Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ca 10 miljarder kronor av
de tidigare löntagarfondsmedlen skall användas för forskning. I enlighet
med regeringens förslag skall 60% av medlen tillföras en stiftelse för
strategisk forskning för satsningar på i första hand naturvetenskaplig
och teknisk forskning, 25% av medlen skall tillföras en stiftelse för
miljöstrategisk forskning med uppgift att stödja forskning av strategisk
betydelse för en god livsmiljö. Regeringen hade föreslagit att 15% av
medlen skulle tillföras en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning och
att denna skulle upprättas i anslutning till Riksbankens jubileumsfond.
Utskottet föreslår att motsvarande medel i stället tillförs
Jubileumsfonden direkt i form av en donation. Under jubileumsfondens
styrelse bildas ett organ för fördelningen av medlen.
Med löntagarfondsmedlen skall skapas förutsättningar för
forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för
utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet stryker för
egen del under hur viktig satsningen är för en långsiktig, positiv
utveckling av såväl svensk forskning som svenskt näringsliv.
Socialdemokraterna motsätter sig i en reservation förslaget att använda
löntagarfondsmedel för forskning och menar att medlen inte skall tas i
anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Av statsmakterna
beslutade satsningar på forskning bör finansieras över statsbudgeten. I
reservationen instämmer Vänsterpartiets suppleant.
Denne föreslår i en meningsyttring i andra hand bl.a. att de fackliga
organisationerna skall vara representerade i stiftelsernas styrelser, att
en mindre del av medlen borde användas för fasta forskningsresurser vid
vissa medelstora högskolor och att de nu aktuella insatserna borde
kombineras med en satsning på vuxenutbildning.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen
dels föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna
för val av och inriktning för satsningarna (avsnitt 3),
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om de
ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen
för strategisk forskning (avsnitt 5),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen
för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6),
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen
för kulturvetenskaplig forskning (avsnitt 7),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om
6. organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna
(avsnitt 8).
Yttrande
Finansutskottets yttrande 1992/93:FiU5y återfinns som bilaga 1 till
detta betänkande.
Motionerna
1992/93:Ub91 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom
buller- och akustikområdet.
1992/93:Ub92 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 25 % av
löntagarfondsmedlen avsätts till miljöstrategisk forskning och att dessa
medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig
forskning,
2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 15 % av
löntagarfondsmedlen avsätts till kulturvetenskaplig forskning och att
dessa medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig
forskning,
3. att riksdagen avsätter sammanlagt ca 4 miljarder kronor av
löntagarfondsmedlen till en stiftelse för teknisk, medicinsk och
naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på tillämpad
forskning inom de angivna forskningsområdena, varvid tyngdpunkten skall
ligga på att få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering
genom t.ex. nära samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och
näringsliv,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 3, även avslår övriga delar i
proposition 1992/93:171,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ledamöterna till styrelserna skall rekryteras
externt på marknadsmässiga villkor efter meriter och inte tillsättas
genom s.k. politiska utnämningar,
6. att riksdagen beslutar att forskningsstyrelserna endast får utdela
realavkastningen till forskningen varje år.
1992/93:Ub93 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar
att forskning och forskarutbildning om buller bör stärkas i enlighet med
vad i motionen anförts.
1992/93:Ub94 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:171,
2. att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) enligt bilaga 1.
1992/93:Ub95 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av framtidssatsningar som kan ge ny kunskap
för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad förståelse för
samhälleliga och kulturella samband,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den föreslagna 15-årsperioden endast bör vara ett
riktmärke,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de föreslagna stiftelsernas verksamhet skall
kunna prövas kontinuerligt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det i de föreslagna stiftelsernas styrelser bör
utses representanter från de fackliga organisationerna,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fasta
forskningsresurser till de medelstora högskolorna enligt vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten att kombinera framtidsinriktade
forsknings- och utvecklingsinsatser med satsning på vuxenutbildning.
1992/93:Ub96 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds, v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kansliet för den föreslagna stiftelsen för miljöstrategisk
forskning bör förläggas till Göteborg.
Utskottet
Inledning
Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom beslut av
riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36, bet. FiU9, rskr. 92).
I propositionen angavs alternativ till hur löntagarfondernas tillgångar
skulle användas. Det anfördes bl.a. att de medel som inte togs i anspråk
för sparstimulerande åtgärder borde användas för andra åtgärder som
stimulerade tillväxten i den svenska ekonomin. Medel borde avsättas för
att främja forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor
på områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. miljöstrategisk
och medicinsk forskning. Frågan om hur de samlade fondtillgångarna
slutligt skulle användas borde bli föremål för fortsatt beredning.
Finansutskottet anslöt sig till detta och menade att regeringen borde
återkomma med förslag om användningen av fonderna. Förvaltningen av
löntagarfondernas tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond
92--94) vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning av
tillgångarna.
I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar
m.m.--vilken proposition behandlades av finansutskottet --
angav regeringen våren 1992 hur utskiftningen borde ske. Regeringen
menade att de tillgångar som frigjordes genom avveckling av
löntagarfonderna i stor utsträckning borde användas för långsiktigt
kunskapssökande genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden
som väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för utvecklingen
av Sveriges framtida konkurrenskraft. Detta utvecklades av
utbildningsministern i en bilaga till propositionen, vari riksdagen
bereddes tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om forskning
för långsiktig kompetensutveckling. Regeringen avsåg att återkomma med
närmare förslag om användningen av löntagarfondernas tillgångar till den
del de skulle avse forskningsändamål. Finansutskottet anslöt sig till
huvuddragen i regeringens utskiftningsplan (bet. 1991/92:FiU21 s. 7 och
12).
I nu föreliggande proposition 1992/93:171 om forskning i frontlinjen
framlägger regeringen sina förslag om hur löntagarfondsmedlen bör
användas för forskning. För närvarande är värdet av det kapital som avses
bli använt för ändamålet ca 10miljarder kronor.
Finansutskottet har yttrat sig över propositionen och den med anledning
av propositionen väckta motionen 1992/93:Ub94 (s). Yttrandet återfinns
som bilaga 1.
Användningen av löntagarfondsmedel till forskning
Inledningsvis ges i propositionen en översiktlig redogörelse för vad
forskningsråd, vissa sektorsforskningsorgan och akademier har redovisat
om önskvärdheten av och möjligheten till utbyggnad av forskningen inom
skilda områden samt de förslag till användning av löntagarfondsmedlen som
lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupper, enskilda
forskare, organisationer m.fl. (s. 4--6).
I ett följande avsnitt görs jämförelser mellan Sverige och vissa
viktiga industriländer när det gäller satsningar på forskning samt
samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade
forskningsorgan (s.6f.). Det konstateras att program för sådana
satsningar redan har introducerats eller är under uppbyggnad i de flesta
länder. Det gäller program för att stimulera forskares rörlighet, program
för att ge företag incitament att samarbeta i finansiering och
genomförande av konkurrensneutral forskning etc.
I två avsnitt om svensk konkurrenskraft och svensk forskning av idag
(s.7--11) framhålls att det krävs bredd i forskningssatsningarna såväl
för att den högre utbildningen skall kunna ges en god kvalitativ bas som
för att Sverige skall kunna möta nya möjligheter inom vetenskapens
område. Bredden är också en förutsättning för att resultat från den
internationella forskningen skall kunna utvecklas i vårt land. Parallellt
med detta är det enligt regeringen emellertid nödvändigt att åstadkomma
kraftsamling och koncentration av resurserna till särskilt lovande
områden. Detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna stärka sin
internationella konkurrenskraft, inom forskningen liksom inom
näringslivet och samhället i övrigt. Svensk forskning ställs inför en rad
utmaningar, och regeringen anser att löntagarfondsmedlen skapar särskilda
möjligheter att möta dessa.
