyelse och reindustrialisering.
Gemensamt för de i halvmånebältet ingående kommunerna är beroendet av industrisektorn -- både ur aspekten beroendet av en bransch och beroendet av ett företag.
Området, speciellt dess norra och västra delar, har haft strukturproblem sedan början av 70-talet. Detta har medfört att Örebro län haft en mycket negativ befolkningsutveckling under den senaste 20-årsperioden.
Den näringsstruktur som finns i länets centrala och tätbefolkade delar har inte av egen kraft kunnat generera en sådan förnyelse och utökat antal arbetstillfällen att detta uppvägt ''halvmånebältets'' negativa utveckling.
Det behövs kraftfulla åtgärder både i det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet för att komma till rätta med länets problem. I det korta perspektivet behövs utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatser med mera flexibilitet i användningen av dessa medel.
En inplacering av Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner i stödområde 1 är i dagens svårbemästrade situation en nödvändighet för att kunna vidga de arbetsmarknadspolitiska insatserna.
En tidigareläggning är önskvärd av de till mitten av 90- talet planerade vägutbyggnader, vars projektering är så långt framskriden att de redan nu skulle kunna sättas igång. Det skulle kunna förbättra den svåra arbetsmarknadssituation som länet nu befinner sig i.
I det längre perspektivet behövs en genomtänkt strukturpolitik som angriper de grundläggande problemen och ger förutsättningar för en förnyelse och reindustrialisering.
Nya stabila näringsstrukturer kan inte uppstå utan att en gynnsam miljö har skapats för näringslivsutvecklingen. De viktigaste insatserna i en sådan strukturpolitik är att skapa och stimulera kompetensuppbyggnad genom en förstärkning av utbildningsväsendet, förbättringar av kommunikationerna genom ökade infrastrukturinvesteringar samt utveckling och förstärkning av de regionalpolitiska medlen.
Kravet på utbildningspolitiken kan delas upp i två delar. En del skulle söka ge förnyad och förbättrad kompetens till dessa som drabbas av strukturförändringen. Däri kan inrymmas att ökade arbetsmarknadsmedel ställs till förfogande för utbildning, komvuxutbildning samt decentraliserad högskoleutbildning. En andra del skulle kunna omfatta högskoleutbildningen. Högskolan i Örebro skulle kunna bli ett centrum genom en breddning och mera kvalificerad teknisk utbildning.
Örebro län är befolkningsmässigt Sveriges mittpunkt. Där vägar och järnvägar korsar varandra skulle ett betydelsefullt transportcentrum för hela landet kunna utvecklas. Förbättringar av de Europa- och riksvägar som går genom länet bör ske. Utbyggnad av tågtrafiken på Mälarbanan, snabbförbindelse för persontrafik och terminal för godstransport på järnväg skulle kunna bidra till en för länet positiv framtidsutveckling.
Även om nuvarande lågkonjunktur om några år kommer att vända uppåt är läget sådant att arbetslösheten i länet kommer att ligga kvar på en hög nivå och påverka läget långt in på 2000-talet. Det finns många tecken som tyder på att om inte speciella åtgärder sätts in så kommer nuvarande situation på arbetsmarknaden, med alltför hög arbetslöshet, att konserveras på en oacceptabel nivå.
För närvarande är arbetsmarknadssituationen den, enligt Länsarbetsnämnden, att 9.627 personer var arbetslösa vid oktober månads utgång. Det är en ökning av de öppet arbetslösa sedan april månad med 2.200 personer, trots att över 7.000 personer (4,2 %) av länets befolkning mellan 16 och 64 år är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Efterfrågan på arbetskraft är också mycket låg. Under oktober månad nyanmäldes 515 platser vilket är nära 500 mindre än under april månad i år.
Vi välkomnar den uppgörelse som den borgerliga regeringen har träffat med Socialdemokraterna om en stabilisering av ekonomin. Men vi måste konstatera att de åtgärder som regeringen i övrigt vidtagit närmast har varit ett hot mot tidigare sysselsättningssvaga regioner i stället för en förbättrad arbetsmarknadssituation.
Regeringens ekonomiska politik vad beträffar den kommunala ekonomin måste därför avvisas och politiken i stället utformas enligt vad som redovisats i den socialdemokratiska partimotionen.
Efter att ha inventerat möjligheterna att tidigarelägga en rad olika objekt (se bilagor från Banverket, Vägverket, SJ och länets kommuner) kan vi konstatera att det finns en stor reserv av arbetsmöjligheter som om de kom till utförande på ett avgörande sätt skulle förbättra arbetsmarknadsläget samt dessutom förbättra infrastrukturen och andra servicemöjligheter i Örebro län.
