Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU34

Ändringar i lagen om radiosändningar av finländska televisionsprogram


Innehåll

1992/93
KU34

Sammanfattning

I propositionen föreslås tre ändringar i lagen (l986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram. De innebär
dels att sändningsrätten utsträcks till alla program som
samtidigt sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland med
stöd av tillstånd från Finlands regering, dels också att
bestämmelser införs som medger reklam under vissa
förutsättningar. Någon motion har inte väckts i ärendet.
Utskottet tillstyrker propositionen.

Propositionen

1992/93:235 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändningar av
finländska televisionsprogram.
Lagförslaget är intaget som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Svenskt-finländskt TV-samarbete
Lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram tillkom efter en överenskommelse år 1985
mellan statsministrarna i Sverige och Finland om att vidaresända
finländska TV-program i Sverige. Vid denna tidpunkt ansågs
arrangemanget utgöra en temporär insats i avvaktan på ett
omfattande nordiskt samarbete via direktsändande satellit
(Tele-X). Det planerade samarbetet förverkligades icke. Av detta
skäl har lagens giltighet förlängts flera gånger; i senaste
budgetpropositionen (1992/93:100 bil. 12) föreslås en
förlängning t.o.m. utgången av 1994.
Samarbetet om utbyte av TV-program har antagit en ömsesidig
karaktär och successivt byggts ut. Numera sänds svenskredigerade
program över fyra marksändare i sydöstra Finland och en
finländsk kanal sänds trådlöst över Stockholmsområdet samt via
kabel till ytterligare 24 kommuner.
I proposition 1985/86:54 redogörs för de rättsliga och
tekniska förutsättningarna för förmedling av finländska
sändningar. Huvudtanken är att sändningarna enbart skall omfatta
sådana program som tidigare sänts i Finland av Oy Yleisradio AB.
Bland annat måste en svenskregistrerad juridisk person bildas
som innehar sändningsrätt och som ingår nödvändiga
ansvarsförbindelser.
Sändningstillståndet får förenas med vissa villkor. Dessa får
avse vilka radiosändare som används, sändningens räckvidd,
programverksamhetens utformning samt förbud mot kommersiell
reklam. Däremot gäller icke den svenska radiolagens (1966:755)
bestämmelser i 6--18 §§ för sändningen. Med undantag för
ovannämnda reklamförbud är utgångspunkten att inte sådana
villkor ställs som kan försvåra vidaresändning av programmet i
dess ursprungliga skick.
Mediautvecklingen och förekomst av reklam
Under de åtta år som sändningarna pågått har villkoren för
rundradiosändningar av såväl radio som television ändrats i
Finland. Statsrådet i Finland beviljade 1989 Oy Yleisradio AB
ett tioårigt sändningstillstånd. Kommersiell reklam är tillåten
i samband med televisionsprogram, och enligt särskilt avtal.
Enligt ett avtal mellan MTV Oy och Yleisradio upplåts all
sändartid i ett tredje sändarnät till MTV. I avtalet regleras
villkoren för annonser. Enligt nuvarande ordning bedrivs såväl
Yleisradios som MTV:s sändningar med stöd av den förras
sändningstillstånd. Lagens 2 § är därför inget hinder för att
MTV:s program sänds vidare i Sverige.
I Finland har aviserats ett förslag som innebär att
Yleisradios nuvarande monopolställning upphävs. MTV skall
meddelas eget sändningstillstånd. Av det skälet föreslås att
sändningsrätten i Sverige avser TV-program som sänds eller
nyligen har sänts med stöd av tillstånd från Finlands regering.
Däremot skulle lagens 4 § kunna innebära att sådana
vidaresändningar hindras. Bestämmelsen är i överensstämmelse med
då gällande svenska förbud mot reklam (SFS 1985:1356).
Förutsättningarna i Sverige har sedan dess helt förändrats. En
marksänd reklamfinansierad kanal har inrättats. Reklam
förekommer i kabel-TV. Reklam medges i satellitsändningar.
Anledning saknas enligt förslaget att upprätthålla ett
reklamförbud för de finländska sändningarna. Om det i lagtexten
i förtydligande syfte införs en passus om att villkor för
sändningstillstånd kan avse förbud om eller föreskrifter om
kommersiell reklam så kan överensstämmelse uppnås med
motsvarande regler för svenska sändningar.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (1986:3) om radiosändningar
av finländska televisionssändningar ändras. För närvarande
förutsätter lagen att endast program från Oy Yleisradio kan
sändas. Vidare gäller förbud mot reklam som ett särskilt
sändningstillståndsvillkor. Brott mot detta förbud kan föranleda
återkallande av sändningstillstånd.
Föreslagen ändring innebär att alla TV-program som sänds i
rundradiosändning med tillstånd från Finlands regering kan
visas. Vidare föreslås att regeringen får förena
sändningstillstånd med villkor som avser föreskrifter om
kommersiell reklam. Även regler om återkallelse av
sändningstillstånd anpassas till den nya situationen.
Regeringen meddelar vidare att den har för avsikt att bestämma
villkor som i huvudsak motsvarar vad som gäller för svenska
sändningar. Dessa bestämmelser återfinns i lagen (1991:2027) om
kabelsändningar till allmänheten och i lagen (1992:1356) om
satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.
Upphovet till förslaget kommer från den finländske
trafikministern som önskar en anpassning till mediautvecklingen
i Finland. Beträffande placering av reklaminslag har man
förklarat sig beredd att iaktta föreskrifter i svensk lag.
Föreskriften att tillståndet endast avser program som sänds
samtidigt eller strax innan i Finland gäller fortfarande. Därmed
kommer programmen att endast innehålla sådana annonsinslag som
sänts i Finland.
Finland har också deklarerat sin avsikt att anpassa sig till
gemensamma regler inom Europarådet (Konventionen om
gränsöverskridande television) samt inom EG.
Synpunkter på förslaget har lämnats från berörda intressenter.
Ändringarna uppges vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.

Utskottets bedömning
Utvecklingen av och produktionsförhållanden på mediaområdet
liksom synen på kommersiell reklam har starkt förändrats sedan
lagens tillkomst. Det är naturligt att ändringar i sådana
förhållanden också slår igenom i det svensk-finska
TV-samarbetet. Konstitutionsutskottet har tidigare behandlat
frågan om föreskrifter om reklam i ljudradio och olika former av
televisionssändningar (1990/91:KU21, 1991/92:KU1,
1991/92:KU19). Utskottet instämmer i utgångspunkten att
villkoren för reklam i de vidaresända programmen skall motsvara
vad som gäller för svenska sändningar.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i lagen om
rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen antar det av regeringen i proposition
1992/93:235 framlagda förslaget till ändring i lagen (1986:3) om
rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.

Stockholm den 4 maj 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans
Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Ingela Mårtensson
(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga