Protokoll
1991/92:6
Anmälan om
utsedda statsråd
Anf. 1 TALMANNEN:
Jag får meddela att val av utskott och förvaltningsstyrelse kommer att
företas vid kammarens sammanträde tisdagen den 8 oktober.
Talmannen meddelade att Margareta Israelsson (s) ansökt om föräldrale-
dighet under tiden den 5 oktober-den 29 november.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Yngve Wemersson (s) skulle tjänstgöra som ersät-
tare för Margareta Israelsson.
Vidare meddelade talmannen att Karl-Göran Biörsmark (fp) ansökt om
ledighet för FN-uppdrag under tiden den 12 oktober-den 11 november.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Lola Björkquist (fp) skulle tjänstgöra som ersät-
tare för Karl-Göran Biörsmark.
Anf. 2 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Enligt regeringsformens föreskrift får jag för riksdagen an-
mäla de statsråd som jag utsett att tillsammans med mig ingå i regeringen.
Statsråd och chef för justitiedepartementet är Gun Hcllsvik
Statsråd och chef för utrikesdepartementet är Margaretha af Ugglas
Statsråd och chef för försvarsdepartementet är Anders Björck
Statsråd och chef för socialdepartementet är Bengt Westerberg 1
1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 6
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Statsråd och chef för kommunikationsdepartementet är Mats Odell
Statsråd och chef för finansdepartementet är Anne Wibble
Statsråd och chef för utbildningsdepartementet är Per Unckel
Statsråd och chef för jordbruksdepartementet är Karl Erik Olsson
Statsråd och chef för arbetsmarknadsdepartementet är Börje Hörnlund
Statsråd och chef för bostadsdepartementet är Birgit Friggebo
Statsråd och chef för industridepartementet är Per Westerberg
Statsråd och chef för civildepartementet är Inger Davidson
Statsråd och chef för miljödepartementet är Olof Johansson
Statsråd är:
Reidunn Laurcn
Alf Svensson
Ulf Dinkclspicl
Görel Thurdin
Bo Könberg
Bo Lundgren
Beatrice Ask
Regeringen kommer senare att lägga fram förslag om vissa ändringar i den
departementala organisationen. Detta förutses bl.a. innebära att bostadsde-
partementet upphör, att benämningen på industridepartementet ändras till
näringsdepartementet och att miljödepartementet blir ett miljö- och resurs-
departement. Riksdagen kommer att på föreskrivet sätt underrättas om
dessa förändringar.
Anf. 3 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman, ledamöter av Sveriges riksdag! Moderata samlingspartiet,
folkpartiet liberalerna, centerpartiet och kristdemokratiska samhällspartiet
har enats om att gemensamt bilda regering för att förändra och för att förnya
Sverige.
Det är våra partiers gemensamma avsikt att genomföra en kraftfull för-
nyelse av Sverige i enlighet med väljarnas i val uttryckta vilja.
Vår politik utformas med siktet inställt på 1990-talet i dess helhet. Vi kan
inte omedelbart genomföra allt som vi anser önskvärt och riktigt. Men vi
lovar att sätta in all vår gemensamma kraft för att under 1990-talet genom-
föra den förnyelse av Sverige och den förnyelse av svensk politik som krävs.
***
Fyra stora uppgifter kommer att dominera regeringens arbete under
denna mandatperiod.
Den första uppgiften är att fullt ut föra Sverige in i det europeiska samar-
betet genom förhandlingarna om medlemskap i den Europeiska gemenska-
pen.
Den andra är att bryta den ekonomiska stagnationen och att återupprätta
Svcige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande eko-
nomi.
Den tredje är att förbättra vår välfärd och sociala omsorg genom den val-
frihetsrevolution i välfärdspolitiken som vi kommer att inleda och genom
särskilda insatser för de sämst ställda.
Den fjärde uppgiften är att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot
ett samhälle med frisk luft och rent vatten, med levande sjöar och skogar.
***
Regeringen kommer med all kraft att verka för att Sverige snarast möjligt
blir fullvärdig medlem av den Europeiska gemenskapen.
Steget in i det europeiska samarbetets kärna är ett steg av historisk bety-
delse för Sverige. Det kommer att påverka snart sagt varje del av vårt sam-
hälle under det årtionde som nu ligger framför oss.
Europa är statt i stark förändring. Historien accelererar, och det är vår
skyldighet att ta till vara de nya möjligheter som utvecklingen skapar.
De första efterkrigsdecenniernas integrationsarbete i Västeuropa syftade
till att säkra freden i ett Europa som sargats av två världskrig. Integrationen
har utvecklats till ett alltmer framgångsrikt och fördjupat samarbete för att
säkra frihet, demokrati och ekonomiska framsteg i allt större delar av
Europa.
Sammanbrottet för de socialistiska diktaturerna och planekonomierna i
Central- och Östeuropa innebär en historisk möjlighet att etablera en euro-
peisk frihets- och samarbetsordning som säkrar fred och utveckling under
generationer framöver.
I detta arbete är den Europeiska gemenskapen den självskrivna kärnan.
