Utskottet har för avsikt att behandla det stora flertalet
vägfrågor i samband med proposition 1992/93:176 om investeringar
i trafikens infrastruktur m.m. I avvaktan härpå behandlar
utskottet i detta betänkande vissa förslag i årets
budgetproposition med anknytning till vägväsendet. Dessa förslag
innebär främst att Vägverkets produktionsverksamhet skall
marknadsanpassas, utsättas för full konkurrens och -- med sikte
på år 1995 -- bolagiseras. Utskottet tillstyrker dessa förslag
och avstyrker avslagsyrkanden i en s-motion. S-ledamöterna
reserverar sig häremot och mot att utskottet avstyrker ett
s-yrkande om en utredning rörande samordning av Vägverkets och
Banverkets produktionsresurser.
Vidare behandlas vissa anslagsfrågor. Sålunda tillstyrker
utskottet t.ex. en medelsanvisning på 47,7 miljoner kronor
avseende Vägverkets försvarsuppgifter. Ett avslagsyrkande i en
v-motion avstyrks. V-suppleanten följer upp avslagsyrkandet
med en meningsyttring.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Vägverkets verksamhet
Regeringen föreslår i proposition 1992/83:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt B. Vägväsende m.m. under
denna rubrik (s. 14--21)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
övergripande mål för Vägverket,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets
verksamhet,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en
bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning
mot år 1995,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna
ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings
Aktiebolag i enlighet med vad i propositionen anförts,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna
överlåtelse av aktier från staten till Vägverkets Investerings
Aktiebolag.
Anslag för budgetåret 1993/94
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 27--29)
1. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
47667000 kr (punkt B7),
2. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett
beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa
reservbromateriel år 1994 som avser år 1995 (punkt B7),
3. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för
upprätthållande av bilregistret för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 507500000 kr (punkt B8),
4. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (punkt B9).
Utredning om ett privat konsortium kan bygga och underhålla
E6 genom Bohuslän
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 31--32) att
riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
trafikavgifter på E6 genom Bohuslän.
Motionerna
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter (B8)
för budgetåret 1993/94 anvisar 48000000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit.
1992/93:T334 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition
1992/93:100 anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar
för Vägverkets verksamhet,
2. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition
1992/93:100 anförts om bolagisering av Vägverkets
produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995,
3. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
samordning av statens produktionsresurser utreds.
Utskottet
1 Inledning
I proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens
infrastruktur m.m. (infrastrukturpropositionen), som
överlämnades till riksdagen den 8 mars 1993, har regeringen
föreslagit att en långsiktig inriktning för utbyggnaden av väg-
och järnvägsnäten läggs fast. Väg- och järnvägsinvesteringar bör
enligt den propositionen planeras inom en ram om totalt 88
miljarder kronor för perioden 1994--2003. Utskottets arbete med
väg- och järnvägsfrågor våren 1993 kommer att ha sin tyngdpunkt
i behandlingen av infrastrukturpropositionen. I anslutning
därtill avser utskottet vidare att behandla så gott som samtliga
motioner om väg- och järnvägsfrågor som väcktes under den
allmänna motionstiden i år.
I det nu föreliggande betänkandet behandlar utskottet
förslag i årets budgetproposition om övergripande mål för
Vägverkets verksamhet, om marknads- och
konkurrensförutsättningar för verkets produktionsverksamhet samt
om en bolagisering av denna verksamhet. I anslutning till de två
sistnämnda förslagen behandlas en s-motion från den allmänna
motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet två förslag i
budgetpropositionen avseende Vägverkets Investerings AB
(Väginvest). Utskottet behandlar nu även vissa anslagsfrågor i
budgetpropositionen. I samband med en av dessa frågor, som
gäller Vägverkets kostnader för vissa försvarsuppgifter,
behandlas också ett yrkande i en v-motion från den allmänna
motionstiden. I detta betänkande behandlas slutligen ett förslag
i budgetpropositionen med anledning av en utredning om
förutsättningarna för en privatfinansierad utbyggnad av E6
genom Bohuslän.