Åtgärderna bör snarast komma till utförande genom att staten tar ett ekonomiskt ansvar för tidigareläggning av statliga verk och myndigheters planering och ökade arbetsmarknadspolitiska anslag till kommunerna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid utarbetandet av det förslag som enligt den åberopade partimotionen skall föreläggas riksdagen vad i denna motion anförts om sysselsättningsförhållandena i Örebro län särskilt beaktas.
Stockholm den 11 november 1992 Håkan Strömberg (s) Sture Ericson (s) Maud Björnemalm (s) Hans Karlsson (s) Inger Lundberg (s)
Fi34 Bilaga 1 Örebro län
Byggstart Kostn mkr Antal sysselsatta Askersunds kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Kulturbyggnader värda att bevara, masugn i Mariedamm, stallar i Aspa Bruk och Folkets Hus 6,0 Degerfors kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Folkets Hus, Degerfors Folkets Hus, Svartå Renovering av skolkök Gator och vägar Upprustn. av bro över järnväg Småvägar i ytterområden (Svartå--Åtorp) Hallsbergs kommun Sanering av VA-ledningar Upprustning av kommunens vägnät inkl. de enskilda vägarna Upprustning av de statskommunala vägarna Asfaltering av grusvägar för att minska kommande vägunderhåll Genomgång av kommunens samtliga skolor och barnomsorgslokaler avseende bl.a. ventilation och underhåll Upprustning av kommunala lokaler Tidigareläggning av ROT-verksamhet Införande av tredje gymnasieåret på samtliga linjer Intensifiering av arbetet med ex.vis anställning av en näringslivssekreterare med bl.a. arbetsuppgift att få ytterligare småindustrier till kommunens alla tätorter Fritid och kulturminnen Bygga Tälleleden Starta godsterminalen Bygga en 50-metersbassäng vid Alléhallen Iordningställa och försköna Stortorget Försköna/utveckla Nytorget Fixa förenings- och ungdomshus i gamla panncentralen Bygga ut Långängsskolan
Fi34 Bilaga 1.2 Hällefors kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Räddningsstation Hällefors Bygga om Folkets Hus Rest. Höga Nords skola Belysning, akustik och ventilation i skolor och barnstugor Bygga om lägenheter till sjukhem Bygga om lägenheter till gruppboende Bygga skalet till småföretagarcentrum Fritid och kulturminnen Bygga 20 övernattn.stugor vid Sörälgens camping Asfaltera infarten till Sörälgens camping Slyröjning vid Sörälgens camping Markbereda för fler uppställningsplatser vid Sörälgens camping Renovera sporthallen Nytt tak på ishallen Renovera kulturminnesmärken Renovera Krokbornsparken Bygga amatörteaterscen i Bredsjö FH Förbättra motionsspår vid Hurtig-torpet, HOK-stugan m.m. Konstfrusen bandybana, jordvärme Renovera badplatser VA- och avloppsanläggningar Rusta VA-nätet Gator och vägar Bygga om vägarna Hällefors--Kopparberg, Hjulsjö-- Grängeshyttan och Hällefors--Sävsjön Cykelvägar och trottoarer i Hällefors Asfaltering järnvägsbanken mellan Gäddsjön och Sävsjön samt nerfarten till sjön Norrälgen Planskild korsning Riksvägen--Billocksvägen Rest. gator och vägar i tätorterna Bygga om torget i Hällefors Kumla kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Uppr. salbyggnader 15,0 Gator och vägar Ny genomfartsled i centrum 10,0
