med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)
Förslag till ny konstruktion av utbildningsbidraget
I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att
utbildningsbidraget skall ändras så att det får samma
utformning som studiestödet för vuxna, dvs. en bidrags- och
en lånedel.
Detta kommer bl.a. att innebära, att människor med
funktionshinder som behöver genomgå rehabilitering vid
Arbetsmarknadsinstitut i framtiden kan tvingas låna pengar
till detta. Det gäller dem som inte är sjukskrivna och
därmed inte kan få rehabiliteringsersättning. Det handlar
också om den som inte har kvalificerat sig för
arbetslöshetsersättning eller har en alltför låg sådan.
Grupper som särskilt kommer att drabbas av detta förslag
är bl.a. ungdomar med funktionshinder som efter avslutad
skolutbildning kan behöva genomgå rehabilitering för att få
större chans att komma ut på arbetsmarknaden. En annan
grupp är de kvinnor som vill ta sig ut i arbetslivet efter att
ha varit hemma i flera år.
Att motivera människor att gå in i ett
rehabiliteringsarbete kan vara svårt, men att dessutom
försöka förmå dem till att genom lån finansiera sin
rehabilitering vore att lägga ytterligare bördor på dem som
redan i dag har det svårt på arbetsmarknaden. Särskilt
drabbade blir de som är i behov av en mer omfattande
rehabilitering, t.ex. personer med synskador. Eftersom
synskadades möjligheter att få arbete efter en rehabilitering
statistiskt sett är ganska små, så är det en mycket osäker
investering man förutsätts låna pengar till. Det är då
förståeligt om förtidspension för många förefaller vara det
enda alternativet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag till
konstruktion av utbildningsbidraget vad avser
konsekvenserna på rehabiliteringsområdet.