Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen
lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till
folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och
folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i
anslutning härtill.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget
Bidrag till folkbildningen för nästa budgetår anvisa
1917543000 kr. Vidare tillstyrker utskottet att
utbetalningen av statsbidraget fr.o.m. nästa budgetår sker
kvartalsvis i stället för som hittills halvårsvis.
Motionsyrkanden om ökade resurser i förhållande till
regeringens förslag avstyrks av utskottet. Utskottet avstyrker
också ett motionsförslag som syftar till att särskilda medel
skall anvisas för studieförbundens kurser på högskolenivå. Mot
bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden om betydelsen av
folkbildningens utbildning för arbetslösa avstyrks
motionsyrkanden om ett nytt uttalande av samma innebörd.
Slutligen anser utskottet att det -- med hänsyn till de
kontakter Folkbildningsrådet under senare tid haft med
utbildningsanordnarna -- inte är erforderligt med ett särskilt
uppdrag till rådet att inventera möjligheterna till utökad
utbildning för arbetslösa, varför ett motionsyrkande i frågan
avstyrks.
Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 45117000 kr och
att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa
7974000 kr tillstyrks av utskottet.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden
från riksdagen om behovet av studiematerial för vissa grupper av
handikappade och om en utredning av studiematerialsfrågan.
Utskottet hänvisar bl.a. till att Nämnden för vårdartjänst har
möjlighet att själv ta initiativ till en sådan utredning, att
handikappfrågor inom folkbildningen avses tas upp i
Folkbildningsrådets anslagsframställning för perioden
1994/95--1996/97 och att Statens institut för handikappade i
skolan skall behandla läromedelsfrågor i sin
anslagsframställning för samma period.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 9
(Utbildningsdepartementet) under C Folkbildning
dels under punkt C 1 (s. 77--80) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats om
utbetalningsperioder av statsbidraget till folkbildningen,
2. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94
anvisa ett anslag på 1917543 000 kr.
dels under punkt C 2 (s. 80--83) föreslagit riksdagen att
3. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på
45117000 kr.
dels under punkt C 3 (s. 83--84) föreslagit riksdagen att
4. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7974000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för
budgetåret 1993/94 anvisar 200000000 kr utöver regeringens
förslag,
1992/93:Kr405 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till folkbildningen.
1992/93:Kr408 av Lisbet Calner och Gunnar Thollander (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för
utbildning av arbetslösa,
2. att riksdagen beslutar att för 1993--94 anslå medel inom
ramen för anslaget till folkbildningen för utbildningar som
riktar sig till de som är eller riskerar att bli arbetslösa och
som syftar till att öka deltagarnas kompetens och förbättra
deras situation på arbetsmarknaden.
1992/93:Kr409 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om särskilt anslag till folkhögskolor och studieförbund.
1992/93:Kr410 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medel för produktion av
studiematerial för deltagare i folkbildningen med
utvecklingsstörning eller afasi.
1992/93:Kr412 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för
utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa,
2. att riksdagen beslutar att till C 1. Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr
utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr413 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94
anvisar 100000000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1992/93:Kr414 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppdra åt Folkbildningsrådet att
inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är
beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid
respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet kan
påbörjas.
1992/93:Kr415 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om de otillräckliga resurserna för anpassning av studiematerial
till utvecklingsstörda och afatiker.
1992/93:Kr419 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel för produktion av studiematerial för
utvecklingsstörda och afatiker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning om produktion av studiematerial
för olika grupper med funktionshinder.
1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att studieförbunden tillförs medel för att
kunna genomföra kurser på högskolenivå.
1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser till folkbildning.
1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar att till Bidrag till folkbildningen
för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr utöver
regeringens förslag.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser till folkbildningen.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen (C 1)
Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga
bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och
folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skulle utgå från
ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop.
1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Bidraget
utbetalas till den ideella föreningen Folkbildningsrådet som
bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet.
Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av
statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både
fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen
mellan olika studieförbund och folkhögskolor.
Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för
statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja
sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för
människor att påverka sin livssituation och till att skapa
engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen.
Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna
och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall
prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.
