Motion till riksdagen
1992/93:Fi27
av Georg Andersson m. fl. (s)

med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin


Arbetslösheten växer nu närmast lavinartat. Aldrig
någonsin sedan 1930-talet har arbetslösheten haft sådan
omfattning som nu. Dessvärre tvingas vi konstatera att
ökningen enligt alla prognoser fortsätter under nästa år. De
dystraste prognoser från AMS visar sig redan vara för
optimistiska.
Västerbottens län utgör härvidlag inget undantag.
Verkningarna av den allmänna konjunkturnedgången slår
hårt mot länets näringsliv. Därtill kommer de
inomregionala problem som länet brottas med. Det kan
enklast illustreras med att ett par kommuner -- Malå och
Dorotea -- varit i ledningen för ligan över kommuner med
landets högsta arbetslöshet.
I Västerbottens län är i dag ca 8 000 
redovisat öppet arbetslösa. Därtill kommer 7 000 
som tar del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
någon form. Det innebär att 15 000 
människor står utanför den ordinarie
arbetsmarknaden, vilket motsvarar 10 % av arbetskraften.
Också deltidsarbetslösheten ökar och uppgår nu till drygt 3 500. 
Antalet långtidsarbetslösa har tredubblats på ett år
och uppgår nu till 1 500.
Den 
närmaste framtiden är ännu dystrare.
Länsarbetsnämnden räknar med att arbetslösheten under
1993 kommer att öka med ytterligare ca 4 000 personer.
Sedan den prognosen gjordes har alarmerande rapporter
kommit om nedgången i skogsindustrin. Även situationen
inom verkstadsindustrin har försämrats ytterligare.
Länsarbetsnämnden räknar med ett bortfall av
ytterligare ca 1 000 
industrijobb. Mellan 500 och 600 byggjobb går
förlorade. I länets inland är stagnationen inom byggsektorn
nästan total och i Skellefteå-regionen bedöms hälften av
byggnadsarbetarna stå utan arbete nästa höst.
Också inom den s.k. offentliga sektorn beräknar
länsarbetsnämnden att kraftiga nedskärningar kommer att
ske. Antalet arbetstillfällen beräknas där minska med ca 2 000, 
fördelade på 500 inom statliga verk, 400 i
kommunerna och 800 inom landstingets
verksamhetsområde.
Situationen är således utomordentligt allvarlig.
Den kraftiga satsning som gjorts från
arbetsförmedlingarna för att ordna
arbetsmarknadsutbildning, beredskapsjobb och
ungdomspraktik räcker inte på långt när för att möta denna
svåra situation. Dessvärre är nu alla tilldelade resurser
intecknade. Arbetsförmedlingarna har inga åtgärdsmedel
att erbjuda till dem som nu anmäler sig arbetslösa. Alla
pengar, inklusive de extra medel som fördelats av AMS
efter krisuppgörelsen, är inkluderade. Tilldelade medel
medger inte uthållighet på den höga nivå som
arbetsförmedlingarna nu erbjuder. Efter årsskiftet kommer
man därför att tvingas att avkorta eller rent av avbryta
erbjudna utbildningar. Ungdomspraktikperioder måste
avkortas och endast de högst prioriterade grupperna
kommer i fråga för åtgärder.
Med anledning av den växande arbetslösheten
anordnade socialdemokraterna i Västerbotten en offentlig
hearing den 30 september. Där deltog företrädare för
länsarbetsnämnd, kommuner, landsting, näringsliv, fackliga
organisationer och statliga verk. En rad intressanta och
konstruktiva förslag om insatser lämnades.
Genom en inventering i hela länet har
länsarbetsnämnden kunnat presentera en förteckning av
investeringsobjekt som skulle kunna påbörjas med mycket
kort varsel. Sammantaget omfattar det objekt till en
beräknad kostnad av 1 500 milj.kr. 
som skulle ge drygt 4 000 årsarbeten. De skulle
kunna genomföras som beredskapsarbeten. Genomgående
är att objekten bedöms angelägna och därför finns med i
resp. huvudmäns planer, men inte nu kan genomföras p.g.a.
medelsbrist.
Från banverket har redovisats ett antal ytterst
nödvändiga investeringar för att förbättra tågtransporterna
i länet. Framför allt gäller det upprustning och ny
linjesträckning av stambanan. Sammanlagt handlar det om
investeringar för ca 700 milj.kr. Dessa arbeten kan
igångsättas med mycket kort varsel om bara medel tilldelas.
Det är därför ytterst beklagligt att regeringen inte fördelat
några medel till järnvägsinvesteringar norr om Sundsvall av
de extra medel för infrastruktur som riksdagen ställt till
förfogande under året.
Inte heller i prop. 1992/93:50 med anledning av
krisuppgörelsen har några medel anvisats för
järnvägsinvesteringar. Detta är synnerligen
anmärkningsvärt.
Vi anser att här nämnda åtgärder snarast bör komma till
stånd. Genom en sådan satsning skulle länet kunna tillföras
ca 5 000 årsarbetstillfällen. Alternativet till dessa åtgärder
är en växande arbetslöshet som leder till kraftigt ökad
belastning på staten och kommunerna i form av
arbetslöshetsersättning, socialbidrag och uteblivna
skatteintäkter. Och framför allt innebär arbetslösheten
mycket stora svårigheter för enskilda individer och familjer
som drabbas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder mot
arbetslösheten i Västerbotten.

Stockholm den 11 november 1992

Georg Andersson (s)

Mats Lindberg (s)

Rinaldo Karlsson (s)

Lena Boström (s)

Carin Lundberg (s)