Protokoll
1991/92:9
Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § riksdagsordningen hade partigrup-
perna till talmannen anmält följande personer att utgöra partiernas företrä-
dare i talmanskonferensen:
Jan Bergqvist (s)
Lars Tobisson (m)
Lars Leijonborg (fp)
Rosa Östh (c)
Göran Hägglund (kds)
lan Wachtmeister (nyd)
Bertil Måbrink (v)
Till suppleanter hade nominerats:
Oskar Lindkvist (s)
Wiggo Komstedt (m)
Jan-Erik Wikström (fp)
Bengt Kindbom (c)
Liisa Rulander (kds)
Johan Brohult (nyd)
Annika Ähnberg (v)
Talmannen förklarade de anmälda personerna utsedda till partigrupps-
företrädare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden till dess nästa
lagtima riksmöte börjar.
Talmannen meddelade att Gunnar Björk (c) ansökt om ledighet för fullgö-
rande av uppdrag som statssekreterare under tiden fr.o.m. den 10 oktober
1991 t.o.m. den 5 oktober 1992.
Kammaren biföll denna ansökan.
1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 9
|
Prot. 1991/92:9 10 oktober 1991 |
Talmannen anmälde att Karin Starrin (c) skulle tjänstgöra som ersättare 3 § Meddelande om vissa kompletteringsval Talmannen meddelade dels att kristdemokratiska samhällspartiet på grund av uppkomna vakan- dels att centerns riksdagsgrupp som suppleant i finansutskottet under dels att folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp anmält Lola Björkquist som Talmannen förklarade utsedda till ledamot i valberedningen Dan Ericsson i Kolmården (kds) suppleant i valberedningen Ingvar Svensson (kds) suppleant i finansutskottet Karin Starrin (c) suppleant i utrikesutskottet Lola Björkquist (fp) fr.o.m. den 12 oktober 4 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 4 oktober. 5 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Redogörelse 1991/92:4 till utrikesutskottet Motionerna 1991/92:So3-So6 till socialutskottet |
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
Anmäldes och bordlädes
Förslag
1991/92:11 Riksdagens revisorers förslag angående effektiviteten i förvalt-
ningen av svenskt utvecklingsbistånd
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 9 oktober
1991/92:4 av Sten Andersson i Malmö (m) till socialministern om statistik om
svensk alkoholkonsumtion:
Sveriges alkoholpolitiska brister avslöjas årligen i Systembolagets redovis-
ning över hur mycket alkohol som konsumeras i landet. Uppgifterna baseras
nu i huvudsak på Systembolagets försäljning. År 1990 t.ex. gick konsumtio-
nen ner 4,2 %, enligt nämnda källa. Med denna uppgift skryter vi utom-
lands, trots att allt flera inser och förstår att siffrorna inte stämmer!
Hembränningen, som borde vara rena bomben i all alkoholpolitik, bara
ökar och det lavinartat! Att detta endast och enbart är en effekt av vår pris-
politik på alkohol tycks de ansvariga totalt strunta i.
Inkl, mörkertalen (hembränning, turistsprit, hemtillverkade viner, polsk
spritkommers i Skåne etc.) torde det i stället handla om en alkoholkonsum-
tion på ca 10 liter per capita eller kanske ännu mer. Dessa förmodligen realis-
tiska siffror ger Sverige en mindre smickrande placering på världslistan och
dessutom ett mindre ”skrytutrymme” utomlands.
Är socialministern beredd att medverka till en statistik som redovisar rea-
listiska uppgifter om alkoholkonsumtionen?
1991/92:5 av Sten Andersson i Malmö (m) till finansministern om den
svenska lotterilagstiftningen:
I stort sett samtliga europeiska länder, utom Sverige och Albanien (!), till-
låtes eller planeras tillåtas spel på kasino enligt internationella regler.
Samma gäller för spel på s.k. enarmade banditer och andra typer av auto-
matspel. T.ex. i Norge driver Röda korset en landsomfattande kedja av au-
tomatspel.
