Lågkonjunkturen fördjupas; allt fler människor i vårt
land kastas ut i arbetslöshet. Samhället klarar inte längre sin
uppgift att ge de arbetslösa meningsfull sysselsättning eller
utbildning.
Den borgerliga regeringen har gett upp.
Bristen på aktiva insatser får allvarliga konsekvenser
runt om i vårt land. Utvecklingen på arbetsmarknaden i
Gävleborgs län är ett tydligt bevis på detta. Den öppna
arbetslösheten i vårt län är nu 7 %
(december 1992). Till detta kommer ungefär lika
många antingen dolt arbetslösa eller människor i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I dag går mer än var tredje (35 %)
byggnadsarbetare i Gävleborgs län utan jobb. Var
fjärde ungdom i länet saknar jobb och
kvinnoarbetslösheten ökar mycket snabbt, främst beroende
på indragningar och nedskärningar i den offentliga sektorn.
Missmod och hopplöshet sprider sig bland länets
innevånare.
Allt fler frågar sig: ''Har politikerna gett upp? Varför
görs ingenting?''
Även om den borgerliga regeringen har tappat greppet
över situationen på arbetsmarknaden, så har vi
socialdemokrater inte gett upp.
Vi anser fortfarande att Sverige skall arbeta sig ur
krisen -- inte svälta sig ur den.
Det finns inga pengar, säger regeringen. Även om
detta skulle vara sant (vart har t.ex. de av den tidigare
socialdemokratiska regeringen avsatta 20 miljarderna till
infrastrukturinvesteringar tagit vägen?), är det inte skäl nog
att passivt åse välfärdsstatens sönderfall. Stora värden står
på spel. Mänsklig värdighet, regional balans, förslösandet
av nationella värden och kapital. När blev det fel att låna till
investeringar?
Det finns mycket att göra och göra redan nu. För
skogslänet Gävleborg redovisas i det följande krav på
omedelbara åtgärder mot arbetslöshet och utslagning, som
sammantaget kraftigt skulle pressa tillbaka arbetslösheten
och dra igång hjulen igen.
Arbetsmarknadsutbildning och kompetenshöjande
åtgärder
''Pengarna är slut.'' Det är det svar som länets
arbetsförmedlare i januari 1993 tvingas ge den växande
skaran arbetslösa, som genom studier och andra
kompetenshöjande åtgärder vill förbättra sin situation. Bra
för den enskilde, men också för samhället.
Gävleborgs län med hög arbetslöshet och många
lågutbildade behöver utbildningssatsningar. Men det går
inte. Pengarna är slut. Allt fler arbetslösa tvingas ut i
passivitet och sysslolöshet.
Trots att länsarbetsnämnden redan tidigt i höstas
förutsåg hur det skulle bli och slog larm till regeringen har
ingenting hänt. Vi kräver därför att Gävleborgs län
omedelbart tillförs ytterligare statsmedel för
arbetsmarknadsutbildning och andra kompetenshöjande
åtgärder.
ROT-program för Gävleborgs län
Behoven av upprustning av äldre bostadsbestånd,
offentliga lokaler, VA-nät, länsvägar m.m. är uppenbara.
Länets tio kommuner, liksom vårt landsting, ''dammsög''
redan i fjol länet på lämpliga ROT-projekt. Därför har vi i
dag -- spridda över hela länet -- färdigprojekterade,
nödvändiga upprustningsarbeten, klara att sättas igång
omedelbart den dag staten bestämt sig för att skjuta till
erforderliga ekonomiska medel.
Vi kräver att ett omfattande ROT-program startas i
Gävleborgs län, med betydande statligt ekonomiskt stöd.
Infrastruktursatsningar
Det kan knappast finnas någon bättre åtgärd under
lågkonjunktur än att bygga för framtiden. Vi har inte råd
att vara overksamma. I det följande redovisas de viktigare
infrastrukturprojekt som skulle öka Gävleborgs
möjligheter i framtiden:
Högskolan Gävle/Sandviken
Efter regeringens besked att förlägga verksamheten till
f.d. I 14:s
lokaler, måste dessa omgående
iordningställas för högskolans behov. Att tappa tempo på
grund av byråkratiska tvister får allvarliga konsekvenser
inte bara för utbildningen, utan också för
byggarbetsmarknaden.
Stambanan
Stambanan genom länet är i trängande behov av
genomgripande upprustning. Kapaciteten måste höjas för
att kunna möta behovet av ökade godstransporter.
Dessutom utgör stambanan en viktig persontrafikled, både
för det inre av Norrland och förbindelserna med Norge.
Projekterade och klara objekt bör sättas igång omedelbart.
Ostkustbanan
Ytterligare medel bör anvisas till snabbtågsanpassning
av Ostkustbanan. Den nya sträckningen Söderhamn--
Enånger bör komma igång under 1993, för att en
samordning med byggandet av nya E 4:an
inte skall gå förlorad.
Ombyggnad av E 4:an
genom länet
En tidigareläggning och samlad utbyggnad av
Ostkustbanan och E 4:ans
nya sträckning mellan Söderhamn och Hudiksvall
är en infrastrukturell insats som påtagligt skulle skapa
tillväxt och förbättra livsbetingelserna i södra Norrland.
Nära 500 arbetstillfällen skulle tillföras regionen under en
fyraårsperiod.
De i motionen föreslagna åtgärderna i kampen mot
arbetslösheten i länet beräknas innebära ett tillskott på ca 2 000
arbetstillfällen. Hoppet och framtidstron skulle
återvända och hjulen börja snurra igen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett omedelbart
tillskott av statliga medel till arbetsmarknadsutbildning och
andra kompetenshöjande åtgärder i Gävleborgs län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett ROT-program för
Gävleborgs län,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anpassning och upprustning av
högskolan Gävle--Sandvikens nya lokaler,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en
tidigareläggning och samordning av snabbtågsutbyggnaden
av ostkustbanan och ombyggnaden av E
4:an Söderhamn--Hudiksvall,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upprustning av stambanan
genom Gävleborgs län tidigareläggs.3
Stockholm den 25 januari 1993
Axel Andersson (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Karl Hagström (s)
Sinikka Bohlin (s)
Widar Andersson (s)
Ulrica Messing (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till BoU
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU
3 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till TU