Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att förvärvslagstiftningen för
företag och aktier samt för fastigheter som är avsedda för
näringsverksamhet avskaffas i huvudsak.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m. skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1991.
Vad som i 22 § den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt
skall dock fortfarande gälla.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m.m.1

dels att 2 kap. och 3 kap. 5 § skall upphöra att
gälla,

dels att 1 kap. 1, 2, 5 och 8 §§ samt 3 kap. 3 § skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §

Kontrollsubjekt enligt lagen Den som skulle ha varit
(1982:617) om utländska kontrollsubjekt enligt lagen
förvärv av svenska (1982:617) om utländska
företag m.m. får inte förvärv av svenska
utan tillstånd företag m.m., om denna hade
(förvärvstillstånd) gällt även efter
för varje särskilt fall utgången av år 1991,
förvärva fast egendom får inte utan tillstånd
här i landet. (förvärvstillstånd)
för varje särskilt fall
förvärva fast egendom
här i landet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom
skall gälla
även tomträtt och bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart
skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse inskrivning
av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.
2 §2

Förvärvstillstånd Förvärvstillstånd
behövs inte behövs inte

1. för förvärv genom 1. för förvärv genom
bodelning, arv eller bodelning, arv eller
testamente, testamente,

2. för förvärv genom 2. för förvärv genom
fusion enligt 14 kap. 8 § fusion enligt 14 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385), aktiebolagslagen (1975:1385),

3. för förvärv genom 3. för förvärv genom
inrop på exekutiv auktion, inrop på exekutiv auktion,

4. om förvärvaren är 4. om förvärvaren är
gift med en svensk medborgare, gift med en svensk medborgare,

5. om förvärvaren är 5. om förvärvaren är
gift med överlåtaren och gift med överlåtaren och
inte heller om inte heller om
förvärvaren eller, förvärvaren eller,
när makar förvärvar när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem gemensamt, någon av dem
är överlåtarens är överlåtarens
avkomling, allt under avkomling, allt under
förutsättning att förutsättning att
överlåtaren inte är överlåtaren inte är
skyldig att avyttra egendomen skyldig att avyttra egendomen
enligt 3 kap. 1 § eller enligt 3 kap. 1 § eller
enligt 6 § lagen enligt 16 §
(1975:1132) om förvärv jordförvärvslagen
av hyresfastighet m.m. eller (1979:230),
16 §
jordförvärvslagen 6. för förvärv av
(1979:230). egendom som är taxerad som
hyreshusenhet eller
industrienhet.

5 §3

Frågan om Frågan om
förvärvstillstånd förvärvstillstånd
får inte prövas får inte prövas
förrän förvärvet förrän förvärvet
har skett, om det är har skett, om det är
fråga om köp, byte eller fråga om köp, byte eller
gåva av fast egendom som gåva av fast egendom som
är taxerad som är taxerad som
hyreshusenhet eller som lantbruksenhet.
lantbruksenhet.
Tillstånd att
Tillstånd att
förvärva fast egendom förvärva fast egendom
på offentlig auktion enligt på offentlig auktion enligt
3 kap. 3 § eller enligt 7 3 kap. 3 § eller enligt 17
§ lagen (1975:1132) om § jordförvärvslagen
förvärv av (1979:230) lämnas före
hyresfastighet m.m. eller 17 auktionen.
§ jordförvärvslagen
(1979:230) lämnas före 8 §
auktionen.

Förvärvstillstånd skall meddelas, om det inte möter
hinder med hänsyn till landets försvar eller säkerhet,
egendomens lämplighet för avsett ändamål eller andra
allmänna intressen eller med hänsyn till förvärvarens
förhållanden.
Förvärvstillstånd Förvärvstillstånd
får inte meddelas om får inte meddelas om
tillstånd skulle ha tillstånd skulle ha
vägrats vid en prövning vägrats vid en prövning
enligt lagen (1975:1132) om enligt jordförvärvslagen
förvärv av (1979:230).
hyresfastighet m.m. eller
jordförvärvslagen 3 kap. 3 §
(1979:230).

