med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)

Vårdnadsbidrag och föräldraförsäkring

Nuvarande regering har vid åtskilliga tillfällen utlovat ett
vårdnadsbidrag under innevarande mandatperiod. I
samband med kompletteringspropositionen aviserades,
muntligt, att enär ett sådant förslag inte rymdes i denna
proposition skulle regeringen senare lägga fram detta i en
särproposition.

Samtidigt aviseras neddragningar i
föräldraförsäkringen. Inte heller detta finns dock som ett
konkret förslag för budgetåret 1993-94 i
kompletteringspropositionen.

Kombinationen av dessa två aviseringar inger oro. Ett
vårdnadsbidrag har stundtals beräknats till cirka 3 miljarder
kronor. Att få ihop en så stor summa i nuvarande
ekonomiska läge synes vara mycket svårt -- om man inte
drar ner motsvarande summa någon annanstans. Det ligger
nära till hands att misstänka att den aviserade
neddragningen i föräldraförsäkringen avses att finansiera
vårdnadsbidraget.

Varför föräldraförsäkring?

* Föräldraförsäkringen är unik i sin konstruktion. Den
skapar, som inget annat, möjlighet att förena föräldraskap
och förvärvsarbete. Den är således en mycket viktig
förutsättning för kvinnors ekonomiska frihet.

* Genom inkomstbortfallsprincipen och hög nivå på
ersättningen, möjliggörs för papporna att vara hemma
under en längre tid när barnen är riktigt små. Därmed
grundläggs en nära och varm barn--pappa-relation, som är
så väsentlig för framtiden.

* Föräldraförsäkringen är mycket flexibel. Genom att
exempelvis enbart utnyttja 5 dagars ersättning per vecka
kan tiden för ledigheten förlängas betydligt. Detta är bra för
barnen, och i många kommuner helt nödvändigt eftersom
barnomsorgen ofta inte är utbyggd för så små barn.

Varför inte vårdnadsbidrag?

* Ett vårdnadsbidrag skulle däremot motverka kvinnors
frihet. Ingen vuxen kvinna eller man kan försörja sig på de
diskuterade summorna: 2.500 eller 3.000 kronor per
månad.

* Ett vårdnadsbidrag skulle missgynna ensamstående
kvinnor.

* Ett vårdnadsbidrag är passivt och strider mot
arbetslinjen, som hävdas i andra sammanhang -- också av
de borgerliga.

I kompletteringspropositionen aviseras en sänkning av
föräldraförsäkringens ersättningsnivå från 90 till 80 %. Det
finns skäl att rikta kritik mot en förändring av nivån på
föräldraförsäkringen utan föregående djupanalys. Det är
framför allt tre områden som därvid behöver beaktas:

* Vad får en sänkning för konsekvenser för viljan att
föda ett andra eller ett tredje barn? Och vad blir effekten
för kommunernas ekonomi?

Enligt Konsumentverkets senaste beräkningar (feb. -93)
kommer alla typer av hushåll att få sänkt standard under
1993. I synnerhet barnfamiljer med små ekonomiska
marginaler kan förutses få svårt att lägga om familjens
vanor så att ekonomin går ihop. Hit hör flertalet
ensamstående med barn. Hit hör också nära hälften av
landets tvåbarnsfamiljer. En tvåbarnsfamilj med
medianinkomst (23.460 kronor per månad) får, enligt
Konsumentverkets beräkningar, 1.100 kronor mindre att
leva på per månad.

År 1991 fick 537.000 personer socialbidrag. Preliminära
beräkningar tyder på att närmare 7 %, det vill säga drygt
600.000 personer, fick socialbidrag 1992. Ökningen
föväntas fortsätta under 1993.

Barnen är överrepresenterade bland
socialbidragstagarna, 9,4 % 1991 mot 6,2 % av den totala
andelen bidragstagare. Om en sänkning av nivån innebär att
benägenheten att föda barn blir mindre eller om det innebär
en övervältring av kostnaderna på kommunerna är förslaget
inte heller acceptabelt.

* Vad betyder det för barnomsorgens utbyggnad?

Idag drar många familjer ut på tiden för
föräldraledigheten genom att bara ta ut ersättningen t.ex.
fem dagar i veckan. Om nivån sänks så kan man inte
använda försäkringen på detta flexibla sätt, man måste
börja arbeta efter 12 månader och då krävs det en
utbyggnad av barnomsorgen för barn från 12 månaders
ålder. Även detta innebär en ökad ekonomisk belastning på
kommunerna.

* Vad betyder en sänkning av ersättningsnivån i
föräldraförsäkringen för jämställdheten?

Redan idag tar bara var fjärde pappa ut föräldraledighet
med föräldrapenning. En sänkning skulle innebära ett ännu
större incitament för kvinnor, som är lägst betalda, att
ensamma ta ansvar för barnen. Detta tenderar sedan att
fortsätta resten av livet. Kvinnors underordnade ställning
permanentas, och pappors bristande kontakt med sina barn
likaså. Här är den enda lösningen en regelrätt kvotering av
viss tid av de 12 månaderna.

Enligt vår mening finns således inga godtagbara skäl att
införa ett vårdnadsbidrag. En väl fungerande
föräldraförsäkring är i stället vad som behövs för framtiden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vår svenska föräldraförsäkring.

Stockholm den 7 maj 1993

Margareta Winberg (s)

Maj Britt Theorin (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Ines Uusmann (s)

Karin Wegestål (s)

Lahja Exner (s)

Kristina Svensson (s)

Monica Widnemark (s)

Ulla Pettersson (s)

Eivor Husing (s)