Motion till riksdagen
1992/93:Fi20
av Carl-Johan Wilson (fp)

med anledning av prop. 1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin


I denna motion föreslås att skatten på alkoholdrycker
höjs.
I regeringens proposition 1992/93:50 presenteras
Sveriges ekonomiska läge på ett sätt som torde öka
krismedvetandet hos befolkningen. Mycket arbete har
nedlagts på att inventera tänkbara besparingar och
inkomstförstärkningar för staten. Allmänheten har fått den
uppfattningen, att inget område kan undantagas från
påverkan av regeringens åtgärder för att stabilisera den
svenska ekonomin.
Regeringen har inte föreslagit någon
inkomstförstärkning genom höjning av skatt på
alkoholdrycker. Man har hänvisat till att Sveriges framtida
relationer till den europeiska gemenskapen EG kommer att
resultera i sänkta alkoholpriser och att det därför är
olämpligt att nu besluta om en temporär höjning av priset.
Eftersom Sveriges ekonomi är synnerligen ansträngd,
bör staten ej avstå från att öka sina skatteinkomster från
försäljning av alkoholdrycker.
Jag är övertygad om att alla, som i övrigt har förståelse
för de föreslagna ekonomiska åtgärderna, accepterar att
den frivilliga alkoholkonsumtionen också drabbas av
prishöjningar i samma åtgärdsprogram.
Skulle en ökad skatt på alkoholdrycker minska
försäljningen av dessa, ger givetvis inte åtgärden den
direkta ekonomiska förstärkning av statskassan som jag
angivit som motiv för mitt förslag. Jag anser ändå att det
oavsett påverkan på försäljningen är befogat att nu höja
skatten på alkoholdrycker.
Sverige har tillsammans med åtskilliga andra FN-
medlemsstater förbundit sig att försöka minska
alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000. Det är en
närmast gigantisk uppgift.
Varken den förra eller den nuvarande regeringens hittills
föreslagna åtgärder tycks vara tillräckliga för att Sverige till
år 2000 skall nå målet för den utlovade minskningen av
alkoholkonsumtionen. Regeringen bör därför inte avstå
från en höjning av alkoholskatten i anslutning till det så
kallade krispaketet. Jag anser, att varje möjlig åtgärd skall
vidtagas för att minska alkoholkonsumtionen.
Det är givetvis självklart att nykterhetsorganisationerna
arbetar för minskad alkoholkonsumtion, men tyvärr har
fanatiskt och intolerant agerande från vissa nykterister
förtagit effekten av det vällovliga arbete, som deras
organisationer annars utför. Huvuddelen av
ansträngningarna för att minska alkoholbruket måste göras
av andra än av nykterhetsorganisationernas folk.
Om konsumtionen av alkohol skall minska måste det
givetvis ske genom insatser från dem som är konsumenter.
Jag räknar med att den måttfulle alkoholkonsumenten är
beredd att känna ansvar för sådana insatser. De helnyktras
skara kan i vart fall inte genom egna ändrade alkoholvanor
bidra till minskning av alkoholkonsumtionen...
Oberoende av teorier om framtidens alkoholpriser, bör
alkoholskatten höjas nu. Det innebär förstärkning av
statsfinanserna antingen genom ökade inkomster från
försäljning av alkohol eller -- om försäljningen efter en
skattehöjning minskar -- genom minskade utgifter för
alkoholens skadeverkningar. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av
alkoholskatten i syfte att förstärka statsfinanserna antingen
genom ökade inkomster från försäljning av alkohol eller --
om försäljningen efter en skattehöjning minskar -- genom
minskade utgifter för alkoholens skadeverkningar.

Stockholm den 10 november 1992

Carl-Johan Wilson (fp)