I detta betänkande behandlas den del av
forskningspropositionen -- proposition 1992/93:170 Forskning för
kunskap och framsteg -- som rör forskning och utbildning vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Vidare behandlas motioner
väckta med anledning av propositionen och ett antal under
allmänna motionstiden väckta motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för
forskningen inom de areella näringarna. Verksamheten bör bli
alltmer inriktad på naturresursernas användning och forskning
för en bättre miljö. Behovet av samverkan mellan SLU och andra
forskningsorganisationer och sektorsintressen betonas.
Skogsforskningen prioriteras. Vidare tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslag m.m.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Socialdemokraterna har i en reservation framhållit att
ytterligare medel bör anvisas till riksskogstaxeringen och att
detta bör ske genom omfördelning.
NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1992/93:170 avsnitt 9
Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I 1 (s. 372--376) föreslagit
1. att riksdagen godkänner det övergripande målet för
verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i
enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
Regeringen har under anslaget I 2 (s. 376) föreslagit att
riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 7 700 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
Regeringen har under anslaget I 3 (s. 376--379) föreslagit
1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds
ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet
Slutsatser,
2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om
bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom
en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag --
besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,
3. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 185 552 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Regeringen har under anslaget I 4 (s. 379) föreslagit att
riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 6 129 000 kr.
Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget I 5 (s. 380--381) föreslagit att
riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget I 6 (s. 381--382) föreslagit att
riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:Ub117 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta en centrumbildning för
småskaligt skogsbruk.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
19. att riksdagen beslutar att medel överförs från Skogs- och
jordbrukets forskningsråd till fasta resurser hos Sveriges
lantbruksuniversitet,
20. att riksdagen beslutar att riksskogstaxering tilldelas
4 000 000 kr inom ramen för de medel som anvisats till Sveriges
lantbruksuniversitet.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub609 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokaliseringen av den nya
skogsmästarutbildningen.
1992/93:Ub610 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär att under 1993
50 utbildningsplatser avsätts för Högskolan i Skövde och att 30
utbildningsplatser reserveras för den nya livsmedelstekniska
högskoleutbildningen vid SLU i Skara.
1992/93:Ub629 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett bevarande och en sammanhållen jägmästareutbildning i Umeå
enligt skisserad modell.
1992/93:Ub632 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och
forskning i södra Sverige.
1992/93:Ub633 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning
knuten till Högskolan i Växjö.
1992/93:Ub637 av Carl Olov Persson m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att forskningsmedel omfördelas så
att forskningen om skogsbruket kan fortsätta.
1992/93:Ub639 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statlig satsning på livsmedelsforskningen i
Skåne.
1992/93:Ub641 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskning kring lantbruksnäringar i norra Sverige.
1992/93:Ub642 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
renforskning.
1992/93:Ub643 av Sten Svensson m.fl. (m, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den fortsatta inriktningen av forskning
rörande
djurmiljö--djurhälsa--djurbeteende--djurskydd--omgiv
ningshygien.
1992/93:Ub645 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Skinnskatteberg även i framtiden bör
vara lokaliseringsort för skoglig utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skogsmästarutbildningen i
Skinnskatteberg bör bestå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att resurser för forskning bör tillföras
Skogmästarskolan i Skinnskatteberg.
1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den
skogliga FoU-verksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den sydsvenska
skogsforskningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning
till Växjö,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av del av
jägmästarutbildningen till Växjö,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum till
Växjö.
1992/93:Ub648 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och
forskning i södra Sverige.
1992/93:Ub659 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett skånskt livmedelstekniskt
forskningscentrum och ett livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram.
1992/93:Ub664 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kraftfull satsning på Sveriges
lantbruksuniversitet i samband med kommande
forskningsproposition.
1992/93:Ub665 av Rosa Östh och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar tillgodose det behov av stöd till
forskning och forskningsinformation som föreligger hos
Metallbiologiskt centrum i Uppsala inom forskningsanslaget.
1992/93:Ub671 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om livsmedelsteknisk högskoleutbildning i
Skara.
1992/93:Ub675 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av forskningsresurser för
rennäringen med förläggning till Umeå.
1992/93:Ub676 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till samverkan i ett regionalt
nätverk för att stärka de tre högskoleenheterna Falun/Borlänge,
Gävle/Sandviken och Skogshögskolan i Garpenberg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beaktande av regionalpolitiska
konsekvenser i beslut som berör utbildningsverksamhetens
organisation, avseende SLU:s verksamhet i Garpenberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållen skoglig utbildning vid
Skogshögskolan i Garpenberg samt om möjligheterna till
vidareutveckling av SLU:s forskningsverksamhet med nya
forskningscentra som CEL ochCEREF.
1992/93:Ub689 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att rörflensforskningen i Röbäcksdalen
snarast skall få ett tillskott på 2 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kraftfull satsning på rörflens- och
gräsforskningen i syfte att snabbt få fram en alternativ gröda
för åkermark.
1992/93:Ub690 av Nils Nordh och Martin Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och
forskning i södra Sverige.
1992/93:So476 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskningen vid Metallbiologiskt centrum.
1992/93:So514 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till forskningen
vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala.
1992/93:Jo308 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop.
1992/93:170) avsnitt 9 Jordbruksdepartementets område.
Forskningspolitiken -- allmänna riktlinjer
Utskottet behandlar de allmänna riktlinjerna för
forskningspolitiken för budgetperioden 1993/94--1995/96 i sitt
betänkande 1992/93:UbU15. Regeringens förslag innebär
sammanfattningsvis följande prioriteringar. Målmedvetna
forskningssatsningar bör göras inom strategiska områden.
Koncentration av forskningsinsatser förordas för att göra
forskningen slagkraftig och därmed öka Sveriges konkurrenskraft.
Vidare bör samverkan mellan universitet/högskolor och
näringslivet öka. En gynnsam utveckling av näringslivet är en
grundläggande förutsättning för fortsatt välstånd i landet.
Forskningssystemet måste bättre än i dag ta sig an nya problem
och utmaningar och förnyelseförmågan öka. Forskarutbildningen
måste förbättras och examinationen av doktorer fördubblas.
Forskningens internationalisering behöver påskyndas.