Vid föregående riksmöte föreslog regeringen med hänvisning
till det kärva ekonomiska läget att -- efter pris- och
löneomräkning -- en besparing om 300 miljoner kronor skulle
göras på folkbildningsanslaget, vilket därefter beräknades till
1842344000 kr (prop. 1991/92:100 bil. 9 punkt C 1.). På
kulturutskottets förslag räknades emellertid anslaget upp med
100 miljoner kronor till totalt 1942344000 kr (bet.
1991/92:KrU12, rskr. 189). Uppräkningen med 100 miljoner kronor
avsåg särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom
folkbildningen.
Under hösten 1992 föreslog regeringen att 106 miljoner kronor
skulle anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
för bidrag under budgetåret 1992/93 till folkhögskolor som
anordnar kurser för arbetslösa (prop. 1992/93:50). Riksdagen
anvisade de föreslagna medlen och beslöt att Folkbildningsrådet
skulle fördela medlen till folkhögskolorna (yttr. 1992/93:KrU5y,
yttr. 1992/93:AU2y och bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134).
I årets budgetproposition utgår beräkningen av anslaget till
folkbildningen från det ursprungliga förslaget i 1992 års
budgetproposition om ett anslag för budgetåret 1992/93 på
1842344000 kr. Efter pris- och löneomräkning föreslås
riksdagen anvisa 1917543000 kr för budgetåret 1993/94
(prop. 1992/93:100 bil. 9 punkt C 1.). Några medel för särskilt
bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning beräknas således
inte. Vidare föreslås riksdagen godkänna att utbetalningen av
statsbidraget fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ske kvartalsvis
och inte som innevarande budgetår halvårsvis. Den ändrade
utbetalningsordningen beräknas medföra en besparing för
statsverket på 24 miljoner kronor.
Riksdagen föreslås i motionerna Kr335 (s) yrkande 7, Kr412 (s)
yrkande 2 och Ub905 (s) yrkande 13 anvisa 200 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. Medlen skall användas för utbildning
vid folkhögskolor och inom studieförbund för arbetslösa och
beräknas räcka till 5000 heltidsstuderande. Motionärerna anför
att arbetslöshetssituationen inte har förbättrats och att
folkbildningen visat sina möjligheter och sin förmåga att snabbt
och flexibelt anordna utbildning för dem som drabbas av
arbetslöshet.
I motion Kr413 (v) erinras om att riksdagen tidigare beslutat
om en treårig plan för tiden fr.o.m. budgetåret 1991/92 för
utveckling av folkbildningsanslaget. Från denna plan gjordes
avsteg föregående år då en besparing gjordes på anslaget för
budgetåret 1992/93. Motionärerna anser att folkhögskolorna och
studieförbunden bör beredas möjligheter att arbeta utifrån en
mera långsiktig planering och utveckling. De föreslår mot denna
bakgrund en ökning av anslaget för budgetåret 1993/94 med 100
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Riksdagen bör således anvisa 2017543000 kr.
I motionerna Kr405 (s), Kr408 (s) yrkande 2, Kr409 (s), Ub903
(s) yrkande 1 och N317 (s) yrkande 8 hemställs att riksdagen
skall göra uttalanden om behovet av ökade resurser för
utbildning inom folkbildningen för arbetslösa. I motionerna
Kr408 (s) yrkande 1 och Kr412 (s) yrkande 1 föreslås att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som
anförts i motionerna om värdet av folkbildningens insatser för
utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa. I motionerna
framhålls studieförbundens och folkhögskolornas kapacitet och
erfarenhet på området. Vidare erinras om folkbildningens uppgift
att ge kompletterande utbildning för korttidsutbildade och om
den speciella pedagogik som tillämpas. Motionärerna anför också
folkbildningens spridning och tillgänglighet i landet som en
särskilt betydelsefull faktor, då det gäller att nå dem som
behöver kompletterande utbildning i en svår
arbetsmarknadssituation.
