I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:53 om
följdlagstiftning med anledning av den nya
läkemedelslagstiftningen m.m. Förslagen är i huvudsak av endast
redaktionell art. I lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,
som ännu inte trätt i kraft, föreslås dock en saklig ändring.
Denna innebär att avgifter får tas ut för att täcka statens
kostnader för kontrollen av narkotika, vilket överensstämmer med
vad som för närvarande gäller enligt narkotikaförordningen
(1962:704).
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samma dag som
EES-avtalet, då även den nya läkemedelslagen (1992:859) och
lagen om kontroll av narkotika förväntas träda i kraft.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda
lagförslagen. Därtill görs en redaktionell ändring i lagen om
kemiska produkter.
Propositionen
I proposition 1992/93:53 om följdlagstiftning med anledning av
den nya läkemedelslagstiftningen m.m. har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta förslagen
till
1. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk
sprit och alkoholhaltiga preparat,
2. lag om ändring i förordningen (1968:70) med vissa
bestämmelser om injektionssprutor och kanyler,
3. lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med
läkemedel,
4. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av
fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål,
5. lag om ändring i lagen (1992:894) om ändring i lagen
(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,
6. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,
7. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
8. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet
Propositionen i huvuddrag
Inledning
Riksdagen beslutade den 9 juni 1992 om en ny läkemedelslag och
en ny lag om kontroll av narkotika (prop. 1991/92:107, bet.
1991/92:SoU21, rskr. 1991/92:342). Den nya lagstiftningen
avses träda i kraft samtidigt som EES-avtalet. Riksdagens
ställningstaganden innebär bl.a. att läkemedelslagen ersätter
läkemedelsförordningen (1962:701) och att lagen om kontroll av
narkotika ersätter narkotikaförordningen (1962:704). Dessa
förändringar medför att redaktionella ändringar bör göras i
flera lagar.
Hänvisningar till 1962 års läkemedelsförordning och 1981 års
lag om radioaktiva läkemedel
Med anledning av den nya läkemedelslagen (1992:859) föreslås
följdändringar av redaktionell art i lagen om försäljning av
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, lagen om kontroll av
fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål, lagen om kemiska produkter och
strålskyddslagen. I de tre förstnämnda lagarna finns
bestämmelser om att reglerna inte skall tillämpas på läkemedel
som omfattas av läkemedelsförordningen. Tillämpningsområdet för
dessa lagar skall inte påverkas av att den nya läkemedelslagen
träder i kraft. Hänvisningarna till läkemedelsförordningen bör
därför ersättas med hänvisningar till läkemedelslagen.
Utskottet konstaterar att det har skett en felskrivning i
regeringens förslag till lydelse av 3 § lagen om kemiska
produkter. I paragrafens andra stycke skall lydelsen således
vara "explosiva och brandfarliga varor".
Reglerna om radioaktiva läkemedel återfinns numera i
läkemedelslagen. Hänvisningarna i strålskyddslagen bör
därför ändras till att gälla läkemedelslagen i stället.
Detaljhandel med läkemedel m.m.
Det statliga detaljhandelsmonopolet beträffande läkemedel
skall inte påverkas av att den nya läkemedelslagen träder i
kraft i avvaktan på resultatet av en nu pågående översyn av den
svenska läkemedelsförsörjningen. Detaljhandelsmonopolet bör
således övergångsvis fortfarande avse sådana varor som omfattas
av läkemedelsförordningens tillämpningsområde, eftersom
läkemedelslagen avser en vidare krets av varor. Detta föranleder
en redaktionell ändring i lagen om detaljhandel med läkemedel.
Hanteringen av naturmedel som är avsedda för injektion
regleras i lagen (1981:50) med bestämmelser om vissa medel
avsedda för injektion. Lagen skall upphöra att gälla samtidigt
som den nya läkemedelslagen träder i kraft, varefter även
hanteringen av dessa medel kommer att regleras av
läkemedelslagen. Någon förändring av rätten att bedriva
detaljhandel med de aktuella medlen har inte åsyftats. Lagen om
detaljhandel med läkemedel bör därför vara tillämplig på medel
som omfattas av den upphävda lagen.
Vissa redaktionella ändringar föreslås även i förordningen
(1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och
kanyler och lagen om kontroll av narkotika.
Lagen om begränsningar av läkemedelskostnader m.m.
Kretsen av de läkemedel som kan erhållas kostnadsfritt eller
till nedsatt pris enligt lagen om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m. påverkas inte av att den nya
läkemedelslagen träder i kraft. Avsikten är emellertid inte att
kretsen av läkemedel som kan tillhandahållas kostnadsfritt eller
till nedsatt pris skall vidgas genom den nya
läkemedelslagstiftningen. Detta föranleder en ändring i lagen
innebärande att den är tillämplig på samma varor som den
upphävda läkemedelsförordningen tillämpats på.
Avgifter i ärenden om tillstånd enligt lagen om kontroll av
narkotika
Reglerna om införsel, utförsel, tillverkning och handel med
narkotika har överförts från narkotikaförordningen till lagen om
kontroll av narkotika. För att täcka statens kostnader för
kontrollen av narkotika skall den som sökt eller erhållit
tillstånd till sådana förfaranden med narkotika erlägga
särskilda avgifter som bestäms av regeringen, detta enligt 8 a §
i den ännu gällande narkotikaförordningen. Skyldigheten att
betala avgifter i dessa ärenden bör finnas kvar även sedan lagen
om kontroll av narkotika har trätt i kraft och ersatt
narkotikaförordningen. I lagens nuvarande lydelse saknas dock en
bestämmelse med sådant innehåll. En motsvarande bestämmelse bör
därför införas i lagen om kontroll av narkotika så att avgifter
även fortsättningsvis får tas ut i tillståndsärenden beträffande
import eller export (3 §), tillverkning (4§) eller handel med
narkotiska läkemedel (5 §).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda
lagförslagen. Därtill görs en redaktionell ändring i 3 § lagen
om kemiska produkter.
Hemställan
Utskottet hemställerbeträffande följdlagstiftning med
anledning av den nya läkemedelslagstiftningen m.m.
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
a) lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk
sprit och alkoholhaltiga preparat,
b) lag om ändring i förordningen (1968:70) med vissa
bestämmelser om injektionssprutor och kanyler,
c) lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med
läkemedel,
d) lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av
fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål,
e) lag om ändring i lagen (1992:894) om ändring i lagen
(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,
f) lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter med
den ändringen att orden explosiva eller brandfarliga varor i
3§ andra stycket ändras till explosiva och brandfarliga varor,
g) lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
h) lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika.
Stockholm den 17 november 1992
På socialutskottets vägnar
Anita Persson
I beslutet har deltagit: Göte Jonsson (m), Anita Persson
(s), Ulla Orring (fp), Rosa Östh (c), Jan Andersson (s), Jerzy
Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s),
Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin
Nilsson (s) och Maud Ekendahl (m).