Riksdagens snabbprotokoll
Protokoll 1991/92:6
Fredagen den 4 oktober
Kl. 9.00--9.49

1 § Meddelande om val
Anf. 1 TALMANNEN:
Jag får meddela att val av utskott och
förvaltningsstyrelse kommer att företas vid
kammarens sammanträde tisdagen den 8 oktober.
2 § Ledigheter
Talmannen meddelande att Margareta Israelsson
(s) ansökt om föräldraledighet under tiden den 5
oktober--den 29 november.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Yngve Wernersson (s)
skulle tjänstgöra som ersättare för Margareta
Israelsson.
Vidare meddelande talmannen att Karl-Göran
Biörsmark (fp) ansökt om ledighet för FN-uppdrag
under tiden den 12 oktober--den 11 november.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Lola Björkquist (fp) skulle
tjänstgöra som ersättare för Karl-Göran
Biörsmark.
3 § Anmälan om utsedda statsråd
Anf. 2 Statsminister CARL BILDT:
Fru talman! Enligt regeringsformens föreskrift får
jag för riksdagen anmäla de statsråd som jag utsett
att tillsammans med mig ingå i regeringen.
Statsråd och chef för justitiedepartementet är Gun
Hellsvik
Statsråd och chef för utrikesdepartementet är
Margaretha af Ugglas
Statsråd och chef för försvarsdepartementet är
Anders Björck
Statsråd och chef för
kommunikationsdepartementet är Mats Odell
Statsråd och chef för finansdepartementet är Anne
Wibble
Statsråd och chef för utbildningsdepartementet är
Per Unckel
Statsråd och chef för jordbruksdepartementet är
Karl Erik Olsson
Statsråd och chef för
arbetsmarknadsdepartementet är Börje Hörnlund
Statsråd och chef för bostadsdepartementet är
Birgit Friggebo
Statsråd och chef för industridepartementet är Per
Westerberg
Statsråd och chef för civildepartementet är Inger
Davidsson
Statsråd och chef för miljödepartementet är Olof
Johansson
Statsråd är:
Reidunn Lauren
Alf Svensson
Ulf Dinkelspiel
Görel Thurdin
Bo Könberg
Bo Lundgren
Beatrice Ask
Regeringen kommer senare att lägga fram förslag
om vissa ändringar i den departementala
organisationen. Detta förutses bl.a. innebära att
bostadsdepartementet upphör och att
benämningen på industridepartementet ändras till
näringsdepartementet och att miljödepartementet
blir ett miljö- och resursdepartement. Riksdagen
kommer att på föreskrivet sätt underrättas om
dessa förändringar.
4 § Regeringsförklaring
Anf. 3 Statsminister CARL BILDT:
Fru talman, ledamöter av Sveriges riksdag!
Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna,
centerpartiet och kristdemokratiska
samhällspartiet har enats om att gemensamt bilda
regering för att förändra och för att förnya Sverige.
Det är våra partiers gemensamma avsikt att
genomföra en kraftfull förnyelse av Sverige i
enlighet med väljarnas i val uttryckta vilja.
Vår politik utformas med siktet inställt på 1990-
talet i dess helhet. Vi kan inte omedelbart
genomföra allt som vi anser önskvärt och riktigt.
Men vi lovar att sätta in all vår gemensamma kraft
för att under 1990-talet genomföra den förnyelse av
Sverige och den förnyelse av svensk politik som
krävs.
***
Fyra stora uppgifter kommer att dominera
regeringens arbete under denna mandatperiod.
Den första uppgiften är att fullt ut föra Sverige in i
det europeiska samarbetet genom förhandlingarna
om medlemskap i den europeiska gemenskapen.
Den andra är att bryta den ekonomiska
stagnationen och att återupprätta Sveige som en
tillväxt- och företagarnation med en stark och
växande ekonomi.
Den tredje är att förbättra vår välfärd och sociala
omsorg genom den valfrihetsrevolution i
välfärdspolitiken som vi kommer att inleda och
genom särskilda insatser för de sämst ställda.
Den fjärde uppgiften är att forma en långsiktig och
hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft
och rent vatten, med levande sjöar och skogar.
***
Regeringen kommer med all kraft att verka för att
Sverige snarast möjligt blir fullvärdig medlem av
den europeiska gemenskapen.
Steget in i det europeiska samarbetets kärna är ett
steg av historisk betydelse för Sverige. Det kommer
att påverka snart sagt varje del av vårt samhälle
under det årtionde som nu ligger framför oss.
Europa är statt i stark förändring. Historien
accelererar och det är vår skyldighet att ta till vara
de nya möjligheter som utvecklingen skapar.
De första efterkrigsdecenniernas
integrationsarbete i Västeuropa syftade till att
säkra freden i ett Europa som sargats av två
världskrig. Integrationen har utvecklats till ett allt
mer framgångsrikt och fördjupat samarbete för att
säkra frihet, demokrati och ekonomiska framsteg i
allt större delar av Europa.
Sammanbrottet för de socialistiska diktaturerna
och planekonomierna i Central- och Östeuropa
innebär en historisk möjlighet att etablera en
europeisk frihets- och samarbetsordning som
säkrar fred och utveckling under generationer
framöver.