2 Övergripande mål för Vägverket
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,
dvs. byggande och drift av vägar. Till följd av avvecklingen av
Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket
numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter
(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Vidare förvaltar
Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Av propositionen
framgår att Vägverket i en fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1993/94--1995/96 redovisat grunderna för sin
verksamhet med utgångspunkt i de delmål för vägtrafiken som
lades fast i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988. Dessa
delmål är 1) att ansvaret för väghållningen skall vara väl
avgränsat, 2) att vägkapitalet skall säkras, 3) att en god miljö
skall åstadkommas, 4) att trafiksäkerheten skall förbättras, 5)
att vägnätet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande
och 6) att en tillfredsställande standard skall säkerställas
även på det lågtrafikerade vägnätet.
I propositionen betonas att 1988 års trafikpolitiska beslut
bör ligga fast. Vägverkets verksamhet bör inriktas så att
vägåtgärderna främjar tillväxt i syfte att bidra till uppnåendet
av de trafikpolitiska målen enligt det beslutet. Frågor som rör
miljö, trafiksäkerhet och regional balans skall ges en fortsatt
stor betydelse i verksamheten. Regeringen har för avsikt --
framhålls det vidare i propositionen -- att inom kort återkomma
till riksdagen med en proposition om inriktningen av det
framtida trafiksäkerhetsarbetet.
I avvaktan på den aviserade propositionen tillstyrker
utskottet regeringens förslag att riksdagen bör godkänna vad som
i nu förevarande proposition anförs om övergripande mål för
Vägverket.
3 Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets
produktionsverksamhet m.m.
3.1 Marknadsanpassning
Riksdagen beslutade i maj 1991 om en förändrad
organisationsform för Vägverket (prop. 1990/91:87, bet. TU26,
rskr. 326). Den nya organisationen skulle enligt beslutet bestå
av en beställardel -- väghållningsdivisionen -- och en
produktionsdel -- produktionsdivisionen. Beslutet innebar också
en ändring av Vägverkets regionala förvaltning. Den nya
organisationen infördes fr.o.m. den 1 januari 1992.
Föredragande departementschefen erinrar om att staten genom
Vägverket för närvarande har ett samlat ansvar för den statliga
väghållningen och om att denna i huvudsak avser planering,
byggande och drift av det statliga vägnätet. I framtiden bör
statens roll som väghållare -- betonar departementschefen --
inskränkas till att verka som en beställare av
väghållningsprodukter och -tjänster inom ramen för de
trafikpolitiska mål som riksdagen har angivit. Denna uppgift bör
Vägverket såsom statens myndighet utföra. I och med en sådan
precisering av verkets väghållningsuppgift bör dess nuvarande
produktionsverksamhet marknadsanpassas och snarast möjligt
utsättas för full konkurrens.
För närvarande är -- fortsätter departementschefen --
Vägverkets produktionsverksamhet endast delvis konkurrensutsatt.
70--80% av nybyggnadsverksamheten utsätts i dag för
konkurrens, medan motsvarande siffra för drift- och
underhållsverksamheten är drygt 20%. I avvaktan på att
regeringen tar ställning till en departementspromemoria med ett
lagförslag om anbudskonkurrens vid offentlig produktion bör
följande gälla för Vägverkets del. Under år 1993 skall minst
75% av verkets nyinvesteringar upphandlas i konkurrens av
väghållningsdivisionen. Fr.o.m. inledningen av år 1994 bör
100% av nyinvesteringarna omfattas av konkurrens. Motsvarande
siffra för drift- och underhållsverksamheten bör vara minst
50% år 1994.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda
anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar för
Vägverkets verksamhet.
3.2 Bolagisering
Departmentschefen framhåller att de förändringar han förordar
i fråga om Vägverkets produktionsverksamhet innebär att
förutsättningar kan skapas för att denna skall kunna bedrivas i
en form som är skild från övrig verksamhet. Han föreslår därför,
som ett led i avgränsningen av Vägverkets funktion till en
beställarroll, att produktionsverksamheten bolagiseras. Ett
sådant bolag bör vara fristående från Vägverket men ägas av
staten i ett första skede. En bolagisering kräver dock
omfattande förberedelser både inom Vägverket och i
regeringskansliet. Departementschefen ämnar föreslå regeringen
att en utredning tillkallas för ändamålet. Förberedelserna bör
ges en sådan inriktning att bolagiseringen kan genomföras år
1995. När bolaget arbetar på helt kommersiell grund och på en
fungerande marknad, bör en privatisering övervägas.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda
anförts om en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.
3.3 Motionsförslag
I motion T334 (s) yrkas avslag på regeringens förslag om
marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets
produktionsverksamhet. Motionärerna framhåller att
anläggningsbranschen för vägar och järnvägar kännetecknas av en
bristfällig konkurrens. Endast ett fåtal privata storföretag är
starka nog att kunna konkurrera med den statliga verksamheten i
egen regi om utförandet av stora projekt. Om regeringens förslag
genomförs, kommer sannolikt dessa företag att ta över och styra
marknaden för vägbyggande och underhåll. Därmed uppstår en risk
för ett privat monopol inom verksamheten.
Verksamhet i egen regi, med anknytning till beställarrollen,
är enligt motionärerna särskilt viktig på en marknad som
kännetecknas av bristfällig konkurrens. Utan sådan verksamhet
kommer Vägverket, i sin beställarroll, att sakna förutsättningar
att korrekt värdera de anbud som kommer in och att bryta lokala
monopol. Möjligheterna att på ett effektivt sätt förvalta
statens resurser minskar då.
I motion T334 (s) framhålls också att man bör överväga en
samordning av statens resurser inom anläggningssektorn, för
att garantera hög kvalitet till acceptabla kostnader, när de
ökade infrastruktursatsningarna genomförs. Enligt motionärerna
skulle i första hand Vägverket och Banverket kunna samordna sina
produktionsresurser i en av staten helägd produktionskoncern.
Koncernens uppgift skulle vara att bygga och underhålla vägar
och järnvägar. Den skulle därigenom medverka till att
upprätthålla kompetensen i beställarorganisationen hos resp.
verk och sålunda kunna utöva ett konkurrenstryck på de privata
företagen.
3.4 Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skiljer sig inte produktion på
väghållningsområdet från annan konkurrensutsatt produktion av
varor eller tjänster på något avgörande sätt. Utskottet ser
därför inget skäl för att inte låta fördelarna med en fri och
öppen konkurrens till fullo komma produktionsverksamheten inom
vägsektorn till del. Som departementschefen framhåller är det
dock väsentligt -- inte minst med hänsyn till trafiksäkerheten
-- att en konkurrensutsatt drift- och underhållsverksamhet
bedrivs med höga kvalitetskrav. Såsom statens myndighet på
väghållningsområdet åligger det Vägverket att fastställa sådana
krav. Självfallet måste Vägverket också besitta eller ha
tillgång till erforderlig kompetens för att kunna värdera anbud
i fråga om produktion, drift och underhåll av vägar.
Som departementschefen framhåller bör konkurrensutsatt
verksamhet inte bedrivas i myndighetsform, om det inte finns
särskilda skäl för detta. Utskottet ser en bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet som en naturlig följd av att
denna marknadsanpassas och utsätts för full konkurrens. Härav
följer att utskottet inte har någon erinran mot att
förberedelser görs med sikte på att genomföra bolagiseringen år
1995 eller mot att en privatisering härefter övervägs.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om
marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets
produktionsverksamhet samt avstyrker motion T334 (s) yrkandena 1
och 2.
Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:TU21 ställt sig bakom
ett uttalande i årets budgetproposition enligt vilket Banverket
i så stor utsträckning som möjligt bör utnyttja marknaden inom
bygg- och anläggningssektorn vid nyinvesteringar och
underhållsarbeten. Vidare har utskottet ovan framhållit att
Vägverkets produktionsverksamhet bör marknadsanpassas, att den
bör utsättas för full konkurrens och att den -- med sikte på år
1995 -- bör bedrivas inom ramen för ett från Vägverket
fristående bolag. Mot bakgrund av dessa ståndpunkter är
utskottet för sin del inte berett att förorda etablering av en
statlig produktionskoncern inom väg- och järnvägssektorn.
