Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 december 1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
Propositionen innehåller förslag till ändringar i uppbördslagens be-
stämmelser om skatteavdrag och överföring av skatt vid internationella
förhållanden. Ändringarna föranleds av att Sverige med de nordiska
länderna träffat ett nytt avtal om handräckning i skatteärenden och i
anslutning till detta en ny överenskommelse om uppbörd och överföring
av skatt.
De nya reglerna i uppbördslagen innebär bl.a. att riksskatteverket i
visst fall övertar skattemyndighetens rätt att besluta att skatteavdrag får
underlåtas om avdrag för den preliminära skatten görs i en främmande
stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av
att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna.
Det föreslås också en ökad möjlighet att överföra preliminär skatt till
en främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om
uppbörd och överföring av skatt. Dessutom föreslås att varken ö-sk-
atteränta eller restitutionsränta skall betalas i de fall skatt skall överföras
från Sverige till en främmande stat.
I propositionen föreslås slutligen att i Sverige inbetald skatt på inkomst
som förvärvats i en främmande stat och som kan antas bli överförd dit
får innehållas i avvaktan på en framställning från den främmande staten
om överföring av skatten.
De nya reglerna är avsedda att tillämpas fr.o.m. den 1 april 1992.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 82
Prop. 1991/92:82
Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom., 44 a §, 68 § 4 mom., 69 § 2
mom., 69 a § och 99 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Förslagen lydelse
27 §
2 mom.2 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1) debiterad preliminär B-skatt;
2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid
mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit
att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav festställts till
betalning;
3) annan än under 1) och 2)
avsedd preliminär skatt, som av
den skattskyldige erlagts; samt
4) överskjutande ingående mer-
värdeskatt.
3) annan än under 1 och 2
avsedd preliminär skatt, som av
den skattskyldige erlagts;
4) överskjutande ingående mer-
värdeskatt; samt
5) skatt som överförts från stat
med vilken Sverige ingått överens-
kommelse om uppbörd och överfö-
ring av skatt.
skall skattskyldig också gottskrivas
Vid debitering av slutlig skatt
särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under
beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller
stadigvarande vistats här.
44 a §
Utför en arbetstagare, som har
hemvist här i riket, arbete i en
främmande stat med vilken Sverige
har ingått överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt
tas ut i mer än en av staterna, eller
utför en arbetstagare, som har
hemvist i en sådan stat, arbete här
i riket, får skattemyndigheten
enligt de närmare föreskrifter som
meddelas av regeringen eller myn-
dighet som regeringen bestämmer
Utför en arbetstagare, som har
hemvist här i riket, arbete i en
främmande stat med vilken Sverige
har ingått överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt
tas ut i mer än en av staterna, eller
utför en arbetstagare, som har
hemvist i en sådan stat, arbete här
i riket, får skattemyndigheten,
utom i fall som avses i andra styck-
et, besluta att skatteavdrag enligt
denna lag får underlåtas, om av-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:82
besluta att skatteavdrag enligt
denna lag får underlåtas, om av-
drag för preliminär skatt på grund
av arbetet görs i den främmande
staten.
drag för preliminär skatt på grund
av arbetet görs i den främmande
staten.
Råder det tvist om i vilken stat
den preliminära skatten skall tas ut
och träffar riksskatteverket över-
enskommelse med behörig myn-
dighet i den främmande staten om
var detta skall ske, får riksskat-
teverket besluta att skatteavdrag
enligt denna lag får underlåtas, om
avdrag för preliminär skatt på
grund av arbetet görs i den främ-
mande staten.
68 §
4 mom. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få
tillbaka erlagt skattebelopp eller ränta enligt 49 § 4 mom. eller som är
berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom., inte betalt honom påförd skatt
eller ränta inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå endast vad som
överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som belöper på detta.
Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av det obetalda beloppet
och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan skattemyn-
dighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.
Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig,
vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt,
överskjutande ingående mervärdeskatt eller ränta enligt 49 § 4 mom.
eller 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, enligt beslut om
debitering för det år vartill den preliminära skatten eller överskjutande
ingående mervärdeskatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt 1
mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog
antagas, att sådan skatt kommer att påföras genom beslut om debitering,
får den preliminära skatten, överskjutande ingående mervärdeskatten eller
räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.
Kan det med fog antas att skatt
som belöper på inkomst förvärvad
i en främmande stat och som har
betalats här i landet skall överföras
till den främmande staten med stöd
av 69 a §, får skatten och ränta
som belöper på skatten innehållas
i avvaktan på framställning från
denna stat om överföring av skat-
ten.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:82
69 §
2 mom. På skatt, kvarskatteavgift och respitränta, som återbetalas
enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har
innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta (re-
stitutionsränta'). Restitutionsränta utgår för visst kalenderår efter en
räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som
gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som
infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fettas
tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms
till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fell avrundas
uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.
Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,
att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts
som preliminär skatt, och på belopp, som avser överskjutande ingående
mervärdeskatt, från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från
utgången av den månad, då det har betalts;
att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har
förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda up-
pbördsmånad;
att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast
viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda
beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt
att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.
Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta
inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet
hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att
återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i
denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på res-
titutionsränta.
Om restitutionsränta i särskilda
fall föreskrivs i 49 § 4 mom.
fjärde stycket, 69 a § tredje stycket
och 75 a § fjärde stycket.
Om restitutionsränta i särskilda
fell föreskrivs i 49 § 4 mom.
fjärde stycket och 75 a § fjärde
stycket.
Har ett beslut enligt 44 a §
meddelats, får skattemyndigheten
enligt de närmare föreskrifter som
meddelas av regeringen eller myn-
dighet som regeringen bestämmer
besluta att preliminär skatt, som på
grund av arbetet har innehållits
dessförinnan enligt denna lag, skall
överföras till den främmande staten
för att gottskrivas arbetstagaren
där.
69 a §
Skattemyndigheten får besluta att
preliminär skatt, som har betalats
i Sverige för inkomst som skall
beskattas i främmande stat med
vilken Sverige ingått överenskom-
melse om uppbörd och överföring
av skatt, skall överföras till den
främmande staten för att gottskri-
vas arbetstagaren där.
Har viss inkomst eller förmögenhet beskattats såväl här i riket som i
en stat med vilken Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbes-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:82
På skatt som överförs enligt
andra stycket skall ö-skatteränta
inte betalas.
kattning, får för beskattningsåret inbetald skatt överföras till den
främmande staten för att gottskrivas den skattskyldige där, i den mån
den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatt
som belöper på inkomsten eller förmögenheten eller genom att inkomsten
eller förmögenheten undantas från beskattning. En sådan överföring får
dock göras bara till den del som den inbetalda skatten inte behövs för
betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
På skatt som överförs enligt
andra stycket skall restitutionsränta
utgå till den skattskyldige. I fråga
om ränteberäkningen gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i
69 § 2 mom.
Fordran på skatt som skall överföras får inte överlåtas.
Beslut om överföring enligt andra stycket meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
2 mom. Har riksskatteverket
beslutat om revision eller förelägg-
ande av vite får talan ej föras mot
beslutet. Talan får ej heller föras
mot beslut enligt 49 § 2 a mom.
eller 55 § 2 mom. tredje stycket.
99 §
2 mom. Har riksskatteverket
beslutat om revision eller förelägg-
ande av vite får talan inte föras
mot beslutet. Talan får inte heller
föras mot beslut enligt 44 a §
andra stycket, 49 § 2 a mom. eller
55 § 2 mom. tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1992.
'Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2Senaste lydelse 1991:593.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B. Westerbeig,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerbeig, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Den 7 december 1989 ingick de nordiska länderna ett nytt avtal om
handräckning i skatteärenden. Avtalet ersätter ett äldre avtal från den 9
november 1972. Det nya avtalet skall gälla som lag här i landet (prop.