Men också arbetet inom Europarådet och inom ramen för den europeiska
säkerhets- och samarbetskonferensen spelar här en viktig roll.
Det föreligger en bred enighet i riksdagen om den strävan efter medlem-
skap som kom till uttryck i Sverigens ansökan till den Europeiska gemenska-
pen. Regeringen avser att under de kommande åren bygga vidare på denna
breda enighet. Vi söker ett så brett samförstånd som möjligt kring Sveriges
politik i denna fråga.
Den svenska ansökan om medlemskap är ett uttryck för att vi delar Ge-
menskapens långsiktiga mål, så som dessa har formulerats i Romfördraget
och Enhetsakten, och att vi tillsammans med de andra medlemsstaterna vill
arbeta för dessas förverkligande.
Ansökan om medlemskap grundas dessutom på insikten att Sverige vid
inträdet i Gemenskapen måste ge sin anslutning till alla delar av samarbetet,
godta de förändringar som kan följa av de nu pågående regeringskonferen-
serna och förklara sig berett att aktivt medverka i Gemenskapens vidare ut-
veckling i riktning mot de politiska mål som uppställdes i Romfördraget.
Den svenska utrikes- och säkerhetspolitikens utformning förändras i ett
Europa som förändras. Den europeiska identiteten i vår utrikespolitik får
ökad betydelse. Den nya politiska situationen skapar nya möjligheter för
deltagande också i utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra
europeiska stater.
Men alltjämt innebär de strategiska realiteterna i det nordeuropeiska och
nordatlantiska området att den svenska säkerhetspolitiska huvudlinjen, som
sammanfattats i uttrycket ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”,
bibehåller sin grundläggande betydelse.
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Regeringen avser att omedelbart intensifiera förberedelserna för förhand-
lingarna om medlemskap i den Europeiska gemenskapen. Den kommer
samtidigt att studera och lägga fram förslag om de förändringar på olika sam-
hällsområden som då blir viktiga.
Förändringar i grundlagen kommer att vara nödvändiga. Frågan om dessa
bereds nu i en parlamentarisk kommitté. Denna ges vidgad sammansättning.
Dess förslag kommer att ligga till grund för förslag till riksdagen.
I detta sammanhang prövas också frågan om den närmare utformningen
av och tidpunkten för en folkomröstning. Denna kommer att vara avgörande
för det slutgiltiga godkännandet av det avtal om medlemskap som rege-
ringen avser att träffa med den Europeiska gemenskapens medlemsstater.
Med siktet inställt på medlemskap fr.o.m. 1995 bör denna folkomröstning
äga rum senast i samband med det allmänna valet i september 1994.
* * ♦
Den andra stora uppgiften för regeringen blir att bryta den ekonomiska
stagnationen och att lägga grunden för cn ny period av tillväxt, företagande
och utveckling i Sverige.
I det nya Europa som nu växer fram får inte vårt land vara en nation som
halkar efter. Vi vill att Sverige och Norden skall vara ett kraftfält i den kom-
mande europeiska utvecklingen.
Efter en lång period av en mycket snabb välstånds- och välfärdsutveckling
har problemen i den svenska ekonomin nu blivit allt tydligare. Utvccklings-
och tillväxtkraftcn har försvagats.
Försöken att vända utvecklingen har tyvärr misslyckats. I början av 1990-
talct kännetecknas vår ekonomiska utveckling av cn snabb utslagning av ar-
betsplatser och företag, starkt sjunkande investeringar i näringslivet, en
minskande produktion av varor och tjänster och försämrade statsfinanser.
Det är av avgörande betydelse för Sveriges framtid att denna utveckling
kan brytas.
Kan inte tillväxtkriscn hävas kommer 1990-talet att präglas av en allt
högre arbetslöshet i förening med allt större svårigheter att finansiera också
angelägna offentliga åtaganden.
Det centrala målet för regeringens ekonomiska politik blir därmed att
återvinna utvecklings- och tillväxtkraftcn i den svenska ekonomin.
I cn tid av snabba och omfattande förändringar av de teknologiska och
internationella förutsättningarna för vår ekonomiska utveckling ställer vi
upp som mål att för vårt land återerövra den ledande ställning bland de ut-
vecklade länderna som vi cn gång hade.
Det innebär att Sverige mot mitten av 1990-talet måste komma upp i en
varaktig ekonomisk tillväxt på minst samma nivå som i jämförbara euro-
peiska länder. Detta bör vara tillväxtpolitikens riktmärke.
En klar och entydig omläggning av kursen i den ekonomiska politiken är
därför nödvändig. Avgörande är en ny syn på enskilt ägande, enskilt företa-
gande och enskilt sparande. Det är de enskilda initiativen, det fria företagan-
det och det spridda personliga ägandet och sparandet som kan lägga grunden
för en ny utvecklingskraft.
Avrcglcringar, en omfattande spridning av ägandet i i dag statliga företag,
utbyggnad av eftersatt infrastruktur och ökade satsningar på utbildning och
forskning skapar tillsammans förutsättningar för nya investeringar och en ut-
veckling som bryter den industriella nedgången.