Sveriges lantbruksuniversitet
Inledning
Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs högre
utbildning och forskning rörande skogsbruk, jordbruk,
trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och
djurskydd, fiske, rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt
bioenergi. Vid universitetet finns tre fakulteter --
lantbruksvetenskaplig, skogsvetenskaplig och veterinärmedicinsk.
Verksamheten bedrivs vid ett sextiotal institutioner, elva
försöksdistrikt, en försöksgård i Skara, sex försöksparker samt
ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är
förlagd till ett trettiotal orter över hela landet.
SLU har varit föremål för utredning. Denna har omfattat en
utvärdering av verksamheten -- dess innehåll, omfattning,
inriktning och styrning. Förslagen har redovisats i betänkandet
(SOU 1991:101) Landskap Näring Kunskap. Betänkandet har
remissbehandlats. Förslagen har legat till grund för regeringens
bedömningar angående den framtida verksamheten vid SLU.
Det övergripande målet för SLU:s verksamhet
Regeringen begär riksdagens godkännande av det övergripande
målet för SLU:s verksamhet i enlighet med vad som föreslås i
propositionen.
Enligt propositionen bör det övergripande målet för SLU:s
verksamhet vara att genom forskning, utbildning och
information öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig
och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall
bedrivas och utnyttjas. Verksamheten bör bli alltmer inriktad på
naturresursernas användning och forskning för en bättre miljö.
Forskningen på Jordbruksdepartementets område har ett särskilt
ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så
att kommande generationers fortlevnad säkras.
Forskningen bör ta sikte på att klargöra de grundläggande
sambanden mellan produktivitet och de biologiska systemens
uthållighet. Forskning för att säkra miljövänlig produktion och
svensk konkurrenskraft måste bygga på integrerat samarbete
mellan grundläggande och tillämpad forskning.
Forskning för att lösa problem inom det biologiska kretsloppet
bör enligt regeringen ges hög prioritet. Genom att miljövänligt
producera råvaror för olika ändamål blir jordbruket en resurs i
miljöarbetet men ockå genom att ta emot avfall som är biologiskt
nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. Allt avfall måste
återföras till naturens kretslopp eller till ny användning.
I propositionen betonas att forskningen bör inriktas mot de
grundläggande sambanden i ekosystemen och de restriktioner dessa
ställer upp. Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg
om miljön i vid bemärkelse. Regeringen betonar att
forskningsstrategin måste vara tvärsektoriell för att det skall
vara möjligt att lösa olika miljöproblem.
Enligt propositionen bör den areella forskningen utgå från
bl.a. följande bedömningar.
Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande
förutsättning för den framtida utvecklingen. Den biologiska
produktionen som utgår från vad marken kan producera måste
säkerställas och utvecklas. I propositionen nämns olika
angelägna forskningsområden för att nå dessa mål.
Det framtida odlingssystemet måste ge förutsättningar för
biologisk mångfald, ett öppet och varierat landskap rikt på
kulturvärden.
Forskning och utbildning i Sverige måste planeras så att ett
internationellt perspektiv på nyttjandet av naturresurserna
beaktas och utvecklas.
Vidare understryker regeringen
att kunskapsuppbyggnaden måste fortsätta vad gäller den senare
delen i livsmedelskedjan så att Sverige kan hävda sina
livsmedelsprodukter i utländsk konkurrens,
betydelsen av ett uthålligt skogsbruk där staten stimulerar
forskningen, eftersom den är långsiktig och allmängiltig, men
där näringslivet i högre grad måste ta sitt forskningsansvar,
att större vikt måste läggas vid djurskyddsintresset,
genteknikens betydelse,
betydelsen av förnybara bränslen t.ex. biobränslen från jord
och skog.
Regeringen framhåller skogsnäringens betydelse för Sverige.
Skogsforskningen prioriteras. Sålunda föreslås att medel, genom
omprioriteringar, tillförs den skogsvetenskapliga fakulteten.
Forskningen om skogen och skogsråvaran bör vidare förskjutas i
riktning mot de senare leden i förädlingskedjan.
I propositionen framhålls att grundläggande forskning,
tillämpad forskning och försöksverksamhet skall samverka. Det är
nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer
och sektorsintressen. Behovet av en flexibel
universitetsorganisation framhålls. Kombinationen av SLU och
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) är en värdefull
tillgång för forskningen inom de areella näringarna.
Enligt regeringens bedömning skall utbildningarna vid SLU
genom framförhållning och planering sörja för att samhällets
behov av utbildade inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. I
propositionen framhålls att det är angeläget att SLU:s
utbildningar till sin struktur följer vad som beslutats av
riksdag och regering angående den högre utbildningen i landet
och som kommit till uttryck i propositionen Universitet och
högskolor Frihet för kvalitet (prop.1992/93:1) samt i
högskolelagen (1993:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I
propositionen informeras om krav på resultatmål och avsikten att
föreskriva vilka examina som skall finnas inom grundutbildningen
inom Jordbruksdepartementets område. I sistnämnda fråga har
regeringen fattat beslut den 4 april 1993 (Förordning för
Sveriges lantbruksuniversitet 1993:221).
Utskottet återkommer senare (s. 15 f.) till fördelningen av
resurser mellan SLU och SJFR samt till beräkningen av anslaget
till Lantbruksuniversitetet.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat om
det övergripande målet för SLU:s verksamhet och föreslår att
riksdagen tillstyrker propositionen i denna del.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som i
propositionen framhållits om behovet av flexibilitet och
samarbete över universitets- och fakultetsgränser. Utskottet har
erfarit och ser positivt på att SLU under året kommer att
undersöka möjligheterna till samordning mellan fakulteterna.
Vidare vill utskottet framhålla vad regeringen i propositionen
anfört om försöksverksamheten vid SLU. Denna bör som andra
verksamheter fortlöpande prövas vad gäller omfång och
resurstilldelning.
Den mer produktionsinriktade försöksverksamheten bör enligt
regeringen i allt högre grad finansieras av näringen och på sikt
finansieras av resp. bransch. Det är enligt utskottet angeläget
att förändringarna sker på ett sådant sätt och i en sådan takt
att värdefulla erfarenheter och tillgångar tas till vara.
