Regelverket kring skolan omfattar alla elever. Synskadade elever är skolpliktiga och därmed skyldiga att delta i skolans undervisning. Skollagens bestämmelser om att alla elever ska beredas likvärdig utbildning gäller fullt ut också för synskadade elever.
Läromedlen i skolan spelar en central roll i undervisningen. Böcker, kompendier, uppslagsverk m m är alltjämt viktiga instrument för elevernas skolarbete.
Synskadade elever går i samma skolor och klasser som andra elever. Därmed behöver synskadade elever samma läromedel som sina seende klasskamrater. För att de synskadade eleverna ska kunna läsa böckerna och kompendierna måste dessa göras tillgängliga för eleverna. Det sker antingen genom att böckerna/kompendierna framställs som talböcker eller i punktskrift. Ansvaret för denna anpassning av läromedel åvilar SIH-läromedel.
Myndigheternas anslag för detta ändamål uppgår för innevarande budgetår till 3,3 miljoner kronor. Enligt myndighetens uppskattning uppgår kostnaden för att täcka det verkliga behovet till 6,8 miljoner kronor.
Läromedelssituationen för synskadade elever är ett gammalt problem. Exempel på de problem som förekommer är följande:läromedlen kan nå den synskadade 1, 2, 3 eller 4 månader efter skolstarten elever som behöver läromedel i punktskrift kan få det som talboksynskadade elever får hålla till godo med äldre upplagor som finns gjorda i punktskrift eller på kassett sedan tidigarei vissa fall får eleven inte läroboken alls.
I grund och botten behövs ingen ytterligare argumentation. Problemet har förblivit olöst alltför länge. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för synskadade elever att delta i undervisningen på samma villkor som andra elever.
Åtgärden som behövs är tämligen enkel. Genom att ändra anslagsbeteckningen till ett förslagsanslag öppnas möjligheten för SIH-läromedel att tillgängliggöra och anpassa de läromedel som behövs. En sådan åtgärd innebär samtidigt att läromedelsframställningen för synskadade elever i den obligatoriska skolan jämställs med läromedelsframställningen för synskadade universitets- och högskolestuderande. För denna senare grupp gäller nämligen sedan några år tillbaka att anslaget är förslagsvis betecknat. Sedan den åtgärden vidtogs har läromedelssituationen för dessa elever drastiskt förbättrats.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läromedel åt synskadade elever.
Stockholm den 5 maj 1993 Marianne Jönsson (c)