Av största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet blir
att små- och nyföretagandet får en renässans. Det är i dessa företag som de
nya möjligheterna och de nya jobben finns. Det är nyföretagandet som
måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.
Regeringen kommer redan under denna höst att lägga fram en rad förslag
som tillsammans innebär en ny start för små- och nyföretagandet.
Löntagarfonderna avvecklas. Detta besked är signalen om en avgörande
förändring av synen på företagande och ägande i Sverige.
Skatterna på småföretagen kommer att sänkas. Förmögenhetsskatten på
arbetande kapital avskaffas redan fr.o.m. detta år. På några års sikt avskaffas
hela förmögenhetsskatten. Arvsbeskattningen lindras. Omsättningsskatten
på aktier avskaffas. De sociala avgifterna på individuella vinstandelar i före-
tag tas bort. Den allmänna löneavgiften slopas. Nya skattestimulanser för
teknik- och innovationsföretag tas skyndsamt fram liksom förslag om lindrad
kapitalbeskattning i övrigt. Regelverket för de mindre företagen förenklas.
Det utländska intresset för investeringar i Sverige stimuleras genom att
förvärvslagstiftningen för företag, aktier och fastigheter i huvudsak avskaf-
fas.
Skattepolitiken inriktas på en successiv sänkning av det totala skatte-
trycket. Detta arbete inleds omedelbart. Sänkningen av skattetrycket skall
ske på ett sådant sätt att vår ekonomis utvecklings- och konkurrenskraft
stärks.
Den genomförda sänkningen av den statliga inkomstbeskattningen ligger
fast.
Ett nytt skatteutjämningssystem för kommunerna tas fram skyndsamt.
Det skall träda i kraft 1993. I samband därmed avskaffas den särskilda skat-
teutjämningsavgiften. Det kommunala skattetrycket får inte höjas.
Skatten på livsmedel, turism, hotell- och restaurangtjänster samt inrikes
persontransporter sänks från årsskiftet till 18%. Kombinationen av sänk-
ningarna av den s.k. turistmomsen, momsen på inrikes persontrafik och
sänkningen av löneskatterna i större delen av Norrlands inland som kommer
att föreslås ger nya möjligheter för turismen i exempelvis den svenska fjäll-
världen.
Den ekonomiska integrationen i Europa ställer nya krav också på vår
skattepolitik. På en rad områden kommer sänkningar av skatter att bli nöd-
vändiga.
Regeringen kommer att i ett sammanhang redovisa riktlinjer för det fram-
tida arbetet med Europaanpassning av skatterna.
Det gäller bl.a. mervärdeskatten. Inför den svenska EG-anslutningcn
måste en betydande sänkning av den allmänna momssatsen ske.
Även andra indirekta skatter, såsom energibeskattningen och kilometer-
skatten, måste justeras. En generell sänkning av kapitalbeskattningen kom-
mer att vara nödvändig. Sverige kan inte ha skatter som leder till att företag
och sparande söker sig till andra länder.
Starka krav ställs därmed på återhållsamhet med offentliga utgifter. Det
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
kommer att vara nödvändigt med omfattande besparingar under de kom-
mande åren. Regeringen avser att i budgetpropositionen 1992 lägga fram
riktlinjer för och förslag till minskade statsutgifter på 10-15 miljarder kro-
nor.
Regeringens fortsatta prövning av de offentliga utgifterna kommer att
utgå från en strategi som innebär att utgifterna skall minska som andel av
landets samlade produktion. Därmed skapas utrymme för att inom ramen
för en stram finanspolitik sänka skattetrycket och därmed återvinna utveck-
lingskraften i ekonomin.
Det stora och snabbt stigande underskottet i statsfinanserna kan bara vän-
das genom en politik som åter skapar förutsättningar för tillväxt.
Mot bakgrund av de krav som ställs av den fasta valutapolitiken och av vår
strävan att Sverige skall komma med i det framväxande europeiska ekono-
miska och monetära samarbetet måste de offentliga finanserna på sikt
bringas i balans. Normen att staten inte skall nettolåna i utländsk valuta lig-
ger fast.
Arbetslösheten ökar nu snabbt. Vi står inför den allvarligaste arbeslös-
hetskrisen under efterkrigstiden.
Detta ställer krav på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den skall lindra ar-
betslöshetens sociala konsekvenser, men den skall också skapa en bättre be-
redskap för den uppgång i sysselsättningen som kommer. Regeringen avser
att utnyttja varje del i den samlade arbetsmarknadspolitiska arsenalen.
I detta syfte kommer arbetsmarknadsstyrelsen redan under hösten att till-
föras ytterligare resurser. Möjligheten att tidigarelägga nödvändiga investe-
ringar i bl.a. vägar och järnvägar kommer att tillvaratas.
Arbetsmarknadspolitiken skapar emellertid inte varaktigt trygga jobb.
Den uppgiften kan bara klaras genom en politik som ger oss framgångsrika
företag och ekonomisk tillväxt.
Konkurrenspolitiken kommer att skärpas. Såväl offentlig som enskild
maktkoncentration kommer att motarbetas. Förslag läggs fram om skärpt
konkurrenslag. Etableringsfrihet för butiker införs.
*
Hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv regionalpolitik. Utveck-
lingskraften i de mindre företagen är avgörande också för den regionalt
spridda sysselsättningen, liksom satsningar på bättre infrastruktur, dvs. mo-
derna järnvägar, förbättrat vägnät och en utbyggd högskoleutbildning.
Sänkningen av socialavgifterna kommer att vidgas till större delar av Norr-
lands inland och omfatta fler verksamheter än i dag. I syfte att ge rådrum för
att pröva framtiden för inlandsbanan kommer trafiken att fortsätta under
nästa år.
Omställningen av jordbruket fullföljs. Syftet är att Sverige vid inträdet i
EG skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring.
Ett öppet och levande kulturlandskap skall bevaras. Jordbruket skall an-
vändas som en resurs i miljöarbetet. Det skall producera livsmedel av hög
kvalitet och andra miljövänliga råvaror.
En avstämning av omställningsbesluten sker efter det att EG har lagt fast
principerna för sin kommande jordbrukspolitik. Denna förbereds av en sär-
skild kommission. I detta sammanhang prövas också frågan om arealersätt-
ning som en metod att bevara öppna landskap.
Det enskilda skogsbruket ges bättre möjligheter genom att skogsvårdsav-
giften avskaffas.
*
Grundläggande för den ekonomiska politikens framgång är att inflation och
kostnadsstegringar pressas ned. En framgångsrik inflationsbekämpning är
en förutsättning för full sysselsättning.
Nedväxlingen av takten i lönekostnadsökningarna, som uppnåddes bl.a.
som en följd av Rehnbergskommissionens arbete, måste föras vidare. Statlig
inkomstpolitik och ingripanden i avtalsrörelserna måste emellertid avvisas.
Arbetsmarknadens parter måste själva finna formerna för en lönebildning
som främjar ökad produktivitet, bättre konkurrenskraft och ökad sysselsätt-
ning.
* * *
Regeringen avser att ge välfärdspolitiken en ny inriktning.
Välfärdspolitiken gynnar alla, men den betyder allra mest för de en-
samma, fattiga och sjuka och för alla dem som inte själva kan skapa en rimlig
standard och som inte har någon som bryr sig om dem eller tar ansvar för
dem.
Men välfärdspolitiken fungerar inte alltid som den skall. Bristerna är på-
tagliga. Köerna måste kortas. Servicen skall förbättras. Valfriheten måste
öka.
Staten måste ha det yttersta ansvaret för att alla medborgare ges en grund-
läggande trygghet vid arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och handikapp.
Dessa insatser måste även i framtiden till den alldeles övervägande delen fi-
nansieras gemensamt.
Däremot finns det ingen anledning att själva produktionen alltid skall ske
i offentlig regi. Att skilja på offentlig kontroll och finansiering å den ena si-
dan och en fri produktion med enskilda, kooperativa och offentliga produ-
center å den andra blir därför den grundläggande principen för förnyelsen
av de olika välfärdssystemen.
Därmed uppmuntras också enskilda initiativ och alternativ. Det ger större
möjligheter särskilt för de många kvinnor som arbetar inom vård, omsorg
och utbildning. Det är detta som är valfrihetsrevolutionen i välfärdspoliti-
ken.
*
Att ge bättre förutsättningar för trygga familjer och för barnens uppväxt
och omvårdnad i vårt moderna samhälle är en av de allra viktigaste uppgif-
terna för framtiden. Det är i de små nära gemenskaperna som de flesta indi-
vider finner trygghet och förankring. Här möter de uppväxande generatio-
nerna kärlek och omtanke och fostras till ansvarstagande för sina medmänni-
skor och sin omvärld.
Familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att själva välja den vård
och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
bäst. Det innebär att familjepolitiken skall främja både valfrihet och jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män. Den som väljer att förvärvsarbeta skall
också ha ekonomiskt utbyte av detta.
En ny familjepolitik syftar till att ge ökad valfrihet för småbarnsföräldrar,
att ge en möjlighet för mer tid åt barnen och att i större utsträckning skapa
rättvisa villkor för alla delar av landet.
Om varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt den
själv önskar skapas större trygghet. Det innebär att det måste finnas barn-
omsorg utanför hemmet av god kvalitet för dem som vill ha det och bättre
ekonomiska möjligheter för dem som så önskar att stanna hemma när bar-
nen är små.
Omläggningen av familjepolitiken sker i flera steg.
I ett första och omedelbart steg tas existerande hinder för fri etablering
och fritt utnyttjande av olika former av barnomsorg bort. Barnomsorgsbi-
draget följer det val som föräldrarna träffar. Statsbidrag kommer också att
utgå, t.ex. då förskollärare startar eget och för dagbarnvårdares egna barn.
Genom dessa åtgärder skapas förutsättningar att snabbare nå målet full be-
hovstäckning i barnomsorgen.
I ett andra steg införs ett bättre ekonomiskt stöd som syftar till att öka
småbarnsfamiljernas valfrihet och rättvisan mellan dem. Detta utformas
som ett vårdnadsbidrag, lika för alla barn.
Detta andra steg påbörjas under mandatperioden. Den statsfinansiella ut-
vecklingen är av avgörande betydelse för i vilken takt detta stöd sedan byggs
ut.
Regeringen är starkt medveten om de växande problemen inom sjukvår-
den och äldreomsorgen. Att förbättra och förändra vården blir en av dess
viktigaste uppgifter när det gäller välfärdspolitiken.
Svensk sjukvård präglas i många avseenden av en hög professionalism och
av kvalitet. Det beror inte minst på en kunnig och engagerad personal.
Men ändå fyller den nuvarande organisationen inte de krav som måste
ställas på en fungerande sjukvård. Köerna är för långa. Sjukvårdens organi-
sation präglas i alltför hög grad av centralplanering, tröghet och byråkrati.
Mot den bakgrunden avser regeringen att driva på för att göra det möjligt
för alla att få en egen, fritt vald husläkare. Fri etableringsrätt för läkare kom-
mer successivt att införas.
Regeringen kommer att genomföra en större översyn av sjukvårdens orga-
nisation och finansiering. En ökad samordning mellan sjukvård och sjukför-
säkring kan ge grund för en förnyelse av sjukvårdens finansieringsformer.
Förutsättningarna att införa en obligatorisk sjukvårdsförsäkring prövas.
Arbetet med att skapa värdiga villkor för gamla och sjuka måste nu inten-
sifieras. Det gäller bl.a. tillskapandet av ålderdomshem och andra trygga
boendealternativ för våra äldre, dagvård och gruppbostäder för dementa och
rätten till ett eget rum för dem som lever på institution.
Ett viktigt mål är att öka valfriheten för patienter och äldre. Bättre förut-
sättningar skapas för att nya former av vård och omsorg snabbt kan växa
upp.
Människor med handikapp och deras anhöriga skall ges ökade möjligheter
till ett gott liv. Regeringen kommer under 1992 att lägga fram förslag till ett
ökat stöd för de handikappade grundat på förslaget från handikapputred-
ningen.
*
En central del av välfärdspolitiken är pensionssystemet. En trygg pensio-
nering är en rättighet för alla.
Under hösten kommer regeringen att inbjuda riksdagens partier till sam-
råd om det fortsatta arbetet med att stärka pensionssystemet. Det är rege-
ringens avsikt att på grundval av remissvaren på pensionsberedningens be-
tänkande tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att behandla ATP-
systemets framtid och frågor i anslutning till detta. Dess arbete bör bedrivas
så, att förslag kan föreläggas riksdagen nästa höst.
Samtidigt bör en bred kartläggning ske av pensionärernas levnadsvillkor.
Den skall ge underlag för arbetet med att förbättra situationen för de sämst
ställda pensionärerna.
I det sammanhanget utreds möjligheterna med en höjd grundpension lik-
som med riktade insatser till dem som har det sämst ställt. Förslag skall läg-
gas fram i så god tid att de kan vara i kraft fr.o.m. 1993.
Alkoholmissbruket är vårt största sociala problem. Regeringen avser att
föra en aktiv alkoholpolitik som syftar till minskad konsumtion och mins-
kade alkoholskador.
En bred alkoholpolitisk kommission tillsätts för att utvärdera den hittills-
varande politiken och för att forma en framtida stragegi, bl.a. i EG-perspek-
tivet. Kartläggningen av de familjesociala konsekvenserna, t.ex. barnens si-
tuation i missbrukarfamiljer, bör ingå i uppdraget liksom en utvärdering av
alkoholistvården. Nyttan av gällande regler bör bedömas och onödigt
krångel undanröjas.
***
Alla har rätt att få leva i en god miljö. Att skydda och förbättra miljön
är en framtidsutmaning i allas intresse. Den ekonomiska och den tekniska
utvecklingen skapar unikt goda möjligheter för omställningen till mindre re-
surskrävande och miljöbelastande produktions-, energi- och transportsys-
tem.
Regeringen kommer att ange tydliga miljömål, ställa bestämda miljökrav
och använda effektiva styrmedel, t.ex. miljöavgifter. Miljölagstiftningen
kommer att skärpas och sammanföras i en miljöbalk. Inriktningen skall vara
att avfall kan återföras till naturens kretslopp, återvinnas eller återanvändas.
Regeringen avser att återkommande till riksdagen redovisa miljösituatio-
nen. Särskilda naturresursräkenskaper tas fram. Redovisningen av traditio-
nella ekonomiska data kompletteras med miljövärden.
Förslag utarbetas till etiska och miljömässiga regler för biotekniken. Reg-
ler läggs fast för ansvarsfull hantering av genteknik beträffande människor,
växter, djur och mikroorganismer.
Det globala hotet från ökande utsläpp av koldioxid och andra växthusga-
ser måste mötas genom internationell samverkan.
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
FNs roll i miljövårdsarbetet måste stärkas. Regeringen avser att ta initiativ
till en bred diskussion om internationella miljöregler för handeln.
Regeringen kommer aktivt att delta i förberedelserna för och vid genom-
förandet av FN-konferensen om miljö och utveckling 1992. Det europeiska
samarbetet får avgörande betydelse för möjligheten att lösa de svåra miljö-
problemen, inte minst i Central- och Östeuropa. En europeisk luftvårdsfond
bör etableras i detta syfte.
Sverige skall spela en pådrivande roll i det europeiska miljövårdsarbetet.
Ansvaret för vattenmiljön förenar länderna kring Östersjön. Regeringen
kommer att verka för ett utbyggt samarbete och ge stöd för att rena Öster-
sjön.
I förhandlingarna om svenskt medlemskap i EG skall Sverige utgå från att
högsta tillämpade ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet.
Miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas och
stimuleras. Hushållning främjas.
I samband med EG-anpassningen av energibeskattningen genomförs en
övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning också på el-
kraft.
Naturvården ges en central roll i miljöpolitiken. Den biologiska mångfal-
den värnas. En hög ambitionsnivå skall gälla i arbetet med att skydda värde-
full natur, såsom våra urskogar, hagar och våtmarker. De älvar och älv-
sträckor som har undantagits från utbyggnad värnas. Fler värdefulla vatten-
drag skyddas i naturresurslagen.
En omfattande modernisering av järnvägen sker under 1990-talet. Arbe-
tet med att ersätta fossilbränslen med biobränslen påskyndas. Målet är att
nya fordon skall kunna drivas utan fossilbränslen. Miljövänliga drivmedel
skall gynnas särskilt.
Miljöpolitiken måste utgå ifrån vad naturen långsiktigt tål. Vi har inte rätt
att föröda för de generationer som kommer efter oss. Försiktighetsprincipen
måste vara en viktig ledstjärna.
Miljökonsekvenserna skall redovisas före varje beslut som ger större mil-
jöpåverkan.
Riksdagen har godkänt avtalet med Danmark om byggandet av en fast för-
bindelse över Öresund. Efter godkännande också i folketinget är nu detta
ett folkrättsligt bindande internationellt avtal.
I enlighet med detta avtal kommer det konkreta förslaget till utformning
av förbindelsen att bli föremål för en miljöprövning enligt naturresurslagen,
miljöskyddslagen och vattenlagen. En bred miljökonsekvensbedömning
kommer därmed att ske.
Miljöprövningen skall gälla en fast förbindelses regionala påverkan och
effekter på Östersjön. Avgörande i denna bedömning är att den s.k. nollös-
ningen vad gäller vattenströmningen mellan Östersjön och Kattegatt kan sä-
kerställas.
Respekten för det med Danmark träffade avtalet kräver att miljöpröv-
ningen görs med största möjliga noggrannhet. I detta sammanhang skall
även andra stater än Sverige och Danmark ha möjlighet att yttra sig om pro-
jektet.
10
Energipolitiken är av stor betydelse för möjligheterna till en hållbar eko-
nomisk tillväxt, men den styrs också av starka miljöhänsyn.
Den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast. Omställningen av energi-
systemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet
av elkraft. Det är viktigt att Sverige har internationellt konkurrenskraftiga
elpriser.
* * *
Skol- och utbildningspolitiken inriktas på att stärka Sverige som en kun-
skapsnation. Under 1990-talet skall vi skapa Europas bästa skola.
Alla ges rätt att fritt välja skola. De offentliga bidragen skall i princip följa
eleven.
En av skolans huvuduppgifter är att skapa respekt för och vidareutveckla
demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande. Skolan
skall väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde och för
människolivets okränkbarhet. Den personliga integriteten får inte kränkas.
Program kommer att utarbetas för att höja kvaliteten på skolans alla sta-
dier. Språkens ställning i hela utbildningsväsendet kommer att förstärkas.
En ny läroplan för grundskolan med en tydlig kunskapsprofil kommer att
utarbetas. Ett nytt betygssystem, där betygen mäter kunskaper och har fler
steg än i dag, införs snarast.
Förlängningen av de yrkesförberedande linjerna av gymnasieskolan ligger
fast, och kvaliteten på undervisningen såväl på dessa som på de studieförbe-
redande linjerna förstärks. Kunskapskraven får inte eftersättas.
Lärarnas möjligheter att få känna engagemang och stimulans är avgö-
rande för om skolan skall lyckas med sin viktiga uppgift. En ny lärarutbild-
ning för grundskolan införs parallellt med den nuvarande. Den syftar till dju-
pare ämneskunskaper hos lärarna.
Den högre utbildningen och forskningen måste uppvärderas. Det är en
central del i politiken för att återupprätta tillväxt- och utvecklingskraften i
vårt samhälle.
Strävan skall vara att skapa mer autonoma universitet och högskolor. De
principiella och praktiska frågorna vid en omvandling av universitet och hög-
skolor till fristående stiftelser klarläggs snabbt.
Antalet platser vid universitet och högskolor ökar redan i vår. Medel från
avvecklingen av löntagarfonderna används till att förstärka resurserna för
bl.a. forskning vid universitet och högskolor. Detta gäller även de mindre
högskolorna.
* * *
Brottsligheten måste bekämpas med kraft. Att bryta utvecklingen mot allt
fler brott är en avgörande fråga för allas trygghet i samhället. Regeringen
kommer att tillmäta all brottsbekämpning stor betydelse, men den inriktas
i ökad utsträckning mot vålds- och narkotikabrott. Narkotikamissbruk kan
aldrig accepteras. För att stoppa missbruket tidigt och kunna sätta in erfor-
derligt stöd skärps straffskalan vid ringa narkotikabrott. Arbetet på att be-
kämpa narkotikamissbruket på anstalterna tillmäts ökad vikt.
Den automatiska halvtidsfrigivningen av fängelsedömda avskaffas. Den
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
11
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
12
ersätts av ett system med möjlighet till frigivning efter två tredjedelar av
strafftiden.
Antagningen till polishögskolan utökas. Det ger på sikt möjlighet till bl.a.
fler kvarterspoliser och insatser för att bekämpa gatulangningen.
Alternativa påföljder som samhällstjänst och kontraktsvård utvecklas yt-
terligare. Kriminalvårdens brottsförebyggande och sociala aspekter tillmäts
ökad betydelse.
En ny statlig vårdform för unga brottslingar införs som ersättning för de
s.k. §12-hemmen. Brottsoffrens ställning kommer att stärkas. Stödet till
kvinnojourerna förstärks. En försöksverksamhet med livvakt för hotade
kvinnor förbereds.
Reglerna för rattfylleri ses över med inriktning på sänkt promillegräns och
skärpta straff för grovt rattfylleri samt på ökad enhetlighet i tillämpningen.
Den enskildes rättssäkerhet stärks.
***
Bostadspolitiken inriktas på att alla skall ha möjlighet till en bra bostad
till ett rimligt pris.
Detta förutsätter en bygg- och bostadsmarknad med mer av konkurrens
och valfrihet. Därmed kan priser för bl.a. nyproduktionen pressas. Redan i
höst läggs förslag fram om en rad förenklingar i detta syfte.
Möjligheterna att äga sin bostad förbättras. Förslag läggs fram som under-
lättar för de boende att omvandla den fastighet de bor i till bostadsrätt. För-
slag kommer också att läggas fram om att stärka de enskilda hyresgästernas
ställning.
Det beslutade systemet om s.k. räntelån genomförs inte. Förslag om detta
läggs omedelbart fram. Särskilda övergångsregler kommer att gälla under
1992. Förslag läggs fram om ett nytt förenklat lånesystem att gälla fr.o.m.
1993. Detta medger bl.a. en väsentlig begränsning av lånebyråkratin.
Problem i boendemiljön, såsom radon och buller, ägnas ökad uppmärk-
samhet.
* * *
Skyddet för äganderätten skall skrivas in i grundlagen. Regeringen avser
att tillsätta en utredning för att lägga fram förslag om detta.
Ett system med ökat inslag av personval till riksdagen skulle ge medbor-
garna bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem. Ett
förslag till sådan förändring av valsystemet tas fram.
Regeringen kommer positivt att pröva åtgärder för att stärka den lokala
demokratin, bl.a. kommundelningar.
Radio- och TV-monopolet är tekniskt sett avskaffat. Regeringen avser att
föreslå sådana lagändringar att friheten ökar på radio- och TV-området.
Detta innebär i princip fri etableringsrätt. Den närmare utformningen be-
reds i särskild ordning.
En kartläggning av svenska kyrkans ekonomiska läge och rättsliga ställ-
ning kommer inom kort att redovisas. På grundval av denna bör en öppen
dialog med alla berörda parter om kyrkans framtid inledas.
Stödet till ett fritt och vitalt kulturliv är ett angeläget åtagande som behövs
för att samhället skall förbli öppet och dynamiskt och för att människor skall
kunna växa och utvecklas.
Kulturarvet skall värnas. Den svenska kulturen får ökad betydelse när vi
under de kommande åren tar steget in i det europeiska samarbetet. Vår kul-
tur bör föras ut i det övriga Europa samtidigt som vi stärker vår egen kultu-
rella identitet.
De frivilliga och ideella organisationernas insatser inom bl.a. folkrörelser
som idrottsrörelsen, kyrkorna och de fria samfunden spelar en ovärderlig
roll i ett gott samhälle.
***
Den snabba utvecklingen inom den medicinska och biologiska forsk-
ningen reser ständigt nya och svåra etiska problem. Denna utveckling ställer
krav på en sammanhållen och en etiskt förankrad politik.
Utgångspunkten skall vara den syn på människan och på människolivets
helgd som har sin förankring i den kristna etiken och i den västerländska
humanismen.
Alla människor har samma värde. Den grundläggande mänskliga rättighe-
ten är rätten till liv. För att främja principen om alla människors lika värde
skall speciellt de svaga människornas och gruppernas livssituation förbätt-
ras.
* * *
Sverige skall vara ett öppet land präglat av tolerans och öppenhet. Männi-
skor från skilda kulturer och med skilda livsåskådningar skall här kunna leva
sida vid sida i god samverkan. Hemspråksundervisningen värnas.