I fem motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande
skoglig forskning i södra Sverige. Det sydsvenska
skogsforskningsprogrammet behöver utvecklas och samordnas samt
omfatta såväl forskning som utbildning enligt motion
1992/93:Ub646 (s). Motionärerna framhåller behovet av ett
helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten i södra Sverige
(yrkande 4). Det geografiska läget i det sydsvenska
skogsområdet, närheten till avnämare av forskningsresultat utgör
enligt motionärerna argument för lokalisering av verksamheten
till Växjö (yrkande 5). Ett skogligt FoU-centrum förlagt till
Växjö bör omfatta skoglig forskning, skogsteknikerutbildning
samt en del av jägmästarutbildningen. Lokalisering bör enligt
motionärerna ske i anslutning till Högskolan i Växjö (yrkande
8). Även i motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis)
framhålls den sydsvenska skogens särdrag och det sydsvenska
skogsbrukets särskilda behov. Enligt motionärerna bör ett
skogligt FoU-centrum lokaliseras till södra Sverige. Växjö
föreslås som lokaliseringsort med hänvisning till den närbelägna
forskningsverksamheten i Asa.
Även i motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis,
1992/93:Ub632 (m) delvis och 1992/93:Ub690 (s) (delvis)
framhålls behovet av skoglig forskning förlagd till södra
Sverige. Motionärerna anför i huvudsak samstämmiga motiveringar.
En stor andel av skogstillväxten och skogsbruksvärdet ligger i
de sydsvenska skogarna. Särskilda förhållanden gäller för den
sydsvenska skogen avseende t.ex. artbestånd och skadebenägenhet.
Motionärerna ser det som ytterst angeläget att frågan om skoglig
forskning i södra Sverige får sin lösning under våren 1993.
Utskottet behandlade senast vid förra riksmötet frågan om
skoglig utbildning och forskning i södra Sverige (bet.
1991/92:UbU17). Utskottet noterade då att satsningarna på södra
Sverige hade varit små jämfört med övriga landet. Utskottet
utgick från att regeringen och SLU skulle beakta behovet av
kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden i den fortsatta
beredningen av den framtida utbildnings- och
forskningsverksamheten.
Utskottet instämmer i vad som framförts i motionerna när det
gäller den sydsvenska skogsnäringens och skogsforskningens
betydelse för landet. Som motionärerna framhållit skiljer sig
det sydsvenska skogsbruket i flera hänseenden från skogsbruket i
övriga Sverige. Mot bakgrund av det sydsvenska skogsbrukets
karaktär och speciella förutsättningar bör behovet av kunskap om
sydsvenska skogliga förhållanden beaktas. I propositionen
föreslås 1,7 miljoner kronor som fortsatt stöd till sydsvensk
skogsforskning. Enligt regeringens förslag bör vidare skoglig
forskning prioriteras. Detta skapar ett utrymme också för ökade
forskningsinsatser för skogsforskning rörande södra Sverige.
Utskottet vill i sammanhanget dessutom framhålla följande.
SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i
landet för högre utbildning och forskning inom en
samhällssektor. Detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller
organisation och lokalisering av verksamheten. Samtidigt bör SLU
mot regionala intressen hävda de särskilda inomdisciplinära krav
som verksamheten ställer och ta ansvar för att organisationen
har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den
skull splittras.
Det ankommer sålunda på SLU att ansvara för hur utbildning och
forskning inom universitetets verksamhetsområde skall
organiseras och lokaliseras för att olika behov och intressen
skall kunna tillgodoses.
Utskottet anser med hänvisning härtill att riksdagen inte bör
vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionerna
1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646
yrkandena 4, 5 och 8, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690
delvis, varför de bör avslås av riksdagen.
Forskningsverksamheten i Garpenberg m.m. tas upp i tre
motioner. I motionerna 1992/93:Ub117 (s) och 1992/93:Ub637 (kds)
framhålls behovet av garantier för att forskningen om det
privata småskogsbruket skall kunna fortsätta. Som angelägna
forskningsuppgifter anges skogsteknik, skogsskötsel och ekonomi.
Det påpekas att forskning om småskogsbruket tidigare delvis
finansierats genom skogsvårdsavgifterna. Motionärerna tror inte
att de privata småskogsägarna i landet kommer att kunna
kompensera det bidrag till forskningen som uteblir genom att
skogsvårdsavgiften avskaffats. I motion 1992/93:Ub117 begärs att
riksdagen skall uttala sig för att ett centrum för forskning om
småskaligt skogsbruk inrättas i Garpenberg. Förslaget grundar
sig på att Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut
(Skogsforsk) bedriver tillämpad forskning och utveckling för det
storskaliga skogsbrukets behov. I motion 1992/93:Ub637
framhåller motionärerna att det är viktigt att det
forskningsprogram som delvis finansierats genom
skogsvårdsavgifter kan bibehållas. Riksdagen bör av regeringen
begära att forskningsmedel omfördelas så att verksamheten kan
fortsätta.
I ytterligare tre motionsyrkanden föreslås satsningar i
Garpenberg. I motion 1992/93:Ub676 (kds) begärs ett
tillkännagivande om att skoglig utbildning vid Skogshögskolan i
Garpenberg bibehålls samt att SLU:s verksamhet där
vidareutvecklas genom nya forskningscentra. Satsningarna
föreslås med anledning av befarade neddragningar av verksamheter
i Garpenberg (yrkande 3). Motionären framhåller verksamhetens
regionalpolitiska betydelse (yrkande 2). Vidare framhålls i
samma motion (yrkande 1) betydelsen av nätverkssamarbete mellan
de tre högskoleenheterna i Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken samt
Skogshögskolan i Garpenberg. Nätverkssamarbetet framhålls som
viktigt för att stärka dessa orters konkurrenskraft.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Tidigare tillfördes privatskogsbrukets forskning medel genom
skogsvårdsavgiften, ca 10 miljoner kronor per år. I och med att
skogsvårdsavgiften avskaffats upphör denna finansieringskälla
till forskning om det småskaliga skogsbruket. Regeringen har
förutsatt att detta skall kompenseras genom att de privata
skogsägarna träder in som finansiärer av forskningen. Utskottet
anser liksom motionärerna att det är synnerligen angeläget att
forskningen inom det här aktuella området kan fortsätta -- inte
minst av näringspolitiska skäl. Småskogsbruket utgör en viktig
del i landsbygdens ekonomi. I propositionen har den skogliga
forskningen prioriterats och förutsättningar för ett ökat
samarbete mellan näringslivet och forskningsorganen har skapats.