De fondmedel som nu föreslås avsatta för forskning bör utnyttjas
framför allt för att tillgodose kravet på att främja tillkomsten av vissa
särskilt starka forskningsmiljöer och att inom dessa främja
forskarrekryteringen. I fråga om rekryteringen av forskare är det
särskilt viktigt att se till att flera kvinnor kan engageras.
Regeringen föreslår nu följande när det gäller användningen av
löntagarfondsmedel till forskning:
en stiftelse för strategisk forskning inrättas och tillförs 60% av
medlen,
en stiftelse för miljöstrategisk forskning inrättas och tillförs 25%
av medlen,
en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning inrättas och tillförs
15% av medlen.
Som riktlinjer för val av och inriktning för satsningarna föreslås
sammanfattningsvis följande.
Resurserna bör inriktas på särskilda insatser, utöver och som
komplement till den forskning som finansieras i nuvarande former. Det är
särskilt angeläget att med löntagarfondsmedlen skapa starka
forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för
utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Resurserna bör också
användas så att tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas. Det
förutsätts att verksamhet som stöds med medel från stiftelserna normalt
kommer att innefatta väsentliga inslag av handledning och
studiefinansiering för forskarutbildning.-- De föreslagna
stiftelserna har själva att göra såväl de konkreta
forskningsbedömningarna som att ta ansvar för besluten.--Projekt och
program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner bör
prioriteras.--De forskningsprogram eller forskningsområden som bör
komma i fråga för stöd bör finnas inom eller i nära anslutning till
universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet bör ges särskild
prioritet när forskningen inom områden som är särskilt intressanta för
näringslivet kommer i fråga för stöd. Forskares rörlighet såväl
internationellt som mellan universitet/högskolor, institut och företag
bör uppmuntras.--Endast i begränsad utsträckning och som en del i
skapandet av en vetenskaplig miljö bör fondmedel också kunna användas
till t.ex. utrustning.
Stiftelsen för strategisk forskning skall stödja forskning inom
naturvetenskap och teknik, men också medicin, särskilt biomedicin. Ren
industriell produkt- eller processutveckling bör däremot inte bli föremål
för stöd. Exempel på viktiga områden för insatser omnämns (s.15f.).
Utbildningsministern pekar bl.a. på områden som informationsteknik,
bioteknik och materialteknik och framhåller dessa som exempel med
möjligheter till gränsöverskridande forskning.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör särskilt stödja
forskning som bedrivs inom nätverk av samverkande forskargrupper och
institutioner. Huvuddelen av forskningsinsatserna bör utföras inom
existerande organisationer, i först hand inom universitet och högskolor.
Även forskningsgrupper utanför universitet och högskolor bör emellertid
kunna delta. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar bör
tillvaratas. Bland de förslag till insatser som kommit in nämns
utveckling av resurssnål teknik liksom miljöanpassade produkter,
konstruerade för att ge minsta miljöpåverkan och kunna återanvändas.
Andra exempel på områden inom miljöforskningen som framhålls är
bevarandet av den biologiska mångfalden, utveckling av ekologiskt
anpassade brukningsmetoder i jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom
transportområdet finns förslag till forskningsprogram med projekt som
motiveras av ökande krav på lägre miljöbelastning från transportsektorn.
Stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning upprättas i anslutning
till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Som skäl för skapandet av
stiftelsen anförs att forskning inom kulturvetenskaperna är särskilt
viktig i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar. Historiska och rättskomparativa perspektiv på
samhällsförändringar är betydelsefulla. De ökade internationella
relationerna skärper kraven på kunskaper i Europas historia, kultur samt
rätts- och idéutveckling. Jubileumsfonden bör handha medelsförvaltning
och administration för stiftelsen, som dock bör ha en egen styrelse skild
från Jubileumsfonden. Det sista motiveras med angelägenheten av att välja
de nya stöd- och verksamhetsformer som förordas i propositionen.
I motion 1992/93:Ub94 (s) yrkas avslag på propositionen (yrk.1).
Motionärerna hänvisar till den överenskommelse mellan regeringen och
Socialdemokraterna som nåddes den 20 september 1992. Enligt denna skulle
den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades av
regeringen och Ny demokrati avbrytas och medlen skulle kvarstanna i
pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som skulle
användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som vissa
aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades. I motionen
understryks att avvisandet av regeringens förslag inte innebär att
motionärerna vill satsa mindre på forskning och hänvisar till den
socialdemokratiska partimotionen med anledning av den forskningspolitiska
propositionen (mot. 1992/93:Ub128, prop. 1992/93:170). Den
forskningspolitiska betydelsen av regeringens förslag bör inte
överdrivas, anser motionärerna, som anför att direktavkastningen på
aktier är låg, för närvarande omkring 2% av aktiernas värde. Enligt
motionärerna är regeringens förslag inte förenligt med reglerna för
användningen av löntagarfondsmedlen. Propositionen visar att skyddet för
AP-fondens tillgångar är otillräckligt. Med hänvisning härtill föreslås
en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden
i syfte att garantera att fondmedlen, dvs. de medel som tillförts
fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål än
ATP-pensionärernas välfärd (yrk.2).
I motion 1992/93:Ub92 (nyd) välkomnas koncentrerade satsningar på
områden där Sverige kan ta en världsledande roll; äntligen betonas vikten
av att forskningen i större utsträckning skall vara tillämpad och ske i
nära samarbete med näringslivet. Man har därmed inget att erinra mot
förslaget om en stiftelse för strategisk forskning. Däremot avvisas
förslaget om de två övriga stiftelserna (yrk. 1 och 2). Sverige, svensk
ekonomi och miljön skulle få mer för pengarna, om även dessa stiftelsers
4 miljarder kronor satsades på naturvetenskap, teknik och medicin (yrk.
3). Denna andra stiftelse föreslås sålunda ha samma mål och inriktning
som den av regeringen föreslagna stiftelsen för strategisk forskning, men
med en helt annan styrelse. Härigenom, menar motionärerna, möjliggörs ett
bredare urval av projekt och större objektivitet än om en enda styrelse
förfogar över samtliga medel. Stiftelsen bör särskilt sikta in sig på att
få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering. Om riksdagen
avslår dessa tre yrkanden, bör riksdagen även avslå propositionen i
övrigt (yrk.4).
I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 1 föreslås ett uttalande av riksdagen
i enlighet med vad i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar
som kan ge ny kunskap för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad
förståelse för samhälleliga och kulturella samband. Motionärerna
framhåller att strategisk forskning inom områdena naturvetenskap och
teknik är mycket viktig, inte minst för att svensk industri skall kunna
möta en internationell konkurrens. Dessutom finns det inom detta
strategiska fält också framtida möjligheter till resultat som har en
positiv inverkan för utveckling av ny miljövänlig produktion, ökad
hållbarhet och minskad sårbarhet i för samhället viktiga tekniska system.
Framtidssatsningar behövs för att skapa kunskap om nya produkter och nya
tekniker inom produktionen. En inriktning av långsiktig karaktär gäller
också i allt väsentligt de av regeringen föreslagna områdena strategisk
miljöforskning och kulturvetenskaplig forskning.