I detta arbete är den europeiska gemenskapen den
självskrivna kärnan. Men också arbetet inom
Europarådet och inom ramen för den europeiska
säkerhets- och samarbetskonferensen spelar här en
viktig roll.
Det föreligger en bred enighet i riksdagen om den
strävan efter medlemskap som kom till uttryck i
Sverigens ansökan till den europeiska
gemenskapen. Regeringen avser att under de
kommande åren bygga vidare på denna breda
enighet. Vi söker ett så brett samförstånd som
möjligt kring Sveriges politik i denna fråga.
Den svenska ansökan om medlemskap är ett
uttryck för att vi delar Gemenskapens långsiktiga
mål, så som dessa har formulerats i Romfördraget
och Enhetsakten, och att vi tillsammans med de
andra medlemsstaterna vill arbeta för dessas
förverkligande.
Ansökan om medlemskap grundas dessutom på
insikten att Sverige vid inträdet i Gemenskapen
måste ge sin anslutning till alla delar av samarbetet,
godta de förändringar som kan följa av de nu
pågående regeringskonferenserna och förklara sig
berett att aktivt medverka i Gemenskapens vidare
utveckling i riktning mot de politiska mål som
uppställdes i Romfördraget.
Den svenska utrikes- och säkerhetspolitikens
utformning förändras i ett Europa som förändras.
Den europeiska identiteten i vår utrikespolitik får
ökad betydelse. Den nya politiska situationen
skapar nya möjligheter för deltagande också i
utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete med
andra europeiska stater.
Men alltjämt innebär de strategiska realiteterna i
det nordeuropeiska och nordatlantiska området att
den svenska säkerhetspolitiska huvudlinjen, som
sammanfattats i uttrycket ''alliansfrihet i fred
syftande till neutralitet i krig'', bibehåller sin
grundläggande betydelse.
Regeringen avser att omedelbart intensifiera
förberedelserna för förhandlingarna om
medlemskap i den europeiska gemenskapen. Den
kommer samtidigt att studera och lägga fram
förslag om de förändringar på olika
samhällsområden som då blir viktiga.
Förändringar i grundlagen kommer att vara
nödvändiga. Frågan om dessa bereds nu i en
parlamentarisk kommitté. Denna ges vidgad
sammansättning. Dess förslag kommer att ligga till
grund för förslag till riksdagen.
I detta sammanhang prövas också frågan om den
närmare utformningen av och tidpunkten för en
folkomröstning. Denna kommer att vara
avgörande för det slutgiltiga godkännandet av det
avtal om medlemskap som regeringen avser att
träffa med europeiska gemenskapens
medlemsstater.
Med siktet inställt på medlemskap fr.o.m. 1995 bör
denna folkomröstning äga rum senast i samband
med det allmänna valet i september 1994.
***
Den andra stora uppgiften för regeringen blir att
bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga
grunden för en ny period av tillväxt, företagande
och utveckling i Sverige.
I det nya Europa som nu växer fram får inte vårt
land vara en nation som halkar efter. Vi vill att
Sverige och Norden skall vara ett kraftfält i den
kommande europeiska utvecklingen.
Efter en lång period av en mycket snabb välstånds-
och välfärdsutveckling har problemen i den svenska
ekonomin nu blivit allt tydligare. Utvecklings- och
tillväxtkraften har försvagats.
Försöken att vända utvecklingen har tyvärr
misslyckats. I början av 1990-talet kännetecknas
vår ekonomiska utveckling av en snabb utslagning
av arbetsplatser och företag, starkt sjunkande
investeringar i näringslivet, en minskande
produktion av varor och tjänster och försämrade
statsfinanser.
Det är av avgörande betydelse för Sveriges framtid
att denna utveckling kan brytas.
Kan inte tillväxtkrisen hävas kommer 1990-talet att
präglas av en allt högre arbetslöshet i förening med
allt större svårigheter att finansiera också
angelägna offentliga åtaganden.
Det centrala målet för regeringens ekonomiska
politik blir därmed att återvinna utvecklings- och
tillväxtkraften i den svenska ekonomin.
I en tid av snabba och omfattande förändringar av
de teknologiska och internationella
förutsättningarna för vår ekonomiska utveckling
ställer vi upp som mål att för vårt land återerövra
den ledande ställning bland de utvecklade länderna
som vi en gång hade.
Det innebär att Sverige mot mitten av 1990-talet
måste komma upp i en varaktig ekonomisk tillväxt
på minst samma nivå som i jämförbara europeiska
länder. Detta bör vara tillväxtpolitikens riktmärke.
En klar och entydig omläggning av kursen i den
ekonomiska politiken är därför nödvändig.
Avgörande är en ny syn på enskilt ägande, enskilt
företagande och enskilt sparande. Det är de
enskilda initiativen, det fria företagandet och det
spridda personliga ägandet och sparandet som kan
lägga grunden för en ny utvecklingskraft.
Avregleringar, en omfattande spridning av ägandet
av i dag statliga företag, utbyggnad av eftersatt
infrastruktur och ökade satsningar på utbildning
och forskning skapar tillsammans förutsättningar
för nya investeringar och en utveckling som bryter
den industriella nedgången.
Av största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling
under 1990-talet blir att små- och nyföretagandet
får en renässans. Det är i dessa företag som de nya
möjligheterna och de nya jobben finns. Det är
nyföretagandet som måste bli ekonomins spjutspets
mot framtiden.
Regeringen kommer redan under denna höst att
lägga fram en rad förslag som tillsammans innebär
en ny start för små- och nyföretagandet.
Löntagarfonderna avvecklas. Detta besked är
signalen om en avgörande förändring av synen på
företagande och ägande i Sverige.
Skatterna på småföretagen kommer att sänkas.
Förmögenhetsskatten på arbetande kapital
avskaffas redan fr.o.m. detta år. På några års sikt
avskaffas hela förmögenhetsskatten.
Arvsbeskattningen lindras. Omsättningsskatten på
aktier avskaffas. De sociala avgifterna på
individuella vinstandelar i företag tas bort. Den
allmänna löneavgiften slopas. Nya
skattestimulanser för teknik- och
innovationsföretag tas skyndsamt fram liksom
förslag om lindrad kapitalbeskattning i övrigt.
Regelverket för de mindre företagen förenklas.
Det utländska intresset för investeringar i Sverige
stimuleras genom att förvärvslagstiftningen för
företag, aktier och fastigheter i huvudsak avskaffas.
Skattepolitiken inriktas på en successiv sänkning av
det totala skattetrycket. Detta arbete inleds
omedelbart. Sänkningen av skattetrycket skall ske
på ett sådant sätt att vår ekonomis utvecklings- och
konkurrenskraft stärks.
Den genomförda sänkningen av den statliga
inkomstbeskattningen ligger fast.
Ett nytt skatteutjämningssystem för kommunen tas
fram skyndsamt. Det skall träda i kraft 1993. I
samband därmed avskaffas den särskilda
skatteutjämningsavgiften. Det kommunala
skattetrycket får inte höjas.
Skatten på livsmedel, turism, hotell- och
restaurangtjänster samt inrikes persontransporter
sänks från årsskiftet till 18 %. Kombinationen av
sänkningarna av den s.k. turistmomsen, momsen
på inrikes persontrafik och sänkningen av
löneskatterna i större delen av Norrlands inland
som kommer att föreslås ger nya möjligheter för
turismen i exempelvis den svenska fjällvärlden.
Den ekonomiska integrationen i Europa ställer nya
krav också på vår skattepolitik. På en rad områden
kommer sänkningar av skatter att bli nödvändiga.
Regeringen kommer att i ett sammanhang redovisa
riktlinjer för det framtida arbetet med
Europaanpassning av skatterna.
Det gäller bl.a. mervärdeskatten. Inför den
svenska EG-anslutningen måste en betydande
sänkning av den allmänna momssatsen ske.
Även andra indirekta skatter, såsom
energibeskattningen och kilometerskatten, måste
justeras. En generell sänkning av
kapitalbeskattningen kommer att vara nödvändig.
Sverige kan inte ha skatter som leder till att företag
och sparande söker sig till andra länder.
Starka krav ställs därmed på återhållsamhet med
offentliga utgifter. Det kommer att vara nödvändigt
med omfattande besparingar under de kommande
åren. Regeringen avser att i budgetpropositionen
1992 lägga fram riktlinjer för och förslag till
minskade statsutgifter på 10--15 miljarder kronor.
Regeringens fortsatta prövning av de offentliga
utgifterna kommer att utgå från en strategi som
innebär att utgifterna skall minska som andel av
landets samlade produktion. Därmed skapas
utrymme för att inom ramen för en stram
finanspolitik sänka skattetrycket och därmed
återvinna utvecklingskraften i ekonomin.
Det stora och snabbt stigande underskottet i
statsfinanserna kan bara vändas genom en politik
som åter skapar förutsättningar för tillväxt.
Mot bakgrund av de krav som ställs av den fasta
valutapolitiken och av vår strävan att Sverige skall
komma med i det framväxande europeiska
ekonomiska och monetära samarbetet måste de
offentliga finanserna på sikt bringas i balans.
Normen att staten inte skall nettolåna i utländsk
valuta ligger fast.
Arbetslösheten ökar nu snabbt. Vi står inför den
allvarligaste arbeslöshetskrisen under
efterkrigstiden.
Detta ställer krav på en aktiv
arbetsmarknadspolitik. Den skall lindra
arbetslöshetens sociala konsekvenser, men den
skall också skapa en bättre beredskap för den
uppgång i sysselsättningen som kommer.
Regeringen avser att utnyttja varje del i den
samlade arbetsmarknadspolitiska arsenalen.
I detta syfte kommer arbetsmarknadsstyrelsen
redan under hösten att tillföras ytterligare resurser.
Möjligheten att tidigarelägga nödvändiga
investeringar i bl.a. vägar och järnvägar kommer
att tillvaratas.