Det ankommer på de forskande organen att avgöra hur
forskningsmedel skall fördelas. SLU har ett nationellt ansvar
för att forskning bedrivs på för samhället angeläga områden och
således för att forskningen inom det i motionerna angivna
området kan fortsätta. Det bör inom ramen för SLU:s resurser
vara möjligt att stödja kvalificerade och angelägna
forskningsprojekt inom privatskogsbrukets/det småskaliga
skogsbrukets område.
Det ankommer, som utskottet tidigare anfört, på SLU att avgöra
hur forskningen skall organiseras och lokaliseras. Utskottet
hänvisar till SLU:s ansvar som ensamt ansvarigt för högre
utbildning och forskning på nu berört område.
Regeringen har i propositionen beträffande Garpenberg
framhållit att verksamheten där utgör en enhet i det samarbete
som utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och
Gävle/Sandviken och Institutet för byggnadsforskning och att
Garpenbergsanläggningen är en värdefull resurs som bör kunna
utnyttjas även i fortsättningen. Utskottet instämmer i
regeringens bedömning och har inget att erinra mot vad i
propositionen och motionerna anförts om Garpenbergsanläggningens
betydelse.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om den fortsatta
forskningen om småskaligt skogsbruk och verksamheten i
Garpenberg anser utskottet att något särskilt uttalande av
riksdagen i frågan inte är påkallat. Motionerna 1992/93:Ub117,
1992/93:Ub637 och 1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3 bör
därför avslås av riksdagen.
I motion 1992/93:Ub645 (fp) yrkande 3 föreslås vad gäller
skoglig forskning att resurser bör tillföras för forskning vid
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Motionären hänvisar till
framtida skärpta krav på undervisning i ekologi och
samarbetsmöjligheterna med den till SLU knutna
forskningsstationen i Grimsö.
Utskottet erinrar om att det ankommer på SLU att fatta beslut
om ämnen för forskning samt lokalisering av forskningsresurser.
Frågan om lokalisering av forskningsresurser hänger delvis
samman med ställningstaganden till lokaliseringen av den
skogliga utbildningen. Det pågår f.n. en omstrukturering av
denna. Utskottet anser att yrkandet bör avslås med hänvisning
härtill.
Lantbruksforskningen tas upp i två motioner. I motion
1992/93:Ub641 (s) uttrycks oro över framtida resurser till
försöksverksamhet och utvecklingsarbete i Norrland, närmast
SLU:s försöksverksamhet i Röbäcksdalen. Även i motion
1992/93:Ub689 (nyd) berörs Röbäcksdalen. Motionären begär en
kraftfull satsning på rörflens- och gräsforskning i syfte att
snabbt få fram en alternativ gröda för åkermark (yrkande 2). Han
framhåller att rörflenet kan bli en konkurrent till olja, gas
och el för uppvärmning och att forskningsresurser bör satsas.
När det gäller forskning om rörflen har utskottet erfarit att
det pågår flera forskningsprojekt, inte bara i Röbäcksdalen utan
även t.ex. vid Jordbrukstekniska institutet. Utskottet vill
erinra om att SJFR har tillförts medel för växtförädling av
Norrlandsgrödor. Det ankommer inte på riksdagen att avgöra hur
forskningsresurser skall fördelas på enskilda forskningsprojekt
eller om deras lokalisering. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Djurforskning behandlas i motion 1992/93:Ub643 (m, c,
kds). Motionärerna betonar värdet av den miljö- och
djurhälsovårdsforskning som bedrivs vid Skarainstitutionen och
begär att institutionen skall ges förutsättningar för fortsatt
verksamhet. Det framhålls att forskningen är den svenska
konsumenten till gagn när det gäller animaliska livsmedel men
också att den bidrar till att ge Sverige internationella
konkurrensfördelar till gagn för svensk livsmedelsexport.
Utskottet vill med anledning av motionen understryka vad
regeringen i propositionen framhåller om att större vikt måste
läggas vid djurskyddsintresset och att det finns ett stort behov
av forskning om djurens hälsa och behov. Det är viktigt att
förbättra djurmiljön inom animalieproduktionen. Utskottet vill
ännu en gång erinra om att det ankommer på de forskande organen
att besluta hur anvisade forskningsresurser skall fördelas. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
I motion 1992/93:Ub639 (m) föreslås statlig satsning på
livsmedelsforskningen i Skåne och att statligt stöd skall
utgå till forskning med inriktning på livsmedelsförpackning.
Likaledes föreslås i motion 1992/93:Ub659 (m) statliga
satsningar på livsmedelsforskning i Skåne. Motionärerna föreslår
en samlad insats för att bevara och vidareutveckla skånsk
livsmedelsindustri.
Utskottet anser beträffande forskningen på livsmedelsområdet
att det är angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det
gäller den senare delen av livsmedelskedjan, framför allt för
att Sverige skall kunna hävda sina livsmedelsprodukter i en
utländsk konkurrens. Utskottet erinrar om att det ankommer på
berörda forskningsorgan att besluta om hur forskningsresurserna
skall fördelas på olika forskningsprojekt och hur de skall
lokaliseras. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning
härtill.
De skogliga utbildningarnas innehåll, organisation och
lokalisering har tagits upp i flera motioner, samtliga väckta
under den allmänna motionstiden.
I fem motioner om skoglig utbildning i södra Sverige anser
motionärerna att riksdagen bör uttala sig för att skoglig
utbildning skall förläggas till denna del av landet. I motion
1992/93:Ub646 (s) yrkande 6 framhålls behovet av
skogsteknikerutbildning i södra Sverige och att utbildningen bör
förläggas i anslutning till Högskolan i Växjö och utgöra en del
av ett skogligt FoU-centrum. Motionärerna anser vidare att delar
av jägmästarutbildningen bör lokaliseras till Växjö (yrkande 7).
I motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis) föreslås att ett
skogligt utbildningscentrum i Götaland skapas med hänvisning
till utbildningsbehovet i denna del av landet och med
utgångspunkt i den skogsforskning som bedrivs där.
Lokaliseringen föreslås till Växjö med hänvisning till
samverkansfördelar med försöksparken i Asa och Högskolan i
Växjö. I motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis,
1992/93:Ub690 (s) delvis och 1992/93:Ub632 (m) delvis framförs
också behovet av högre skoglig utbildning i södra Sverige.
Motionärerna hänvisar till vad utbildningsutskottet anförde
under förra riksmötet om behovet av kunskap om sydsvenska
skogliga förhållanden. Vidare framhålls med anledning av ett
internt SLU-förslag om en ny treårig skogsmästarutbildning med
lokalisering till Skinnskatteberg och Bispgården att ett
rimligare förslag hade varit en lokaliseringsort i södra och en
i norra Sverige.
Utskottet anförde under föregående riksmöte att vid den
pågående översynen av den skogliga utbildningen bör behovet av
kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden särskilt beaktas
(bet. 1992/93:UbU17). Utskottet erinrar om detta och vill nu
påpeka följande.
Den skogliga utbildningen har under flera år varit föremål för
utredningar och överväganden inom SLU utan att några slutliga
ställningstaganden har kunnat göras. Det ankommer, enligt
högskolelagen (1992:1434), på regeringen att besluta vilka
examina som skall finnas och vilka krav som skall vara uppfyllda
för att en viss examen skall få utfärdas. Det ankommer på SLU
att bestämma om utbildnings- och kursutbud, studieorganisation
samt lokaliseringen av olika utbildningar. Det ankommer vidare
på SLU att komma med förslag till regeringen om behov av
förändringar i de utbildningar som regeringen har att fatta
beslut om. Utskottet har erfarit att SLU nyligen fattat beslut
om skogstekniker- och skogsmästarutbildningarnas utformning och
lokalisering. Beslutet innebär att utbildningarna de kommande
åren kommer att bedrivas oförändrat. Det betyder att de förslag
till förändringar som aviserats har skjutits på framtiden.
Utskottet anser detta beklagligt. Utskottet utgår från att
frågan om de framtida skogliga utbildningarnas innehåll,
organisation och lokalisering snarast skall få en lösning.
Utskottet vill i sammanhanget vidare framhålla att det bör
vara en självklarhet att det i de skogliga utbildningarna
förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är oberoende av
var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår från att det i
utbildningen, var den än lokaliseras, skall finnas utrymme för
undervisning om särskilda förhållanden i olika delar av landet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad utskottet i det
föregående anfört om SLU:s ansvar såsom enda universitet för de
areella näringarna. Med hänvisning till det anförda och till att
universitetet har att besluta om utbildningens innehåll samt
dess organisation och lokalisering föreslår utskottet att
följande motionsyrkanden avslås nämligen 1992/93:Ub632 delvis,
1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648
delvis och 1992/93:Ub690 delvis.
Skogsmästarutbildningens lokalisering till Skinnskatteberg
tas upp i motionerna 1992/93:Ub609 (m), 1992/93:Ub645 (fp)
yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 (s) yrkande 4. Motionärerna
anser att riksdagen bör uttala sig för att
skogsmästarutbildningen även i framtiden bör vara förlagd till
Skinnskatteberg. I motionen 1992/93:Ub609 framhålls att
resurserna är begränsade och därför inte bör splittras på fler
orter och att utbildningen bör vara upplagd så att den
tillgodoser hela landets behov.
Det är enligt utskottet angeläget att utbildningsresurserna
används effektivt samt att utbildningen sker där de bästa
förutsättningarna finns. Det ankommer på SLU att bedöma var och
hur utbildningsresurserna skall användas. Som framgår av det
föregående har SLU inte tagit ställning i frågan om de skogliga
utbildningarnas innehåll, omfattning och lokalisering.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1992/93:Ub609,
1992/93:Ub645 yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:Jo308 yrkande 4.
Jägmästarutbildningen tas upp i två motioner. I motion
1992/93:Ub629 (fp) framhålls att jägmästarutbildningen bör vara
en sammanhållen utbildning, och förutom det första året i
Garpenberg, lokaliserad till Umeå. I motion 1992/93:Ub646 (s)
yrkande 7 framförs att en del av jägmästarutbildningen bör
lokaliseras till Växjö och ingå i ett av motionärerna föreslaget
sydsvenskt skogligt FoU-centrum.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Den utbildningsöversyn som genomförts av den
skogsvetenskapliga fakulteten tyder på att jägmästarutbildningen
är mycket uppskattad bland avnämarna. Samtidigt har de problem
belysts som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala- och
Umeådelarna i utbildningen och med den svaga rekryteringen av
jägmästare till forskarutbildningen. Fakulteten föreslår en
fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som lösning på
problemen. Utredaren av verksamheten vid SLU föreslår i stället
en jägmästarexamen liknande civilingenjörsexamen utformad som en
kombination av yrkesexamen och forskningsförberedande
utbildning. Utredaren föreslår vidare att den första delen i
jägmästarutbildningen, som är förlagd till Garpenberg, flyttas
till Uppsala. Enligt utredaren är forskningen i Garpenberg
alltför isolerad och skulle vinna på ett samgående med
näraliggande verksamheter inom SLU i övrigt.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla att det ankommer på
regeringen att avgöra vilka examina som skall finnas och vilka
krav som skall ställas på en viss examen. Vidare ankommer det på
SLU att besluta om utbildningarnas utformning och lokalisering.
Utskottet vill dock erinra om vad som i propositionen
Universitet och högskolor -- Frihet för kvalitet (prop.
1992/93:1) anförts om studenternas valfrihet och vad som i det
föregående anförts om behovet av ökad forskarutbildning och
målsättningen att fördubbla antalet avlagda doktorsexamina.
Utskottet vill slutligen peka på vad som framhållits angående
koncentration av forskningsresurser samt den prioritet som
givits den skogsvetenskapliga forskningen.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
motionerna 1992/93:Ub629 och 1992/93:Ub646 yrkande 7 avslås.