Utskottet ansluter sig till de motiveringar som regeringen anfört i den
föreliggande propositionen för sitt förslag om användningen av
löntagarfondsmedel för forskning och vill därtill stryka under följande,
vilket regeringen även i andra sammanhang anfört som skäl för
ifrågavarande satsning (jfr prop. 1991/92:92 och 1992/93:170). Det är
nödvändigt för Sverige att förstärka kapaciteten inom forskning och högre
utbildning, inte minst på områden som bidrar till en varaktig ekonomisk
tillväxt. Med hänvisning härtill är det, enligt utskottets uppfattning,
av strategisk betydelse att resurserna inriktas på särskilda insatser
utöver och som komplement till den forskning som finansieras i nuvarande
former. Medlen bör avsättas för grundforskning och forskarrekrytering
inom ett begränsat antal områden, som har stor betydelse för utvecklingen
av Sveriges konkurrenskraft. Insatserna måste vara effektiva, och det
måste röra sig om forskning på högsta internationella nivå för att det
enligt utskottets mening skall kunna motiveras att så stora resurser som
det nu är fråga om avsätts för ändamålet. Samtidigt vill utskottet betona
den betydelse som rekryteringen av goda forskare har för landets
långsiktiga utvecklingspotential. Löntagarfondsmedlen bör alltså användas
så att tillgången på kvalificerade forskare blir väsentligt större än vad
som är fallet idag. Utskottet delar regeringens uppfattning att de i
propositionen angivna riktlinjerna, så långt det är möjligt och lämpligt
med hänsyn till varje forskningsområdes speciella förutsättningar, bör
vara vägledande för val och inriktning av satsningar med
löntagarfondsmedel.
Utskottet vill härtill, bl.a. mot bakgrund av vad som anförs i motion
1992/93:Ub92, framhålla följande.
Ett kvalificerat utredningsarbete har nyligen genomförts för att
klarlägga vad som bör göras för att inte bara lösa dagens ekonomiska
problem utan även för att åstadkomma grundläggande förändringar i den
svenska ekonomin (Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16).
Utredningen har visat på angelägenheten av breda ansatser och åtgärder
med stor spännvidd inom en rad skilda områden för att åstadkomma en
långsiktigt positiv utveckling. Strategiska insatser måste göras över en
bred front. Det gäller naturligtvis, menar utskottet, även forskningen,
vars insatser sålunda bör spänna över många vetenskaps- och
problemområden.
Forskning inom naturvetenskap, teknik och biomedicin får strategisk
betydelse, när den förenar hög vetenskaplig kvalitet med långsiktigt
industriell nytta. Det är naturligt att de generiska vetenskaps- och
teknikområdena tilldrar sig stort intresse i det perspektivet. Forskning
till stöd för en lägre miljöbelastning från transportsektorn är exempel
på sådan mångvetenskaplig forskning som har stor betydelse på sikt för
samhälle och näringsliv. En djupare kunskap om andra länders och
kulturers förhållanden är av stor betydelse för vårt lands förmåga att
samverka kulturellt, socialt och ekonomiskt med vår omvärld. Forskning
inom breda kulturvetenskapliga områden kommer att kunna ge betydelsefulla
bidrag i detta avseende.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om hur
löntagarfondsmedlen för forskning skall inriktas innebär insatser inom
skilda områden, men med det gemensamma syftet att främja en positiv
utveckling av Sverige och den svenska konkurrenskraften i vid mening och
i ett längre perspektiv. Regeringen framhåller att den närmare
fördelningen på forskningsområden av tillgängliga resurser givetvis är
stiftelsernas sak och ger endast för var och en av stiftelserna exempel
på vilken typ av forskningsinsatser som kan bli aktuell för att visa
karaktären av verksamheten. En sådan beskrivning kan inte få någon hög
grad av konkretion. Regeringens exemplifiering av insatser ådagalägger
emellertid en rad behov och möjligheter inom ett brett spektrum av
forskningsområden, som är centrala för den långsiktiga
samhällsutvecklingen. Enligt utskottets bedömning är således insatser
inom alla de tre verksamhetsområdena viktiga för att uppnå målet att
utveckla Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet finner
resursfördelningen mellan ändamålen rimlig med beaktande av
forskningsbehoven och kostnader för olika slag av forskning.
Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet att vad som
framförs i motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--3 och 1992/93:Ub95
yrkande 1 i allt väsentligt är tillgodosett. Utskottet vill med anledning
av den sistnämnda motionen dock stryka under vad i motionen anförs om
satsningarnas betydelse för att skapa ny kunskap och därmed åstadkomma
flera arbetstillfällen. Detta senare möjliggörs av en inte bara
bibehållen utan även, och främst, genom ökad konkurrenskraft. Lika
angeläget finner utskottet det att framhäva värdet av stiftelsernas
verksamhet när det gäller en bättre miljö och en ökad förståelse för de i
motionen angivna samhälleliga och kulturella sambanden, detta senare inte
minst i en värld som karakteriseras av snabba omvälvningar i teknik,
ekonomi och sociala förhållanden.
När det gäller den i motion 1992/93:Ub94 åberopade överenskommelsen
mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna hänvisar utskottet till
vad som anförs i propositionen. Regeringen hävdar att uppgörelsen om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder innebar en överenskommelse om att
samråd skulle äga rum om löntagarfondsmedlens användning för forskning.
Det konstateras nu att sådant samråd har genomförts (prop. s.4).
Beträffande möjligheten att använda nu ifrågavarande medel för
forskning har finansutskottet framfört följande i sitt yttrande till
utbildningsutskottet. Finansutskottet erinrar om att det vid behandlingen
av regeringens förslag till utskiftningsplan för löntagarfonderna inte
hade något att erinra mot huvuddragen i regeringens förslag (prop.
1991/92:92, bet. FiU21). Utskottet slog då fast att en del av
löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning. I det nu
föreliggande yttrandet finner finansutskottet inte anledning att frångå
sin tidigare uppfattning utan anser att utbildningsutskottet bör avstyrka
motion 1992/93:Ub94.
Finansutskottet nämner att det aktuella marknadsvärdet på de tidigare
löntagarfondernas tillgångar uppgår till 14,4 miljarder kronor efter det
att medel (6,5 miljarder kronor) betalats ut till riskkapitalbolag. Hur
mycket som kommer att finnas tillgängligt för forskningsinsatser kan inte
fastställas med säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet
av de kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för
överföringen, sedan avdrag gjorts för sparpremier och
fondbolagsersättningar i enlighet med tidigare gjorda utfästelser.
Av propositionen framgår att stiftelserna skall vara beredda att
besluta om insatser så att forskning som finansieras med medel från de
tidigare löntagarfonderna kan starta under budgetåret 1994/95.
Propositionen åtföljs inte av något lagförslag som gör det möjligt att
disponera medel för ändamålet. Regeringen har emellertid i proposition
1992/93:231 om högskolor i stiftelseform--mångfald för kvalitet
sedermera framlagt ett sådant förslag. Av lagförslaget framgår att
sammanlagt högst 10 miljarder kronor skall föras över till de stiftelser
som nu är i fråga. I samma proposition föreslår regeringen dessutom att
högst 1,7 miljarder kronor skall avsättas från löntagarfondsmedlen till
två stiftelser som bildas för att överföra statliga högskolor till
privaträttslig form. Utskottet behandlar dessa förslag i betänkande
1992/93:UbU18.
När det gäller frågan om omfattningen av de medel som kan föras över
till forskningsstiftelser vill utskottet anföra följande.