Arbetsmarknadspolitiken skapar emellertid inte
varaktigt trygga jobb. Den uppgiften kan bara
klaras genom en politik som ger oss framgångsrika
företag och ekonomisk tillväxt.
Konkurrenspolitiken kommer att skärpas. Såväl
offentlig som enskild maktkoncentration kommer
att motarbetas. Förslag läggs fram om skärpt
konkurrenslag. Etableringsfrihet för butiker införs.
***
Hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv
regionalpolitik. Utvecklingskraften i de mindre
företagen är avgörande också för den regionalt
spridda sysselsättningen, liksom satsningar på
bättre infrastruktur, dvs. moderna järnvägar,
förbättrat vägnät och en utbyggd
högskoleutbildning.
Sänkningen av socialavgifterna kommer att vidgas
till större delar av Norrlands inland och omfatta fler
verksamheter än i dag. I syfte att ge rådrum för att
pröva framtiden för Inlandsbanan kommer trafiken
att fortsätta under nästa år.
Omställningen av jordbruket fullföljs. Syftet är att
Sverige vid inträdet i EG skall ha en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring.
Ett öppet och levande kulturlandskap skall
bevaras. Jordbruket skall användas som en resurs i
miljöarbetet. Det skall producera livsmedel av hög
kvalitet och andra miljövänliga råvaror.
En avstämning av omställningsbesluten sker efter
det att EG har lagt fast principerna för sin
kommande jordbrukspolitik. Denna förbereds av
en särskild kommission. I detta sammanhang
prövas också frågan om arealersättning som en
metod att bevara öppna landskap.
Det enskilda skogsbruket ges bättre möjligheter
genom att skogsvårdsavgiften avskaffas.
***
Grundläggande för den ekonomiska politikens
framgång är att inflation och kostnadsstegringar
pressas ned. En framgångsrik
inflationsbekämpning är en förutsättning för full
sysselsättning.
Nedväxlingen av takten i lönekostnadsökningarna,
som uppnåddes bl.a. som en följd av
Rehnbergskommissionens arbete, måste föras
vidare. Statlig inkomstpolitik och ingripanden i
avtalsrörelserna måste emellertid avvisas.
Arbetsmarknadens parter måste själva finna
formerna för en lönebildning som främjar ökad
produktivitet, bättre konkurrenskraft och ökad
sysselsättning.
***
Regeringen avser att ge välfärdspolitiken en ny
inriktning.
Välfärdspolitiken gynnar alla, men den betyder
allra mest för de ensamma, fattiga och sjuka och för
alla dem som inte själva kan skapa en rimlig
standard och som inte har någon som bryr sig om
dem eller tar ansvar för dem.
Men välfärdspolitiken fungerar inte alltid som den
skall. Bristerna är påtagliga. Köerna måste kortas.
Servicen skall förbättras. Valfriheten måste öka.
Staten måste ha det yttersta ansvaret för att alla
medborgare ges en grundläggande trygghet vid
arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och handikapp.
Dessa insatser måste även i framtiden till den
alldeles övervägande delen finansieras gemensamt.
Däremot finns det ingen anledning att själva
produktionen alltid skall ske i offentlig regi. Att
skilja på offentlig kontroll och finansiering å den
ena sidan och en fri produktion med enskilda,
kooperativa och offentliga producenter å den andra
blir därför den grundläggande principen för
förnyelsen av de olika välfärdssystemen.
Därmed uppmuntras också enskilda initiativ och
alternativ. Det ger större möjligheter särskilt för de
många kvinnor som arbetar inom vård, omsorg och
utbildning. Det är detta som är
valfrihetsrevolutionen i välfärdspolitiken.
*
Att ge bättre förutsättningar för trygga familjer och
för barnens uppväxt och omvårdnad i vårt moderna
samhälle är en av de allra viktigaste uppgifterna för
framtiden. Det är i de små nära gemenskaperna
som de flesta individer finner trygghet och
förankring. Här möter de uppväxande
generationerna kärlek och omtanke och fostras till
ansvarstagande för sina medmänniskor och sin
omvärld.
Familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att
själva välja den vård och fostran av barnen och den
arbetsfördelning som passar dem och barnen bäst.
Det innebär att familjepolitiken skall främja både
valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Den som väljer att förvärvsarbeta skall också ha
ekonomiskt utbyte av detta.
En ny familjepolitik syftar till att ge ökad valfrihet
för småbarnsföräldrar, att ge en möjlighet för mer
tid åt barnen och att i större utsträckning skapa
rättvisa villkor för alla delar av landet.
Om varje barnfamilj får möjlighet att lösa
barnomsorgen på det sätt den själv önskar skapas
större trygghet. Det innebär att det måste finnas
barnomsorg utanför hemmet av god kvalitet för
dem som vill ha det och bättre ekonomiska
möjligheter för dem som så önskar att stanna
hemma när barnen är små.
Omläggningen av familjepolitiken sker i flera steg.
I ett första och omedelbart steg tas existerande
hinder för fri etablering och fritt utnyttjande av
olika former av barnomsorg bort.