Livsmedelsteknisk utbildning har tagits upp i två motioner. I
motion 1992/93:Ub610 (kds) yrkande 2 begärs att 30
utbildningsplatser skall reserveras för livsmedelsteknisk
utbildning i Skara. I motion 1992/93:Ub671 (c) begärs att
riksdagen bör uttala sig för att en högre livsmedelsteknisk
utbildning med SLU som huvudman startas i Skara.
Utskottet konstaterar att motionärernas förslag berör såväl
SLU som Högskolan i Skövde och Länsstyrelsen i Skaraborgs län
samt livsmedelsföretag i området. Genom högskoleförordningen
(1993:100) och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet
(1993:221) regleras vilka universitet och högskolor som har rätt
att utfärda olika examina. I övrigt ankommer det på universitet
och högskolor att bestämma vilka utbildningar man vill satsa på
och var dessa skall lokaliseras. Det står vidare universitet och
högskolor fritt att samarbeta på det sätt man anser
ändamålsenligt såväl sinsemellan som med näringslivet.
Motionerna avstyrks med hänvisning till vad som anförts.
Anslagsfrågor m.m.
Från anslaget till SLU bekostas utbildning, forskning och
försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.
I propositionen föreslås att SLU skall tilldelas ett ramanslag
om 984246000 kr. I beloppet har medel beräknats även för
lokaler. Vid beräkningen av anslagsbeloppet har regeringen
räknat med följande.
Ett program för träteknisk forskning och träfiberforskning
föreslås. Programmet bör enligt förslaget utarbetas av SLU och
SJFR i samarbete och under medverkan av bl.a.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet och
Byggforskningsrådet. SLU bör enligt regeringens förslag inom
ramen för befintliga resurser avsätta minst 5 miljoner kronor
för sin medverkan i programmet.
Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets område bör
SLU tillföras medel enligt följande.
För sydsvensk skogsforskning har beräknats 1,7 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår vidare att 6 miljoner kronor tillförs SLU
för riksskogstaxeringens verksamhet. I övrigt bör kostnaderna
för denna verksamhet i ökad utsträckning täckas med avgifter.
Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli
1992 med uppgift att fungera som samverkansorgan för forskning
och information om hur spårelement påverkar hälsan hos människor
och djur. Genom samarbete över institutions- och ämnesgränser
kan en samlad kunskapsbas skapas och initiativ tas för att genom
ny forskning fylla kunskapsluckor. Centret är för närvarande
knutet till Universitetet i Uppsala. I propositionen föreslås
att Metallbiologiskt centrum i fortsättningen knyts till SLU och
att 1 miljon kronor tillförs SLU för att säkra
basfinansieringen.
Omprioriteringar bör enligt propositionen göras till förmån
för skogsvetenskaplig forskning.
Enligt regeringens bedömning bör SLU inom ramen för sina
resurser bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell
överföring av forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.
I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 19 (delvis) begärs att
riksdagen skall besluta om överföring av medel till SLU från
SJFR. I motionen uttrycks en positiv inställning till förslaget
angående omfördelning till skogsforskning, men motionärerna
anser att en för stor andel av skogsforskningen är
externfinansierad och att en större del borde finansieras med
fasta medel över SLU:s budget. I samma motion (yrkande 20
delvis) begärs att riksdagen beslutar att riksskogstaxeringen
tilldelas 4 miljoner kronor utöver regeringens förslag och inom
ramen för de medel som anvisats till SLU. Detta bör vara möjligt
genom en överföring av motsvarande belopp till SLU från SJFR i
enlighet med yrkande 19 i motionen.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionen
anföra följande.
Fördelningen mellan fasta och rörliga resurser är av stor
betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet som
förnyelse. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation.
Enligt utskottets bedömning är fördelningen av medel mellan SLU
och SJFR väl avvägd. Utskottet anser det fördelaktigt att en
rimligt stor andel obundna forskningsresurser kan bibehållas
genom att förläggas till SJFR. Det främjar flexibiliteten och
ger stora möjligheter till nysatsningar och omprioriteringar i
forskningen samt underlättar gränsöverskridande forskning. Någon
överföring av medel till SLU från SJFR bör enligt utskottets
mening således inte ske. Utskottet föreslår sålunda att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 19 delvis.
Riksskogstaxeringens verksamhet behandlades av utskottet under
föregående riksmöte (bet. 1991/92:UbU17). Utskottet betonade då
riksskogstaxeringens värde. Beträffande finansieringen framhölls
det angelägna i att pröva formerna för anslagsgivningen och
utskottet förutsatte att regeringen skulle komma med förslag i
detta ärende. Riksskogstaxeringen har tidigare finansierats via
Skogsstyrelsen och genom medel som influtit genom
skogsvårdsavgifter. Dessa har numera avskaffats. I förevarande
proposition föreslås att 6 miljoner kronor tillförs SLU för att
garantera riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet. Vidare
framhålls att kostnaderna i ökad utsträckning bör täckas med
avgifter.
Utskottet anser att riksskogstaxeringen är betydelsefull och
att medel bör tillföras verksamheten. Förslaget i propositionen
är väl avvägt, både vad gäller konstruktion och belopp. Det
ankommer i övrigt på SLU och andra berörda
forskningsfinansierande organ att göra lämpliga prioriteringar
och fördela tillgängliga resurser till olika forskningsändamål.
Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20 delvis.
I tre motioner 1992/93:Ub665 (c), 1992/93:So514 (v) yrkande 6
och 1992/93:So476 (m) yrkande 3 begärs att riksdagen skall
uttala sig för att tillräckligt stöd tillkommer Metallbiologiskt
centrum i Uppsala.
Motionsyrkandena har väckts under allmänna motionstiden och
således innan riksdagen förelades förevarande proposition.
Utskottet delar motionärernas åsikt att verksamheten vid
Metallbiologiskt centrum är angelägen och tillstyrker därför
regeringens förslag om att SLU tillförs 1 miljon kronor för att
säkra basfinansieringen av centret. Utskottet anser att syftet
med motionerna är tillgodosett med detta, varför de bör avslås
av riksdagen.