Som framgår av finansutskottets yttrande har riksdagen redan fattat
beslut om vissa ändamål för användningen av löntagarfondsmedlen. För en
riskkapitalstruktur har utbetalning av 6,5 miljarder kronor skett. För
ytterligare två ändamål har utbetalning av medel ännu inte verkställts,
nämligen ca 500 miljoner kronor i s.k. sparpremier till dem som deltagit
i det premiegrundande allemanssparandet samt 85 miljoner kronor i
ersättning till de fondbolag och andra institut som administrerat det
premiegrundande allemanssparandet på grund av att sparandet avbrutits i
förtid (prop. 1991/92:92, bet. FiU21, rskr. 339, prop. 1992/93:149, bet.
FiU12, rskr. 240).
Utbildningsutskottet anser att de två ändamål för vilka riksdagen redan
har gjort utfästelser och där utbetalningar ännu inte skett bör
prioriteras. För den händelse att utrymmet i övrigt för överföringar till
de föreslagna forsknings- och högskolestiftelserna inte skulle räcka till
på grund av att tillgångarnas värde har fallit avsevärt och sålunda
understiger 11,7 miljarder kronor, ankommer det på regeringen att besluta
om hur avvikelsen skall fördelas på nu aktuella ändamål, varvid
relationstalen för resp. forskningsstiftelse bör bibehållas. Om
ifrågavarande tillgångar överstiger 11,7 miljarder kronor bör regeringen
återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa resurser skall
disponeras för forskning.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av
löntagarfondsmedel till forskning. Utskottet, som i det följande
återkommer till regeringens förslag beträffande varje enskild stiftelse,
tillstyrker sålunda de föreslagna riktlinjerna för val av och inriktning
för satsningarna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub92
yrkandena 1--4, 1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.
Utskottet har i det föregående redovisat regeringens förslag
beträffande stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för
miljöstrategisk forskning. Utskottet har likaså i det föregående vid
sin motivering för bifall till riktlinjerna för val av och inriktning för
insatserna för egen del gjort överväganden och ytterligare klargjort
syftet med stiftelsernas verksamhet. Utskottet hänvisar till dessa och
föreslår därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk
forskning.
När det gäller stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning vill
utskottet anföra följande.
Utskottet har inget att erinra mot syftet med förslaget att inrätta en
särskild stiftelse för kulturvetenskaplig forskning. Däremot ställer sig
utskottet tveksamt till den föreslagna organisationen.
Den avsedda stiftelsen skiljer sig enligt regeringens förslag från de
båda andra stiftelserna därigenom att den knyts till ett redan befintligt
organ, Riksbankens Jubileumsfond, som föreslås handha medelsförvaltningen
och administrationen åt stiftelsen. Samtidigt avses den nya stiftelsen ha
en egen styrelse skild från Jubileumsfonden. Därigenom kan stiftelsen
enligt propositionen bidra till en ökad pluralism och möjligheter att
välja nya stöd- och verksamhetsformer.
Utskottet finner skäl att erinra om vad riksdagen våren 1991 som sin
mening gav regeringen till känna beträffande kapitaltillskott till
Riksbankens Jubileumsfond (redog. 1990/91:6 och 1990/91:7, bet. UbU14,
rskr. 293). Med anledning av en motion om behovet av ökad
anslagsutdelning från Jubileumsfonden och med förslag att fonden borde
tillföras ytterligare kapital (mot. 1991/92:Ub177) ansåg riksdagen att
motionärernas förslag om kapitaltillskott borde prövas i samband med att
regeringen lägger fram nästa forskningsproposition. Utskottet vill
uppfatta det nu föreliggande förslaget som liggande i linje med vad
riksdagen då uttalade. Emellertid anser utskottet att steget bör tas
fullt ut och att medlen tillförs Jubileumsfonden. Till Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond bör sålunda 1,5 miljarder kronor överlämnas som
donation. För donationen skall gälla att medlen skall användas i enlighet
med vad regeringen förordat i propositionen beträffande såväl de
generella riktlinjerna (prop. s.12f.) som kulturvetenskaplig
forskning (prop. s.18f.). Medlen bör fördelas efter förslag av ett
organ för prioritering m.m., som under Jubileumsfondens styrelse är skild
från fondens övriga verksamhet. Jubileumsfondens styrelse såsom
organisationskommitté bör utarbeta förslag till närmare föreskrifter, som
underställs regeringen för godkännande, innan donationen överlämnas.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag
godkänner vad utskottet har förordat om donation till Riksbankens
Jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning.
Utöver vad som i det föregående framgått av regeringens förslag om
användningen av löntagarfondsmedel till forskning begär regeringen
riksdagens godkännande av vissa ekonomiska och organisatoriska
grunddrag för stiftelserna. Utbildningsministern anför att verksamhet
inom kvalificerade forskningsområden endast kan byggas upp etappvis.
Inledningsvis bör huvudsakligen avkastningen på tillgängliga medel
användas för de nya forskningsaktiviteterna. Successivt bör även
kapitalet tas i anspråk. Enligt utbildningsministerns bedömning skall den
totala tiden för de föreslagna insatserna uppgå till ca 15 år.
Verksamheten bör regelbundet bli föremål för kvalificerad utvärdering och
uppföljning, bl.a. för att ge stiftelserna underlag för omprövning och
omprioritering. Möjligheterna att långsiktigt binda fondmedlen i olika
forskningsinsatser bör därför begränsas.
Regeringen avser att tillsätta tre organisationskommittéer, en för
varje stiftelse. Det bör ingå i uppdraget till dessa att föreslå hur och
när resurserna från Fond 92--94 skall överföras till de nyinrättade
stiftelserna.
I ett par motioner framförs synpunkter på varaktigheten i de
föreslagna insatserna. Enligt motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 6 bör
det endast vara möjligt att dela ut realavkastningen till forskningen
varje år. Huvudsyftet med regeringens förslag är att på längre sikt
stärka Sveriges konkurrenskraft. Även om 15 år kommer forskning för detta
ändamål att behövas. I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 2 hävdas att den i
propositionen förordade femtonårsperioden för stiftelsernas verksamhet
bör vara ett riktmärke. Mot bakgrund av behovet av långsiktighet vore det
olyckligt om riksdagen nu ensidigt slår fast att den aktuella tidsrymden
definitivt skall vara 15 år.
Utskottet har inte uppfattat regeringens förslag som ett slutligt
ställningstagande till hur länge verksamheten skall få pågå, utan just
som ett riktmärke. Den angivna ramen om 15 år vill utskottet se som en
tänkbar period mot bakgrund av den i propositionen angivna uppfattningen
att en tidsbegränsad, men i gengäld desto kraftigare förstärkning av
forskningen är att föredra framför mindre insatser över en lång tid.
Enligt utskottets uppfattning innebär propositionens förslag att en
sammanlagd resurs om ca 1000 miljoner kronor per år i 1993 års
penningvärde bör kunna ställas till forskningens förfogande efter en
uppbyggnadsperiod. En framgångsrik förmögenhetsförvaltning bör kunna
medföra att stiftelsernas verksamhet utsträcks på obestämd tid.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad i propositionen anförs
om att insatserna kan "generera livskraftiga arvtagare till de
forskningsmiljöer och strukturer som nu skapas". Det är sålunda enligt
utskottet rimligt att utgå från att verksamheter som igångsatts med stöd
av en stiftelse kommer att leva vidare i den mån statsmakterna eller
andra finansiärer finner det angeläget att så blir fallet. Det anförda
understryker vikten av en kvalificerad förmögenhetsförvaltning och att
stiftelsernas finansiella insatser byggs upp successivt på grundval av
deras självständiga bedömningar.