Barnomsorgsbidraget följer det val som föräldrarna
träffar. Statsbidrag kommer också att utgå, t.ex. då
förskollärare startar eget och för dagbarnvårdares
egna barn. Genom dessa åtgärder skapas
förutsättningar att snabbare nå målet full
behovstäckning i barnomsorgen.
I ett andra steg införs ett bättre ekonomiskt stöd
som syftar till att öka småbarnsfamiljernas valfrihet
och rättvisan mellan dem. Detta utformas som ett
vårdnadsbidrag, lika för alla barn.
Detta andra steg påbörjas under mandatperioden.
Den statsfinansiella utvecklingen är av avgörande
betydelse för i vilken takt detta stöd sedan byggs ut.
*
Regeringen är starkt medveten om de växande
problemen inom sjukvården och äldreomsorgen.
Att förbättra och förändra vården blir en av dess
viktigaste uppgifter när det gäller välfärdspolitiken.
Svensk sjukvård präglas i många avseenden av en
hög professionalism och av kvalitet. Det beror inte
minst på en kunnig och engagerad personal.
Men ändå fyller den nuvarande organisationen inte
de krav som måste ställas på en fungerande
sjukvård. Köerna är för långa. Sjukvårdens
organisation präglas i alltför hög grad av
centralplanering, tröghet och byråkrati.
Mot den bakgrunden avser regeringen att driva på
för att göra det möjligt för alla att få en egen, fritt
vald husläkare. Fri etableringsrätt för läkare
kommer successivt att införas.
Regeringen kommer att genomföra en större
översyn av sjukvårdens organisation och
finansiering. En ökad samordning mellan sjukvård
och sjukförsäkring kan ge grund för en förnyelse av
sjukvårdens finansieringsformer.
Förutsättningarna att införa en obligatorisk
sjukvårdsförsäkring prövas.
Arbetet med att skapa värdiga villkor för gamla och
sjuka måste nu intensifieras. Det gäller bl.a.
tillskapandet av ålderdomshem och andra trygga
boendealternativ för våra äldre, dagvård och
gruppbostäder för dementa och rätten till ett eget
rum för dem som lever på institution.
Ett viktigt mål är att öka valfriheten för patienter
och äldre. Bättre förutsättningar skapas för att nya
former av vård och omsorg snabbt kan växa upp.
Människor med handikapp och deras anhöriga skall
ges ökade möjligheter till ett gott liv. Regeringen
kommer under 1992 att lägga fram förslag till ett
ökat stöd för de handikappade grundat på förslaget
från handikapputredningen.
*
En central del av välfärdspolitiken är
pensionssystemet. En trygg pensionering är en
rättighet för alla.
Under hösten kommer regeringen att inbjuda
riksdagens partier till samråd om det fortsatta
arbetet med att stärka pensionssystemet. Det är
regeringens avsikt att på grundval av remissvaren
på pensionsberedningens betänkande tillsätta en
parlamentarisk arbetsgrupp för att behandla ATP-
systemets framtid och frågor i anslutning till detta.
Dess arbete bör bedrivas så, att förslag kan
föreläggas riksdagen nästa höst.
Samtidigt bör en bred kartläggning ske av
pensionärernas levnadsvillkor. Den skall ge
underlag för arbetet med att förbättra situationen
för de sämst ställda pensionärerna.
I det sammanhanget utreds möjligheterna med en
höjd grundpension liksom med riktade insatser till
dem som har det sämst ställt. Förslag skall läggas
fram i så god tid att de kan vara i kraft fr.o.m. 1993.
Alkoholmissbruket är vårt största sociala problem.
Regeringen avser att föra en aktiv alkoholpolitik
som syftar till minskad konsumtion och minskade
alkoholskador.
En bred alkoholpolitisk kommission tillsätts för att
utvärdera den hittillsvarande politiken och för att
forma en framtida stragegi, bl.a. i EG-
perspektivet. Kartläggningen av de familjesociala
konsekvenserna, t.ex. barnens situation i
missbrukarfamiljer, bör ingå i uppdraget liksom en
utvärdering av alkoholistvården. Nyttan av
gällande regler bör bedömas och onödigt krångel
undanröjas.
***
Alla har rätt att få leva i en god miljö. Att skydda
och förbättra miljön är en framtidsutmaning i allas
intresse. Den ekonomiska och den tekniska
utvecklingen skapar unikt goda möjligheter för
omställningen till mindre resurskrävande och
miljöbelastande produktions-, energi- och
transportsystem.
Regeringen kommer att ange tydliga miljömål,
ställa bestämda miljökrav och använda effektiva
styrmedel, t.ex. miljöavgifter. Miljölagstiftningen
kommer att skärpas och sammanföras i en
miljöbalk. Inriktningen skall vara att avfall kan
återföras till naturens kretslopp, återvinnas eller
återanvändas.
Regeringen avser att återkommande till riksdagen
redovisa miljösituationen. Särskilda
naturresursräkenskaper tas fram. Redovisningen
av traditionella ekonomiska data kompletteras med
miljövärden.
Förslag utarbetas till etiska och miljömässiga regler
för biotekniken. Regler läggs fast för ansvarsfull
hantering av genteknik beträffande människor,
växter, djur och mikroorganismer.
Det globala hotet från ökande utsläpp av koldioxid
och andra växthusgaser måste mötas genom
internationell samverkan.
FNs roll i miljövårdsarbetet måste stärkas.
Regeringen avser att ta initiativ till en bred
diskussion om internationella miljöregler för
handeln.
Regeringen kommer aktivt att delta i
förberedelserna för och vid genomförandet av FN-
konferensen om miljö och utveckling 1992. Det
europeiska samarbetet får avgörande betydelse för
möjligheten att lösa de svåra miljöproblemen, inte
minst i Central- och Östeuropa. En europeisk
luftvårdsfond bör etableras i detta syfte.
Sverige skall spela en pådrivande roll i det
europeiska miljövårdsarbetet.
Ansvaret för vattenmiljön förenar länderna kring
Östersjön. Regeringen kommer att verka för ett
utbyggt samarbete och ge stöd för att rena
Östersjön.
I förhandlingarna om svenskt medlemskap i EG
skall Sverige utgå från att högsta tillämpade
ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet.
Miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och
vindkraft utvecklas och stimuleras. Hushållning
främjas.
I samband med EG-anpassningen av
energibeskattningen genomförs en övergång till ett
system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning
också på elkraft.
Naturvården ges en central roll i miljöpolitiken.
Den biologiska mångfalden värnas. En hög
ambitionsnivå skall gälla i arbetet med att skydda
värdefull natur, såsom våra urskogar, hagar och
våtmarker. De älvar och älvsträckor som har
undantagits från utbyggnad värnas. Fler värdefulla
vattendrag skyddas i naturresurslagen.
En omfattande modernisering av järnvägen sker
under 1990-talet. Arbetet med att ersätta
fossilbränslen med biobränslen påskyndas. Målet
är att nya fordon skall kunna drivas utan
fossilbränslen. Miljövänliga drivmedel skall gynnas
särskilt.
Miljöpolitiken måste utgå ifrån vad naturen
långsiktigt tål. Vi har inte rätt att föröda för de
generationer som kommer efter oss.
Försiktighetsprincipen måste vara en viktig
ledstjärna.
Miljökonsekvenserna skall redovisas före varje
beslut som ger större miljöpåverkan.
Riksdagen har godkänt avtalet med Danmark om
byggandet av en fast förbindelse över Öresund.
Efter godkännande också i folketinget är nu detta
ett folkrättsligt bindande internationellt avtal.
I enlighet med detta avtal kommer det konkreta
förslaget till utformning av förbindelsen att bli
föremål för en miljöprövning enligt
naturresurslagen, miljöskyddslagen och
vattenlagen. En bred miljökonsekvensbedömning
kommer därmed att ske.
Miljöprövningen skall gälla en fast förbindelses
regionala påverkan och effekter på Östersjön.
Avgörande i denna bedömning är att den s.k.
nollösningen vad gäller vattenströmningen mellan
Östersjön och Kattegatt kan säkerställas.
Respekten för det med Danmark träffade avtalet
kräver att miljöprövningen görs med största
möjliga noggrannhet. I detta sammanhang skall
även andra stater än Sverige och Danmark ha
möjlighet att yttra sig om projektet.
Energipolitiken är av stor betydelse för
möjligheterna till en hållbar ekonomisk tillväxt,
men den styrs också av starka miljöhänsyn.
Den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast.
Omställningen av energisystemet måste, vid sidan
av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av
elkraft. Det är viktigt att Sverige har internationellt
konkurrenskraftiga elpriser.
***
Skol- och utbildningspolitiken inriktas på att stärka
Sverige som en kunskapsnation. Under 1990-talet
skall vi skapa Europas bästa skola.
Alla ges rätt att fritt välja skola. De offentliga
bidragen skall i princip följa eleven.
En av skolans huvuduppgifter är att skapa respekt
för och vidareutveckla demokratins principer om
tolerans, samverkan och likaberättigande. Skolan
skall väcka respekt för sanning och rätt, för
människans egenvärde och för människolivets
okränkbarhet. Den personliga integriteten får inte
kränkas.
Program kommer att utarbeas för att höja
kvaliteten på skolans alla stadier. Språkens
ställning i hela utbildningsväsendet kommer att
förstärkas.
En ny läroplan för grundskolan med en tydlig
kunskapsprofil kommer att utarbetas. Ett nytt
betygssystem, där betygen mäter kunskaper och
har fler steg än i dag, införs snarast.
Förlängningen av de yrkesförberedande linjerna av
gymnasieskolan ligger fast, och kvaliteten på
undervisningen såväl på dessa som på
studieförberedande linjerna förstärks.
Kunskapskraven får inte eftersättas.
Lärarnas möjligheter att få känna engagemang och
stimulans är avgörande för om skolan skall lyckas
med sin viktiga uppgift. En ny lärarutbildning för
grundskolan införs parallellt med den nuvarande.
Den syftar till djupare ämneskunskaper hos
lärarna.
Den högre utbildningen och forskningen måste
uppvärderas. Det är en central del i politiken för att
återupprätta tillväxt- och utvecklingskraften i vårt
samhälle.
Strävan skall vara att skapa mer autonoma
universitet och högskolor. De principiella och
praktiska frågorna vid en omvandling av universitet
och högskolor till fristående stiftelser klarläggs
snabbt.
Antalet platser vid universitet och högskolor ökar
redan i vår. Medel från avvecklingen av
löntagarfonderna används till att förstärka
resurserna för bl.a. forskning vid universitet och
högskolor. Detta gäller även de mindre
högskolorna.
***
Brottsligheten måste bekämpas med kraft. Att
bryta utvecklingen mot allt fler brott är en
avgörande fråga för allas trygghet i samhället.
Regeringen kommer att tillmäta all
brottsbekämpning stor betydelse, men den inriktas
i ökad utsträckning mot vålds- och narkotikabrott.
Narkotikamissbruk kan aldrig accepteras. För att
stoppa missbruket tidigt och kunna sätta in
erforderligt stöd skärps straffskalan vid ringa
narkotikabrott. Arbetet på att bekämpa
narkotikamissbruket på anstalterna tillmäts ökad
vikt.
Den automatiska halvtidsfrigivningen av
fängelsedömda avskaffas. Den ersätts av ett system
med möjlighet till frigivning efter två tredjedelar av
strafftiden.
Antagningen till polishögskolan utökas. Det ger på
sikt möjlighet till bl.a. fler kvarterspoliser och
insatser för att bekämpa gatulangningen.
Alternativa påföljder som samhällstjänst och
kontraktsvård utvecklas ytterligare.
Kriminalvårdens brottsförebyggande och sociala
aspekter tillmäts ökad betydelse.
En ny statlig vårdform för unga brottslingar införs
som ersättning för de s.k. § 12-hemmen.
Brottsoffrens ställning kommer att stärkas. Stödet
till kvinnojourerna förstärks. En
försöksverksamhet med livvakt för hotade kvinnor
förbereds.
Reglerna för rattfylleri ses över med inriktning på
sänkt promillegräns och skärpta straff för grovt
rattfylleri samt på ökad enhetlighet i tillämpningen.
Den enskildes rättssäkerhet stärks.
***
Bostadspolitiken inriktas på att alla skall ha
möjlighet till en bra bostad till ett rimligt pris.
Detta förutsätter en bygg- och bostadsmarknad
med mer av konkurrens och valfrihet. Därmed kan
priser för bl.a. nyproduktionen pressas. Redan i
höst läggs förslag fram om en rad förenklingar i
detta syfte.
Möjligheterna att äga sin bostad förbättras. Förslag
läggs fram som underlättar för de boende att
omvandla den fastighet de bor i till bostadsrätt.
Förslag kommer också att läggas fram om att stärka
de enskilda hyresgästernas ställning.
Det beslutade systemet om så kallade räntelån
genomförs inte. Förslag om detta läggs omedelbart
fram. Särskilda övergångsregler kommer att gälla
under 1992. Förslag läggs fram om ett nytt förenklat
lånesystem att gälla fr.o.m. 1993. Detta medger
bl.a. en väsentlig begränsning av lånebyråkratin.
Problem i boendemiljön, såsom radon och buller,
ägnas ökad uppmärksamhet.
***
Skyddet för äganderätten skall skrivas in i
grundlagen. Regeringen avser att tillsätta en
utredning för att lägga fram förslag om detta.
Ett system med ökat inslag av personval till
riksdagen skulle ge medborgarna bättre
möjligheter att påverka vilka som skall
representera dem. Ett förslag till sådan förändring
av valsystemet tas fram.
Regeringen kommer positivt att pröva åtgärder för
att stärka den lokala demokratin, bl.a.
kommundelningar.
Radio- och TV-monopolet är tekniskt sett
avskaffat. Regeringen avser att föreslå sådana
lagändringar att friheten ökar på radio- och TV-
området. Detta innebär i princip fri etableringsrätt.
Den närmare utformningen bereds i särskild
ordning.
En kartläggning av Svenska kyrkans ekonomiska
läge och rättsliga ställning kommer inom kort att
redovisas. På grundval av denna bör en öppen
dialog med alla berörda parter om kyrkans framtid
inledas.
Stödet till ett fritt och vitalt kulturliv är ett
angeläget åtagande som behövs för att samhället
skall förbli öppet och dynamiskt och för att
människor skall kunna växa och utvecklas.
Kulturarvet skall värnas. Den svenska kulturen får
ökad betydelse när vi under de kommande åren tar
steget in i det europeiska samarbetet. Vår kultur
bör föras ut i det övriga Europa samtidigt som vi
stärker vår egen kulturella identitet.
De frivilliga och ideella organisationernas insatser
inom bl.a. folkrörelser som idrottsrörelsen,
kyrkorna och de fria samfunden spelar en
ovärderlig roll i ett gott samhälle.
***
Den snabba utvecklingen inom den medicinska och
biologiska forskningen reser ständigt nya och svåra
etiska problem. Denna utveckling ställer krav på en
sammanhållen och en etiskt förankrad politik.