I motionen 1992/93:Ub664 (c) framhålls bl.a. att den stora
bredd verksamheten vid SLU har i dag motiverar omfördelning av
de samlade forskningsresurserna till SLU:s förmån. I motionen
begärs att riksdagen skall uttala sig för en kraftfull satsning
på SLU.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att SLU bedriver en
värdefull verksamhet som spänner över olika områden. I det
föregående har utskottet tillstyrkt vad regeringen föreslagit om
det övergripande målet för verksamheten inom
lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Utskottet vill
understryka värdet av den tvärsektoriella verksamhet som bedrivs
vid SLU.
Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen
omfördelningar från annan forskningsverksamhet till SLU med
anledning av vad som anförs i motionen. I stället vill utskottet
understryka värdet av samarbete mellan olika forskningsorgan och
universitet/högskolor. Utskottet finner regeringens
budgetförslag väl avvägt och anser det av statsfinansiella skäl
inte heller möjligt att förorda att SLU tillförs ytterligare
medel. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub664.
I motionen 1992/93:Ub689 (nyd) yrkande 1 begärs att riksdagen
bör uttala sig för att rörflensforskningen i Röbäcksdalen skall
få ett tillskott på 2 miljoner kronor.
Utskottet, som tidigare behandlat rörflensforskningen i
Röbäcksdalen (s.11f.), avstyrker motionen 1992/93:Ub689
yrkande 1 med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot den i
propositionen redovisade anslagsberäkningen och föreslår därmed
att riksdagen med bifall till propositionen till Sveriges
lantbruksuniversitet anvisar ett anslag på 984 246 000 kr för
budgetåret 1993/94.
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
Enligt propositionen bör medel anvisas för att täcka
kostnaderna för att avsluta tidigare beslutade utrustningsramar
för Sveriges lantbruksuniversitet.
Utskottet har inget att erinra mot det i propositionen
föreslagna anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall
till propositionen för Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. anvisar ett anslag på
7 700 000 kr för budgetåret 1993/94.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
Regeringen begär riksdagens godkännande av den huvudsakliga
inriktningen av verksamheten vid Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR).
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin
instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande
och långsiktig forskning som är till gagn för skogsbruket,
jordbruket och trädgårdsnäringen.
Regeringen föreslår i propositionen att det övergripande målet
för SJFR skall vara att främja och stödja i första hand
grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart
nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på
de areella näringarna. SJFR bör vidare, enligt propositionen, i
samarbete med forskningsutförande organ utveckla resultatmått
som utvisar forskningsstödets effektivitet och utveckling över
tiden.
SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s
agroindustriella program AAIR och kostnaderna för detta har av
regeringen beräknats till 17,5 miljoner kronor.
För SJFR:s medverkan i det tidigare nämnda
träforskningsprogrammet har regeringens beräknat 4,5 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att SJFR för dyrbar utrustning upp till
ett värde av 2 miljoner kronor även i fortsättningen får ansöka
om medel hos Forskningsrådsnämnden.
SJFR bör ges bemyndigande att göra fleråriga ekonomiska
åtaganden.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens
förslag godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Utskottet vill i sammanhanget lägga till följande. Satsningar
på skoglig forskning är mycket angelägen inte minst av
näringspolitiska skäl. Utskottet ser mycket positivt på
förslaget om ett program för träteknisk forskning och
träfiberforskning. Det är synnerligen angeläget att projektet
kan komma till stånd utan dröjsmål och att berörda
forskningsorgan snabbt kan finna en ändamålsenlig
ansvarsfördelning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i
fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets
forskningsråd att -- inom en given ram utgörande en mindre del
av dess anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.
I propositionen föreslås att SJFR skall tilldelas ett
anslag på 185552000 kr för budgetåret 1993/94.
I motion 1992/93:Ub128 (s) tas frågan om fördelning av
forskningsresurser mellan SJFR och SLU upp (yrkande 19 delvis).
Motionärerna begär att riksdagen skall besluta om att medel
skall överföras från SJFR till SLU och vidare att 4 miljoner
kronor skall gå till riksskogstaxeringens verksamhet via SLU:s
anslag genom denna överföring (yrkande 20 delvis).
Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan
om ökat stöd till riksskogstaxeringen, avstyrker yrkandena med
hänvisning till vad som där anförts.
Renforskningen tas upp i två motioner nämligen
1992/93:Ub642 (s) och 1992/93:Ub675 (fp). I båda motionerna
föreslås förstärkta resurser till renforskning samt att
verksamheten skall förläggas till Umeå.
Utskottet vill erinra om följande.
Genom omprioriteringar inom SJFR har renforskningen
innevarande år tillförts 1,2 miljoner kronor. Utskottet har
erfarit att tillsättningen av en professur i ämnet f.n. pågår.
Placeringen av denna avgörs vid tillsättningen av tjänsten som
professor och det ankommer inte på riksdagen att uttala sig i
denna fråga.
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen
redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1993/94:Ub642 och 1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning anvisar ett reservationsanslag på
185 552000 kr för budgetåret 1993/94.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen
redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med
bifall till propositionen till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd för förvaltningskostnader anvisar ett ramanslag på
6 129 000 kr för budgetåret 1993/94.
Stöd till kollektiv forskning
Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv
jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning.
Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och
utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena
samt till trädgårdsforskning. De olika forskningsprojekten
bedrivs i samarbete mellan staten och företag och
organisationer. SJFR får för statens räkning ingå avtal med
dessa parter om forsknings- och utvecklingsprojekt under
förutsättning av gemensam finansiering av projekten. I
propositionen finns en redogörelse för nu aktuella avtal
angående forskning på det jordbrukstekniska området samt på
skogsforskningsområdet.
Regeringen föreslår ett anslag på 88 000 000 kr för budgetåret
1993/94 till Stöd till kollektiv forskning.
Enligt propositionen bör finansiering av växtförädling inte
vara en statlig angelägenhet i samma utsträckning som tidigare.
För insatser för förädling av specifika Norrlandsgrödor och
trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning föreslås
dock att SJFR tillförs 7 miljoner kronor.
I propositionen konstateras att FoU-verksamhet på
hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tätorter
hittills finansierats med prisregleringsavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. I och med att avgiften
slopades i december 1992 har finansieringen bortfallit för
viktiga forskningsuppgifter. För att kompensera detta föreslår
regeringen att forskning på området i fortsättningen skall
finansieras genom förevarande anslag. För ändamålet har,
inklusive verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet,
beräknats 11 miljoner kronor.