Med det anförda anser utskottet yrkande 6 i motion 1992/93:Ub92
besvarat. Motionen avstyrks därmed. Detsamma gäller motion 1992/93:Ub95
yrkande 2.
Utskottet vill vidare erinra om vad utskottet anfört i betänkande
1992/93:UbU15 rörande universitetens och högskolornas samt
forskningsrådens ansvar för forskningsinformation. Enligt utskottets
mening bör detta även gälla de nu föreslagna stiftelserna samt
Riksbankens Jubileumsfond.
Motion 1992/93:Ub95 (v) behandlar även frågan upp om formerna för
en kontinuerlig prövning av stiftelsernas verksamhet. När det
gäller det demokratiska inflytandet över forskningsverksamheten menar
motionärerna att stiftelsernas verksamhet skall kunna prövas som all
annan forskning inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som
tas av riksdagen (yrkande 3).
Utskottet delar regeringens uppfattning att stiftelsernas verksamhet
regelbundet bör bli föremål för kvalificerad utvärdering och uppföljning.
Frågan om kvalitetsbedömning berörs i propositionen under avsnittet
organisationsfrågor (s.19f.) till vilket utskottet återkommer i det
följande. Liksom utbildningsministern förutsätter utskottet att
stiftelserna till stor del använder externt tillgängliga erfarenheter,
bl.a. för bedömning av vetenskaplig kvalitet eller industriell betydelse.
När så bedöms lämpligt, skall internationell expertis anlitas, såväl för
bedömning av olika förslag som för utvärdering. Utskottet anser inte att
riksdagen bör biträda förslaget om regelrätt prövning av riksdagen vart
tredje år av stiftelsernas verksamhet. Som utskottet har uppfattat
förslaget med verksamheten i stiftelseform tar det sikte just på att
verksamheten skall kunna fungera utan fortlöpande prövning och omprövning
"utifrån". Utskottet utgår dock från att riksdagen, t.ex. i anslutning
till de forskningspolitiska besluten, hålls informerad om verksamheten,
dess resultat och de problem som till äventyrs kan komma att drabba den.
Stiftelsernas verksamhet ingår ju självfallet i ett större
forskningspolitiskt sammanhang och utgör därmed en av flera grundläggande
förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i
fortsättningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub95
yrkande 3.
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen i övrigt
förordas om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för
stiftelserna i den mån det inte berörts av utskottets ställningstaganden
i det föregående.
Organisatoriska frågor
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om organisatoriska frågor i samband med bildandet
av stiftelserna.
En organisationskommitté bör tillsättas för vardera stiftelsen för
strategisk forskning, stiftelsen för miljöstrategisk forskning och
stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning. Organisationskommittéerna
bör få till uppgift att utarbeta förslag till stadgar och andra
erforderliga bestämmelser för resp. stiftelse. I propositionen anges
bl.a. följande riktlinjer för kommittéerna. Vardera stiftelse skall ledas
av en styrelse som inledningsvis utses av regeringen. Styrelserna för
strategisk forskning resp. miljöstrategisk forskning bör, med för varje
fall lämplig fördelning, sättas samman av ledande personer från såväl
forskningsvärlden som näringslivet. I styrelserna skall ingå någon eller
några ledamöter utsedda av regeringen. I propositionen anförs att
Riksbankens Jubileumsfond skall förvalta medlen för stiftelsen för
kulturvetenskaplig forskning, medan de två andra stiftelserna får
förvalta sina medel själva.
Två motioner tar upp frågan om styrelsernas sammansättning. I
motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 5 uttalas en mycket kritisk inställning
till politiska utnämningar, och motionärerna menar att styrelserna måste
ha absolut högsta kompetens inom områden där få, om ens någon, politiker
uppfyller kraven. Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 4 bör det i
stiftelsernas styrelser utses representanter från de fackliga
organisationerna av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att
forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt.
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs om
sammansättningen av stiftelsernas styrelser. Utskottet vill stryka under
vad utbildningsministern säger om att styrelserna sätts samman så att
kravet på förmåga att bedöma olika insatsers betydelse för syftet med de
berörda verksamheterna tillgodoses. För egen del anser utskottet att
detta innebär att ledamöterna väljs ut så att det i styrelsen för varje
stiftelse uppnås största möjliga samlade kompetens och lämplighet för
uppgiften. Enligt utskottets mening strider inte denna strävan mot
möjligheten för regeringen att i styrelserna utse någon eller några
ledamöter. När det gäller formerna för facklig insyn i verksamheten utgår
utskottet från att denna fråga blir föremål för överväganden utan att
riksdagen nu gör något uttalande.
Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående har förordat beträffande
överföring av medel till Jubileumsfonden, utgår utskottet från att vad
regeringen i propositionen föreslagit om styrelserna i tillämpliga delar
kommer att gälla för det organ under Jubileumsfondens styrelse som har
att fördela medel, m.m.
Utskottet anser att de båda nu förevarande yrkandena bör avslås.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande Riksbankens Jubileumsfonds
mottagande av medel för kulturvetenskaplig forskning som en donation,
utgår utskottet från att organisationskommitténs uppgifter fullgörs av
Riksbankens Jubileumsfond. Beträffande övrigt som i propositionen anförs
om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna
instämmer utskottet i regeringens bedömning, varför propositionen i denna
del -- i den mån den inte berörs av utskottets ställningstaganden i det
föregående -- bör läggas till handlingarna.
Övriga motionsledes framförda förslag
Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 5 bör regeringen återkomma med
förslag om medel för fasta forskningsresurser vid högskolorna i Växjö,
Örebro, Karlstad, Sundsvall-Härnösand-Östersund och Luleå, beträffande
den sistnämnda högskolan för de administrativa, ekonomiska och sociala
sektorerna. Regeringen borde enligt motionärerna vid sina överväganden om
användningen av löntagarfondsmedlen gjort seriösa inventeringar av
möjligheten till en utbyggnad av fasta forskningsresurser vid fler
högskolor och universitet än vad som idag är fallet.
Utskottet finner med anledning av motionen skäl att stryka under
behovet av ökade satsningar på forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Denna fråga behandlas utförligt av utskottet i anslutning
till den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet.
UbU15). När det gäller möjligheten för de av motionärerna nämnda
högskolorna att få del av de resurser som kommer att disponeras av
stiftelserna är det enligt utskottets uppfattning inget som hindrar att
sådan kvalificerad forskning vid såväl dessa högskolor som de mindre
högskolorna som ligger i linje med stiftelsernas åtaganden skall kunna få
stöd från stiftelserna. Det ankommer på dessa senare att göra de
nödvändiga bedömningarna och prioriteringarna. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkande 5 i motion 1992/93:Ub95.
I samma motion yrkande 6 anförs att frågan om en vidgad
forskarrekrytering hänger samman med frågor om den grundläggande
högskoleutbildningen. Det är nödvändigt att också de som har erfarenhet
av vuxen- och yrkesliv rekryteras till högre studier och
forskningsverksamhet. Härigenom förs viktiga erfarenheter in i
forskarvärlden och en "gymnasifiering" av högskolan motverkas.
Motionärerna anser att det för fullödighetens skull är nödvändigt att
kombinera de föreslagna framtidsinriktade forsknings- och
utvecklingsinsatserna med en rejäl satsning på vuxenutbildning.
