Statsfinanserna har, främst på grund av fallande inkomster, försämrats och budgetunderskottet har ökat under de senaste åren. Den försämrade konjunkturbilden tillsammans med internationella faktorer har medfört en ökad oro på penning- och valutamarknaden. De fem största riksdagspartierna träffade då en överenskommelse med stora ingrepp i transferingssystemen för att stärka inkomstsidan. I överenskommelsen fanns bland annat förslaget om en höjd skatt på tobaksvaror, bibehållen moms och en viss höjning av moms på livsmedel.
Det har mött stor förvåning att man inte i detta sammanhang också kunnat öka statens inkomster genom en skattehöjning på alkoholen. Den förändring av skattesatser på alkohol som företogs vid halvårsskiftet innebar för vissa drycker en sänkning av priset och för vissa med högre alkoholhalt en höjd beskattning. Den senaste försäljningsstatistiken visar på en konsumtionsökning med 4,2 % under det första halvåret 1992. Det finns samstämmiga forskningsresultat som visar på ökade kostnader för sjukvård, våldsbrott och olycksfall som väl följer en alkoholkonsumtionsökning. Vidare är det helt klart att en prishöjning bidrar till att sänka konsumtionen.
När det gäller övriga förslag till inkomstförstärkningar har man inte beaktat ett ev inträde i EG. Det gäller bland annat den bibehållna momsen på 25 %. Av den anledningen och av klara hälsopolitiska skäl som accepteras i EG- sammanhang ser vi det som naturligt att även föreslå en skattehöjning på alkohol med 5 %.
WHO:s Europasektion har i ett dokument nyligen uttalat sig för en alkoholpolitik med höga priser, begränsad tillgång och ökad information. Som undertecknare står samtliga EG-länders representanter. Målet att nå en sänkt alkoholkonsumtion till år 2 000 har därmed slagits fast med en betydligt mera målinriktad överenskommelse än vad som varit fallet tidigare. Alkoholen står för de största sociala problemen i samtliga EG-länder. Svensk alkoholpolitik framstår som ett föredöme i dessa sammanhang. Det vore därför märkligt om inte vi i en ekonomiskt trängd situation också bidrog med en skattehöjning som dels tillför statskassan medel, dels minskar samhällets kostnader på grund av alkoholens skadeverkningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på alkohol.
Stockholm den 5 november 1992 Karin Israelsson (c) Ingbritt Irhammar (c) Ulla Tillander (c)