Utskottet har inledningsvis erinrat om målen för
statsbidragsgivningen till folkbildningen, vilka bland annat
innebär att verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor skall prioriteras och att personer som är
utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade
särskilt skall prioriteras. Riksdagen har under det senaste året
i samband med medelsanvisning till folkbildningen markerat
betydelsen av de insatser som folkbildningen kan göra för
arbetslösa. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är
erforderligt att riksdagen därutöver gör något sådant uttalande
som yrkas i motionerna Kr408 yrkande 1 och Kr412 yrkande 1.
Yrkandena avstyrks således.
Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens beräkning
av anslaget, vilken inkluderar pris- och löneomräkning.
Riksdagen bör således med avslag på motionerna Kr335 yrkande 7,
Kr412 yrkande 2, Kr413 och Ub905 yrkande 13 anvisa de begärda
medlen om 1917543000 kr. Utskottet utgår från att
regeringen -- med utgångspunkt i en samlad
arbetsmarknadspolitisk bedömning -- senast i
kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med de
förslag som regeringen bedömer nödvändiga av sysselsättningsskäl
bl.a. beträffande utbildning inom folkbildningen för arbetslösa.
Något uttalande från riksdagens sida i frågan anser utskottet
inte påkallat, varför de motioner avstyrks i vilka begärs
uttalanden om behovet av ökade anslag, nämligen Kr405, Kr408
yrkande 2, Kr409, Ub903 yrkande 1 och N317 yrkande 8.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som
förordats i propositionen om utbetalningsperioder för
statsbidraget till folkbildningen.
Folkbildningsrådet bör enligt motion Kr414 (fp) få i uppdrag
att göra en inventering av vilka insatser folkhögskolor och
studieförbund är beredda att göra för arbetslösa och vilken
förberedelsetid de skulle behöva innan de kan starta ytterligare
sådan verksamhet om riksdagen av arbetsmarknadsskäl senare
skulle anvisa ökade resurser för ändamålet.
Folkbildningen har under det gångna året visat sin förmåga att
snabbt och flexibelt anordna utbildning speciellt avsedd för
arbetslösa. Folkbildningsrådet har efter kontakter med
utbildningsanordnarna givit bidrag till utbildning som kunnat
påbörjas med kort varsel. Utskottet vill dock påpeka att det
varit svårt att starta och fullfölja vissa kurser på grund av
hittills icke lösta problem med studiefinansieringen, t.ex.
oklarheter beträffande studerandes möjligheter att kombinera
studier med arbetslöshetsersättning. Frågor av detta slag bereds
för närvarande inom arbetsmarknadsutskottet. Under senare delen
av år 1992 har Folkbildningsrådet haft många kontakter med
utbildningsanordnarna beträffande kurser för arbetslösa. Det
finns därför kunskap om vid vilka folkhögskolor och
studieförbund ytterligare utbildning för arbetslösa skulle kunna
påbörjas snabbt, om nya medel senare anvisas av riksdagen.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att den i motion Kr414
önskade beredskapen finns. Något särskilt uppdrag åt
Folkbildningsrådet att inventera möjligheterna till utvidgad
utbildning för arbetslösa torde inte vara nödvändigt. Motion
Kr414 får anses besvarad med det anförda.
Studieförbunden bör enligt motion Kr421 (s) yrkande 1
tillföras medel för att kunna genomföra kurser på
högskolenivå. Motionärerna poängterar betydelsen av
folkbildningens spridning i hela landet. De anser att det skulle
vara mycket effektivt ur kostnadssynvinkel om folkbildningen
kunde erbjuda arbetslösa större möjligheter att få utbildning på
högskolenivå.
Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att studieförbunden
fr.o.m. innevarande läsår får använda statsbidraget till
folkbildning till sådan kompetensinriktad utbildning som till
form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det
offentliga skolväsendet och högskolan (prop. 1991/92:157, bet.
1991/92:KrU31, rskr. 1991/92:331). Sådan utbildning kan således
numera ingå som en del i studieförbundens reguljära,
statsbidragsberättigade verksamhet. Utskottet anser att denna
del av studieförbundens verksamhet är betydelsefull för
möjligheten att sprida utbildning på högskolenivå i landet.
Utskottet betonade dock i sitt betänkande 1991/92:KrU31 att den
kompetensinriktade utbildningen inom studieförbunden inte får
vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens
folkbildande verksamhet. Folkbildningsrådet fördelar
statsbidragsmedlen utifrån de riktlinjer som riksdagen godkänt.
Det ankommer därefter på studieförbunden att inom givna
ekonomiska ramar avgöra vilka olika slag av
statsbidragsberättigad verksamhet de skall ägna sig åt.
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om
anvisande av särskilda medel för kurser på högskolenivå. Motion
Kr421 yrkande 1 avstyrks således.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (C 2)
I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till
folkbildningen fr.o.m. budgetåret 1991/92 gjordes även vissa
förändringar i fråga om det statliga bidraget till
handikappåtgärder inom folkbildningen.
Från det nya anslaget benämnt Bidrag till folkbildningen
fördelar Folkbildningsrådet bidrag till folkhögskolorna i form
av allmänt statsbidrag, förstärkningsbidrag för insatser för
handikappade, förstärkningsbidrag till musikundervisning samt
särskilda bidrag, nämligen för nordiska kursdeltagare och till
enskilda skolor. Förstärkningsbidraget till insatser för
handikappade vid folkhögskolor används bl.a. till att uppnå ökad
lärartäthet. Vidare fördelar Folkbildningsrådet bidrag till
studieförbunden -- i enlighet med studieförbundens önskemål -- i
form av ett samlat allmänt bidrag. Medel från detta allmänna
bidrag är avsett att användas av studieförbunden även för
insatser för handikappades deltagande i studieförbundens
verksamhet.
Från och med budgetåret 1991/92 anvisas vidare medel under det
nya anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen. Innevarande budgetår disponeras drygt 30
miljoner kronor av medlen under detta anslag av Nämnden för
vårdartjänst för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser
vid folkhögskola för personer med funktionshinder. Medlen
används bl.a. till anpassning av lokaler och internat, ökad
lärartäthet, assistans, lärarfortbildning, korta
anpassningskurser för vuxna med funktionshinder (synskadade,
vuxendöva och personer med medicinska handikapp),
aktiveringskurser för dövblinda samt för bidrag till Synskadades
riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för
synskadade och dövblinda. Omkring 1,5 miljoner kronor går till
förvaltningskostnader i samband med utbildningsverksamheten och
0,5 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsarbete.
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet
disponerar omkring 13,5 miljoner kronor av medel som anvisas
under anslaget för utbildning av tolkar för tolkning åt döva,
dövblinda och vuxendöva och för utbildning av teckenspråkslärare
samt för förvaltningskostnader.
Nämnden för vårdartjänst har i sin anslagsframställning bl.a.
begärt ökade medel för att kunna lämna bidrag till produktion av
studiematerial för även andra grupper än synskadade och
dövblinda.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen under
anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
skall anvisa 45117000 kr, varvid endast en pris- och
löneomräkning med 2149000 kr gjorts. Medel för personlig
assistans i studiesituationen och för forsknings- och
utvecklingsarbete, vilka hittills beräknats under detta anslag,
har förts över till anslag på socialhuvudtiteln för att uppnå
samordnings- och effektivitetsvinster.
I motionerna Kr410 (v), Kr415 (kds) och Kr419 (c) yrkande 1
hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att behovet av medel för produktion och anpassning av
studiematerial för utvecklingsstörda och afatiker
bör tillgodoses. Motionärerna, som hänvisar till att Nämnden för
vårdartjänst i sin anslagsframställning begärt utökade medel för
produktion av studiematerial för funktionshindrade, anser att
medelsberäkningen i budgetpropositionen innebär att de i
motionerna nämnda gruppernas behov av studiematerial inte blir
tillgodosedda. Enligt motion Kr419 yrkande 2 bör riksdagen
vidare uttala att frågan om produktion av studiematerial för
olika grupper av handikappade skall utredas i enlighet med vad
som framförts i Nämndens för vårdartjänst anslagsframställning.