1989/90:98, SkU28, rskr. 175, SFS 1990:226). Avtalet skall enligt
förordningen (1991:171) om avtal mellan de nordiska länderna om hand-
räckning i skatteärenden tillämpas på ärenden som från annan avtals-
slutande stat kommer in till riksskatteverket (RSV) efter den 8 maj 1991.
I anslutning till det äldre avtalet träffades två särskilda överenskom-
melser. Den ena, överenskommelse om handräckning i skatteärenden,
gällde i huvudsak definitioner av begrepp som användes i avtalet. Den
andra, överenskommmelse om uppbörd av skatt och överföring av skatt,
den s.k. uppbördsöverenskommelsen, rörde såsom framgår av namnet
uppbördsfrågor.
Aven i anslutning till det nya handräckningsavtalet har träffats två
särskilda överenskommelser rörande samma typ av frågor som de äldre
överenskommelserna. De nya överenskommelserna framgår av bilagorna
1 och 2 till förordningen (1991:1232) om handräckning i skatteärenden
mellan de nordiska länderna. De nya överenskommelserna gäller fr.o.m.
den 15 september 1991.
I samband med att förhandlingarna om den första nordiska överens-
kommelsen om uppbörd av skatt pågick kompletterades uppbördslagen
(1953:272), UBL, med vissa bestämmelser om uppbörd och överföring
av skatt med anledning av internationella överenskommelser (prop.
1981/82:73, SkU21, rskr. 121, SFS 1981:1317). Bestämmelserna fördes
in i en ny 44 a § i UBL. De syftade bl.a. till att skapa de förutsättningar
i lag som krävdes för att bestämmelserna i den planerade överenskom-
melsen om uppbörd av skatt skulle kunna tillämpas i Sverige.
Bakgrunden till bestämmelserna är följande. Dubbelbeskattningsavtalen Prop. 1991/92:82
reglerar vilken stat som har beskattningsrätt till olika inkomster. Normalt
behövs därför inte några särskilda regler om rätten att göra skatteavdrag
för betalning av preliminär skatt eftersom man i fråga om sådan skatt har
att följa de interna reglerna kompletterade med bestämmelserna i
dubbelbeskattningsavtalen. Vid preliminärbeskattningen kan dock problem
uppstå. Det beror på att man ibland inte kan avgöra vilken av staterna
som har beskattningsrätt i det enskilda fallet förrän beskattningsåret gått
till ända.
Bestämmelserna i 44 a § UBL infördes innan någon överenskommelse
om uppbörd av skatt hade träffats med de övriga nordiska staterna och
utformades med hänsyn till vad som då kunde bedömas motsvara ett
praktiskt behov inom ramen för en kommande överenskommelse.
Bestämmelserna gavs en generell utformning med tanke på att bereda väg
för de ytterligare internationella överenskommelser på dessa områden
som Sverige kunde komma att träffa i framtiden. Sverige har emellertid
ännu inte träffat någon sådan överenskommelse med andra stater än de
nordiska staterna.
De nya bestämmelserna i 44 a § UBL blev emellertid på vissa punkter
inskränkande i förhållande till de två senare, enligt artikel 20 i avtalet,
träffade uppbördsöverenskommelsema. Bestämmelserna i UBL fick
därför ändras varvid reglerna om överföring av skatt flyttades från 44 a
§ till en ny 69 a § i UBL (prop. 1983/84:58, SkU 18, rskr. 100, SFS
1983:977).
Även den nya uppbördsöverenskommelsen medför att bestämmelserna
om uppbörd och överföring av skatt vid internationella förhållanden i 44
a och 69 a §§ UBL behöver ändras i vissa avseenden. Jag avser nu att
lägga fram ett sådant förslag.
Regeringen beslutade den 28 november 1991 att inhämta lagrådets
yttrande över det lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med
anledning av vad jag nu redogjort för. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.