Fi34 Bilaga 1.3 Laxå kommun Gator och vägar Miljöförbättrande åtgärder utmed GoC-väg utmed väg 575 i Tived GoC-väg utmed väg 575/577 i Åbydammen, Finnerödja GoC-väg utmed väg 577, Skagerholmsv., Laxå Omb. korsningen väg 577/578 GoC-väg Gustav Vasas väg--Herrskapsstigen, Laxå GoC-väg Herrgårdsvägen--Vindarnas väg, Laxå Ombyggnad av GoC-tunnel under E 3 mellan Smedjegatan och Revirvägen, Laxå Lindesbergs kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Förvaltningshus 60,0 Gator och vägar GoC-väg södra infarten till Lindesberg GoC-väg runt Lindesjön Ljusnarsbergs kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Kopparbergs Folkets Hus 7,0 15 Ljusnarsskolan 2,0 Örebro kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Loge vid Snavlunda 1,2 Stureskolan, ny ventilationsanl. 4,0 Engelbrektsskolan, nytt hemkunskapskök 3,5 Engelbrektsskolan, ny ventilationsanl. B-huset 5,3 Engelbrektsskolan, A-huset; ventilation i gymn.byggn. och paviljong, handikappanpassn. 12,2 Förskoleseminariet 2,1 Stureskolan, byte av fönster 0,4 Mikaelsskolan, rep. av fönster 0,4 Risbergska skolan, tillb. förråd för hörseltekniker 0,6 Risbergska skolan, ren. gymn.sal och ljusgårdar 9,9 Kom-Vux, omb. av kök 1,05 Almby skola 10,0 Rostaskolan, oml.dräneringssyst. 1,5 Rostaskolan, ventilationsanl. låg- och mellanstadiedelen 9,5 Solgården, ombyggn. ålderdomshem 3,6
Fi34 Bilaga 1.4 Rostahemmet, ombyggn. ålderdomshem 20,0 Ölmbrogården, ombyggn. ålderdomshem 18,0 Fritid och kulturminnen Rustning av Ankarsvärds magasin vid Karlslund 2,8 Rustning Orangeriet vid Karlslund 0,4 Rustning av muren vid Karlslund 0,3 Trängens idrottsplats, omkln.rum med dusch och nya förråd 2,5 Vinterstadion, nya personalrum 1,5 Gator och vägar Diverse gång- och cykelvägar 12,5 Bussgata till Ladugårdsängen 2,0 Rostabron, bro över Svartån 12,0 Ny infart travbanan omgående 3,5 Linjegatan Hagmarksgatan '' 5,5 Rudbeckstunneln '' 5,0 Trafiksanering Södermalm 1,5 Längbrogatan -- genomfart '' 0,7 Bodekullsvägen i Mosås 3,0 Bullersanering Kungsgatan '' 1,5 Bullersanering Alnängsgatan '' 1,0 Bullersanering Ö Bangatan '' 1,2 LOD-arb. Älvtomtabäcken 2,2 Bearbeta Svartåns stränder 2,0
Fi34 Bilaga 2 Örebro län Vägverket Ombyggn. rv 61, förbifarten vid Kil Ombyggn. korsningen väg 577/578, Finnerödja Högmastbelysning korsningen E3/v 577, Finner. Utfart sågdammen, Hagen m.fl. på E3 vid Bodarna rastplats Vänsteravfart korsningen E3/väg till Sockestugan Högeravfart E3/Lars Lindahls väg, Laxå Vänsteravfart korsningen v 205/Nyhammarv., Laxå V 205, förbifart Röfors 93V 577, planfri korsn. väg/järnväg, Finnerödja V 533, Röfors -- Undenbotten V 575, Tived -- kommungränsen V 503, Tivedstorp -- Sörbytorp V 205, fortsatt ombyggn. Röfors -- Askersund Planfri korsning vid väg 205:s östra anslutning med E3, Laxå E3, förbifart Laxå Rv 60, ombyggn. Fornaboda -- Storå Lv 249 upprustn. Frövi -- Fellingsbro Lv 815, asfaltering Fellingsbro -- Örebro Upprustn. rv 49 + 50 Askersund
Fi34 Bilaga 2.1 Örebro län Vägverket 575 R Länsgräns--Tived 7,9 608 Bro Åsbro 3,6 786 Bro Silvergruvan 3,3 787 Jordbron--Sävsjön 2,7 205 Förbifarten Röfors 15,5 851 Kåfalla--Pilkrog 5,4 792 Bro Ställdalen 5,5 60 Bäckvägen--Lillån 13,0 509 Stockås--Ljungtorp 3,6 519 Kvistbroka--Binninge--Ledäng 4,4 520 Ramtorp--Tångeråsa kyrka 624 Bro Biskopskvarn 3,4 815 N Karlstorp--Högtorp 4,8 5001 Tillfart Pilängens ind.omr. 25,2 564 N Folkavi--Bröttorp 5,0 51 Genom Hjortkvarn 15,0
118,3
Fi34 Bilaga 3 Örebro län SJ Resecentrum, Mälar-/ Svealandsbanorna 20,0 Säkerhetshöjande åtg. 35,0 Eftersatt underhåll 16,0 Övr. underhålls- och investeringskostnader 19,0 Investeringar för godstrafik 3,1 93,1
Fi34 Bilaga 4 Örebro län Banverket Div. smärre objekt (godsstråket genom Bergslagen) 9,6 Geotekn. åtg., Frövi--Köping 5,4 15,0