Utskottet behandlar i annat sammanhang (bet. 1992/93:UbU15) frågan om
ökad forskarrekrytering och instämmer i motionärernas uppfattning att
denna fråga nära knyter an till omfattningen av den grundläggande
högskoleutbildningen. Som framgått av det föregående är avsikten att
projekt som stöds med de tidigare löntagarfondsmedlen skall kunna
innefatta ett väsentligt inslag av forskarutbildning. Beträffande
löntagarfondsmedlens användning för grundläggande högskoleutbildning vill
utskottet erinra om vad utbildningsministern tidigare anfört om
möjligheten att, i de fall det bedöms lämpligt, bedriva viss kvalificerad
högskoleutbildning i anslutning till forsknings-och
forskarutbildningsinsatserna (prop. 1991/92:92 s.39). När det gäller
vuxenutbildningens roll för rekrytering till högskoleutbildning,
instämmer utskottet i vad motionärerna anför om dess betydelse men
avstyrker förslaget om satsning på vuxenutbildning med användning av nu
aktuella medel.
I motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93 (båda fp) framförs önskemål
om att forskning om buller skall anges som ett angeläget område för
insatser av stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Buller som
miljöfaktor är ett viktigt problem för vårt samhälle och vår industri. I
båda motionerna anförs att det råder en uppenbar kompetensbrist på
området inom svensk industri och svenskt näringsliv.
Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om buller som ett stort
problem. Emellertid anser utskottet, i likhet med vad som sägs i
propositionen, att det inte är en uppgift för regering och riksdag att ge
detaljerade anvisningar om forskningens inriktning. Det bör ankomma på
berörd stiftelse att bedöma förslag om projekt inom t.ex. buller-och
akustikområdet. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna.
Slutligen föreligger det ett förslag i motion 1992/93:Ub96 (c, m, fp,
kds, v) att stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör förläggas
till Göteborg. I motionen ges en tämligen utförlig redovisning av
miljösatsningar och forskning på miljöområdet i västra Sverige, den del
av landet som varit hårdast belastad av luftföroreningar och försurning.
Med hänsyn till den utomordentliga vikt som den miljöstrategiska
forskningens resultat kommer att ha för Västsverige och dess näringsliv
bör enligt motionärerna den organisatoriska basen för ifrågavarande
stiftelses verksamhet förläggas till Göteborg.
Som framgått i det föregående kommer organisationskommittéer att
tillsättas för var och en av stiftelserna. Utskottet anser att det bör
ankomma på kommittén för stiftelsen för miljöstrategisk forskning att
närmare överväga och föreslå en ort för kansliets placering. Utskottet
avstyrker sålunda ett uttalande av riksdagen i frågan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4,
1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat
om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt
riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna,
res. (s)
2. beträffande stiftelsen för strategisk forskning
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
3. beträffande stiftelsen för miljöstrategisk forskning
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
4 beträffande stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad
utskottet förordat,
5 beträffande varaktigheten i de föreslagna insatserna
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 6 och
1992/93:Ub95 yrkande 2 godkänner vad regeringen förordat,
6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas
verksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 godkänner vad
regeringen förordat,
men. (v) - delvis
7. beträffande de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för
stiftelserna i övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat, i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående,
8. beträffande styrelsernas sammansättning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 5 och
1992/93:Ub95 yrkande 4 lägger proposition 1992/93:171 i denna del till
handlingarna,
men. (v) - delvis
9. beträffande organisatoriska frågor i övrigt i samband med
bildandet av stiftelserna
att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,
10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub95 yrkande 5,
12. beträffande forskning om buller
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93,
13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk
forskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub96.
men. (v) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Chris Heister (m),
Krister Örnfjäder (s),
Tuve Skånberg (kds) och
Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservation
Löntagarfondsmedel för forskning (mom.1)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med
"Utskottet ansluter" och på s.11 slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill som sin principiella uppfattning markera att av
statsmakterna beslutade resurser till forskning skall anvisas över
statsbudgeten.
Utskottet anser att ökade satsningar på forskning är ytterst angelägna.
Utskottet återkommer till denna fråga i anslutning till behandlingen av
den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170). Det är värt
att notera att, så långt utskottet nu kan bedöma, de av regeringen i
propositionen föreslagna åtgärderna för forskningens vidkommande endast
kommer att kunna bli av blygsam omfattning under de närmaste åren.
Utskottet anser att det krävs betydligt större resurser för forskning
under den kommande treårsperioden än vad som ligger i regeringens
förslag. Forskningens strategiska betydelse för att få i gång en uthållig
tillväxt i ekonomin måste bättre tas till vara.
Utskottet vill vidare erinra om att det i överenskommelsen mellan
regeringen och Socialdemokraterna den 20 september 1992 nåddes enighet om
att den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades
av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och att medlen skulle
kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som
skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som
vissa aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades.
Överenskommelsen ingick som en del i en uppgörelse som syftade till att
långsiktigt och bestående förstärka de offentliga finanserna i allmänhet
och pensionssystemet i synnerhet. Det nu föreliggande regeringsförslaget
strider uppenbart mot krisuppgörelsen och försvagar den offentliga
sektorns finansiella sparande med 10--15 miljarder kronor. Utskottet
föreslår att riksdagen med hänvisning till de här återgivna förhållandena
avslår propositionen i sin helhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens tillgångar får
användas endast på det sätt som anges i lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden (APR), dvs. för pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för
tilläggspension (APR3§). För att garantera att fondmedlen, dvs. de
medel som tillförts fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål
än ATP-pensionärernas välfärd föreslår utskottet att riksdagen antar det
genom motion 1992/93:Ub94 framlagda förslaget till lag om ändring i APR.
I lagförslaget bör en ikraftträdandebestämmelse föras in.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
bifaller motion 1992/93:Ub94 och därjämte avslår propositionen och
motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning
att riksdagen dels bifaller motion 1992/93:Ub94 yrkande 1 och
avslår proposition 1992/93:171 och motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4
och 1992/93:Ub95 yrkande 1 dels med bifall till motion 1992/93:Ub94
yrkande 2 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden med i bilaga 2 som
Reservanternas lagförslag betecknade lydelse,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom
partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiets grundläggande inställning till användningen av
löntagarfondsmedlen är att medlen skall bli kvar i pensionssystemet.
Därför instämmer jag i första hand i Socialdemokraternas reservation. Om
reservationen inte vinner, har jag -- i andra hand -- följande synpunkter
och förslag med anledning av propositionen.
När det gäller formerna för prövning av stiftelsernas verksamhet
bör prövningen ske i huvudsak på samma sätt som all annan forskning
prövas, dvs. inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som
riksdagen fattar. Härmed skapas ett demokratiskt inflytande över
forskningsverksamheten. Jag anser sålunda att riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen det till
känna.
Likaledes av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att
forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt bör
representanter från de fackliga organisationerna utses i
styrelserna. Det är ju de fackliga organisationernas medlemmar som
kommer att ta praktisk del av de resultat som kan komma fram ur de nu
aktuella forsknings-och utvecklingsverksamheterna. Jag tillstyrker
alltså ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med yrkande 4 i
motion 1992/93:Ub95.
Jag menar att det nu ges tillfälle att anvisa medel ur löntagarfonderna
för fasta forskningsresurser till de i motion 1992/93:Ub95 angivna
högskolorna. Förslagsvis skulle ca 200 miljoner kronor kunna fördelas på
dessa högskolor från budgetåret 1994/95. Efter ett par år, i anslutning
till nästa treåriga forskningspolitiska beslut, kan finansieringen av
dessa resurser successivt föras över till de reguljära
forskningsanslagen. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet
härmed.