Utskottet erinrar om att statligt bidrag till utveckling och
produktion av läromedel, studiematerial, litteratur m.m. för
skilda grupper av handikappade i olika åldrar och med olika
behov av utbildning utgår från flera olika anslag, bl.a. från de
nu aktuella anslagen till folkbildning och från anslaget
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp, vilket till vissa delar disponeras av Statens
institut för handikappfrågor i skolan. Det är enligt utskottets
mening viktigt att samråd sker och att möjligheterna till
samverkan prövas av dem som får statligt produktionsbidrag. Det
är väsentligt att de handikappade, även de som hör till små
grupper, får möjlighet till delaktighet och jämlikhet inom t.ex.
folkbildningen och att särskilda åtgärder vidtas som underlättar
deras studier. Därför bör tillgängliga medel utnyttjas så
effektivt som möjligt.
Utskottet anser att det inte är möjligt att -- på grundval av
vad som anförs i motionerna -- bedöma behovet av medel för
produktion av studiematerial för de i motionerna nämnda
grupperna ställt i förhållande till behoven hos de andra grupper
som finns. Utskottet anser att det bör ankomma på dem som
ansvarar för studiematerialsproduktion och har överblicken över
området att inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan de
olika gruppernas behov och att påvisa i vad mån vissa grupper är
särskilt eftersatta. Det är också deras och
utbildningsanordnarnas ansvar att undersöka om det är möjligt
att utnyttja material och läromedel som tagits fram av andra
producenter och för andra studiesituationer. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att
föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande om användningen
av medlen under anslaget som begärs i motionerna Kr410, Kr415
och Kr419 yrkande 1. Motionerna får anses besvarade med det
anförda.
Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens förslag
till medelsberäkning i budgetpropositionen och i enlighet härmed
anvisa 45117000 kr under anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen.
Utskottet kommer i annat sammanhang att ta upp till behandling
regeringens nyligen avgivna förslag om ökade resurser fr.o.m.
den 1 januari 1994 till teckenspråksutbildning, tolkutbildning
m.m. (prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa
funktionshindrade, bilaga 2).
Som nämns i motion Kr419 har Nämnden för vårdartjänst i sin
anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 föreslagit
att frågan om produktion av studiematerial för olika grupper av
funktionshindrade skall utredas. Nämnden, som således bedömt en
utredning nödvändig, bör enligt utskottets mening vara
oförhindrad att själv genomföra den inom ramen för sin reguljära
verksamhet, varför något särskilt uttalande i frågan från
riksdagens sida inte är påkallat. I den mån nämnden bedömer att
en sådan utredning bör genomföras på annat sätt, förutsätter
utskottet att nämnden återkommer till regeringen med förslag
därom exempelvis i samband med kommande anslagsframställning.
Utskottet förutsätter också att nämnden -- om den själv gör en
sådan utredning -- genomför den i kontakt med andra som ansvarar
för utveckling och produktion av studiematerial, läromedel m.m.
för handikappade. Det kan här nämnas att Statens institut för
handikappfrågor i skolan i enlighet med regeringens direktiv
skall redovisa frågeställningar om läromedelsproduktionen i sin
anslagsframställning för perioden 1994/95--1996/97. Utskottet
har inhämtat att Folkbildningsrådet i förberedelserna inför
anslagsframställningen för perioden 1994/95--1996/97 avser att
tillsätta en särskild arbetsgrupp för handikappfrågor och att
rådet även samråder med Nämnden för vårdartjänst i frågan.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 2 i
motion Kr419.
Bidrag till kontakttolkutbildning (C 3)
Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom
huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning,
arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.
Anslaget disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och
översättarinstitutet vid universitetet fördelar statsbidraget
till studieförbund och folkhögskolor som anordnar
kontakttolkutbildning. Vid fördelningen av statsbidraget skall
institutet särskilt sträva efter att kontakttolkutbildningen
lokaliseras till de regioner och inriktas på de språk där
behovet av kontakttolkar är störst. Institutet utövar tillsyn
över utbildningen och ansvarar för att kvaliteten upprätthålls.
Det är också institutet som skall ställa upp de övergripande
målen för utbildningen. Efter pris- och löneomräkning föreslås
anslaget föras upp med 7974000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalande om värdet av folkbildningens
insatser för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr408 yrkande 1 och
1992/93:Kr412 yrkande 1,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405,
1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2,
1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1, 1992/93Ub905 yrkande 13
och 1992/93:N317 yrkande 8 till Bidrag till folkbildningen
för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 1917543000 kr,
res. (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande utbetalningsperioder för statsbidraget till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som förordats i propositionen,
4. beträffande inventering av folkbildningens möjligheter
att anordna ytterligare utbildning för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr414,
5. beträffande uttalande om beräknande av särskilda medel
till utbildning på högskolenivå inom studieförbunden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 1,
6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper
av handikappade
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr410, 1992/93:Kr415
och 1992/93:Kr419 yrkande 1,
men. (v) - delvis
7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 45117000 kr,
8. beträffande utredning om studiematerial m.m. för olika
grupper av handikappade
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr419 yrkande 2,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1993/94
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7974000 kr.
Stockholm den 25 februari 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),
Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att folkbildningen har en mycket viktig
uppgift att fylla när det gäller insatser för dem som är eller
riskerar att bli arbetslösa. Bland dessa grupper finns många med
kort grundutbildning och bristfälliga kunskaper. Insatser bör
göras för att höja utbildningsnivån och förbättra människors
möjligheter att behålla sina arbeten och att hävda sig på
arbetsmarknaden. Folkhögskolorna och studieförbunden har under
innevarande budgetår visat sin förmåga att snabbt och flexibelt
anordna särskild utbildning för arbetslösa. Behovet av sådan
utbildning är stor även inför budgetåret 1993/94. Riksdagen bör
därför bifalla motionerna Kr412 yrkande 12, Kr335 yrkande 7 och
Ub905 yrkande 13 genom att under anslaget Bidrag till
folkbildningen anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag eller totalt 2117543000 kr. Genom denna ökade
medelsanvisning blir de motionsyrkanden tillgodosedda i vilka
begärs uttalanden av riksdagen om ökade medel till
folkbildningen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr335 yrkande
7, 1992/93:Kr412 yrkande 2 och 1992/93:Ub905 yrkande 13, med
anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna
1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409,
1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande
8 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94
under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2117543000
kr,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Den nedskärning som skett budgetåren 1991/92 och 1992/93 av
anslaget till folkbildning slår hårt mot korttidsutbildade,
arbetslösa, handikappade och invandrare, dvs. grupper som redan
före lågkonjunkturen var missgynnade och utsatta. Svängningarna
i medelsanvisningen till folkbildningen försvårar framför allt
folkhögskolornas planering beträffande läraranställningar och
kurser. Vidare försvåras effektivt resursutnyttjande och
konstruktivt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av vad jag här har
anfört anser jag att anslaget till folkbildningen för nästa
budgetår bör ökas med 100 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
2. Uttalande om studiematerial för vissa grupper av
handikappade (mom. 6)
Målet för statsbidragsgivningen till folkbildningen är bl.a.
att stödja sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt
för människor att påverka sin livssituation. Personer som är
utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall
särskilt prioriteras. Insatser för funktionshindrade är
resurskrävande eftersom studiemetodiken måste anpassas till de
handikappades behov och förutsättningar och studiematerialet
ofta produceras i små upplagor. Resurser måste därför ställas
till förfogande för att göra det möjligt för funktionshindrade
att delta i folkbildningsverksamheten. Som framhålls i bl.a.
motion Kr410 bör utvecklingsstörda och afatiker ges samma
möjligheter till studier och personlig utveckling som andra
grupper av handikappade. Riksdagen bör därför som sin mening ge
regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att lösa
problemen med brist på studiematerial för dessa båda grupper.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under 2
och 6 borde ha hemställt:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr413 samt med
anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna
1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2,
1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2, 1992/93:Ub903 yrkande 1,
1992/93:Ub905 yrkande 13 och 1992/93:N317 yrkande 8 till
Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2017543000 kr,
6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa
grupper av handikappade
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr410 och med
anledning av motionerna 1992/93:Kr415 och 1992/93:Kr419 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,