Skälen till att vi i Sverige förbjudit ovan nämnda spelformer är att besluts-
fattarna ansett de sociala konsekvenserna vara alltför negativa för medbor-
garna. Att övriga Europa, där vill vi bli medlemmar, fungerar trots kasinon
och andra spelformer verkar ha förbigåtts av majoriteten av Sveriges politi-
ker!
De sociala skälen som åberopas i Sverige saknar förankring i verkligheten.
Vi tillåter nämligen spelformer, i statlig regi (!), vilka borde ha vida översti- 3
1* Riksdagens protokoll 1991192. Nr 9
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
gande sociala konsekvenser än de ovan nämnda spelformerna! T.ex. kan
man köpa Trisslotter på tusentals försäljningsställen runt om i landet där
vinster på upp till 1 000 kr. betalas ut kontant och omedelbart. ”Enarmade
banditer” framstår alltmera som oskyldiga lamm jämfört med många av i
statlig regi bedrivna lotterier.
Är finansministern beredd att medverka till en internationalisering av den
svenska lotterilagstiftningen?
1991/92:6 av Gudrun Schyman (v) till försvarsministern om det militära för-
svarets kostnader och omfattning:
Det svenska försvaret kostar drygt 35 miljarder kronor per år. Detta skulle
räcka för att rena hela Östersjön.
Sverige köper i år fyra ubåtar för 800 milj.kr. styck. Kostnaderna för en
ubåt räcker till att rädda samtliga Norrlands sjöar från försurning.
Drygt 23 % av statens totala forskningsanslag gick 1989 till militär forsk-
ning. Samma år gick bara 4% till miljö- och energiforskning.
Sverige sålde vapen för 1 100 milj.kr. till Indien 1990. Samma år gav vi
Indien 380 milj.kr. i bistånd. Biståndet fick vi tillbaka tre gånger om genom
vapenexporten. Indiens fattiga betalade den svenska krigsindustrin och sub-
ventionerade försvaret.
230 värnpliktiga soldater kostar 50 milj.kr. varje år. Det är vad svenska
staten ger cancerforskningen under ett helt år.
Militärövningen Nordanvind 1991 kostade 300 milj.kr. Den summan
täcker daghemskostnader för 6000 barn under ett år.
Det svenska försvaret kostar 90 milj.kr. varje dag. Summan motsvarar 545
nyanställda sjukvårdsbiträden i långvården.
Under de tre senaste åren har militärutgifterna i världen minskat. Hundra-
tusentals militärer har blivit arbetslösa.
Krigsindustrin är världens största krisindustri och hundratusentals arbe-
tare friställs. Varifrån kommer föreställningen att Sverige skulle kunna stå
utanför denna utveckling?
Efter demokratiseringen i östra Europa, Warszawapaktens upplösning
och efter minskade militärutgifter i USA, Sovjet och flertalet andra euro-
peiska stater under flera års tid, borde också de sista argumenten för att öka
Sveriges militärutgifter ha fallit. Men inte! I regeringsdeklarationen aviseras
höjda försvarsutgifter och ett fullföljande av JAS-projektet!
Mina frågor är:
1. Hur ser den säkerhetspolitiska bedömning ut som motiverar höjda mili-
tärutgifter i Sverige?
2. Hur ser den säkerhetspolitiska bedömning ut som motiverar en fortsatt
miljardrullning till JAS-projektet?
1991/92:7 av Gudrun Schyman (v) till bostadsministern om åtgärder mot
främlingsfientlighet:
Ett stort antal terroristdåd har förövats mot flyktingförläggningar runt om
i Sverige. I årets skolval har högerextrema partier fått ökat stöd. Intervjuun-
dersökningar, genomförda av Centrum för invandrarforskning vid Stock-
holms universitet, visar att svenska ungdomar mellan 16 och 21 år blivit mer
intoleranta mot invandrare. År 1990 tyckte t.ex. 75 % av ungdomarna att
bestämmelserna om invandring till Sverige borde bli strängare, mot 44 % år
1987.
