Länsvägar
Regeringen föreslår att länsstyrelserna av arbetsmarknadsskäl får disponera 2,4 miljarder kronor i extra trafikanslag (LTA) under budgetåret 1993/94 för länsvägar, länsjärnvägar och länstrafikanläggningar, samt motsvarande volym under budgetåret 1994/95.
Det är riktigt, enligt min mening, att det är regeringen som fördelar dessa anslag, och därmed kan ta särskild hänsyn till arbetsmarknadssituationen och regional rättvisa.
Arbetslösheten i Dalarna var i mars 1993 över 7 % jämfört med ca 6 % i de flesta län.
Tjälskadorna är normalt värre i W-län än i de flesta andra. Under perioden 1989--1991 fanns bärighetsrestriktioner på en längre sträcka av sekundär- och tertiärvägarna i Dalarna än i t ex X-län. X-län fick emellertid ca 20 % högre medelstilldelning inom Vägverket än W-län.
Det finns fortfarande många, dåligt underhållna grusvägar, som måste förbättras, i vårt län. Det blir inga mastodontbyggen. Fördelen med många mindre vägar är att många projekt kan sättas igång omedelbart. Pengarna kan därmed ge arbete på en gång.
Också i de tidigare s k infrastrukturpaketen har Dalarna enligt min och många andras uppfattning fått en alltför liten tilldelning.
Det är därför rimligt att regeringen denna gång kompenserar W-län med en större andel av det extra LTA- anslaget, så att det motvarar behovet och så att pengarna omedelbart kan komma till användning för att öka sysselsättningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av anslaget till länsvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 maj 1993 Birgitta Hambraeus (c)