Dubbelbeskattningsavtalen reglerar vilken stat som har beskattningsrätt
till olika inkomster. Avtalen syftar bl.a. till att förhindra att en och
samma inkomst eller förmögenhet blir beskattad både i Sverige och i ett
annat land. På uppbördsområdet finns kompletterande regler för
dubbelbeskattningssituationer dels i den interna svenska lagstiftningen,
dels i de redovisade överenskommelserna som Sverige träffat med de
nordiska staterna.
Den äldre uppbördsöverenskommelsen ingicks mot bakgrund av att
vissa problem uppkommit vid beskattningen av andra företag än norska
och deras anställda, som i samband med prospekteringen och utvinningen
av Nordsjöoljan hade uppdrag i Norge inom byggnads- och entreprenad-
området. Såväl företagen som de anställda utsattes nämligen för skatte-
och avgiftskrav från både hemviststaten och Norge på grund av staternas Prop. 1991/92:82
olika tolkning av vissa bestämmelser i de aktuella dubbelbeskattnings-
avtalen.
En grundregel i överenskommelsen var att preliminär skatt skall
innehållas bara i en stat. Om det senare visade sig att den andra staten
hade beskattningsrätt skulle skattebeloppet kunna överföras till denna stat.
Avsikten med de anknytande reglerna i UBL är först och främst att göra
det möjligt att underlåta skatteavdrag på viss inkomst när skatteavdrag på
inkomsten görs i ett annat land. Reglerna skall också göra det möjligt
att föra över skatt, som har betalats i Sverige, till ett annat land om
skatten borde ha betalats i det landet.
Bestämmelserna om skatteavdrag vid internationella förhållanden finns
i 44 a § UBL. Dessa innebär att skattemyndigheten under vissa villkor
kan besluta att skatteavdrag får underlåtas. Beslutet kan gälla antingen en
arbetstagare med hemvist i Sverige som utför arbete i annan stat eller en
arbetstagare med hemvist i utlandet som utför arbete här i landet. Som
villkor gäller dels att Sverige och den andra staten har ingått överens-
kommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av
staterna, dels att skatteavdrag på grund av arbetet görs i den främmande
staten.
Bestämmelserna om överföring av skatt med anledning av internatio-
nella överenskommelser finns i 69 a § UBL. Enligt paragrafens första
stycke ges skattemyndigheten rätt att besluta att skatt, som har innehållits
genom skatteavdrag innan skattemyndigheten med stöd av 44 a § beslutat
att skatteavdrag inte skall göras, skall överföras till den främmande staten
för att gottskrivas arbetstagaren där. RSV ges också, enligt bestämmelser
i andra stycket, rätt att besluta om överföring av annan inbetald skatt
oberoende av om den betalats som preliminär, kvarstående eller
tillkommande skatt. En förutsättning för att överföring skall få ske i det
fall att skatten inte innehållits på grund av ett visst arbete är dock, att
viss inkomst eller förmögenhet har beskattats både i Sverige och i den
stat till vilken skatten skall överföras och att Sverige ingått ett dubbelbe-
skattningsavtal med den staten. För överföring förutsätts vidare att den
i Sverige för beskattningsåret inbetalda skatten sätts ned genom avräkning
av utländsk skatt eller undantagande från beskattning i enlighet med
dubbelbeskattningsavtalets bestämmelser. Eftersom en överföring skall få
ske bara i den mån avräkningen eller undantagandet medför ett överskott
sedan den svenska skatten betalats, föreskrivs slutligen att överföring får
ske bara till den del som den betalda skatten inte behövs för att täcka
svensk skatt för beskattningsåret.
En bestämmelse om att restitutionsränta skall beräknas på ett överfört
belopp finns i 69 a § tredje stycket.
I fjärde stycket finns ett förbud mot att överlåta fordran på skatt som
skall överföras. Detta innebär samtidigt ett förbud mot att sådan fordran
utmäts eftersom ett förbud mot överlåtelse enligt 5 kap. 5 § första stycket
utsökningsbalken även innebär ett utmätningsförbud.