De av regeringen föreslagna framtidsinriktade forsknings- och
utvecklingsinsatserna bör kombineras med en satsning på
vuxenutbildning i enlighet med som anförs i motion 1992/93:Ub95. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Slutligen bör riksdagen redan nu ge en klar signal om att stiftelsen
för miljöstrategisk forskning bör placeras i Göteborg. En
uttömmande motivering för en sådan lokalisering återfinns i motion
1992/93:Ub96, som jag alltså anser att riksdagen bör bifalla.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 8,
10, 11 och 13 borde ha hemställt:
6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas
verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 och med
anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts ovan,
8. beträffande styrelsernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 4, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub92
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
11. beträffande vuxenutbildning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk
forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub96 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts ovan.
Finansutskottets yttrande
1992/93:FiU5y
Bilaga 1
Forskning i frontlinjen
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 mars 1993 berett finansutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:171 Forskning i
frontlinjen jämte motion 1992/93:Ub94 (s).
I propositionen föreslår regeringen att tre forskningsstiftelser skall
bildas med medel från de tidigare löntagarfondernas tillgångar. Värdet av
det kapital som avses bli utnyttjat för ändamålet uppgår till ca 10
miljarder kronor. Inledningsvis skall de nya forskningsaktiviteterna
stödjas främst genom avkastningen på tillgängliga medel, men successivt
avses även kapitalet tas i anspråk. Den totala tiden för de insatser som
regeringen föreslår bör enligt propositionen begränsas till ca 15 år.
Förslaget avvisas i motion Ub94 av Socialdemokraterna, som dessutom
föreslår ett tillägg till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden i syfte att förhindra att fondmedel tas i anspråk för
andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd.
Med anledning av propositionen har ytterligare ett antal motioner
väckts. I dessa behandlas emellertid frågor som inte ligger inom
finansutskottets ansvarsområde, och utskottet har därför inte tagit upp
dem till prövning. Utskottets yttrande inriktas i stället på
principfrågan om finansieringen av den föreslagna forskningsverksamheten
kan ske med medel från de tidigare löntagarfonderna.
Finansutskottet vill i denna fråga anföra följande. Riksdagen har genom
en serie beslut slagit fast att de tidigare löntagarfonderna skall
avvecklas. Ett första steg i denna riktning togs på senhösten 1991 då
riksdagen fattade principbeslut om en avveckling av löntagarfonderna och
samtidigt avskaffade de fem löntagarfondernas styrelser (prop.
1991/92:36, FiU9, rskr. 91). Avvecklingen skulle vara definitiv och det
skulle inte finnas någon möjlighet att återskapa fonderna för samma eller
liknande syften. I propositionen angavs två tänkta användningsområden för
de utskiftade tillgångarna, nämligen som sparstimulans för att främja
näringslivets behov av riskvilligt kapital och som medel för att främja
forskning och utbildning vid universitet inom områden som bidrar till en
varaktig tillväxt. Som mål angavs att utskiftningen skulle vara genomförd
senast vid halvårsskiftet 1994.
Ett andra steg togs våren 1992 (prop. 1991/92:92, FiU21, rskr. 339) då
regeringen redovisade en utskiftningsplan enligt vilken löntagarfondernas
tillgångar skulle användas
för att främja forskning,
som premie för att stimulera ett ökat allemanssparande,
för att främja utvecklingen av små och medelstora företag samt
som utdelning till dem som av olika anledningar inte kunde eller inte
önskade delta i det premiegrundande sparandet.
För ett användningsområde -- sparpremien inom allemanssparandet --
framlades i propositionen ett i detalj utarbetat förslag, medan
regeringen inom övriga områden avsåg att återkomma med konkreta förslag
till riksdagen efter ytterligare beredning. Redan genom denna proposition
gavs riksdagen dock tillfälle att ta del av regeringens planer på hur
forskningsstödet skulle utformas, och av den lämnade redogörelsen
framgick att ca 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondernas
tillgångar avsågs bli utnyttjade för detta ändamål.
Finansutskottet hade vid behandlingen av detta förslag inget att erinra
mot huvuddragen i regeringens utskiftningsplan men föreslog att vissa
preciseringar skulle göras i fråga om riskkapitalstödet till små och
medelstora företag. Finansutskottet slog således fast att en del av
löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning och avstyrkte
mot denna bakgrund en i sammanhanget väckt motion -- motion 1991/92:Ub805
av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) yrkande 20 -- med krav på att tillgångarna
inte skulle få användas för detta ändamål.
Den av finansutskottet förordade satsningen på riskkapitalstöd till små
och medelstora företag biträddes av riksdagen och gav bl.a. till resultat
att 6500 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondernas tillgångar
under 1992 placerades i den riskkapitalkoncern som byggdes upp för detta
stöd.
Med anledning av krisuppgörelsen mellan regeringen och
Socialdemokraterna hösten 1992 har det premiegrundande allemanssparandet
avbrutits i förtid (prop. 1992/93:133, FiU9, rskr. 135 samt prop.
1992/93:149, FiU12, rskr. 240). I samband därmed klargjordes också att de
som avstått från att delta i sparandet inte skulle få del av någon
utdelning. Anspråken på de tidigare löntagarfondernas tillgångar för
dessa båda ändamål kommer därmed att begränsas.
I den nu aktuella proposition 171 föreslås att forskningen skall
tillföras tillgångar motsvarande ca 10 miljarder kronor i aktuellt värde.
Resterande del av löntagarfondernas tillgångar skall enligt vad som
aviseras i propositionen användas för att föra över minst två högskolor
till stiftelseform.
Såsom också framhålls i motion Ub94 (s) utgör de tidigare
löntagarfondernas tillgångar en del av AP-fonden och kan därför överföras
till de tilltänkta forskningsstiftelserna endast genom lagändring. Något
sådant lagförslag återfinns inte i propositionen. Utskottet noterar
emellertid att regeringen i en senare framlagd proposition om högskolor i
stiftelseform (prop. 1992/93:231) har redovisat ett lagförslag av denna
innebörd. Enligt lagförslaget, som har formen av en övergångsbestämmelse
till APR, skall under 1994 sammanlagt högst 10 miljarder kronor föras
över till de tre föreslagna forskningsstiftelserna samt högst 1,7
miljarder kronor till två stiftelser som skall bildas för att föra över
högskolor till privaträttslig form. Lagförslaget är utformat med förebild
i tidigare beslutade överföringar av löntagarfondsmedel till bl.a.
riskkapitalbolag.
Det samlade utnyttjandet av löntagarfondernas tillgångar skulle därmed
komma att fördela sig på följande sätt. Nämnas kan att det aktuella
marknadsvärdet på de tidigare löntagarfondernas tillgångar uppgår till
14,4 miljarder kronor efter det att medel till riskkapitalbolag betalats
ut.
Det premiegrundande allemanssparandet har visserligen avbrutits, men en
sparare måste för att kvalificera sig för sparpremien ha gjort minst tolv
månadsinsättningar fram t.o.m. augusti 1994. Det innebär att det samlade
behovet av sparpremier inte är känt förrän tidigast i september 1994.
Enligt Riksgäldskontorets preliminära uppskattningar torde dock ca 400
miljoner kronor av de tidigare löntarfondernas tillgångar erfordras för
detta ändamål.
