Lagutskottets betänkande
1992/93:LU27

Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar


Innehåll

1992/93
LU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:144 om
medlemsantalet i ekonomiska föreningar och
bostadsrättsföreningar samt två med anledning av propositionen
väckta motioner.
I propositionen föreslås att minsta antalet medlemmar som
enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en
sådan förening sänks från fem till tre. En motsvarande ändring
föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även minsta antalet
lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en
bostadsrättsförenings hus föreslås bli sänkt från fem till tre.
Reglerna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det
nya minimiantalet medlemmar. De nya reglerna skall enligt
förslaget träda i kraft den 1 april 1993.
I båda motionerna yrkas avslag på propositionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen och
motionerna från bostadsutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga
2 till betänkandet.
Utskottet avstyrker bifall till propositionen och tillstyrker
således motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).

Propositionen

I proposition 1992/93:144 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) efter hörande av Lagrådet att riksdagen
antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av
vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Lagförslagen har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:114.
1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:114.

Utskottet

Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska
föreningar och ideella föreningar. De ekonomiska föreningarna
regleras i den sedan 1988 gällande lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar som ersatt en lag från 1951 i samma ämne.
En ekonomisk förening skall enligt lagen registreras. För
registrering fordras enligt den nya lagen (föreningslagen) --
liksom enligt 1951 års lag -- att föreningen har till ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan
ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter
eller andra förbrukare, som leverantörer eller med egen
arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller
på annat liknande sätt. Föreningslagen ställer således som en
förutsättning för registrering upp ett krav på att verksamheten
skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav på ett
kooperativt inslag är att man har önskat undvika att
föreningsformen kommer till användning i rena
kapitalplaceringssyften.
En ekonomisk förening skall enligt föreningslagen ha minst fem
medlemmar, såvida inte minst tre av medlemmarna är juridiska
personer. I sådant fall räcker det med tre eller fyra
medlemmar.
En bostadsrättsförening har som främsta uppgift att upplåta
lägenheter till medlemmarna. Den är en särskild typ av ekonomisk
förening, som endast delvis regleras i föreningslagen. Regler om
bostadsrättsföreningar finns i den sedan den 1 juli 1991
gällande bostadsrättslagen (1991:614) som ersatt en lag från
1971 i samma ämne. I likhet med vad som gäller enligt
föreningslagen skall enligt bostadsrättslagen en
bostadsrättsförening registreras, och för registrering krävs
bl.a. att föreningen har minst fem medlemmar. Innan en
bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt skall
en ekonomisk plan registreras och för registrering av planen
fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst fem
lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Bestämmelsen i
bostadsrättslagen om minsta antalet medlemmar har sin
motsvarighet i 1971 års lag och den har även här motiverats med
att föreningens verksamhet är kooperativ. Någon undantagsregel
motsvarande den i föreningslagen, enligt vilken det räcker med
tre eller fyra, om minst tre medlemmar är juridiska personer,
finns inte i bostadsrättslagen.
I propositionen föreslås att reglerna om kravet på minsta
antalet medlemmar i ekonomiska föreningar och i
bostadsrättsföreningar sänks från fem till tre. Föredragande
statsrådet anför att under senare år har nya former av
kooperativ verksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre
antal föreningsmedlemmar än fem. Som ett exempel nämns
kooperativa daghem och fritidshem som ofta inte kan bereda
sysselsättning åt så många som fem arbetande medlemmar.
Ytterligare exempel är enligt propositionen samverkan mellan
sådana yrkesutövare som journalister, konsulter, hantverkare,
kulturarbetare eller jordbrukare, för vilka den ekonomiska
föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om antalet
medlemmar understiger fem. Föredragande statsrådet framhåller
vidare att -- när det gäller verksamhet i glesbygd -- det ofta
kan vara svårt att uppfylla kravet på fem medlemmar oavsett
verksamhetens art. Även bostadsrättslagens krav på minst fem
medlemmar anses enligt propositionen utgöra ett hinder för att
t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostadsrätter och
att på mindre orter bygga bostäder för upplåtelse med
bostadsrätt. De angivna exemplen visar enligt föredraganden att
det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda och
driva både en vanlig ekonomisk förening och en
bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. I det
sammanhanget framhålls att det främst torde vara lagens krav på
att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet
som ger föreningen dess kooperativa karaktär och att en sänkning
av det lagstadgade minimiantalet medlemmar därför inte skulle
behöva äventyra den kooperativa idén.
I två motioner yrkas avslag på propositionen. I motion L12 av
Sten Söderberg (-) framhålls att de nuvarande reglerna i
huvudsak har fungerat bra och att det snarast är en fördel med
fem ledamöter.
I motion L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) slår motionärerna vakt
om det kooperativa synsättet, och i detta ligger enligt
motionärerna att en ekonomisk förening resp. en
bostadsrättsförening inte kan bestå av ett alltför litet antal
medlemmar. Regeringens förslag om en sänkning av minimiantalet
medlemmar från fem till tre skulle därför innebära att det
kooperativa inslaget går förlorat. Motionärerna anför också
praktiska skäl mot förslaget. Färre medlemmar skulle innebära
svårigheter att få till stånd en fungerande styrelse och därmed
också en livskraftig förening. Vidare skulle föreningsstämmans
självständiga -- och i förhållande till styrelsen överordnade --
roll upphöra. När det gäller den särskilda form av ekonomisk
förening som en bostadsrättsförening utgör ifrågasätter
motionärerna om en sådan förening utgör ett i alla avseenden
lämpligt instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat
antal lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
På lagutskottets begäran har bostadsutskottet yttrat sig över
propositionen jämte motionerna. Bostadsutskottet, som i sitt
yttrande behandlat de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen
och därmed sammanhängande frågor, delar regeringens bedömning
att det inte behöver befaras att det kooperativa synsättet, som
präglar lagstiftningen, kommer att äventyras genom att kravet på
medlemsantal och antalet lägenheter sänks. Enligt
bostadsutskottet kan det tvärtom på goda grunder antas att
kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter
är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter. Utskottet
förordar att regeringens förslag i nu aktuell del tillstyrks och
att motionerna L12 och L13 avstyrks.
Lagutskottet anser för sin del att det kooperativa synsättet
alltjämt bör prägla lagstiftningen om ekonomiska föreningar
resp. bostadsrättsföreningar. I detta synsätt ligger att
föreningar av det slaget inte kan bestå av ett alltför ringa
antal medlemmar. En sänkning av kravet på antalet medlemmar i en
ekonomisk förening resp. bostadsrättsförening från fem till tre
skulle enligt utskottets mening innebära att det kooperativa
inslaget går förlorat. Även rent praktiska hänsyn talar emot
regeringens förslag. Om färre än fem medlemmar skulle godtas kan
det bli svårt att få till stånd en fungerande styrelse och
därmed en livskraftig förening. Vidare kommer föreningsstämmans
självständiga och -- i förhållande till styrelsen -- överordnade
roll då att upphöra.
Utskottet kan i och för sig ha förståelse för önskemålet att
även de som tillsammans äger och bor i en fastighet med färre
antal lägenheter än fem kan vilja ha möjlighet att tillgodogöra
sig det regelsystem som bostadsrättslagen erbjuder. Det är dock
inte givet att den särskilda form av ekonomisk förening som en
bostadsrättsförening utgör i alla avseenden lämpar sig som
instrument för samordningen av ett på så sätt begränsat antal
lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
På grund av det anförda finner utskottet att såväl
principiella som praktiska skäl talar emot de föreslagna
förändringarna. Utskottet avstyrker därför bifall till
propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:L12 och
1992/93:L13 avslår proposition 1992/93:144.
res. (m, fp, c, kds)
Stockholm den 9 mars 1993
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger
Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp),
Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil
Persson (m), Gunnar Thollander (s), Hans Stenberg (s), Stig
Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m) och Per
Erik Granström (s).

Reservation

Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding
Olson (fp), Bengt Kindbom (c), Bertil Persson (m), Stig Rindborg
(m), och Lennart Fridén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Lagutskottet anser" och slutar med "till propositionen"
bort ha följande lydelse:
Lagutskottet kan för sin del instämma i föredragande
statsrådets bedömning att det på skilda verksamhetsområden med
kooperativa inslag finns behov av att kunna bedriva verksamhet i
en ekonomisk förening med färre än fem medlemmar. Det är också
utskottets uppfattning att det inte är medlemsantalet i sig som
skänker den ekonomiska föreningen dess kooperativa prägel utan
att detta åstadkoms främst genom det lagstadgade och viktiga
kravet på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens
verksamhet.
Enligt propositionen skall lagändringarna träda i kraft den 1
april 1993. Den föreslagna tidpunkten medger dock inte att
lagstiftningen kan beslutas och promulgeras i tillräckligt god
tid före ikraftträdandet. Utskottet förordar att
ikraftträdandetidpunkten i stället bestäms till den 1 juli 1993.
Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker följaktligen bifall till motionerna L12 och L13.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:L12 och
1992/93:L13 antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
dels lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
dels lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering
av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
dels ock lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt med den
ändringen att tidpunkten för lagförslagens ikraftträdande
bestäms till den 1 juli 1993.
Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande
1992/93:BoU5y
Bilaga 2
Medlemsantalet i ekonomiska föreningar och
bostadsrättsföreningar
Till lagutskottet
Lagutskottet har den 19 januari 1993 beslutat att bereda
bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1992/93:144 om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och
bostadsrättsföreningar jämte de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1992/93:L12 av Sten Söderberg (-) och
1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s).
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande föreslagna
ändringar i bostadsrättslagen om medlemsantalet i
bostadsrättsföreningar m.m.
Propositionen
I enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen
(1991/92:100 bil. 14 s. 56) föreslås att bestämmelserna om
minsta antalet medlemmar i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar och bostadsrättslagen (1991:614) sänks från fem till
tre medlemmar. Även minimiantalet lägenheter som avses upplåtas
med bostadsrätt föreslås sänkas till motsvarande antal.
Bestämmelserna om likvidation i bostadsrättslagen anpassas också
till det nya kravet.
Syftet med lagförslagen är enligt propositionen att möta de
behov som på senare år uppkommit genom ett ökat intresse att
starta olika kooperativa verksamheter i mindre omfattning. Som
exempel nämns kooperativa daghem och fritidshem samt samverkan
mellan vissa yrkesutövare. Det finns också enligt propositionen
ett behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening med ett
lägre antal medlemmar än fem. Kravet på minst fem medlemmar och
lägenheter hindrar ombildning av hyresrätter till bostadsrätter
i hus med få lägenheter. De föreslagna ändringarna anses kunna
genomföras utan att den kooperativa grundtanken, som legat bakom
nuvarande lagstiftning, behöver äventyras. Även med tre
medlemmar bör dessa aktivt kunna medverka i föreningens
verksamhet.
Någon ändring föreslås inte i bostadsrättslagens
omröstningsregler. Det innebär att det i de fall lagen
innehåller krav om tre fjärdedels majoritet kommer att krävas
enighet när det finns endast tre röstande medlemmar. Enligt
föredragande statsrådet är det rimligt att det i en förening med
tre medlemmar krävs enighet för sådana viktiga beslut som det är
fråga om.
Motionerna
Som framgår inledningsvis har två motioner väckts med
anledning av regeringens förslag. I båda motionerna förordas
avslag på propositionen. Motionärerna i motion L13 (s) vill slå
vakt om den kooperativa grundtanken. Enligt dem ligger i det
kooperativa synsättet att en ekonomisk förening resp. en
bostadsrättsförening inte kan ha ett alltför ringa medlemsantal.
Den sänkning som regeringen föreslår skulle enligt motionen
innebära att det kooperativa inslaget går förlorat. Även
praktiska skäl anförs. Med färre än fem medlemmar befaras
svårigheter med att få en fungerande styrelse och en livskraftig
förening. Föreningsstämmans självständiga och överordnade roll
gentemot styrelsen anses gå förlorad. Slutligen ifrågasätts om
bildande av bostadsrättsförening i alla avseenden är den
lämpligaste formen för samordning av ett begränsat antal
lägenhetsinnehavares rättigheter och skyldigheter.
Motionären i motion L12 (-) anser det vara en fördel med fem
ledamöter. De nuvarande reglerna har enligt motionären fungerat
i huvudsak bra.
Utskottet
I propositionen anförs bl.a. att det finns ett påtagligt
praktiskt behov av att kunna bilda en bostadsrättsförening även
om medlemsantalet är mindre än fem och att ombilda hyresrätt
till bostadsrätt i hus med tre eller fyra lägenheter. Utskottet
delar regeringens bedömning att det inte behöver befaras att det
kooperativa synsättet, som präglar lagstiftningen, kommer att
äventyras genom att kravet på medlemsantal och antalet
lägenheter sänks. Tvärtom kan det på goda grunder antas att
kontakten mellan de boende i bostadshus med tre--fyra lägenheter
är bättre än mellan boende i hus med många lägenheter.
Utskottet, som finner det motiverat att propositionens förslag
till lagändringar genomförs, tillstyrker de föreslagna
ändringarna i bostadsrättslagen, lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt och lagen
(1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar. Till följd av detta ställningstagande
bör motionerna L12 (-) och L13 (s) avslås av riksdagen.
Stockholm den 18 februari 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Lennart Nilsson
(s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),
Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),
Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Olle Schmidt
(fp).

Avvikande mening
Oskar Lindkvist, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser att bostadsutskottets yttrande under rubriken
"Utskottet" bort ha följande lydelse:
De gällande bestämmelserna om minsta antalet medlemmar i en
bostadsrättsförening har motiverats med att en sådan förenings
verksamhet är kooperativ. Den kooperativa grundidén innebär att
medlemmarna i föreningen skall delta i verksamheten på olika
sätt. För att denna idé skall kunna uppfyllas krävs att
medlemsantalet inte är för lågt. Regeringens förslag att sänka
kravet på minsta antalet medlemmar från fem till tre kommer att
medföra att det kooperativa inslaget försvinner. Det kan också
innebära svårigheter att få ihop en fungerande styrelse och
därmed en livskraftig förening. Någon gentemot styrelsen
självständig och överordnad föreningsstämma kommer inte heller
att finnas i en förening med så få medlemmar som tre. Såväl
praktiska som principiella skäl talar således emot de i
propositionen föreslagna ändringarna.
Bostadsutskottet biträder således de meningar som framförts i
motionerna L12 (-) och L13 (s) om att propositionens förslag
såvitt det behandlas i detta yttrande bör  avslås av riksdagen.