Docent Charles Westin, expert på invandrarfrågor vid Stockholms univer-
sitet, sade i en intervju i Svenska Dagbladet 30 september i år att det är en
kombination av faktorer som ligger bakom den tilltagande främlingsfientlig-
heten, men att regeringens åtstramning av flyktingpolitiken i december 1989
varit avgörande och givit legitimitet åt främlingsfientliga grupper. En annan
faktor är den misslyckade flyktingmottagningen. En påtvingad sysslolöshets-
period är psykiskt skadlig för de asylsökande och underblåser främlingsfient-
lighet hos dem som inte förstår att de som väntar faktiskt är förbjudna att
arbeta.
Ungdomskommittén presenterade i augusti sitt betänkande om invandrar-
ungdomarnas situation i samhället. Det är en i långa stycken skrämmande
läsning. Så är t.ex. andelen elever som lämnar grundskolan med ofullstän-
diga betyg flera gånger större bland ungdomar med invandrarbakgrund,
jämfört med dem som är infödda.
Arbetslösheten är mer än tre gånger så hög för utomnordiska medborgare
som för befolkningen i övrigt. Också bland andra generationens invandrar-
ungdomar är arbetslösheten väsentligt högre än genomsnittet.
Arbetsmarknaden är präglad av stark skiktning mellan invandrare och
svenskar. Invandrarna är kraftigt överrepresenterade inom tillverknings-
och serviceyrken, men underrepresenterade inom alla andra yrkesområden.
De utomnordiska invandrarnas arbetskraftsdeltagande har minskat drama-
tiskt under 1980-talet.
En undersökning refererar en anonym arbetsförmedlare i Södertälje: ”Att
de är assimilerade spelar ingen roll. Det räcker med att de säger sitt namn så
blir de nobbade. Våra två största företag, Saab-Scania och Astra, är mycket
knepiga. Framför allt nu.” I LO-tidningen nr 22 beskrivs hur företagen för
ett par år sedan föredrog att lösa bristen på arbetskraft med import av arbets-
kraft från Norge, för att slippa anställa invandrare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Avser regeringen att i enlighet med förslag av utredningen för åtgärder
mot etnisk diskriminering föreslå kriminalisering av organiserad rasism
och stöd åt att organiserad rasism samt rasistiska inslag i brott görs till sär-
skild straffskärpningsgrund?
2. Kommer regeringen att föreslå lagstiftning mot etnisk diskriminering på
arbetsmarknaden?
3. Är regeringen beredd att vidta snabba åtgärder för att asylsökande skall
få rätt att arbeta under väntetiden?
4. Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta på skolans område, för att
motverka de redan nu existerande tendenserna till ökande främlingsfient-
lighet och rasism?
5. Tänker regeringen vidta åtgärder med anledning av uppgifterna om att
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
en hög andel ungdomar med invandrarbakgrund går ut grundskolan utan
fullständiga betyg?
1991/92:8 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om Palestinafrå-
gan:
Amnesty International och B’Tselem (The Israeli Information Center for
Human Rights in the Occupied Territories) har nyligen offentliggjort rap-
porter om kränkningar av mänskliga rättigheter i av Israel ockuperade områ-
den.
Såväl Amnestys som B’Tselems rapport innehåller ett stort antal fallbe-
skrivningar. Det råder inte något tvivel om att tortyr och annan brutal be-
handling fortfarande används i stor omfattning vid förhör under de första
veckorna mot misstänkta för allvarligare brott och/eller överträdelser av
ockupationsdekreten. Särskilt allvarliga är de redovisade fall som lett till
dödsfall i samband med polisförhör. Framför allt begås kränkningar mot
mänskliga rättigheter vid förhör mot misstänkta vars fall behandlas av mili-
tärdomstolar. Systemet med militärdomstolar undergräver elementära krav
på rättssäkerhet.
