Arbetsmarknadspolitik
I motionen föreslås att ROT-åtgärder avseende vatten och avlopp i gata samt äldre fastigheter finansieras med hjälp av specialdestinerade räntesubventionerade lån. Pengarna bör tas från de medel som avses att läggas på sysselsättningsskapande åtgärder.
Sverige har idag två brister som överskuggar allt annat. Nämligen bristen på pengar och på arbetstillfällen. I en sådan situation bör det anses som viktigt att man, när man stoppar in bristvaran pengar för att råda bot på bristvaran arbetstillfällen, får ut något beständigt och för landet värdefullt i andra änden.
I detta sammanhang bör man skilja på riktiga arbetstillfällen och sysselsättning.
Byggsektorn har som bekant drabbats av en ohygglig utslagning senaste året, delvis på grund av att i många fall onödig nyproduktion upphört, vilket är bra. Mindre lyckat är emellertid att nödvändig produktion omöjliggjorts pga brist på kapital. Ett exempel på detta är ett problem som nästan alla kommuner lider av och även de flesta äldre fastigheterna i landet, nämligen att vatten- och avloppsstammarna i husen är i stort renoveringsbehov. Detta gäller också nätet i gata och mark. 30--40-procentiga förluster på renat vatten (= kostnad för kommun och konsument) mellan vattentorn och nyttjare är inte ovanligt.
Vad ett dåligt avlopps- och dagvattensystem kan ställa till med får vi uppleva varje vår när vatten tränger upp i bostäder vilket naturligtvis leder till en ökad belastning på försäkringsbolagen som till följd av detta gör premiehöjningar som drabbar försäkringstagarna eller ytterst gemene man. Samma fenomen uppstår naturligtvis även i fastigheter med uttjänta stammar. Att problemet är akut förstås om man beaktar det faktum att alla städer lade ner sina avloppsnät i början på seklet vilket medför att de tar slut ungefär samtidigt. Motsvarande problem finns utomlands. Det som gäller nät i mark gäller ju som tidigare sagts också va-stammar i fastigheter, i en del fall så pass nya som de första fastigheterna byggda under miljonprogrammet.
Problemen är akuta och bör åtgärdas genom en ekonomisk insats i syfte att skapa riktiga arbeten.
Till skillnad från alla vanliga s k infrastrukturella satsningar som, om de blir av, mest skapar sysselsättning för den tunga maskinparken, skapar ROT-åtgärderna en mängd arbetstillfällen för byggnadsarbetare av alla kategorier. Vid en stamsanering i en hyresfastighet är följande yrkesgrupper inblandade: arbetsledare, betongarbetare, träarbetare, plattsättare, mattläggare, målare och med all sannolikhet även elektriker. Vad detta får för spin-off-effekt på respektive yrkesgrupps materielindustri kan var och en räkna ut.
Med åberopande av redogörelsen ovan föreslår jag att en del av de medel man tänker använda sig av i kampen mot arbetslösheten, ca 10 miljarder kr, istället frigörs till räntesubventioner på lån avseende ovan beskriven ROT- verksamhet. En lämplig summa att börja med kan vara 2,5 miljarder kr, då dessa pengar ej skall lånas ut utan användas till att subventionera glappet mellan låneränta och marknadsränta.
Lånen bör ha låg ränta, förslagsvis 5 %, och skall erbjudas myndigheter, näringsliv och allmänhet på samma sätt som man förr kunde erbjuda lån till energibesparande åtgärder.
Lånebeviljningen kan ske genom de gamla energilånekanalerna i kommunerna på det att åtgärderna i ROT-sektorn må komma igång snabbt (3--4 mån) då tillgången på arbetskraft och prisbilden inom byggsektorn just nu är gynnsam samt det faktum att arbetslösheten är värre än på trettiotalet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att en del av de pengar som avsätts till arbetsmarknadsåtgärder specialdestineras till räntesubventioner avseende lån för ROT-arbeten på vatten- och avloppsledningar i hus och mark, motsvarande 2,5 miljarder kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ROT-program rörande vatten- och avloppsledningar kommer i gång snarast.
Stockholm den 10 november 1992 Robert Jousma (nyd)