Utgångspunkten skall vara den syn på människan
och på människolivets helgd som har sin förankring
i den kristna etiken och i den västerländska
humanismen.
Alla människor har samma värde. Den
grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till
liv. För att främja principen om alla människors lika
värde skall speciellt de svaga människornas och
gruppernas livssituation förbättras.
***
Sverige skall vara ett öppet land präglat av tolerans
och öppenhet. Människor från skilda kulturer och
med skilda livsåskådningar skall här kunna leva
sida vid sida i god samverkan.
Hemspråksundervisningen värnas.
Vi känner tacksamhet för de insatser som gjorts av
människor från andra länder för uppbyggnaden och
utvecklingen av vårt gemensamma Sverige.
Invandrar- och flyktingpolitiken skall föras i en
anda av internationalism och humanitet.
Främlingsfientlighet och tendenser till rasism skall
bekämpas. Ytterligare åtgärder mot diskriminering
av invandrare skall vidtas.
Sverige kommer även i fortsättningen att ha en
reglerad invandring. Men flyktingpolitiken
förändras.
Systemet för flyktingmottagande läggs om i syfte att
motverka långa vistelser i flyktingförläggningar.
Asylsökande ges rätt att ta tillfälliga arbeten.
Rättssäkerheten i flyktingpolitiken förstärks. En ny
praxis vad gäller behandling av ansökningar om
asyl kommer att etableras successivt efter
genomgång land för land och efter samråd med de
nordiska länderna och med EGs medlemsstater.
Därmed sker en återgång till prövning enligt
normala regler.
***
Den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst
för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati i
världens alla delar.
Det nordiska samarbetet måste utvecklas. Inom
ramen för det vidare europeiska samarbetet finns
förutsättningar för att på nytt stärka samhörigheten
och samarbetet mellan de nordiska länderna.
Estland, Lettland och Litauen står oss nära. Vi har
en skyldighet att ge dem hjälp och stöd i deras svåra
omställning. Omfattande hjälpinsatser, bl.a. vad
gäller infrastruktur och miljövård, förbereds.
De europeiska förändringarna kommer att stå i
utrikespolitikens centrum under de kommande
åren. Vi vill utveckla kontakterna inte minst med
de nu framväxande demokratierna i Central- och
Östeuropa och bidraga till det europeiska
samarbetets utveckling.
Vi avser att inrätta ett särskilt anslag för de olika
Europainsatser som kommer att krävas under 1990-
talet. Insatser i Europa skall inte blandas samman
med hjälp i andra delar av världen.
Vi strävar efter att fördjupa kontakterna också med
övriga fria demokratier i Amerika, Afrika, Asien
och Stilla Havs-området. Vi kommer att verka för
en friare världshandel. Sverige skall vara en aktiv
partner i utvecklingsländernas ansträngningar att
bryta sig ur sin fattigdom. Vi stöder arbetet mot
apartheid och för frigörelsen i södra Afrika.
Sverige skall leva upp till sina internationella
åtaganden på biståndsområdet. Enprocentsmålet
ligger fast. De asylkostnader som för närvarande
täcks av biståndsmedel lyfts successivt ut.
Biståndspolitiken läggs om i riktning mot ett
väsentligt starkare stöd för demokrati och
marknadsekonomi. Biståndet till Vietnam minskas
och avvecklas om inte en tydlig demokratisering
sker. Biståndssamarbetet med Kuba avbryts.
Katastrofhjälpen utökas. De enskilda
organisationernas betydelse understryks
ytterligare.
***
Även i ett Europa i stark förändring ställer vår
alliansfria säkerhetspolitik krav på ett starkt
försvar. De senaste åren har medfört att
svårigheterna i försvarspolitiken blivit allt större.
Ett nytt försvarsbeslut måste därför fattas av
riksdagen under våren 1992.
Utgångspunkten för arbetet inför detta är att det
kommer att krävas såväl omfattande strukturella
förändringar som vissa ekonomiska tillskott. Det
skall ge oss ett försvar som i det nya Europa kan ge
vår säkerhetspolitik tillräckligt stöd. JAS-projektet
fullföljs.
***
Fru talman! Det är denna regerings avsikt att föra
en politik för hela vårt land och i hela folkets
intresse. Vi eftersträvar, där så är möjligt, en bred
förankring här i riksdagen.
En konstruktiv opposition kommer att möta en
öppen regering. I avgörande frågor -- t.ex. steget in
i Europa och pensionssystemets trygghet -- är
enighet om färdriktningen särskilt angelägen. Det
är viktigt för vårt fria folkstyres framtid att under
kommande år återskapa respekten för politiken
och för staten. Det sker bäst genom en politik som
ser statsmaktens ansvar lika klart som den ser
statsmaktens gränser.
Alltför ofta har staten och den offentliga makten
betraktats som detsamma som samhället. Men nu
är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige kommer
samhället alltid att vara större än staten.
Vi strävar efter att göra 1990-talet till ett
förändringarnas och ett förnyelsens decennium för
Sverige.
(Applåder)
5 § Kammaren åtskildes kl. 9.49.
Förhandlingarna leddes av talmannen.