Misstänkta kan inte sällan på lösa grunder hållas i fängsligt förvar upp till
18 dagar utan att ställas inför domstol. Deras advokater och släktingar är
ofta inte tillåtna att besöka dem, vilket skapar förutsättningar för godtyck-
liga arresteringar, tortyr och annan brutal behandling.
Erkännande är ofta den enda bevisning som förebringas mot de anklagade
och myndigheterna gör sällan undersökningar av klagomål om framtvingade
bekännelser.
Trots att Israel har ratificerat konventioner mot tortyr m.m. och lovat att
vidta åtgärder mot överträdelserna är situationen fortfarande mycket allvar-
lig-
En mycket oroväckande aspekt på situationen på Västbanken och i Gaza
är de militära ockupationsstyrkornas uppträdande. För tre år sedan räkna-
des antalet dödade palestinier till omkring 200, i dag överstiger siffran 800.
Kollektiv bestraffning, deportation och förstörelse av invånarnas egen-
dom genomförd av ockupationsstyrkor är förbjudet enligt en tillämplig
Genévekonvention. Förbrytelser av detta slag fortsätter och nya fall före-
kom under juli och augusti 1991.
De israeliska bosättningarna på Västbanken och i Gaza har ökat mycket
kraftigt under senaste tiden. De avancerade planer, som finns i det av Ariel
Sharon ledda bostadsbepartementet, kan omöjliggöra en fredlig lösning. De
israeliska bosättarna lägger beslag på stora delar av markområdena på Väst-
banken och i Gaza. Hela denna bosättningspolitik står i klar strid med folk-
rätten.
Det finns bara en utväg ur denna situation: ockupationen måste upphöra.
De israeliska ockupationsstyrkorna måste helt dra sig tillbaka från Västban-
ken och Gaza.
En internationell Mellanösternkonferens måste komma till stånd utan vi-
dare dröjsmål där man från såväl israelisk som palestinsk sida själv bestäm-
mer sin representation. Utan PLOs medverkan i och stöd till en palestinsk
delegation är inte någon varaktig fredlig lösning möjlig.
Alla politiskt frihetsberövade måste friges och deportationsbesluten upp-
hävas.
Effektiva åtgärder måste vidtas för att stoppa tortyren och den brutala be-
handlingen. De rekommendationer - grundade på tortyrkonventionen -
som Amnesty International och B’Tselem har gjort måste bli föremål för
största möjliga uppmärksamhet.
Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i allmänhet och användning
av tortyr i synnerhet är enligt väl dokumenterat material vida större i Israels
grannländer, exempelvis Syrien, Irak och Iran. Men det är särskilt allvarligt
att ett land som gör anspråk på att vara demokratiskt använder metoder som
tillämpas i diktaturstater. Israels berättigade krav på säkerhet kan inte reali-
seras genom metoder av ockupation och förtryck. Det förvärrar endast situa-
tionen.
Givetvis måste övergrepp och terrordåd som begås mot Israel också fördö-
mas.
Det ömsesidiga våldet är en följd av att parterna inte genomför en nödvän-
dig och möjlig fredlig lösning.
De humanitära insatserna till den palestinska befolkningen, inte minst
från Sverige, har förbättrats men behöver ytterligare förstärkas. Detta gäller
framför allt sjukvård och handikappvård.
Katastrofsituationen inom sjuk- och hälsovård är allvarlig. Den kommer
att bestå också under nästa år. Viktiga institutioner, som Sverige lämnat tids-
begränsade bidrag till, riskerar att bli nedlagda. Det är därför mycket ange-
läget att ytterligare katastrofbistånd lämnas under kommande budgetår.
Bevakningen och stödinsatserna på MR-området behöver utökas. Goda
förutsättningar ges genom samarbete med verksamma MR-organisationer.