UBLs bestämmelser om avräkning har en sådan utformning att dessa
inte har behövt undantas genom någon uttrycklig bestämmelse i 69 a §.
En fordran på belopp som skall överföras får sålunda varken överlåtas, Prop. 1991/92:82
utmätas eller tas i anspråk enligt UBLs bestämmelser om avräkning.
I femte stycket ges till sist föreskrifter om vilken myndighet som får
fetta beslut om överföring i samband med nedsättning av svensk skatt.
Ett sådant beslut skall meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen har förordnat att handlägga dubbelbeskattningsärenden eller
ärenden om handräckning. Enligt 51 a § uppbördsförordningen (1967:
626) ankommer det på RSV att meddela beslut om överföring av skatt.
Uppbörd av skatt
Mitt förslag: RSV ges rätt att besluta att skatteavdrag får underlåtas
i Sverige i de fall verket i ett tvistigt ärende har kommit överens
med behörig myndighet i en främmande stat om att den preliminära
skatten skall betalas i den staten.
RSVs beslut om skatteavdrag skall inte kunna överklagas.
Skälen för mitt förslag: Enligt artikel 6 i den nya överenskommelsen
om uppbörd och överföring av skatt mellan de nordiska länderna skall
tvist om uttagande av preliminär skatt lösas genom ömsesidig överens-
kommelse mellan de behöriga myndigheterna i de berörda staterna.
Detsamma gällde enligt den gamla uppbördsöverenskommelsen. Med
behörig myndighet avses för Sveriges vidkommande enligt artikel 4 i
handräckningsavtalet finansdepartementet eller sådan myndighet åt vilken
uppdragi ts att i finansdepartementets ställe handha frågor enligt detta
avtal. Ett sådant uppdrag har lämnats till RSV.
Om en skattemyndighet i Sverige vägrar att godta ett beslut av en
skattemyndighet i t.ex. Norge om att skatteavdrag skall göras där skall
tvisten, enligt vad som sagts nyss, lösas genom en ömsesidig överens-
kommelse mellan RSV och behörig myndighet i Norge. Kommer
myndigheterna då överens om att skatten skall betalas i Norge medför
den nuvarande bestämmelsen i 44 a § UBL att skattemyndigheten bör
besluta att skatteavdrag får underlåtas här i landet.
Jag anser att man bör överlåta åt RSV att meddela beslut om
skatteavdrag i de fell verket har träffat en överenskommelse om var
skatten skall betalas. Det förfarandet är mer rationellt än det nuvarande.
Bestämmelserna om RSVs beslutanderätt i den nu aktuella frågan bör tas
in i 44 a § UBL.
En skattemyndighets beslut om bl.a. verkställande av skatteavdrag får
enligt gällande ordning överklagas hos länsrätten (96 § UBL). Mot
länsrättens beslut får talan inte föras (102 § UBL). Talan kan dock inte
föras mot en överenskommelse som RSV har träffat med behörig
myndighet i annan stat om var skatten skall betalas. Mot denna bakgrund
bör RSVs beslut om skatteavdrag inte kunna överklagas. Jag föreslår att
en bestämmelse om detta tas in i 99 § 2 mom. UBL. Prop. 1991/92:82
Frågan om skatteavdrag skall göras eller inte är en sådan fråga som
enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall regleras genom lag. Regeringen
får dock enligt bestämmelserna i 8 kap. 13 § regeringsformen genom
förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag.
Denna rätt att meddela närmare föreskrifter angående när skatteavdrag
får underlåtas kan sålunda med hänsyn till regeringsformen inte gälla
annat än verkställighetsföreskrifter. Regeringen har med stöd av 106 §
UBL genom 67 § uppbördsförordningen gett RSV rätt att meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av bl.a. UBL.
Enligt min mening är bestämmelserna i 106 § UBL och 67 §
uppbördsförordningen tillräckliga. Jag föreslår därför att nuvarande
bemyndigande i 44 a § UBL för regeringen eller myndighet som reger-
ingen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om när skatteavdrag
får underlåtas skall slopas.
Överföring av skatt m.m.
Mitt förslag: Skattemyndigheten ges en generell möjlighet att
besluta att inbetalad preliminär skatt skall överföras till en främm-
ande stat när den preliminära skatten hänför sig till inkomst som
skall beskattas i den främmande staten.
O-skatteränta och restitutionsränta skall inte betalas vid överför-
ing av skatt.
Skälen för mitt förslag: Regler om överföring av skatt finns i 69 a §
UBL. I första stycket finns bestämmelser om överföring av skatt på
preliminärskattestadiet. Där föreskrivs att skattemyndigheten får besluta
att preliminär skatt som har innehållits på grund av visst arbete får
överföras till en främmande stat för att gottskrivas där. Sådan överföring
får dock ske endast när skattemyndigheten enligt 44 a § UBL har beslutat
att skatteavdrag får underlåtas och gäller endast i fråga om preliminär
skatt som har innehållits före beslutet.
I konsekvens med vad jag har föreslagit i fråga om RSVs rätt att
besluta om skatteavdrag enligt 44 a § UBL bör bestämmelsen om
skattemyndighetens rätt att besluta om överföring av skatten givetvis gälla
också när verket har meddelat ett beslut om att skatteavdrag får
underlåtas. Det finns dessutom skäl att tillåta överföring av preliminär
skatt även i vissa situationer när beslut enligt 44 a § inte har meddelats.
Det gäller t.ex. när arbetet i den andra staten har upphört. Möjligheten
att överföra skatt bör därför inte knytas an till beslut enligt 44 a § utan
gälla generellt när preliminär skatt betalats i Sverige för inkomst som
förvärvats i utlandet och som skall beskattas där. Jag föreslår att en
bestämmelse om detta tas in i 69 a § första stycket UBL.
Vid överföring av skatt enligt bestämmelserna i 69 a § andra stycket
10
UBL skall restitutionsränta betalas till den skattskyldige. I förarbetena till Prop. 1991/92:82
denna bestämmelse (prop. 1983/84:58, s. 33) anfördes bl.a. följande.
Förfarandet med överföring innebär inte någon tillämpning av UBL:s
bestämmelser om restitution. Överföringen skall ses som ett särskilt
uppbördstekniskt institut uteslutande för att möjliggöra en reglering
enligt avtal med främmande stat. Fordran på ett belopp som skall
överföras bör sålunda inte kunna tas i anspråk genom avräkning
enligt UBL:s bestämmelser (68 §) eller genom utmätning. Den
skattskyldige bör inte heller kunna förhindra en överföring genom att
överlåta fordran på ett belopp som skall överföras. Det framstår dock
som skäligt att den skattskyldige tillgodoräknas ränta på ett överfört
belopp enligt bestämmelserna om restitutionsränta.
Enligt artikel 13 i den nya överenskommelsen om uppbörd och
överföring av skatt är den anmodade staten inte skyldig att erlägga ränta
på skattebelopp som överförs enligt artiklarna 8-11. Den ansökande
staten får inte heller kräva ränta på sådant skattebelopp från den
skattskyldige.
Reglerna om restitutionsränta vid överföring av skatt medför att den
skattskyldige får ett räntebelopp utbetalat till sig i samband med att
skatten överförs till den främmande staten. Restitutionsräntan kan
nämligen inte överföras. Däremot drabbas han inte av något motsvarande
krav på ränta från den främmande staten. Den skattskyldige får alltså en
ränteförmån till följd av att skatten har betalats i fel land. Sker överför-
ingen av skatten lång tid efter det att den har betalats in kan räntan uppgå
till ett avsevärt belopp. Det kan till och med inträffa att räntebeloppet är
större än det överförda beloppet. Den skattskyldige kan alltså göra en
vinst genom att betala in skatten i fel land. Detta kan naturligtvis
medföra att han inte medverkar till att skatten redan från böljan betalas
i rätt land.
Jag anser att det inte är rimligt att restitutionsränta betalas vid
överföring av skatt. Detsamma gäller ö-skatteränta. Den skattskyldige
har ju i praktiken inte betalat för mycket preliminär skatt utan endast
betalat den i fel land. Dessutom får den ansökande staten inte kräva ränta
på överfört belopp. Jag föreslår därför att reglerna om ö-skatteränta och
restitutionsränta vid överföring av skatt nu slopas.
Skatt som överförs till Sverige från en främmande stat med vilken
överenskommelse har träffats om uppbörd och överföring av skatt
gottskrivs enligt praxis den skattskyldige vid debiteringen av den slutliga
skatten i Sverige. En uttrycklig bestämmelse om detta bör tas in i UBL,
lämpligen i 27 § 2 mom.
11
Innehållande av skatt
Prop. 1991/92:82
Mitt förslag: Skatt inbetald i Sverige som belöper på inkomst
förvärvad i en främmande stat skall, om det kan antas att skatten
skall överföras till den främmande staten, kunna innehållas i
avvaktan på att den främmande staten framställer krav på överföring
av skatten.
Skälen för mitt förslag: Har preliminär skatt betalats för samma inkomst
i flera avtalsslutande stater, skall, enligt artikel 12 i den nya överens-
kommelsen om uppbörd och överföring av skatt, den stat som inte skall
kräva skatt återbetala skatten.
Vid tillämpningen av den äldre uppbördsöverenskommelsen har det
visat sig finnas ett behov av att kunna innehålla för mycket inbetald skatt
i ett land i avvaktan på en framställning från en främmande stat om
överföring av skatten. Frågan har numera reglerats i överenskommelsen
om uppbörd och överföring av skatt.
I artikel 12 föreskrivs att om det uppkommer en fråga om återbetalning
av skatt skall återbetalningen, om annan stat har anmält anspråk på
skatten, anstå i avvaktan på att en framställning om överföring av skatten
görs. En sådan framställning skall ha kommit in till behörig myndighet
i Sverige senast den 1 september året efter inkomståret.
Om återbetalning skall ske i en stat av för mycket betald skatt på
inkomst förvärvad i en annan stat skall den staten, om den inte har
framställt krav på överföring av skatt, underrättas om återbetalningen.
Har krav på överföring av skatt inte mottagits inom 30 dagar efter det
sådan underrättelse avsänts får återbetalningen ske.
De sist redovisade reglerna skall tillämpas även i de fall den
skattskyldige själv begär återbetalning av skatt.
Reglerna i den nya uppbördsöverenskommelsen strider mot nuvarande
regler i UBL. Enligt bestämmelserna i 68 § första stycket UBL har
nämligen den som betalat preliminär skatt som överstiger motsvarande
slutliga skatt rätt att få tillbaka vad han har betalat för mycket. Detsamma
gäller i fråga om den som av annan anledning betalat för mycket skatt.
När det är fråga om överskjutande preliminär skatt skall återbetalning
ske med återbetalningskort som fogas vid skattsedeln på slutlig skatt om
inte RSV har föreskrivit annat (45 § uppbördsförordningen). Slut-
skattesedeln skall tillställas den skattskyldige senast den 15 december
under taxeringsåret (35 § första stycket UBL).
Ar det fråga om återbetalning av annan skatt än överskjutande skatt
finns det inte någon särskild tidsgräns inom vilken återbetalningen skall
ske. Enligt praxis sker dock återbetalningen så snart som möjligt.
I den svenska lagstiftningen finns inte någon bestämmelse som ger
skattemyndigheten rätt att innehålla skattebelopp i avvaktan på att en
främmande stat gör en framställning om överföring av skatt.
Jag anser att det även i detta fell måste göras en justering i UBL för
att bestämmelserna i den nya uppbördsöverenskommelsen skall kunna
12
tillämpas i Sverige. Jag föreslår därför en bestämmelse som gör det Prop. 1991/92:82
möjligt att innehålla skatt som belöper på inkomst förvärvad i en
främmande stat, och som kan antas komma att bli överförd dit, i
avvaktan på en framställning från den främmande staten om överföring
av skatten. Bestämmelsen föreslås ingå i ett nytt tredje stycke i 68 § 4
mom. UBL.
I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).
Förslaget har granskats av lagrådet.
Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)
27 § 2 mom.
I en ny punkt 5 i första stycket lagfästs det förfärande som redan i dag
tillämpas när skatt överförts från en främmande stat, dvs. att skatten
gottskrivs den skattskyldige vid debiteringen av den slutliga skatten.
44 a §
Nuvarande delegationsbestämmelse i första stycket har slopats eftersom
de ytterligare föreskrifter som RSV har rätt att meddela kan meddelas
med stöd av bestämmelserna i 106 § UBL och 67 § uppbördsförordning-
en. I stycket har också gjorts en redaktionell ändring på grund av att det
lagts till ett andra stycke.
I andra stycket, som är nytt, har tagits in en bestämmelse som ger
RSV möjlighet att besluta att skatteavdrag inte skall göras om verket i
en tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut har kommit
överens med behörig myndighet i den främmande staten att skatten skall
tas ut där.
68 § 4 mom.
I tredje stycket, som är nytt, anges att skattemyndigheten får innehålla
skatt som belöper på en inkomst som förvärvats i utlandet och ränta på
sådan skatt i avvaktan på att den utländska staten gör en framställning om
överföring av skatten. En sådan framställning skall enligt överenskomm-
elsen om uppbörd och överföring av skatt ske senast den 1 september
året efter inkomståret när det gäller preliminär skatt och senast 30 dagar
efter det att den andra staten har underrättats om återbetalningen när det
gäller slutlig skatt. Skatt och ränta får innehållas endast om det med fog
kan antas att skatten skall överföras till den främmande staten enligt
69 a §.
13
Prop. 1991/92:82
69 § 2 mom.
I fjärde stycket har gjorts en följdändring till att bestämmelsen om
restitutionsränta i nuvarande 69 a § tredje stycket har slopats.
69 a §
Nuvarande bestämmmelser om överföring av skatt i första stycket har
getts en vidare omfattning. Nu skall generellt gälla att preliminär skatt
som betalats i Sverige för inkomst som förvärvats i utlandet och som
skall beskattas där får överföras till den främmande staten. Det enda
villkoret är att Sverige träffat överenskommelse med den främmande
staten om uppbörd och överföring av skatt.
Bestämmelsen om restitutionsränta i tredje stycket har slopats. Där har
i stället tagits in en bestämmelse om att inte heller ö-skatteränta skall
betalas på belopp som överförs till den främmande staten.
99 § 2 mom.
I momentet har tagits in en bestämmelse om att talan inte heller får föras
mot RSVs beslut om skatteavdrag enligt 44 a § andra stycket.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som före-
draganden lagt fram.
14
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-12-03
Prop. 1991/92:82
Bilaga
Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 1991 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lag-
rådets yttrande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:
272).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
15
Propositionens huvudsakliga innehåll............ 1
Propositionens lagförslag................... 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 12 december 1991 .................... 6
1 Överföring av skatt till främmande stat......... 6
1.1 Inledning........................ 6
1.2 Nuvarande bestämmelser .............. 7
1.3 Överväganden och förslag.............. 9
2 Upprättat lagförslag .................... 13
3 Författningskommentarer................. 13
4 Hemställan.......................... 14
5 Beslut............................. 14
Bilaga Lagrådets yttrande.................. 15
Prop. 1991/92:82
gotab 40413, Stockholm 1991
16