Yrkande 3 i motion T334 (s), om en utredning av frågan, avstyrks
följaktligen.
4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag Väginvest AB
Riksdagen beslutade i maj 1992 om inrättande av en särskild
enhet i Vägverket -- bolagsenheten -- för den kommersiella
verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna (prop.
1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens uppgift är
att förvalta aktier i verkets dotterbolag och att bedriva
nödvändig affärsutveckling. Dotterbolagen är Swedish National
Road Consulting AB (SweRoad), Vägverkets Investerings AB
(Väginvest) och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
(SVEDAB).
SweRoad bedriver på affärsmässiga grunder exportverksamhet
på väghållningsområdet.
Väginvest skall initiera och medverka till att etablera
projektbolag, svara för förvaltningen av aktier och tillvarata
verkets intressen i hel- eller delägda bolag för
avgiftsfinansierade vägprojekt samt på uppdragsbasis
tillhandahålla olika specialisttjänster inom
väghållningsområdet.
SVEDAB svarar för drift, byggande och finansiering av de
svenska anslutningarna till Öresundsförbindelsen. SVEDAB är
också svenskt ägarbolag i det konsortium som svarar för all
verksamhet avseende själva Öresundsförbindelsen.
Väginvest har i sin tur ett dotterbolag, Stockholmsleder AB,
som bildats till följd av det s.k. Dennispaketet, och ett
minoritetsägt bolag, Rödöbron AB, som bildats för uppgiften att
anlägga en avgiftsfinansierad broförbindelse i Storsjön i
Jämtland.
Departementschefen framhåller att Vägverket i vissa fall har
svårt att förena sin roll som beställare av de nämnda bolagens
tjänster med rollen som ägare av samma bolag. Väginvest torde
däremot kunna förena sin specialistverksamhet med uppgiften att
äga och förvalta aktier inte endast i avgiftsfinansierade
projekt, utan i samtliga till Vägverket knutna hel- eller
delägda bolag. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att
godkänna ändringar i bolagsordningen för Väginvest samt
att överföra aktier från staten till Väginvest. Därigenom
ges möjlighet -- betonar departementschefen -- till en korrekt
utövad ägarroll. Med hänsyn till de speciella uppgifter som
SVEDAB har, bör emellertid det bolagets aktier även
fortsättningsvis förvaltas av Vägverket.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen de
begärda bemyndigandena.
5 Anslagsfrågor
5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m.
samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom
totalförsvarets civila delar.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 47,7 miljoner
kronor för nästa budgetår samt att Vägverket ges ett
beställningsbemyndigande att anskaffa reservbromateriel år
1994, avseende år 1995, på 10,7 miljoner kronor.
I motion T208 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
48 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet avstyrker detta yrkande, som torde avse avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning, och tillstyrker
regeringens förslag.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget om
beställningsbemyndigandet för Vägverket.
5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
Riksdagen beslutade i december 1992 att Trafiksäkerhetsverket
skulle läggas ned vid årsskiftet 1992/93 och att dess
arbetsuppgifter från samma tidpunkt skulle övertas av Vägverket
(prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 9). I fråga om förarprövningen
gäller dock enligt beslutet att Vägverket endast tills vidare
skall svara för den uppgiften. Till de uppgifter som Vägverket
övertagit hör registerverksamheten. I denna ingår att föra
bilregistret, körkortsregistret och yrkestrafikregistret.
I propositionen föreslås en medelsanvisning på 507,5
miljoner kronor för nästa budgetår under ett anslag med
beteckningen Vägverket: Kostnader för upprätthållande av
bilregistret. Från regeringskansliet har under hand upplysts att
den föreslagna medelsanvisningen är avsedd att täcka kostnaderna
inte bara för bilregistret utan också för körkortsregistret och
yrkestrafikregistret. Utskottet tillstyrker förslaget till
medelsanvisning och föreslår att anslaget ges beteckningen
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att den
bör bemyndigas att vidta vissa redovisningsåtgärder för att
avveckla konstruktionen med underskott på Trafiksäkerhetsverkets
anslag.
5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.
Regeringen föreslår att ett nytt s.k. tusenkronorsanslag
inrättas för viss uppdragsverksamhet som Vägverket har rätt att
utföra under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad av E6 genom
Bohuslän
I propositionen framhålls att regeringen på anmodan av
riksdagen låtit utreda möjligheten att genomföra en utbyggnad av
E6 genom Bohuslän genom att ett privat konsortium finansierar,
bygger och driver vägen. En redogörelse för utredningens
överväganden återfinns i propositionen. Enligt
departementschefen visar utredningen att det i dag inte finns
förutsättningar för att med trafikavgifter finansiera en
utbyggnad och underhållsinsatser på E6 genom Bohuslän. En
sådan lösning på projektet är -- betonar han -- inte
företagsekonomiskt lönsam och dessutom samhällsekonomiskt
ogynnsam.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen
godkänner vad han anfört i frågan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande övergripande mål för Vägverket
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet m.m.
att riksdagen
a) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 1 godkänner vad
som anförs i propositionen om marknads- och
konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet,
b) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 2
godkänner vad som anförs i propositionen om en bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995,
c) avslår motion 1992/93:T334 yrkande 3,
res. (s)
3. beträffande ändringar i bolagsordningen för Väginvest
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ändringar i
bolagsordningen för Vägverkets Investerings Aktiebolag i
enlighet med vad som anförs i propositionen,
4. beträffande överföring av aktier från staten till
Väginvest
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överlåtelse
av aktier från staten till Vägverkets Investerings Aktiebolag,
5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 16
till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 47667000 kr,
men. (v)
6. beträffande beställningsbemyndigande för
reservbromateriel
att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett
beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa
reservbromateriel år 1994 som avser år 1995,
7. beträffande medelsanvisning för kostnader för
registerverksamhet
att riksdagen till Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 507500000 kr,
8. beträffande vissa redovisningsåtgärder
att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga
redovisningsåtgärder för att avveckla konstruktionen med
underskott på Trafiksäkerhetsverkets anslag,
9. beträffande medelsanvisning för uppdragsverksamhet
att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
10. beträffande trafikavgifter på E6 genom Bohuslän
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen.
Stockholm den 23 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove
Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan
Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth
Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann
(s) och Lars Biörck (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets
produktionsverksamhet m.m. (mom.2)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks följaktligen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motion T334 (s) talar för att Vägverket bör behålla
produktionsverksamhet i egen regi. Av detta ställningstagande
följer att verksamheten inte bör överföras till en från
Vägverket fristående huvudman och i samband därmed bolagiseras.
Utskottet tillstyrker sålunda yrkandena 1 och 2 i motion T334
(s) och avstyrker regeringens förslag om marknadsanpassning och
bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.
Vidare delar utskottet den i motion T334 (s) uttalade
uppfattningen att en samordning av Vägverkets och Banverkets
produktionsresurser inom ramen för en helstatlig
produktionskoncern är en fråga som bör utredas. Så bör ske genom
regeringens försorg.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T334
(s) yrkande 3 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T334 dels
avslår regeringens förslag om marknads- och
konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet och om
bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges att suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för Försvarsuppgifter
Med anledning av yrkande 16 i motion T208 (v) bör riksdagen
avslå regeringens förslag till medelsanvisning för
Försvarsuppgifter.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 5 borde ha hemställt:
5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande 16
avslår regeringens förslag,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Vägverkets verksamhet1
Anslag för budgetåret 1993/942
Utredning om ett privat konsortium kan bygga
och underhålla E6 genom Bohuslän2
Motionerna2
Utskottet3
1 Inledning3
2 Övergripande mål för Vägverket3
3 Marknadsanpassning och bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet m.m.4
3.1 Marknadsanpassning4
3.2 Bolagisering5
3.3 Motionsförslag5
3.4 Utskottets ställningstagande6
4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag
Väginvest AB6
5 Anslagsfrågor7
5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter7
5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet8
5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdrags-
verksamhet m.m.8
6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad
av E6 genom Bohuslän8
Hemställan9
Reservation10
Meningsyttring av suppleant11