Av särskilt intresse är att även UNWRA breddat sin verksamhet till att även
omfatta mänskliga rättighetsfrågor.
UNWRA spelar en stor och viktig roll för palestinierna. Genom sin inte-
gritet och självständighet är organisationen omistlig. Den kommer att behö-
vas under lång tid till skydd för den palestinska befolkningen.
Alla skolor som nu är stängda måste genast öppnas. Detta gäller även uni-
versiteten som i större utsträckning stängts än vanliga skolor.
Alla FNs medlemsländer har ett ansvar för en fredlig lösning av konflik-
terna i Mellanöstern. Stormakterna och främst USA har ett särskilt stort an-
svar för att denna fredliga lösning äntligen uppnås. Den ekonomiska press
som USA kan utöva mot Shamirs regering blir av allt att döma avgörande
för den fortsatta utvecklingen.
På grund av det anförda får jag ställa följande frågor till utrikesminister
Margaretha af Ugglas:
1. Vilka åtgärder vill regeringen medverka till för upphörande av ockupatio-
nen av Västbanken och Gaza samt för ett stopp av kränkningarna av de
mänskliga rättigheterna?
2. Stöder regeringen en internationell Mellanösternkonferens där man från
israelisk och palestinsk sida är representerade med delegationer, vars sam-
mansättning de själva bestämmer?
3. Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att medverka till att de
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
israeliska bosättningarna stoppas i östra Jerusalem, på Västbanken och i
Gaza?
4. Avser regeringen att föreslå förstärkningar av de humanitära insatserna
för den palestinska befolkningen på sjukvårds- och MR-områdena?
5. Är regeringen beredd att vidta särskilda åtgärder för att medverka till att
alla universitet och skolor varaktigt öppnas i de ockuperade områdena?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 9 oktober
1991/92:13 av Göran Magnusson (s) till jordbruksministern om etanolpro-
duktionen i Sverige:
Lantbrukarna har långt framskridna planer på att inom ramen för omställ-
ningsprogrammet för svenskt jordbruk starta etanolproduktion. Något avgö-
rande beslut har hittills inte tagits.
Vilka ytterligare åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta
för att genom sådan etanolproduktion kunna medverka dels till sysselsätt-
ning inom jordbruket, dels till att bevara det öppna landskapet?
1991/92:14 av John Andersson (v) till arbetsmarknadsministern om arbets-
lösheten i Norrlands inland:
Den ökande arbetslösheten slår hårt mot vår norra landsända och då
främst dess inland. 11.ex. Dorotea var arbetslösheten i september ca 8 % och
bland ungdom 18-24 år ca 20%. Skall ”Hela Sverige leva” måste nu spe-
ciella insatser sättas in i sådana områden som t.ex. Dorotea.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbets-
marknadsministern:
Är arbetsmarknadsministern beredd att ta nödvändiga initiativ för att så-
dana insatser snabbt kommer till stånd?
1991/92:15 av Gudrun Schyman (y) till socialministern om utbyggnaden av
barnomsorgen:
Vid årsskiftet 1991-1992 går tidsfristen ut som kommunerna fått av riksda-
gen för att alla förskolebarn som behöver en barnomsorgsplats skall få detta.
Riksdagsbeslutet innebar även att alla förskolebarn skall få möjlighet till nå-
gon form av pedagogisk verksamhet, antingen i en öppen förskola eller i del-
tidsförskola.
Enligt uppgift har över hälften av kommunerna inte klarat av den beslu-
tade utbyggnaden.
Min fråga är:
Avser socialministern att vidta några åtgärder för att verkställa riksdagens
beslut?
1991/92:16 av Gudrun Schyman (v) till socialministern om fri abort:
Regeringsdeklarationens något diffusa beskrivning av ”människolivets
helgd” förankrad i ”den kristna etiken” kräver klargöranden. Bl.a. har
RFSU uttalat sin oro över att detta kan uppfattas som ett krav på abortför-
bud.
Min fråga är:
Kan socialministern garantera att rätten till fri abort inte kommer att in-
skränkas?
1991/92:17 av Bengt Hurtig (v) till industriministern om Karlsborgs bruk:
Mot bakgrund av det förslag angående utvecklingen vid ASSI Karlsborg
som personalorganisationerna väckt och som benämns KP 92 torde ASSIs
koncernledning ha anledning att avvakta med slutgiltigt beslut om den unika
åtgärden att lägga ned pappersbruket. KP 92 visar på möjligheter till god
lönsamhet för pappersbruket.
En nedläggning måste från ägarnas sida också vägas mot de mycket stora
samhällsekonomiska kostnader som en nedläggning av pappersbruket med-
för. ASSI Karlsborg är en viktig del av näringslivet i landsändan och har stor
betydelse för såväl skogsbruk som transportnäringen.
Jag vill därför fråga industriministern:
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att stödja vidareförädlingen vid
Karlsborgs bruk?
1991/92:18 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om Sydafrika:
Under senare tid har vi kunnat iaktta hur vissa framsteg görs i processen
för ett demokratiskt icke-rasistiskt Sydafrika. Ä andra sidan förekommer
mycket oroande rapporter om att våldet fortsätter i landet och att Sydafrikas
regering och myndigheter inte bara ekonomiskt stöder organisationer som
provocerar fram våldet utan även genom underrättelsetjänst och specialstyr-
kor inom armé och polis styr våldsaktiviteten.
I regeringsdeklarationen sägs endast: ”Vi stöder arbetet mot apartheid
och för frigörelsen i södra Afrika.” Däremot berörs inte sanktionsfrågan.
Det är nödvändigt att fortsätta med våra påtryckningar främst i form av
sanktioner till dess apartheid är totalt avskaffad och en demokratisk icke-
rasistisk utveckling i Sydafrika säkrats.
I anledning härav får jag fråga utrikesminister Margaretha af Ugglas:
Är regeringen beredd att upprätthålla de svenska sanktionerna till dess en
demokratisk och icke-rasistisk utveckling säkrats?
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
Prot. 1991/92:9
10 oktober 1991
9§ Kammaren åtskildes kl. 14.34.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
TOM T:SON THYBLAD
/ Gunborg Apelgren
10
Prot. 1991/92:9
Torsdagen den 10 oktober
1§ Anmälan om partiernas företrädare i talmanskonferensen..... 1
2§ Ledighet........................................... 1
3 § Meddelande om vissa kompletteringsval................... 2
4 § Justering av protokoll................................. 2
5 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 2
6§ Bordläggning....................................... 3
7 § Anmälan om interpellationer
1991/92:4 av Sten Andersson i Malmö (m) till socialministern
om statistik om svensk alkoholkonsumtion............ 3
1991/92:5 av Sten Andersson i Malmö (m) till finansministern
om den svenska lotterilagstiftningen................. 3
1991/92:6 av Gudrun Schyman (v) till försvarsministern om det
militära försvarets kostnader och omfattning........... 4
1991/92:7 av Gudrun Schyman (v) till bostadsministern om åt-
gärder mot främlingsfientlighet..................... 4
1991/92:8 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om
Palestinafrågan................................. 6
8 § Anmälan om frågor..................................
1991/92:13 av Göran Magnusson (s) till jordbruksministern om
etanolproduktionen i Sverige....................... 8
1991/92:14 av John Andersson (v) till arbetsmarknadsministern
om arbetslösheten i Norrlands inland................ 8
1991/92:15 av Gudrun Schyman (v) till socialministern om ut-
byggnaden av barnomsorgen....................... 8
1991/92:16 av Gudrun Schyman (v) till socialministern om fri
abort......................................... 9
1991/92:17 av Bengt Hurtig (v) till industriministern om Karls-
borgs bruk..................................... 9
1991/92:18 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om
Sydafrika...................................... 9
11
gotab 40045, Stockholm 1991