Vi känner tacksamhet för de insatser som gjorts av människor från andra
länder för uppbyggnaden och utvecklingen av vårt gemensamma Sverige.
Invandrar- och flyktingpolitiken skall föras i en anda av internationalism
och humanitet. Främlingsfientlighet och tendenser till rasism skall bekäm-
pas. Ytterligare åtgärder mot diskriminering av invandrare skall vidtas.
Sverige kommer även i fortsättningen att ha en reglerad invandring. Men
flyktingpolitiken förändras.
Systemet för flyktingmottagande läggs om i syfte att motverka långa vistel-
ser i flyktingförläggningar. Asylsökande ges rätt att ta tillfälliga arbeten.
Rättssäkerheten i flyktingpolitiken förstärks. En ny praxis vad gäller be-
handling av ansökningar om asyl kommer att etableras successivt efter ge-
nomgång land för land och efter samråd med de nordiska länderna och med
EGs medlemsstater. Därmed sker en återgång till prövning enligt normala
regler.
* * *
Den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst för mänskliga rättighe-
ter, frihet och demokrati i världens alla delar.
Det nordiska samarbetet måste utvecklas. Inom ramen för det vidare
europeiska samarbetet finns förutsättningar för att på nytt stärka samhörig-
heten och samarbetet mellan de nordiska länderna.
Estland, Lettland och Litauen står oss nära. Vi har en skyldighet att ge
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
13
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Regeringsförklaring
dem hjälp och stöd i deras svåra omställning. Omfattande hjälpinsatser, bl.a.
vad gäller infrastruktur och miljövård, förbereds.
De europeiska förändringarna kommer att stå i utrikespolitikens centrum
under de kommande åren. Vi vill utveckla kontakterna inte minst med de nu
framväxande demokratierna i Central- och Östeuropa och bidraga till det
europeiska samarbetets utveckling.
Vi avser att inrätta ett särskilt anslag för de olika Europainsatser som kom-
mer att krävas under 1990-talet. Insatser i Europa skall inte blandas samman
med hjälp i andra delar av världen.
Vi strävar efter att fördjupa kontakterna också med övriga fria demokra-
tier i Amerika, Afrika, Asien och Stilla Havs-området. Vi kommer att verka
för en friare världshandel. Sverige skall vara en aktiv partner i utvecklings-
ländernas ansträngningar att bryta sig ur sin fattigdom. Vi stöder arbetet mot
apartheid och för frigörelsen i södra Afrika.
Sverige skall leva upp till sina internationella åtaganden på biståndsområ-
det. Enprocentsmålet ligger fast. De asylkostnader som för närvarande täcks
av biståndsmedel lyfts successivt ut.
Biståndspolitiken läggs om i riktning mot ett väsentligt starkare stöd för
demokrati och marknadsekonomi. Biståndet till Vietnam minskas och av-
vecklas om inte en tydlig demokratisering sker. Biståndssamarbetet med
Cuba avbryts.
Katastrofhjälpen utökas. De enskilda organisationernas betydelse under-
stryks ytterligare.
***
Även i ett Europa i stark förändring ställer vår alliansfria säkerhetspolitik
krav på ett starkt försvar. De senaste åren har medfört att svårigheterna i
försvarspolitiken blivit allt större. Ett nytt försvarsbeslut måste därför fattas
av riksdagen under våren 1992.
Utgångspunkten för arbetet inför detta är att det kommer att krävas såväl
omfattande strukturella förändringar som vissa ekonomiska tillskott. Det
skall ge oss ett försvar som i det nya Europa kan ge vår säkerhetspolitik till-
räckligt stöd. JAS-projektet fullföljs.
* * *
Fru talman! Det är denna regerings avsikt att föra en politik för hela vårt
land och i hela folkets intresse. Vi eftersträvar, där så är möjligt, en bred
förankring här i riksdagen.
En konstruktiv opposition kommer att möta en öppen regering. I avgö-
rande frågor - t.ex. steget in i Europa och pensionssystemets trygghet - är
enighet om färdriktningen särskilt angelägen. Det är viktigt för vårt fria folk-
styres framtid att under kommande år återskapa respekten för politiken och
för staten. Det sker bäst genom en politik som ser statsmaktens ansvar lika
klart som den ser statsmaktens gränser.
Alltför ofta har staten och den offentliga makten betraktats som det-
samma som samhället. Men nu är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige
kommer samhället alltid att vara större än staten.
14
Vi strävar efter att göra 1990-talet till ett förändringarnas och ett förnyel-
sens decennium för Sverige.
(Applåder)
5§ Kammaren åtskildes kl. 9.49.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Karlsson
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
15
Prot. 1991/92:6
4 oktober 1991
Fredagen den 4 oktober
1 § Meddelande om val.................................. 1
Talmannen
2§ Ledigheter......................................... 1
3 § Anmälan om utsedda statsråd........................... 1
Statsminister Carl Bildt (m)
4§ Regeringsförklaring.................................. 2
Statsminister Carl Bildt (m)
16
gotab 40029, Stockholm 1991