Frågan om stöd till trädgårdsnäringen har vidare behandlats i
propositionen om vissa frågor rörande jordbruket och
trädgårdsnäringen (prop. 1992/93:183). Regeringen tar i den
propositionen upp behovet av anpassningsåtgärder inför ett
svenskt EG-medlemskap. Jordbruksutskottet har med anledning av
förslaget i propositionen anfört följande (bet. 1992/93:JoU20).
Mot bakgrund av trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel
för information, marknadsföring och utvecklingsarbete efter
utgången av 1993 och behovet av anpassningsåtgärder inför ett
EG-inträde är det motiverat att anslå medel för att stärka
näringens långsiktiga konkurrenskraft. Jordbruksutskottet
tillstyrker regeringens förslag att 25 miljoner kronor anvisas
för ändamålet för perioden 1juli 1993--31 december 1994.
Medlen skall bl.a. kunna användas till utvecklingsverksamhet
såsom produktutveckling inom trädgårdsnäringen.
Jordbruksutskottet konstaterar vidare, med anledning av två
motioner om fritidsodlingens betydelse och regeringens förslag
att anvisa 11 miljoner kronor till stöd för trädgårdsforskningen
under anslaget Stöd till kollektiv forskning, att mycket av den
forskning som bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till
del. Med hänsyn till fritidsodlingens speciella behov anser
jordbruksutskottet att det är av stor vikt att de
informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan
bibehållas och utvecklas. Enligt jordbruksutskottets mening är
det ett samhällsintresse att berörda organisationer erhåller en
väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas
förutsättningar för en fortsatt informations- och
rådgivningsverksamhet inom trädgårdsområdet. I övrigt går
jordbruksutskottet inte närmare in på hur medlen skall fördelas.
Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om att det
ankommer på de forskande organen att fördela forskningsresurerna
samt att göra nödvändiga prioriteringar utifrån de kriterier som
uppställts vad gäller angelägenhet, kvalitet i verksamheten etc.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till förslaget i propositionen till Stöd för kollektiv forskning
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
88 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av
vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja
jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från
anslaget bestrids kostnader för administration, experter,
bibliotek, internationella forskarkontakter m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr som Bidrag till
Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94.
Hemställan
Utskottet hemställer
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1. beträffande verksamhetens inriktning vid Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen godkänner det övergripande målet för
verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet i enlighet med
vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,
2. beträffande skoglig forskning i södra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis,
1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkandena 4, 5 och 8,
1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis,
3. beträffande forskningsverksamheten i Garpenberg, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub117, 1992/93:Ub637,
1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3,
4. beträffande forskning i Skinnskatteberg
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub645 yrkande 3,
5. beträffande försöksverksamheten i Röbäcksdalen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub641 och
1992/93:Ub689 yrkande 2,
6. beträffande djurforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub643,
7. beträffande livsmedelsforskning i Skåne
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub639 och
1992/93:Ub659,
8. beträffande skoglig utbildning i södra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis,
1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648
delvis och 1992/93:Ub690 delvis,
9. beträffande skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub609, 1992/93:Ub645
yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 yrkande 4,
10. beträffande jägmästarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub629 och
1992/93:Ub646 yrkande 7,
11. beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Skara
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub610 yrkande 2 delvis
och 1992/93:Ub671,
12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda
delvis, 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665, 1992/93:Ub689 yrkande 1,
1992/93:So476 yrkande 3 och 1992/93:So514 yrkande 6 till
Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 984 246 000 kr.
res. 1 (s)
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
13. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och
utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 7 700 000 kr,
I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
14. beträffande verksamheten vid Skogs- och jordbrukets
forskningsråd
att riksdagen godkänner vad regeringen beträffande den
huvudsakliga inriktningen för verksamheten vid Skogs- och
jordbrukets forskningsråd förordat i avsnittet Slutsatser,
15. beträffande bemyndigande för Skogs- och jordbrukets
forskningsråd
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i fråga om
bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom
en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag --
besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,
16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag
på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis,
1992/93:Ub642 och 1992/93:675 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 185 552 000 kr,
res. 2 (s) - villk. 1
I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader
17. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 6 129 000 kr,
I 5. Stöd till kollektiv forskning
18. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv
forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 88 000 000 kr,
I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
19. beträffande anslagsbeloppet till Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till bidrag
till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.
Stockholm den 13 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet
(mom. 12)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister
Örnfjäder (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Fördelningen mellan" och på s. 17 slutar med
"yrkande 20 delvis" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att medel genom omfördelningar inom
SLU bör tillföras den skogsvetenskapliga forskningen. Utskottet
anser att detta är positivt. Det är enligt utskottets mening
fördelaktigt om en rimligt stor andel obundna resurser förläggs
till SJFR, men utskottet anser samtidigt att SLU:s verksamhet i
för stor utsträckning finansieras med externa medel. Enligt
utskottets mening bör vissa medel överföras från SJFR till SLU.
Utskottet tillstyrker därför motion 1992/93:Ub128 yrkande 19
delvis.
Utskottet anser att riksskogstaxeringen är mycket angelägen
och ett viktigt instrument för miljö- och naturvårdsforkningen
och att ytterligare medel därför bör tillföras verksamheten,
Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20
delvis.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "budgetåret
1993/94" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, och med
anledning av propositionen till Sveriges lantbruksuniversitet
anvisar ett anslag på 988 246 000 kr för budgetåret 1993/94.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665,
1992/93:Ub689 yrkande 1, 1992/93:So476 yrkande 3 och
1992/93:So514 yrkande 6 till Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 988 246 000 kr.
2. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister
Örnfjäder (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet, som i" och slutar med "där anförts" bort
ha följande lydelse:
Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan
om ökat stöd till riksskogstaxeringen tillstyrker yrkandena med
hänvisning till vad som där anförts.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1993/94."
bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, med anledning av
propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och
1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000 kr för
budgetåret 1993/94.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena
19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och
avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och 1992/93:Ub675 till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000
kr.