I anslutning till den redogörelse som här har lämnats gör
finansutskottet följande samlade bedömning av förslagen i proposition 171
och motion Ub94 (s). Finansutskottet finner inte anledning att frångå sin
tidigare redovisade uppfattning att en betydande del av de tidigare
löntagarfondernas tillgångar skall användas för att främja forskning. Med
hänsyn härtill anser finansutskottet att utbildningsutskottet bör
avstyrka motion Ub94 (s).
Den i propositionen föreslagna nivån på forskningsstödet har angivits
till ca 10 miljarder kronor, ett belopp som i proposition 231 preciserats
till högst 10 miljarder kronor. Hur mycket som kommer att finnas
tillgängligt för forskningsinsatser kan dock inte fastställas med
säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet av de
kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för överföringen
sedan avdrag gjorts för sparpremier och fondbolagsersättning. Skulle
t.ex. tillgångarnas värde falla avsevärt under det närmaste året kommer
med andra ord utrymmet för överföringar till de föreslagna
forskningsstiftelserna och högskolestiftelserna inte att räcka till.
Finansutskottet förutsätter nämligen att man i ett sådant läge reserverar
medel för de sparpremier som skall betalas ut i december 1994 enligt
tidigare gjorda utfästelser och att återstoden av de tillgångar som
förvaltas av avvecklingsstyrelsen får kvoteras eller på annat sätt
fördelas mellan forsknings- och utbildningsverksamhet.
Omvänt bör enligt finansutskottets mening gälla att man vid oförändrat
värde eller vid en påtaglig värdetillväxt av fondtillgångarna utgår från
att överskjutande medel fördelas mellan de föreslagna forsknings- och
högskolestiftelserna. Skall en sådan möjlighet finnas måste det i
proposition 231 framlagda lagförslaget jämkas.
Om utbildningsutskottet anser sig kunna göra ett förtydligande av denna
innebörd har finansutskottet från sina utgångspunkter inget att erinra
mot att löntagarfondsmedel används för att främja forskning i den
omfattning som föreslagits i proposition 171.
Stockholm den 20 april 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s),
Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland
Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Alf Egnerfors (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Avslag på propositionen
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner,
Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (allas) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med "Finansutskottet vill" och
slutar med "proposition 171" bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag innebär att AP-fondens tillgångar används för
att finansiera löpande statsutgifter. I likhet med vad som anförs i
motion Ub94 (s) finner utskottet detta stötande, i synnerhet som
regeringen tidigare föreslagit att pensionärerna skall få vidkännas såväl
en sänkning av utgående pensionsnivåer med 2 % som en gradvis höjning av
pensionsåldern med ett år. Det är inte ägnat att skapa förståelse bland
pensionärerna för de uppoffringar som avkrävs dem om man samtidigt ger
den felaktiga bilden att pensionssystemet har tillgångar av en sådan
omfattning att de kan användas för att finansiera verksamheter som staten
för egen del inte anser tillräckligt viktiga för att prioritera i sin
ordinarie budget.
Forskningsstöd är en statlig angelägenhet och skall som sådan
finansieras med anslag över statsbudgeten. Den av regeringen föreslagna
ordningen står dessutom i strid med den krisuppgörelse som hösten 1992
träffades mellan regeringen och Socialdemokraterna. Då nåddes enighet om
att den "utskiftning" av medel ur de tidigare löntagarfonderna som
planerades av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och medlen
skulle kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de
medel som skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de
sparpremier som vissa sparare redan hade tjänat in då uppgörelsen
träffades. Dessutom förklarade Socialdemokraterna att de efter samråd var
beredda att avsätta en mindre del till forskning. Något samråd har ej
förekommit.
Finansutskottet, som hyser uppfattningen att träffade uppgörelser bör
respekteras, anser även av detta skäl att regeringens förslag bör
avstyrkas av utbildningsutskottet.
Regeringens proposition visar att skyddet av AP-fondens tillgångar är
otillräckligt. I likhet med motionärerna vill utskottet förorda att lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden ytterligare
förtydligas för att säkerställa att fondmedel inte tas i anspråk för
andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Ett lagförslag av denna
innebörd har fogats till motion Ub94 (s). Enligt finansutskottets mening
bör utbildningsutskottet föreslå riksdagen att anta detta lagförslag.
Vad finasutskottet här anfört innebär sålunda att utbildningsutskottet
bör biträda motion Ub94 (s) och avstyrka proposition 171.
2. Om forskningsstödets inriktning
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Ny demokrati anser i likhet med regeringen att 10 miljarder kronor av
de tidigare löntagarfondernas tillgångar skall kunna användas för
forskningsinsatser. Vi instämmer också i regeringens tidigare uttalanden
om att forskningsstödet skall ges en sådan inriktning att det bidrar till
att främja en varaktig tillväxt i den svenska ekonomin. Enligt vår mening
tillgodoser emellertid två av de föreslagna forskningsstiftelserna inte
detta syfte. Det gäller stiftelsen för s.k. miljöstrategisk forskning och
stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning.
De 4 miljarder kronor som regeringen vill avdela för dessa båda
forskningsstiftelsers verksamhet skulle enligt vår mening komma till
bättre användning om de i stället avsätts till en stiftelse för teknisk,
medicinsk och naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på
tillämpad forskning inom dessa områden. Denna forskning skall vara
ändamålsinriktad och särskild tonvikt bör läggas på att överföra
forskningsresultaten i kommersiell exploatering genom t.ex. nära
samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och näringsliv. Två
stiftelser med skilda styrelser bör sålunda bildas. De angelägna
satsningar som erfordras inom miljöforskningen ryms enligt vår mening
otvetydigt inom ramen för dessa båda forskningsstiftelser.
Stiftelsernas kapital bör dock hållas intakt med en professionell
kapitalförvaltning, varför endast avkastningen bör delas ut. Tänk om
Nobelstiftelsen hade delat ut sitt kapital!
Det är som vi ser det självklart att de tidigare löntagarfondernas
tillgångar skall användas på ett sätt som bäst främjar utveckling och en
varaktig ekonomisk tillväxt.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom
partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Om användningen av löntagarfondernas tillgångar
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiets grundläggande uppfattning är att löntagarfondernas
tillgångar är och bör förbli en del av AP-fonden. Vårt förstahandsyrkande
är således att dessa tillgångar läggs samman med AP-fonden.
Vi är emellertid medvetna om att denna uppfattning f.n. saknar
majoritet i riksdagen. För att i det läget göra bästa möjliga av
situationen är vi beredda att som ett andrahandsalternativ diskutera hur
tillgångarna skall kunna användas för att finansiera
forskningsstiftelser. Det bör då ske enligt de riktlinjer som redovisas i
Vänsterpartiets motion Ub95.
Reservanternas lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Pensionsutbetalningar, De medel som har tillförts
förvaltningskostnader och allmänna pensionsfonden
andra utgifter avseende får användas bara för
försäkringen för pensionsutbetalningar,
tilläggspension skall, i förvaltningskostnader och
den mån andra medel inte andra utgifter avseende
står till förfogande, försäkringen för
betalas genom tillskott som tilläggspension. Om inte
Riksförsäkringsverket andra medel står till
erhåller från förfogande, skall
fondstyrelserna. De medel som Riksförsäkringsverket
behövs för ett från fondstyrelserna få
kalenderår skall medel för dessa
tillskjutas av varje ändamål. De medel som
fondstyrelse i behövs för ett
förhållande till de kalenderår skall
avgifter som under det tillskjutas av varje
närmast föregående fondstyrelse i
året har överförts förhållande till de
till dess förvaltning. avgifter som under det
närmast föregående
året har överförts
till dess förvaltning.
Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning.