Prop.
1991/92:71
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Westerberg
I propositionen föreslås att förvärvslagstiftningen för företag och aktier samt
för fastigheter som är avsedda för näringsverksamhet avskaffas i huvudsak.
1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 71
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Vad som i 22 § den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt skall dock fortfa-
rande gälla.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.1
dels att 2 kap. och 3 kap. 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1, 2, 5 och 8 §§ samt 3 kap. 3§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1§
Kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. får inte utan
tillstånd (förvärvstillstånd) för varje
särskilt fall förvärva fast egendom
här i landet.
Den som skulle ha varit kontroll-
subjekt enligt lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag
m.m., om denna hade gällt även efter
utgången av år 1991, får inte utan
tillstånd (förvärvstillstånd) för varje
särskilt fall förvärva fast egendom
här i landet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt och
bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt,
i stället avse inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.
Förvärvstillstånd behövs inte
1. för förvärv genom bodelning,
arv eller testamente,
2. för förvärv genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen
(1975:1385),
3. för förvärv genom inrop på exe-
kutiv auktion,
4. om förvärvaren är gift med en
svensk medborgare,
5. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om för-
värvaren eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är över-
låtarens avkomling, allt under förut-
sättning att överlåtaren inte är skyl-
dig att avyttra egendomen enligt 3
kap. 1§ eller enligt 6§ lagen
(1975:1132) omförvärv av hyresfas-
tighet m.m. eller 16 § jordförvärvsla-
gen (1979:230).
2§2
Förvärvstillstånd behövs inte
1. för förvärv genom bodelning,
arv eller testamente,
2. för förvärv genom fusion enligt
14 kap. 8 § aktiebolagslagen
(1975:1385),
3. för förvärv genom inrop på exe-
kutiv auktion,
4. om förvärvaren är gift med en
svensk medborgare,
5. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om för-
värvaren eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är över-
låtarens avkomling, allt under förut-
sättning att överlåtaren inte är skyl-
dig att avyttra egendomen enligt 3
kap. 1§ eller enligt 16 § jordför-
värvslagen (1979:230),
1 Senaste lydelse av
2 kap. 1§ 1991:48
2 kap. 5 § 1991:48
3 kap. 5§ 1991:48.
2 Senaste lydelse 1985:944.
Nuvarande lydelse
Frågan om förvärvstillstånd får
inte prövas förrän förvärvet har
skett, om det är fråga om köp, byte
eller gåva av fast egendom som är
taxerad som hyreshusenhet eller som
lantbruksenhet.
Tillstånd att förvärva fast egen-
dom på offentlig auktion enligt 3
kap. 3§ eller enligt 7§ lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. eller 17 § jordförvärvsla-
gen (1979:230) lämnas före auktio-
nen.
Föreslagen lydelse
6. för förvärv av egendom som är
taxerad som hyreshusenhet eller in-
dustrienhet.
Frågan om förvärvstillstånd får
inte prövas förrän förvärvet har
skett, om det är fråga om köp, byte
eller gåva av fast egendom som är
taxerad som lantbruksenhet.
Tillstånd att förvärva fast egen-
dom på offentlig auktion enligt 3
kap. 3§ eller enligt 17 § jordför-
värvslagen (1979:230) lämnas före
auktionen.
Prop. 1991/92:71
8§
Förvärvstillstånd skall meddelas, om det inte möter hinder med hänsyn
till landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet för avsett ändamål
eller andra allmänna intressen eller med hänsyn till förvärvarens förhållan-
den.
Förvärvstillstånd får inte medde-
las om tillstånd skulle ha vägrats vid
en prövning enligt lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.
eller jordförvärvslagen (1979:230).
Förvärvstillstånd får inte medde-
las om tillstånd skulle ha vägrats vid
en prövning enligt jordförvärvslagen
(1979:230).
3 kap.
3§
Länsstyrelsen får besluta att ett förordnande enligt 1 § andra stycket om
försäljning på offentlig auktion inte skall verkställas, om inroparen före eller
efter förordnandet har avyttrat egendomen.
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som
om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter
sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auk-
tionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det
i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske,
om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller en
innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid
före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde vartill egendo-
men uppskattats av värderingsmän som länsstyrelsen utser.
Egendomen får säljas till den som
är kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. endast om
denne har fått förvärvstillstånd. Vi-
dare gäller i fråga om hyreshusenhet
eller jordbruksfastighet de inskränk-
ningar som föreskrivs i 7§ andra
Egendomen får säljas till sådana
rättssubjekt som avses i 1 kap. 1 § en-
dast om de har fått förvärvstillstånd.
Vidare gäller i fråga om jordbruks-
fastighet de inskränkningar som
föreskrivs i 17 § andra stycket tredje
meningen jordförvärvslagen
(1979:230).
3 Senaste lydelse 1990:1389.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:71
stycket tredje meningen lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. respektive 17 § andra
stycket tredje meningen jordför-
värvslagen (1979:230).
Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske även
om innehavare av fordran bestrider det.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1’ Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 71
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1034) om kontroll över till-
verkningen av krigsmateriel, m.m.,
dels att 2§ skall ha följande lydelse,
Prop. 1991/92:71
dels att det i lagen skall införas två
jande lydelse.
Nuvarande lydelse
1:
1
Krigsmateriel får inte tillverkas
här i riket utan tillstånd av rege-
ringen, om ej annat följer av före-
skrifter som har meddelats med stöd
av denna lag. Tillstånd att tillverka
krigsmateriel får meddelas endast
svensk medborgare, svensk myndig-
het, svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av bolagsmännen är kon-
trollsubjekt som avses i 3 § lagen
nya paragrafer, 1 a § och 1 b §, av föl-
Föreslagen lydelse
1§
Med utlänningsförbehåll avses i
denna lag ett i bolagsordningen för
ett svenskt aktiebolag intaget förbe-
håll enligt vilket sådant kontrollsu-
bjekt som avses i 3 § första och andra
styckena den upphävda lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. genom teck-
ning eller överlåtelse endast får för-
värva en viss del av aktierna i bola-
get, vid varje tidpunkt motsvarande
mindre än fyrtio procent av hela ak-
tiekapitalet och mindre än tjugo pro-
cent av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget. Med utlänningsförbehåll av-
ses också förbehåll enligt vilket
strängare föreskrifter i dessa hän-
seenden gäller.
Regeringen kan medge att även
andra förbehåll än som anges i första
stycket skall anses som utlännings-
förbehåll enligt denna lag.
?§
Utlänningsförbehåll för ett svenskt
aktiebolag som har tillstånd att till-
verka krigsmateriel häri riket får inte
upphävas eller ändras utan tillstånd
av regeringen.
§’
Krigsmateriel får inte tillverkas
här i riket utan tillstånd av rege-
ringen, om ej annat följer av före-
skrifter som har meddelats med stöd
av denna lag. Tillstånd att tillverka
krigsmateriel får meddelas endast
svensk medborgare, svensk myndig-
het, svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av bolagsmännen är så-
dant kontrollsubjekt som avses i 3§
Senaste lydelse 1989:504.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:71
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. och svenskt
aktiebolag i vars bolagsordning inta-
gits utlänningsförbehåll som avses i
nämnda lag. Om särskilda skäl före-
ligger, får dock tillstånd ges även åt
annan.
första och andra styckena den upp-
hävda lagen (1982:617) om ut-
ländska förvärv av svenska företag
m.m. och svenskt aktiebolag i vars
bolagsordning intagits utlännings-
förbehåll. Om särskilda skäl förelig-
ger, får dock tillstånd ges även åt an-
nan.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en-
ligt första stycket för
1. tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på uppdrag av den som har
tillstånd att tillverka ifrågavarande krigsmateriel,
2. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24 § första
stycket vapenlagen (1973:1176),
3. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens
eget bruk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Härigenom föreskrivs att 4§ kreditupplysningslagen (1973:1173)' skall ha
följande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §2
Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast
om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten och den kan
antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.
Tillstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder. Tillståndet får
förenas med föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas och om skyldig-
het att anmäla ändring av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.
Tillstånd får inte meddelas kon- Tillstånd får inte meddelas den
trollsubjekt enligt lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska
företag m.m.
som skulle ha varit kontrollsubjekt
enligt lagen (1982:617) om ut-
ländska förvärv av svenska företag
m.m., om denna hade gällt även efter
utgången av år 1991.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
'Lagen omtryckt 1981:737.
2Senaste lydelse 1982:622.
Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-
tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§>
Förvärvstillstånd fordras ej
1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar koncession avseende det
område där anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,
2. i fall som avses i 2§, om förvärvaren innehar koncession avseende det
område där föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhet,
3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i
2§ förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,
4. om förvärvet skall prövas enligt
lagen (1982:617) om utländska för-
värv av svenska företag m. m. eller la-
gen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkom-
ling,
6. om aktie förvärvas på grund av nyemission där aktieägarna tecknar de
nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
4. om förvärvet skall prövas enligt
lagen (1982:618) om utländska för-
värv av fast egendom m.m.,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
‘Senaste lydelse 1982:629.
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1985:277) om vissa bulvanför-
hållanden skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller när ett bulvan-
förhållande används för att kringgå
ett sådant hinder mot att förvärva el-
ler behålla viss egendom eller rättig-
het som uppställs i
1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen
(1987:618),
2. lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,
3. lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,
4. jordförvärvslagen (1979:230),
5.8 a § fondkommissionslagen
(1979:748),
6. 6 a § lagen (1980:2) om finans-
bolag,
7. lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m., el-
ler
8. lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.
Med ett bulvanförhållande avses i lagen att någon (bulvanen) utåt fram-
står som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet men i verk-
ligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans (hu-
vudmannens) räkning.
Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande avser
har tillämpning också på rättigheter.
Denna lag gäller när ett bulvan-
förhållande används för att kringgå
ett sådant hinder mot att förvärva el-
ler behålla viss egendom eller rättig-
het som uppställs i
1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen
(1987:618),
2. lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,
3. lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,
4. jordförvärvslagen (1979:230),
5.8 a § fondkommissionslagen
(1979:748),
6. 6 a § lagen (1980:2) om finans-
bolag, eller
7. lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m
De myndigheter som prövar frå-
gor om tillstånd enligt de lagar som
anges i 1 § första stycket 2-4, 7 och
8 skall underrätta åklagarmyndighe-
ten, om det skäligen kan antas att
det föreligger ett bulvanförhållande
inom myndighetens ansvarsområde.
De myndigheter som prövar frå-
gor om tillstånd enligt de lagar som
anges i 1 § första stycket 2-4 och 7
skall underrätta åklagarmyndighe-
ten, om det skäligen kan antas att
det föreligger ett bulvanförhållande
inom myndighetens ansvarsområde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
lenaste lydelse 1987:645.
10
Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)
Härigenom föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342),
dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 8 § och 9 kap. 4 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:71
2 kap.
8§‘
Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla
1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning av det område som
avses med ansökningen,
2. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen samt namn och adress
på fastighetsägaren och de övriga sakägare sökanden känner till.
Om bergmästaren finner det behövligt, skall sökanden ge in plan för un-
dersökningsarbetets bedrivande och
följa planen.
Fordras medgivande till inmut-
ningen av myndighet eller rättsägare
enligt vad som sägs i 2-5 § eller i la-
gen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m., skall vid an-
sökningen fogas handling som visar
att medgivande erhållits av myndig-
heten eller rättsägaren eller begärts
tredning om sina möjligheter att full-
Fordras medgivande till inmut-
ningen av myndighet eller rättsägare
enligt vad som sägs i 2-5 §§, skall
vid ansökningen fogas handling som
visar att medgivande erhållits av
myndigheten eller rättsägaren eller
begärts hos myndigheten.
hos myndigheten.
Sökanden skall erlägga, förutom föreskriven ansökningsavgift, förskott
till inmutningsavgiften beräknat enligt grunder som regeringen bestämmer.
9 kap.
4 §2
Bergmästaren skall förklara an-
mälan utan verkan, om
1. fångeshandlingen inte har före-
tetts,
2. tillstånd till förvärvet inte erhål-
lits när sådant krävs enligt lagen
(1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m., eller
3. förvärvet har skett genom en
sådan gåva mellan makar som inte
har registrerats enligt 16 kap. äkten-
skapsbalken.
I annat fall skall han snarast antec
Bergmästaren skall förklara an-
mälan utan verkan, om
1. fångeshandlingen inte har före-
tetts, eller
2. förvärvet har skett genom en
sådan gåva mellan makar som inte
har registrerats enligt 16 kap. äkten-
skapsbalken.
anmälningen i gruvregistret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
'Senaste lydelse 1982:627.
2Senaste lydelse 1987:809.
11
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7§ minerallagen (1991:45) skall ha föl-
jande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
7§
Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna lag finns i plan-
och bygglagen (1987:10), miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen
(1964:822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och la-
gen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta befatt-
ning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns även i lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i övrigt att be-
driva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen (1988:220).
Bestämmelser som i vissa avseen-
den begränsar rätten att få eller på
annat sätt förvärva undersöknings-
tillstånd eller bearbetningskonces-
sion och att förvärva nyttjanderätt till
bearbetningskoncession finns i lagen
(1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1991
Prop. 1991/92:71
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (före-
tagsförvärvslagen) kontrolleras utländska rättssubjekts och vissa svenska
rättssubjekts förvärv av aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska han-
delsbolag eller rörelser som drivs här i landet. Lagen, som trädde i kraft den
1 januari 1983, innebär att sådana förvärv, med vissa undantag, inte får ske
utan tillstånd.
Regler med syfte att kontrollera utländska företagsförvärv har funnits i
Sverige sedan år 1916. Före år 1983 gällde i ämnet lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m., den s.k. 1916 års
lag.
Motsvarande regler finns och har funnits i flera andra industriländer. Un-
der senare år har dock den internationella utvecklingen inneburit att regel-
system av detta slag avskaffas i allt fler länder. Av särskild vikt för Sverige
är att inom de Europeiska Gemenskaperna (EG) i stort sett alla diskrimine-
rande bestämmelser medlemsländerna emellan på detta område har avveck-
lats.
Under senare delen av 1980-talet har utvecklingen mot en europeisk inte-
gration accelererat. Detta har skett dels internt inom EG genom antagandet
av den europeiska enhetsakten (Single European Act), dels genom ett ut-
ökat samarbete mellan EG och Europeiska Frihandelssammanslutningen
(EFTA), vilket initierades genom Luxemburgdeklarationen år 1984. Syftet
är att genom ökad rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital skapa
förutsättningar för ekonomisk tillväxt och ökad välfärd inom medlemslän-
derna.
Under åren 1989 och 1990 genomfördes förförhandlingar mellan EFTA-
länderna och EG rörande ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde
(EES). I juni 1990 inleddes formella förhandlingar mellan parterna, syftande
till ett EES-avtal. I praktiken innebär ett sådant avtal att de olika EFTA-
länderna, däribland Sverige, förpliktar sig att i allt väsentligt ansluta sig till
EGs regelverk om upprättandet av en gemensam marknad.
13
1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 71
I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 angav regeringen som två av
sina stora uppgifter under mandatperioden att dels fullt ut föra Sverige in i
det europeiska samarbetet genom förhandlingarna om medlemskap i EG,
dels att bryta den ekonomiska stagnationen och att återupprätta Sverige som
en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi. I syfte
att föra Sverige in i det europeiska samarbetet angav regeringen att den med
all kraft skulle verka för att Sverige snarast möjligt blir fullvärdig medlem i
EG. Inom ramen för den andra stora uppgiften angav regeringen en rad åt-
gärder, bl.a. att i huvudsak avskaffa förvärvslagstiftningcn för företag, aktier
och fastigheter i syfte att stimulera det utländska intresset för investeringar
i Sverige.
Mot den redovisade bakgrunden lade jag vid regeringssammanträde den
24 oktober 1991 fram förslag om ett avskaffande av den svenska förvärvslag-
stiftningen, vilket också skulle innebära att de svenska bestämmelserna an-
passas till EGs regler på området.
Prop.
1991/92:71
Lagrådet
Regeringen beslutade samma dag att inhämta lagrådets yttrande över de lag-
förslag som hade utarbetats i ärendet. Lagförslagen och lagrådets yttrande
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och bilaga 2.
Lagrådet har beträffande förslaget till lag om upphävande av lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. anfört att de före-
skrifter om tystnadsplikt som finns i 22 § företagsförvärvslagen torde böra
gälla även efter lagens upphävande. Jag delar lagrådets uppfattning och åter-
kommer till frågan i specialmotiveringen till den aktuella lagen (avsnitt 5.1).
Lagrådet har vidare, beträffande förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m., påpekat att vissa
föreskrifter i lagen blir överflödiga som en följd av de av regeringen före-
slagna ändringarna i lagen. Lagrådet anser mot den bakgrunden att det bör
övervägas att upphäva dessa föreskrifter. Jag anser att de aktuella föreskrif-
terna bör tas bort och återkommer till frågan i specialmotiveringen till den
aktuella lagen (avsnitt 5.2).
I övrigt har lagrådet lämnat förslagen utan erinran.
Vissa redaktionella ändringar i lagtexten har vidtagits.
De viktigaste bestämmelserna som berör utlänningars möjligheter att eta-
blera näringsverksamhet i Sverige genom förvärv av aktier eller andelar i re-
dan etablerade företag finns i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. (företagsförvärvslagen). Några särskilda inskränk-
ningar i rätten att bilda ett nytt bolag finns inte för utlänningar.
Företagsförvärvslagen innebär begränsningar i rätten för utländska rätts-
subjekt och vissa svenska rättssubjekt att förvärva aktier i svenska aktiebo-
14
lag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. De
som omfattas av lagens bestämmelser benämns i lagen kontrollsubjekt. Kon-
trollsubjekt är utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt,
svenska aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen,
svenska handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt,
svenska stiftelser med vissa undantag, samt vissa svenska ekonomiska för-
eningar. Kontrollen av kontrollsubjektens förvärv sker dels genom ett sy-
stem med s.k. utlänningsförbehåll, dels genom en tillståndsprövning av vissa
aktieförvärv m m.
Ett utlänningsförbehåll är ett förbehåll i bolagsordningen för ett svenskt
aktiebolag som innebär att kontrollsubjekt genom teckning eller överlåtelse
får förvärva endast en viss del av aktierna i bolaget, nämligen aktier motsva-
rande mindre än 40 procent av aktiekapitalet och 20 procent av röstetalet
(4 §). De aktier som sålunda kan förvärvas av kontrollsubjekt kallas fria ak-
tier, övriga aktier bundna. Ett utlänningsförbehåll får inte ändras utan till-
stånd (6 §).
Den rättsliga grunden för införande av utlänningsförbehåll i bolagsord-
ningen finns i 17 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) och i 12 kap. 1 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618), där det ges en möjlighet att i bolagsordningen
ta in förbehåll om begränsning av vissa rättssubjekts möjligheter att förvärva
aktier i bolaget, dvs. att förklara vissa aktier som bundna i visst hänseende.
Företagsförvärvslagen är inte tillämplig på svenska försäkringsaktiebolag
eller på aktierna i sådana bolag (2 §).
I fråga om tillstånd till aktieförvärv gäller enligt företagsförvärvslagen att
ett kontrollsubjekt, med undantag för vissa aktieförvärv inom en koncern,
inte utan tillstånd får förvärva så många aktier i ett svenskt aktiebolag att
genom förvärvet förvärvarens andel av aktiekapitalet eller röstetalet i bola-
get kommer att överstiga någon av gränserna tio, tjugo, fyrtio eller femtio
procent. Krav på tillstånd gäller även i fråga om kontrollsubjekts förvärv av
andelar i svenska handelsbolag samt av äganderätt eller nyttjanderätt till rö-
relser som drivs i Sverige (7 §).
Rättsverkan av att tillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskri-
vet sätt eller av att tillstånd vägras är att förvärvet blir ogiltigt (11 §).
Företagsförvärvslagens kontrollsystem i fråga om utländska etableringar
är begränsat till de rena övertagandefallen och gäller, som tidigare nämnts,
inte nyetableringar. Inget tillstånd krävs således för ett utländskt företag att
bilda ett svenskt dotterbolag.
Frågor om tillstånd enligt lagen prövas av regeringen, vad gäller större
företag, och i övrigt av länsstyrelsen. Regeringen prövar bl.a. ärenden där
det företag som förvärvet gäller har mer än 100 anställda eller nettotillgångar
överstigande 1000 basbelopp.
Avgörande vid tillståndsprövningen är huruvida ett förvärv av ett företag
eller en ändring av ett utlänningsförbehåll strider mot något väsentligt all-
mänt intresse. Om så inte är fallet skall tillstånd ges. I förarbetena till lagstift-
ningen (prop. 1981/82:135 s.45) nämns som exempel på sådana skyddsvärda
intressen svenska företags teknik, kunskap, dyrbara maskiner, patent och
varumärken. Ett företag kan också enligt förarbetena vara skyddsvärt på
den grunden att företaget till följd av sin storlek eller produktionsinriktning
Prop. 1991/92:71
15
har särskild betydelse för Sveriges försvar, försörjning eller ekonomi. Att Prop. 1991/92:71
bevara ett svenskt företag som svenskägt i en bransch med redan mycket
starka inslag av utländskt ägande kan också enligt förarbetena vara ett vä-
sentligt allmänt intresse.
I propositionen (prop. 1986/87:74) om näringspolitik inför 1990-talet läm-
nade regeringen information om den praxis beträffande skyddsvärda intres-
sen som hade utbildats vid tillståndsprövningen. Följande skyddsvärda in-
tressen redovisades därvid:
- industri- och regionalpolitiska intressen (företag med betydande forsk-
ning och utveckling, marknadsposition, produktion eller sysselsättning
m.m.),
- säkerhets- och beredskapspolitiska intressen (företag av betydelse för to-
talförsvaret),
- intresset av nationellt självbestämmande och oberoende (företag eller
branscher, i vilka ett dominerande utländskt inflytande skulle kunna in-
nebära svårigheter att hävda en oberoende svensk politik),
- nationella kulturella intressen och liknande (företag inom informations-
och massmediaområdet).
I vissa fall har förvärvet bedömts innebära sådana risker för berörda skydds-
värda intressen att förvärvet ansetts strida mot väsentligt allmänt intresse en-
ligt lagen. I dessa fall förekommer det enligt praxis att det förvärvande före-
taget kunnat undanröja eller minska dessa risker genom åtaganden. Innebör-
den av sådana åtaganden har varit t.ex. att verksamheten kommer att ut-
vecklas genom investeringar, få en självständighet i olika avseenden eller
förändras både i omfattning och inriktning på ett balanserat sätt inom kon-
cernen i samband med strukturella förändringar.
Vid sidan av företagsförvärvslagen påverkas utlänningars möjligheter att
etablera näringsverksamhet här i landet främst av bestämmelserna i lagen
(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. (fastighetsförvärvs-
lagen). Enligt 1 kap. 1 § får kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen inte
utan tillstånd (förvärvstillstånd) för varje särskilt fall förvärva fast egendom
här i landet.
Enligt 1 kap. 8 § skall förvärvstillstånd meddelas om det inte möter hinder
med hänsyn till landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet för
avsett ändamål eller andra allmänna intressen eller med hänsyn till förvärva-
rens förhållanden. Dessa förutsättningar för att få tillstånd bygger i stor ut-
sträckning på de principer för tillståndsprövningen som gäller för företags-
förvärvens del, men innebär därutöver vissa specialregler.
Genom rekvisitet ”andra allmänna intressen” tillgodoses i första hand det
grundläggande syftet med 1916 års lag nämligen att skydda våra värdeful-
laste naturtillgångar mot utländsk exploatering. Skyddet omfattar emellertid
all fast egendom, och det är alltså principiellt möjligt att vägra ett kontrollsu-
bjekt tillstånd att förvärva t.ex. en industrifastighet, om förvärvet är ofören-
ligt med väsentliga inhemska intressen.
16
Kontrollsubjekts förvärv av inmutningsrätt och rätt till utmål enligt gruvla- Prop. 1991/92:71
gen (1974:342) regleras också i fastighetsförvärvslagen. Förutsättningar för
tillstånd till sådana förvärv motsvarar i huvudsak de som gäller för kontroll-
subjekts förvärv av fast egendom.
Som jag nämnde inledningsvis strävar regeringen efter att föra Sverige in i
EG, vilket bl.a. kräver att svenska bestämmelser på en rad områden anpas-
sas till EGs bestämmelser. Jag lämnar därför nu en redogörelse för EGs be-
stämmelser såvitt de berör den nuvarande svenska förvärvslagstiftningen.
Ett av EGs huvudmål är att upprätta en gemensam marknad (artikel 2 i
Romfördraget, RomF). Medlet att uppnå detta mål är ”de fyra friheterna”,
dvs. att inom Gemenskapen skapa fri rörlighet för varor, personer, tjänster
och kapital (artikel 3 RomF). Dessa fyra friheter uppnås främst genom att
all diskriminering på grund av nationalitet förbjuds (artikel 7 RomF). Den
gemensamma marknaden skulle, enligt artikel 8 RomF, införas successivt
under en övergångsperiod på tolv år.
Den nuvarande svenska förvärvslagstiftningen berör två av de fyra frihe-
terna, nämligen den fria rörligheten för personer och för kapital.
En av de fyra friheterna är alltså fri rörlighet för personer. Den friheten
inbegriper ”right to establishment”, etableringsrätt (artiklarna 52-58
RomF). Medlemsstaterna skall avskaffa alla diskriminerande bestämmelser
vad gäller etableringsrätten (artikel 52 RomF) och får inte heller införa dis-
kriminerande bestämmelser utan stöd i RomFs bestämmelser (artikel 53
RomF). Bestämmelserna om etableringsrätt gäller för såväl fysiska som juri-
diska personer (artikel 58 RomF). Detta innebär alltså att också juridiska
personer omfattas av kravet på att inte diskrimineras pga nationalitet.
Etableringsrätt innebär rätt att påbörja och bedriva självständig närings-
verksamhet och att sätta upp och driva företag, speciellt i bolagsform. Den
svenska förvärvslagstiftningens krav på tillstånd för utlänningar att förvärva
fast egendom, rörelser samt aktier och andelar i inhemska bolag står alltså i
strid med EGs bestämmelser om etableringsrätt.
Av ordalydelsen av artikel 52 framgår att bestämmelsen är utformad som
en målsättning. Som jag nyss nämnde skulle, enligt RomFs ursprungliga in-
tentioner, den gemensamma marknaden successivt införas under en över-
gångsperiod på tolv år. Artikel 52 innebar därför ursprungligen en skyldighet
för medlemsstaterna att successivt avskaffa alla diskriminerande bestämmel-
ser under övergångsperioden. I två rättsfall från år 1974 har EG-domstolen
förklarat att, sedan övergångsperioden nu gått till ända, bestämmelsen i arti-
kel 52 har direkt effekt i medlemsstaterna. Detta innebär att diskrimine-
rande bestämmelser angående etableringsrätten, som exempelvis den
svenska förvärvslagstiftningen, står i direkt strid med EGs bestämmelser.
I artiklarna 55-56 RomF anges vissa undantag från bestämmelserna om
etableringsrätt. Enligt artikel 55 gäller inte bestämmelserna om etablerings-
rätt sådan verksamhet som är förenad med myndighetsutövning. Enligt arti-
kel 56 utgör inte bestämmelserna om etableringsrätt hinder mot nationella
17
bestämmelser som är föranledda av ”public policy, public security or public
health”, allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Vad gäller tolkningen av artikel 56 har Rådet antagit ett direktiv
(64/221/EEG) om samordning av de olika bestämmelser om utlänningars in-
resa och vistelse i ett annat land som grundar sig på hänsynen till allmän ord-
ning, säkerhet och hälsa. Innebörden av direktivet är i huvudsak följande.
Diskriminerande åtgärder får inte vidtas av ekonomiska skäl utan de måste
motiveras av utlänningens personliga uppförande i det enskilda fallet. Åtgär-
derna får inte vara av generell natur och får inte basera sig på omständighe-
ter som inte föreligger i det aktuella fallet. Direktivets innebörd torde vara
att åtgärderna bara får rikta sig mot fysiska personer och alltså inte mot juri-
diska personer och att åtgärderna bara får motiveras av utlänningens person-
liga uppförande (kriminalitet, drogmissbruk etc.).
En generell förvärvslagstiftning kan alltså inte upprätthållas under hänvis-
ning till kraven på allmän ordning, säkerhet och hälsa.
Den andra berörda friheten är den fria rörligheten för kapital. Enligt arti-
kel 67.1 RomF skall medlemsstaterna successivt avskaffa alla restriktioner
vad gäller kapitalets fria rörlighet, dock bara i den utsträckning det är nöd-
vändigt för den gemensamma marknadens funktion samt all diskriminering
som baserar sig på vederbörandes nationalitet eller bosättning. För att för-
verkliga artikel 67 i RomF har Rådet antagit ett direktiv (88/361/EEG), det
s.k. kapitalliberaliseringsdirektivet. Direktivet föreskriver att medlemssta-
terna skall avveckla eventuellt kvarstående restriktioner på området till den
1 juli 1990. Några medlemsstater har dock medgivits anstånd t.o.m. år 1992.
Som exempel på kapitalrörelser kan nämnas förvärv av aktier i ett bolag utan
att samtidigt kontrollen av bolaget övertas, s.k. portföljinvesteringar. Vår
nuvarande förvärvslagstiftning med dess krav på tillstånd för utlänningar att
förvärva aktier strider därmed även mot den fria rörligheten för kapital.
Utan hinder av RomFs bestämmelser får en medlemsstat vidta de åtgärder
den anser nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen som sam-
manhänger med produktionen av och handeln med vapen, ammunition och
krigsmateriel. Sådana åtgärder får inte negativt påverka konkurrensförhål-
landena inom den gemensamma marknaden vad avser produkter som inte är
avsedda för specifika militära ändamål (artikel 223.1b RomF). Detta inne-
bär att möjligheterna att avvika från RomFs bestämmelser under åbero-
pande av väsentliga säkerhetsintressen är begränsade till vad som anges i ar-
tikel 223, dvs. renodlad krigsmateriel. Man kan alltså inte vidta skyddsåtgär-
der som syftar till att säkra en viss grad av självförsörjning av vissa råvaror
eller andra icke-militära förnödenheter.
Skyddsåtgärder får bara vidtas beträffande de produkter som tagits upp
på en lista, vilken skall upprättas av Rådet (artikel 223.2 RomF). Listan har
upprättats men inte publicerats.
Om en medlemsstat vidtar åtgärder med stöd av artikel 223 och åtgärderna
stör konkurrensvillkoren inom den gemensamma marknaden skall Kommis-
sionen, tillsammans med den berörda staten, undersöka hur de vidtagna åt-
gärderna kan anpassas till RomFs bestämmelser (artikel 225 första stycket
RomF). Kommissionen kan också dra staten inför EG-domstolen om den
anser att staten missbrukar de befogenheter som följer av artikel 223.
Prop. 1991/92:71
18
Samma rätt tillkommer också övriga medlemsstater. Domstolens avgörande Prop. 1991/92:71
meddelas då bakom lyckta dörrar (artikel 225 andra stycket RomF).
Det torde alltså vara förenligt med EGs bestämmelser att beträffande
krigsmaterielindustrin bibehålla en generell kontroll av utländska förvärv
under åberopande av väsentliga säkerhetsintressen.
I departementspromemorian (Ds 1989:57) Ändrade regler om utländska fö-
retagsförvärv, som har remissbehandlats, föreslogs vissa ändringar i före-
tagsförvärvslagen, som innebar att tillståndsprövningen skulle bibehållas
men inskränkas till vissa förvärv, som skulle prövas enligt ett snävare pröv-
ningskriterium.
Investeringsvolymen i Sverige är för närvarande låg, vilket hämmar ekono-
misk tillväxt. Investeringar i landet måste därför stimuleras. Under 1980-ta-
let har de svenska investeringarna utomlands varit sex gånger större än de
utländska investeringarna i Sverige. En ökning av direktinvesteringar från
utlandet skulle förbättra kapitalförsörjningen för näringslivet och på sikt
också vår bytesbalans. Ett ökat utländskt ägande skulle också kunna skärpa
konkurrensen inom områden där denna är bristfällig. Ett upphävande av
förvärvslagstiftningen bidrar till att stimulera det utländska intresset för in-
vesteringar i Sverige. Detta i sin tur har stor betydelse i regeringens strävan
att bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga grunden för en ny pe-
riod av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige.
Ett upphävande av lagstiftningen innebär också en anpassning till interna-
tionella strävanden att avskaffa restriktioner vad gäller etableringsrätt och
kapitalrörelser. Dessutom kräver en svensk anpassning till EGs regler på
området att förvärvslagstiftningen upphävs.
Frågor som rör företagsetableringar och förvärv tas upp i flera internatio-
nella överenskommelser. I det följande redovisar jag kortfattat de för
svenskt vidkommande mest betydelsefulla.
Kapitalliberaliseringsstadgan inom OECD reglerar bl.a. internationella
direktinvesteringar varmed avses bl.a. förvärv av äganderätten till ett be-
stående företag. Stadgan ålägger medlemsstaterna att sinsemellan fortlö-
pande avskaffa restriktioner för kapitalrörelser i den utsträckning det är
nödvändigt för ett effektivt ekonomiskt samarbete. I detta syfte skall varje
tillstånd lämnas som behövs för att slutföra eller verkställa bl.a. ingående
direktinvesteringar. Stadgan medger undantag med hänsyn till bl.a. allmän
ordning, säkerhet m.m. Vidare behöver tillstånd inte lämnas när en investe-
ring ”med hänsyn till beloppet eller andra faktorer skulle ha en utomordent-
ligt skadlig effekt på landets intressen”, den s.k. andra anmärkningen fogad
till posten direkta investeringar i OECDs kapitalliberaliseringsstadga. Där-
19
utöver kan medlemsländerna göra särskilda reservationer. Sverige har gjort
en sådan reservation när det gäller den nu aktuella företagsförvärvslagstift-
ningen. Det finns även möjlighet till temporärt undantag, derogation, vid
störningar men denna har föga intresse särskilt i fråga om ingående direktin-
vesteringar.
OECDs deklaration från 1976 om internationella investeringar och multi-
nationellaföretag innehåller bl.a. riktlinjer om medlemsstaternas behandling
av utlandsägda företag. Riktlinjerna är en rekommendation till medlemssta-
terna att dessa bör ge utlandskontrollerade bolag en behandling som i mot-
svarande situationer ges inhemska bolag, s.k. nationell behandling. Dekla-
rationen avser förhållandena efter etableringstillfället. Också dessa riktlinjer
medger undantag med hänsyn till allmän ordning och säkerhetsintressen.
Lagstiftning som innebär undantag från nationell behandling skall meddelas
OECD. Sverige har notifierat den gällande etableringsrätten och OECD har
rekommenderat några länder, däribland Sverige, att se över sin lagstiftning
på området i syfte att avskaffa lagstiftningen eller begränsa tillämpningen.
I EFTA-konventionens etableringsartikel (16) erkänner medlemsstaterna
att restriktioner i fråga om etablering och drift av ekonomiska företag inom
deras områden av andra medlemsstaters rättssubjekt inte bör tillämpas på
sådant sätt att dessa behandlas mindre gynnsamt än vederbörande medlems-
staters egna rättssubjekt om detta går ut över fördelarna med undanröjande
eller frånvaro av tullar och kvantitativa restriktioner i handeln mellan med-
lemsstaterna (moment 1). I de tillämpnings- och tolkningsregler som man
enade sig om vid tillkomsten av konventionen anses etableringsartikeln inte
hindra en medlemsstat att utöva kontroll över tillträdet till dess kapitalmark-
nad, investeringar i existerande inhemska företag eller äganderätten till na-
turtillgångar. I propositionen (prop.1960:25) angående Sveriges tillträde till
konventionen uttalades att de svenska restriktionerna på detta område inte
kunde anses vara betydande. I stor utsträckning var de så utformade att
praxis i tillämpningen var avgörande. Eftersom gällande praxis som regel var
liberal, syntes några mer besvärande hinder för utlänningars möjligheter att
driva ekonomisk verksamhet i Sverige inte föreligga.
Enligt utkastet till EES-avtal, som det nu föreligger, har Sverige möjlighet
att behålla en företagsförvärvslagstiftning i två år från det att ett avtal trätt i
kraft. För att understryka regeringens önskan att underlätta investeringar i
Sverige bör dock denna möjlighet inte utnyttjas. Emellertid har i samband
med förhandlingarna om EES-avtalet stor vikt fästs vid att kunna utnyttja
övergångstiden för företag som bedriver fiske. En reglering av denna fråga
sker lämpligen med stöd av lagen (1950:596) om rätt till fiske. Av 4§ fiske-
rättslagen följer att den som inte är svensk medborgare får bedriva fiske i
svenskt allmänt vatten endast i den utsträckning som regeringen eller annan
myndighet bestämmer. Med stöd av detta bemyndigande bör fiskeriförord-
ningen kompletteras med ett tillståndskrav som omfattar företag som ägs av
utländska medborgare. Chefen för jordbruksdepartementet har för avsikt
att återkomma till regeringen i den frågan.
Enligt EGs regler finns det möjligheter att upprätthålla regleringar av det
slag företagsförvärvslagen representerar gentemot länder utanför EG. Med
hänsyn till Sveriges åtaganden inom OECD finns det inte skäl att behålla ett
Prop. 1991/92:71
20
tillståndsförfarande för investerare från länder inom OECD-området. Med Prop. 1991/92:71
hänsyn till att ett väsentligt motiv för att ta bort företagsförvärvlagen är att
ge en signal om en önskan att öka investeringarna i Sverige så finns det heller
inte skäl att upprätthålla ett tillståndsförfarande för investeringar från länder
utanför OECD-området.
Jag föreslår därför, mot bakgrund av min nu lämnade redogörelse, att fö-
retagsförvärvslagen upphävs. Tillståndsprövningen bör upphöra så snart
som möjligt och jag föreslår att lagen upphör att gälla vid utgången av år
1991.
Eftersom företagsförvärvslagen har nära samband med annan lagstiftning
uppkommer vissa rättsliga frågor i samband med lagens upphävande. I det
följande tar jag upp dessa frågor och föreslår vissa lagändringar.
Som jag nämnde inledningsvis påverkas utlänningars möjlighet att etablera
näringsverksamhet i Sverige av vissa bestämmelser i fastighetsförvärvslagen.
Enligt den lagen krävs tillstånd för kontrollsubjekt att förvärva fast egen-
dom. Inom justitiedepartementet pågår för närvarande en översyn av lagen,
vilken dock inte torde bli färdig före årsskiftet. I avvaktan på att denna över-
syn blir färdig föreslår jag att ett generellt undantag från lagens tillståndskrav
införs för fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrien-
het. Ändringen innebär att förvärv av framför allt fabrikslokaler och kon-
torslokaler som en utländsk näringsidkare behöver för sin näringsverksam-
het inte längre kräver förvärvstillstånd.
Vidare innehåller lagen ett kapitel som stadgar att kontrollsubjekt behö-
ver tillstånd för att förvärva vissa gruvrättigheter. Det kapitlet bör upphävas.
Dessutom blir vissa redaktionella ändringar i lagen nödvändiga.
3.3.1 Nuvarande ordning
Som jag nyss nämnt medger RomF att en medlemsstat, utan hinder av för-
dragets övriga bestämmelser, vidtar åtgärder den anser nödvändiga för att
skydda väsentliga säkerhetsintressen som sammanhänger med produktionen
av och handeln med vapen, ammunition och annan krigsmateriel.
Det finns således möjligheter att bibehålla eller införa kontrollbestämmel-
ser till skydd för den svenska krigsmaterielindustrin.
Regler om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel infördes ur-
sprungligen genom Kungl. Maj:ts Förordning (1935:395) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel m.m.
1935 års förordning ersattes den 1 januari 1984 av lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen).
Den nuvarande lagens bestämmelser innebär i huvudsak följande.
Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd av regeringen.
Tillstånd får enligt huvudregeln endast meddelas svensk medborgare, svensk
myndighet, svenskt handelsbolag i vilket inte någon av bolagsmännen är
21
kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen och svenskt aktiebolag som i sin Prop. 1991/92:71
bolagsordning har intagit ett utlänningsförbehåll enligt företagsförvärvsla-
gen. Motivet till denna begränsning i möjligheten att meddela tillstånd, som
funnits sedan år 1935, är att begränsa utländska intressen i den svenska krigs-
materielindustrin. I samband med införandet av företagsförvärvslagen år
1983 togs begränsningen bort. Därmed avsågs inte någon ändring av grun-
derna för prövningen. Saken togs upp på nytt i regeringens proposition
(prop. 1986/87:74) om näringspolitik inför 1990-talet, där föredraganden an-
förde bl.a. att det självfallet är viktigt att utländska intressen inte får infly-
tande över den svenska krigsmaterielindustrin samt redovisade att rege-
ringen, sedan företagsförvärvslagen trätt i kraft, villkorat flertalet tillstånd
för krigsmaterieltillverkning i aktiebolag på så sätt att det i bolagsordningen
skall finnas intaget ett förbehåll som inte är mindre strängt än det som avses
i 4§ företagsförvärvslagen. Enligt föredraganden borde denna praxis av-
spegla sig i de regler som gäller för tillståndsgivningen och detta ledde till att
begränsningar för tillståndsgivningen åter infördes i lagstiftningen.
Om det föreligger särskilda skäl kan även annan meddelas tillstånd. Så-
dana särskilda skäl kan föreligga om omständigheterna är sådana att syftet
med regleringen inte äventyras och förutsättningar för tillstånd i övrigt före-
ligger, även om ett bolag har ett mindre strängt utlänningsförbehåll i sin bo-
lagsordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för
vissa typer av tillverkning.
Om tillstånd meddelas ett svenskt aktiebolag, kan tillståndet förenas med
villkor om att styrelseledamot och verkställande direktör i bolaget samt sup-
pleanter för dem skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Även
denna möjlighet motiveras av behovet att kunna begränsa det utländska in-
flytandet i den svenska krigsmaterielindustrin. Tillstånd kan också förenas
med andra villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Ett tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och kan av rege-
ringen återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt föreskrift i lagen eller
föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen
eller om det i annat fall föreligger skälig anledning till återkallelse.
Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn, avgifter och straff.
Kontroll över efterlevnaden av lagens bestämmelser utövas av krigsmate-
rielinspektionen inom utrikesdepartementets handelsavdelning.
Enligt tillverkningslagen meddelar regeringen föreskrifter om vad som
skall avses med krigsmateriel.
3.3.2 Fortsatt kontroll av krigsmaterielindustrin
Krigsmateriellagstiftningen har under senare år varit föremål för flera utred-
ningar. Är 1988 lade medborgarkommissionen fram sin rapport (SOU
1988:15) om svensk vapenexport. Betänkandena (SOU 1989:66) Begreppet
krigsmateriel och (SOU 1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområ-
det är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. I sam-
band med att förslag om en ny krigsmateriel!agstiftning läggs fram bör även
kontrollen av det utländska ägandet i den svenska krigsmaterielindustrin be-
22
handlas. Förslaget om upphävande av företagsförvärvslagen medför emel- Prop. 1991/92:71
lertid att vissa bestämmelser avseende kontrollen över utländskt inflytande
i svensk krigsmaterieltillverkning måste överföras till krigsmateriellagstift-
ningen från årsskiftet 1991/92. Bestämmelserna bör införas i tillverkningsla-
gen.
Kraven enligt 2§ tillverkningslagen på att handelsbolagsman inte får vara
kontrollsubjekt och att aktiebolag har utlänningsförbehåll bör behållas. Be-
greppen kontrollsubjekt och utlänningsförbehåll definieras i företagsför-
värvslagen. I viss utsträckning bör dessa definitioner överföras till tillverk-
ningslagen.
Med utlänningsförbehåll avses enligt företagsförvärvslagen (4§ första
stycket) ett i bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag intaget förbehåll en-
ligt vilket kontrollsubjekt genom teckning eller överlåtelse endast får för-
värva en viss del av aktierna i bolaget, vid varje tidpunkt motsvarande
mindre än fyrtio procent av hela aktiekapitalet och mindre än tjugo procent
av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med utlänningsförbehåll avses
också förbehåll enligt vilket strängare föreskrifter i dessa hänseenden gäller.
Bestämmelsen bör i sin helhet införas i tillverkningslagen. Detta gäller
även andra stycket i nyssnämnda paragraf. Enligt detta kan det genom sär-
skilt tillstånd medges att även andra förbehåll skall kunna anses som utlän-
ningsförbehåll enligt lagen. Med denna bestämmelse avses t.ex. fall där det
finns ett utlänningsförbehåll av nyss nämnt slag men som gör undantag för
aktier som ägs av ett namngivet moderbolag. Det kan också tänkas att det
i utlänningsförbehållet görs undantag för aktier som ägs av en namngiven
stiftelse. Tillstånd bör meddelas av regeringen.
Även i fortsättningen skall som huvudregel endast företag som har utlän-
ningsförbehåll av angivet slag ges tillstånd att tillverka krigsmateriel. Huvud-
delen av bolagets aktier kommer att vara bundna, vilket innebär att aktierna
inte får förvärvas av kontrollsubjekt genom överlåtelse eller teckning. Detta
ger automatiskt en kontroll över det utländska ägandet.
Beträffande definitionen av begreppet kontrollsubjekt föreslår jag att den
nuvarande hänvisningen till företagsförvärvslagen i 2 § tillverkningslagen bi-
behålls men att den begränsas till att avse 3 § första och andra styckena i den
upphävda lagen.
Bestämmelserna i tredje stycket i 3 § blir således inte längre tillämpliga.
Enligt dessa kan genom särskilt tillstånd medges att en svensk stiftelse eller
en svensk ekonomisk förening inte skall vara kontrollsubjekt. Den utredning
som måste göras i samband med en sådan tillståndsprövning är resurskrä-
vande. I avvaktan på en ny krigsmateriellagstiftning anser jag det därför till-
räckligt med den nyss nämnda möjligheten för ett krigsmaterieltillverkande
bolag att efter tillstånd av regeringen ha ett från huvudregeln avvikande ut-
länningsförbehåll .
För att upprätthålla kontrollen över det utländska inflytandet över krigs-
materielindustrin bör, liksom hittills, gälla att ett bolag inte får upphäva eller
ändra sitt utlänningsförbehåll utan regeringens godkännande. Denna regel
bör endast gälla de bolag som har tillstånd enligt tillverkningslagen.
Vad gäller fysiska personer och myndigheter förutser jag inga särskilda
problem. 23
Förvärv av aktier genom bodelning, arv eller testamente omfattas inte av Prop. 1991/92:71
företagsförvärvslagens bestämmelser om förvärvstillstånd och utlännings-
förbehåll. Genom sådana familjerättsliga förvärv kan alltså utländska rätts-
subjekt få kontroll över ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel utan att detta står i strid med bestämmelserna i tillverkningsla-
gen. Upphävandet av företagsförvärvslagen innebär inte någon ändring i
detta avseende.
Enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) krävs tillstånd att bedriva kredit-
upplysningsverksamhet. Tillstånd får inte meddelas kontrollsubjekt. Sist-
nämnda bestämmelse strider mot EGs bestämmelser om etableringsrätt. Re-
geringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en särskild utredare för att
se över kreditupplysningslagen (Dir 1991:69). En av utredarens huvudupp-
gifter är att utreda hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EGs reg-
ler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet
att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige. Utredaren skall redovisa
sitt arbete före den 1 juli 1993.1 avvaktan på att utredaren redovisar sitt ar-
bete lägger jag inte nu fram något förslag om ändring i kreditupplysningsla-
gen. En mindre redaktionell ändring blir dock nödvändig i lagen.
Enligt lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.
krävs tillstånd att förvärva en eldistributionsanläggning. Kontrollsubjekt be-
höver dock inte tillstånd enligt denna lag om deras förvärv prövas enligt före-
tagsförvärvslagen. Denna undantagsbestämmelse bör tas bort när företags-
förvärvslagen upphävs.
Dessutom krävs mindre redaktionella ändringar i lagen (1985:277) om
vissa bulvanförhållanden, gruvlagen (1974:342) och minerallagen (1991:45).
Som jag nämnde inledningsvis är den rättsliga grunden för bestämmelserna
om utlänningsförbehåll i företagsförvärvslagen stadgandet i 17 kap. 1 § aktie-
bolagslagen och 12 kap. 1 § bankaktiebolagslagen om möjligheten att ha fria
och bundna aktier. En särskild fråga är om denna bestämmelse är förenlig
med EGs bestämmelser, dvs. om det är möjligt att genom ett förbehåll i ett
aktiebolags bolagsordning begränsa möjligheterna att förvärva aktier i bola-
get på grund av nationalitet. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har bl.a.
till uppdrag att se över vilka aktiebolagsrättsliga lagändringar som behövs
med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Kommittén kom-
mer under våren 1992 att redovisa sin bedömning i ett delbetänkande.
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartementet upp-
rättats förslag till
24
1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av Prop. 1991/92:71
svenska företag m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m.m.,
4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-
ning m.m,
6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén, Dinkelspiel och
Lundgren.
Enligt de nuvarande bestämmelserna måste tillstånd till ett förvärv sökas
inom en månad från förvärvet. Om så inte sker blir förvärvet ogiltigt. Detta
innebär att tillstånd till förvärv som sker mer än en månad innan lagen upp-
hör att gälla måste sökas för att förvärvet inte skall bli ogiltigt. För förvärv
som sker mindre än en månad innan lagen upphör att gälla behöver dock
inte tillstånd sökas för att undgå ogiltighet.
Efter det att lagen upphört att gälla äger utlänningsförbehåll som intagits
i bolagsordningen alltjämt giltighet men de kan därefter tas bort eller ändras
utan tillstånd.
I 22 § föreskrivs att den som till följd av bestämmelserna i lagen har fått
kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden inte obehörigen får
röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit. Denna föreskrift om tystnads-
plikt bör fortsätta att gälla även efter lagens upphävande. En föreskrift om
detta har tagits in i lagens andra stycke efter förslag från lagrådet.
Ändringarna i lagen innebär bl.a. att fastighet som är taxerad som hyreshu-
senhet undantas från tillståndskravet. Föreskrifter som gäller just denna typ
av egendom finns i 1 kap. 2, 5 och 8 §§ samt i 3 kap. 3§. Dessa föreskrifter
blir nu överflödiga och tas därför bort efter påpekande från lagrådet.
1 kap.
2§
I paragrafen anges ett antal typer av förvärv där kravet på förvärvstillstånd
inte gäller. Genom ändringen fogas nu till undantagen förvärv av egendom
som är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet.
25
Vid fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall be- Prop. 1991/92:71
slut fattas om fastigheternas indelning i taxeringsenheter. Därvid skall för
varje taxeringsenhet typ av taxeringsenhet bestämmas. I 4 kap. 5 § anges de
beteckningar för typ av taxeringsenhet som finns. De beteckningar som
medför att ett förvärv inte blir tillståndspliktigt är de som anges i punkt 2,
som avser hyreshusenhet och punkterna 3 och 4 som avser industrienhet. Be-
dömningen om ett förvärv kräver tillstånd får ske på grundval av taxerings-
bevis för fastigheten.
Bland undantagen anges under punkten 5 vissa familjerättsliga förvärv
som inte kräver tillstånd under förutsättning att inte överlåtaren är skyldig
att avyttra fastigheten enligt vissa angivna lagar, däribland lagen om förvärv
av hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast tillämpas på egendom
som är taxerad som hyreshusenhet och den typen av egendom nu befrias från
kravet på förvärvstillstånd blir hänvisningen till den lagen överflödig varför
hänvisningen tas bort.
1 kap.
5§
I paragrafen ges bestämmelser om när förvärvstillstånd avseende vissa ty-
per av egendom, däribland egendom taxerad som hyreshusenhet, får läm-
nas. Den del av stadgandet som avser sistnämnda typ av egendom har tagits
bort eftersom förvärvstillstånd inte längre krävs vid förvärv av sådan egen-
dom.
1 kap.
8§
I paragrafens andra stycke stadgas att förvärvstillstånd inte får meddelas
om tillstånd skulle ha vägrats vid prövning enligt vissa lagar, däribland lagen
om förvärv av hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast omfattar
egendom taxerad som hyreshusenhet och den typen av egendom inte längre
kräver förvärvstillstånd har stadgandet såvitt det berör nyssnämnda lag tagits
bort.
2 kap.
I detta kapitel finns uteslutande föreskrifter om förvärvstillstånd avseende
inmutningsrätt och rätt till utmål. Som har anförts i den allmänna motive-
ringen skall kravet på förvärvstillstånd för sådana rättigheter tas bort, varför
hela kapitlet nu upphävs.
3 kap.
3§
I paragrafens tredje stycke finns ett stadgande som bl.a. berör egendom
taxerad som hyreshusenhet. Eftersom den typen av egendom inte längre
kräver förvärvstillstånd har stadgandet tagits bort såvitt det berör sådan
egendom.
3 kap.
5§
I paragrafen ges vissa bestämmelser om inmutningsrätt och rätt till utmål.
Eftersom kravet på förvärvstillstånd nu tas bort beträffande dessa gruvrätter
upphävs paragrafen.
26
la§
Bestämmelserna om utlänningsförbehåll har förts över i sak oförändrade
från 4§ företagsförvärvslagen.
1 b §
Bestämmelsen har förts över från 6§ företagsförvärvslagen. I enlighet
med vad som har sagts i den allmänna motiveringen har bestämmelsen in-
skränkts till att endast gälla aktiebolag som har tillstånd att tillverka krigsma-
teriel här i riket. Dessutom anges nu att regeringen prövar frågor enligt
denna paragraf.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksda-
gen att anta förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast
egendom m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverk-
ningen av krigsmateriel, m.m.,
4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-
anläggning m.m,
6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Prop. 1991/92:71
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
27
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:617) om utländska förvärv
svenska företag m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
28
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.1
dels att 2 kap. och 3 kap. 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 3§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
1 kap.
1§
Kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. får inte utan
tillstånd (förvärvstillstånd) för varje
särskilt fall förvärva fast egendom
här i landet.
Den som skulle ha varit kontroll-
subjekt enligt lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag
m.m. om denna hade gällt även efter
utgången av år 1991 får inte utan till-
stånd (förvärvstillstånd) för varje
särskilt fall förvärva fast egendom
här i landet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt och
bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt,
i stället avse inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.
Förvärvstillstånd behövs inte
1. för förvärv genom bodelning,
arv eller testamente,
2. för förvärv genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen
(1975:1385),
3. för förvärv genom inrop på
exekutiv auktion,
4. om förvärvaren är gift med en
svensk medborgare,
5. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om för-
värvaren eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är över-
låtarens avkomling, allt under förut-
sättning att överlåtaren inte är skyl-
dig att avyttra egendomen enligt 3
kap. 1§ eller enligt 6§ lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. eller 16 § jordförvärvsla-
gen (1979:230).
2§
Förvärvstillstånd behövs inte
1. för förvärv genom bodelning,
arv eller testamente,
2. för förvärv genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen
(1975:1385),
3. för förvärv genom inrop på
exekutiv auktion,
4. om förvärvaren är gift med en
svensk medborgare,
5. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om för-
värvaren eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är över-
låtarens avkomling, allt under förut-
sättning att överlåtaren inte är skyl-
dig att avyttra egendomen enligt 3
kap. 1§ eller enligt 6§ lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. eller 16 § jordförvärvsla-
gen (1979:230),
6. för förvärv av egendom som är
taxerad som hyreshusenhet eller in-
dustrienhet.
1 Senaste lydelse av
2 kap. 1§ 1991:48
2 kap. 5§ 1991:48
3 kap. 5 § 1991 48
29
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
3§
Länsstyrelsen får besluta att ett förordnande enligt 1 § andra stycket om
försäljning på offentlig auktion inte skall verkställas, om inroparen före eller
efter förordnandet har avyttrat egendomen.
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som
om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter
sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auk-
tionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det
i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske,
om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller en
innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid
före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde vartill egendo-
men uppskattats av värderingsmän som länsstyrelsen utser.
Egendomen får säljas till den som
är kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. endast om
denne har fått förvärvstillstånd. Vi-
dare gäller i fråga om hyreshusenhet
eller jordbruksfastighet de inskränk-
ningar som föreskrivs i 7 § andra
stycket tredje meningen lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. respektive 17 § andra
stycket tredje meningen jordför-
värvslagen (1979:230).
Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske även
om innehavare av fordran bestrider det.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Egendomen får säljas till sådana
rättssubjekt som avses i 1 kap. 1 § en-
dast om de har fått förvärvstillstånd.
Vidare gäller i fråga om hyreshusen-
het eller jordbruksfastighet de in-
skränkningar som föreskrivs i 7§
andra stycket tredje meningen lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m. respektive 17 § andra
stycket tredje meningen jordför-
värvslagen (1979:230).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
30
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1034) om kontroll över till-
verkningen av krigsmateriel, m.m.,
dels att 2§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a § och 1 b § av föl-
jande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
1
Krigsmateriel får inte tillverkas
här i riket utan tillstånd av rege-
ringen, om ej annat följer av före-
skrifter som har meddelats med stöd
av denna lag. Tillstånd att tillverka
krigsmateriel får meddelas endast
svensk medborgare, svensk myndig-
het, svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av bolagsmännen är kon-
trol lsubjekt som avses i 3§ lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. och svenskt
aktiebolag i vars bolagsordning inta-
gits utlänningsförbehåll som avses i
nämnda lag. Om särskilda skäl före-
Föreslagen lydelse
i§
Med utlänningsförbehåll avses i
denna lag ett i bolagsordningen för
ett svenskt aktiebolag intaget förbe-
håll enligt vilket kontrollsubjekt ge-
nom teckning eller överlåtelse endast
får förvärva en viss del av aktierna i
bolaget, vid varje tidpunkt motsva-
rande mindre än fyrtio procent av
hela aktiekapitalet och mindre än
tjugo procent av röstetalet för samt-
liga aktier i bolaget. Med utlännings-
förbehåll avses också förbehåll enligt
vilket strängare föreskrifter i dessa
hänseenden gäller.
Regeringen kan medge att även
andra förbehåll än som anges i första
stycket skall anses som utlännings-
förbehåll enligt denna lag.
>§
Utlänningsförbehåll enligt denna
lag i bolagsordningen för ett svenskt
aktiebolag som har tillstånd att till-
verka krigsmateriel häri riket får inte
upphävas eller ändras utan tillstånd
av regeringen.
§
Krigsmateriel får inte tillverkas
här i riket utan tillstånd av rege-
ringen, om ej annat följer av före-
skrifter som har meddelats med stöd
av denna lag. Tillstånd att tillverka
krigsmateriel får meddelas endast
svensk medborgare, svensk myndig-
het, svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av bolagsmännen är kon-
trollsubjekt som avses i 3 § första och
andra stycket den upphävda lagen
(1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. och svenskt
aktiebolag i vars bolagsordning inta-
gits utlänningsförbehåll. Om sär-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ligger, får dock tillstånd ges även åt skilda skäl föreligger, får dock till-
annan. stånd ges även åt annan.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en-
ligt första stycket för
1. tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på uppdrag av den som har
tillstånd att tillverka ifrågavarande krigsmateriel,
2. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24 § första
stycket vapenlagen (1973:1176),
3. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens
eget bruk.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
32
Härigenom föreskrivs att 4§ kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
4§
Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast
om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten och den kan
antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.
Tillstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder. Tillståndet får
förenas med föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas och om skyldig-
het att anmäla ändring av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.
Tillstånd får inte meddelas kon- Tillstånd får inte meddelas den
trollsubjekt enligt lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska
företag m.m.
som skulle ha varit kontrollsubjekt
enligt lagen (1982:617) om ut-
ländska förvärv av svenska företag
m.m. om denna hade gällt även efter
utgången av år 1991.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
33
Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-
tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§
Förvärvstillstånd fordras ej
1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar koncession avseende det
område där anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,
2. i fall som avses i 2§, om förvärvaren innehar koncession avseende det
område där föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhet,
3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i
2 § förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,
4. om förvärvet skall prövas enligt
lagen (1982:617) om utländska för-
värv av svenska företag m. m. eller la-
gen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkom-
ling,
6. om aktie förvärvas på grund av nyemission där aktieägarna tecknar de
nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.
4. om förvärvet skall prövas enligt
lagen (1982:618) om utländska för-
värv av fast egendom m.m.,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
34
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1985:277) om vissa bulvanför-
hållanden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller när ett bulvan-
förhållande används för att kringgå
ett sådant hinder mot att förvärva el-
ler behålla viss egendom eller rättig-
het som uppställs i
1. 3 kap. 3§ bankaktiebolagsla-
gen (1987:618),
2. lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,
3. lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.
4. jordförvärvslagen (1979:230),
5. 8a § fondkommissionslagen
(1979:748),
Denna lag gäller när ett bulvan-
förhållande används för att kringgå
ett sådant hinder mot att förvärva el-
ler behålla viss egendom eller rättig-
het som uppställs i
1. 3 kap. 3§ bankaktiebolagsla-
gen (1987:618),
2. lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.
3. lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,
4. jordförvärvslagen (1979:230),
5. 8a § fondkommissionslagen
(1979:748),
6. 6a § lagen (1980:2) om finans-
bolag, eller
7. lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.
6. 6a § lagen (1980:2) om finans-
bolag,
7. lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m., el-
ler
8. lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.
Med ett bulvanförhållande avses i lagen att någon (bulvaneri) utåt fram-
står som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet men i verk-
ligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans (hu-
vudmannens) räkning.
Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande avser
har tillämpning också på rättigheter.
De myndigheter som prövar frå-
gor om tillstånd enligt de lagar som
anges i 1 § första stycket 2-4, 7 och 8
skall underrätta åklagarmyndighe-
ten, om det skäligen kan antas att
det föreligger ett bulvanförhållande
inom myndighetens ansvarsområde.
De myndigheter som prövar frå-
gor om tillstånd enligt de lagar som
anges i 1 § första stycket 2-4 och 7
skall underrätta åklagarmyndighe-
ten, om det skäligen kan antas att
det föreligger ett bulvanförhållande
inom myndighetens ansvarsområde.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
35
Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)
Härigenom föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342),
dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 8§ och 9 kap. 4§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
8§
Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla
1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning av det område som
avses med ansökningen,
2. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen samt namn och adress
på fastighetsägaren och de övriga sakägare sökanden känner till.
Om bergmästaren finner det behövligt, skall sökanden ge in plan för un-
dersökningsarbetets bedrivande och utredning om sina möjligheter att full-
följa planen.
Fordras medgivande till inmut-
ningen av myndighet eller rättsägare
enligt vad som sägs i 2-5 § eller i la-
gen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m., skall vid an-
sökningen fogas handling som visar
att medgivande erhållits av myndig-
heten eller rättsägaren eller begärts
hos myndigheten.
Sökanden skall erlägga, förutom föreskriven ansökningsavgift, förskott
till inmutningsavgiften beräknat enligt grunder som regeringen bestämmer.
9 kap.
4§
Fordras medgivande till inmut-
ningen av myndighet eller rättsägare
enligt vad som sägs i 2-5 § skall vid
ansökningen fogas handling som vi-
sar att medgivande erhållits av myn-
digheten eller rättsägaren eller be-
gärts hos myndigheten.
Bergmästaren skall förklara an-
mälan utan verkan, om
1. fångeshandlingen inte har
företetts, eller
2. förvärvet har skett genom en
sådan gåva mellan makar som inte
har registrerats enligt 16 kap. äkten-
skapsbalken.
Bergmästaren skall förklara an-
mälan utan verkan, om
1. fångeshandlingen inte har
företetts,
2. tillstånd till förvärvet inte erhål-
lits när sådant krävs enligt lagen
(1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m., eller
3. förvärvet har skett genom en
sådan gåva mellan makar som inte
har registrerats enligt 16 kap. äkten-
skapsbalken.
I annat fall skall han snarast anteckna anmälningen i gruvregistret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
36
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7§ minerallagen (1991:45) skall ha föl-
jande lydelse.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
7§
Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna lag finns i plan-
och bygglagen (1987:10), miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen
(1964:822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och la-
gen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta befatt-
ning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns även i lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i övrigt att be-
driva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen (1988:220).
Bestämmelser som i vissa avseen-
den begränsar rätten att få eller på
annat sätt förvärva undersöknings-
tillstånd eller bearbetningskonces-
sion och att förvärva nyttjanderätt till
bearbetningskoncession finns i lagen
(1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.
37
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-10-31
Prop. 1991/92:71
Bilaga 2
Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-
tierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Per Westerberg beslutat inhämta lagrå-
dets yttrande över förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m.m.,
4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-
ning m.m.,
6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt
Agartz.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv
av svenska företag m. m.
I 22 § lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. föreskrivs att den
som till följd av bestämmelserna i lagen har fått kännedom om enskilds af-
färs- eller driftförhållanden inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han
sålunda har erfarit. Såvitt avser det allmännas verksamhet sägs att bestäm-
melserna i sekretesslagen (1980:100) i stället är att tillämpa.
De angivna föreskrifterna om tystnadsplikt torde böra gälla även efter det
att den nu aktuella lagen har upphävts. Lagrådet får därför föreslå att till
lagförslaget fogas en bestämmelse av följande lydelse:
”Vad som i 22 § i den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt skall dock fort-
farande gälla.”
Lagrådet vill erinra om att bestämmelser om straff för brott mot tystnads-
plikt finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m. m.
I 1 kap. 2 § föreslås i remissen ett tillägg till uppräkningen av de fall, där
tillstånd inte behövs för utländskt förvärv av fast egendom här i landet. I en
sjätte punkt i paragrafen anges sålunda förvärv av egendom som är taxerad
som hyreshusenhet eller industrienhet, varigenom skulle undanröjas ett av
hindren för utländska näringsidkare att etablera sig i Sverige.
I andra paragrafer i samma lag finns hänvisningar som genom tillägget i
2 § blir överflödiga. Så blir fallet i t.ex. 2 § 5 samt 5 och 8 §§ samma kapitel.
Det bör övervägas om inte, som en konsekvens av den föreslagna lagänd-
ringen, sådana oegentliga hänvisningar samtidigt bör tas bort. Detsamma
gäller beträffande 3 kap. 3 § tredje stycket, där en ändring i annat avseende
redan föreslagits.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1991/92:71
Bilaga 2
39
gotab 40113, Stockholm 1991