Länsstyrelsen får besluta att ett förordnande enligt 1 §
andra stycket om försäljning på offentlig auktion inte skall
verkställas, om inroparen före eller efter förordnandet har
avyttrat egendomen.
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar
så förfaras, som om egendomen hade blivit utmätt för
fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som
besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen
och som har företräde framför alla befintliga fordringar.
Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet
täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna
köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om
ägaren eller en innehavare av fordran som är förenad med
panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat
en särskild värdering, det värde vartill egendomen
uppskattats av värderingsmän som länsstyrelsen utser.
Egendomen får säljas Egendomen får säljas
till den som är till sådana rättssubjekt
kontrollsubjekt enligt lagen som avses i 1 kap. 1 §
(1982:617) om utländska endast om de har fått
förvärv av svenska förvärvstillstånd.
företag m.m. endast om Vidare gäller i fråga om
denne har fått jordbruksfastighet de
förvärvstillstånd. inskränkningar som
Vidare gäller i fråga om föreskrivs i 17 § andra
hyreshusenhet eller stycket tredje meningen
jordbruksfastighet de jordförvärvslagen
inskränkningar som (1979:230).
föreskrivs i 7 § andra
stycket tredje meningen lagen
(1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.
respektive 17 § andra
stycket tredje meningen
jordförvärvslagen
(1979:230).
Avges vid auktionen bud som sålunda får
antas, skall
försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider
det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

dels att 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,
1 a § och 1 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

Med
utlänningsförbehåll
avses i denna lag ett i
bolagsordningen för ett
svenskt aktiebolag intaget
förbehåll enligt vilket
sådant kontrollsubjekt som
avses i 3 § första och
andra styckena den upphävda
lagen (1982:617) om
utländska förvärv av
svenska företag m.m. genom
teckning eller
överlåtelse endast
får förvärva en viss
del av aktierna i bolaget, vid
varje tidpunkt motsvarande
mindre än fyrtio procent av
hela aktiekapitalet och mindre
än tjugo procent av
röstetalet för samtliga
aktier i bolaget. Med
utlänningsförbehåll
avses också förbehåll
enligt vilket strängare
föreskrifter i dessa
hänseenden gäller.

Regeringen kan medge att
även andra förbehåll
än som anges i första
stycket skall anses som
utlänningsförbehåll
enligt denna lag.

1 b §

Utlänningsförbehåll
för ett svenskt aktiebolag
som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel här
i riket får inte
upphävas eller ändras
utan tillstånd av
regeringen.

2 §1

Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte
tillverkas här i riket utan tillverkas här i riket utan
tillstånd av regeringen, om tillstånd av regeringen, om
ej annat följer av ej annat följer av
föreskrifter som har föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna meddelats med stöd av denna
lag. Tillstånd att lag. Tillstånd att
tillverka krigsmateriel får tillverka krigsmateriel får
meddelas endast svensk meddelas endast svensk
medborgare, svensk myndighet, medborgare, svensk myndighet,
svenskt handelsbolag i vilket svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av inte någon av
bolagsmännen är bolagsmännen är
kontrollsubjekt som avses i 3 sådant kontrollsubjekt som
§ lagen (1982:617) om avses i 3 § första och
utländska förvärv av andra styckena den upphävda
svenska företag m.m. och lagen (1982:617) om
svenskt aktiebolag i vars utländska förvärv av
bolagsordning intagits svenska företag m.m. och
utlänningsförbehåll svenskt aktiebolag i vars
som avses i nämnda lag. Om bolagsordning intagits
särskilda skäl utlänningsförbehåll.
föreligger, får dock Om särskilda skäl
tillstånd ges även åt föreligger, får dock
annan. tillstånd ges även åt
annan.
Regeringen får meddela föreskrifter om
undantag från
tillståndskravet enligt första stycket för

1. tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på uppdrag
av den som har tillstånd att tillverka ifrågavarande
krigsmateriel,

2. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som
avses i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176),

3. tillverkning av enstaka skjutvapen och av
ammunition för tillverkarens eget bruk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

4 Förslag till

Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 4 § kreditupplysningslagen
(1973:1173)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får
meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns
behov av verksamheten och den kan antas bli bedriven på
ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.
Tillstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder.
Tillståndet får förenas med föreskrift om hur verksamheten
skall bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av
förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.
Tillstånd får inte Tillstånd får inte
meddelas kontrollsubjekt meddelas den som skulle ha
enligt lagen (1982:617) om varit kontrollsubjekt enligt
utländska förvärv av lagen (1982:617) om
svenska företag m.m. utländska förvärv av
svenska företag m.m., om
denna hade gällt även
efter utgången av år
1991.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:240) om
förvärv av eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Förvärvstillstånd fordras ej

1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar
koncession avseende det område där anläggningen finnes,
när eldistributionsanläggningen förvärvas,

2. i fall som avses i 2 §, om förvärvaren innehar
koncession avseende det område där föreningen eller
bolaget bedriver sin verksamhet,

3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller
aktie som avses i 2 § förvärvas eller överlåtes efter
medgivande av riksdagen eller regeringen,

4. om förvärvet skall 4. om förvärvet skall
prövas enligt lagen prövas enligt lagen
(1982:617) om utländska (1982:618) om utländska
förvärv av svenska förvärv av fast egendom
företag m.m. eller lagen m.m.,
(1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom
m.m.,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller
om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt,
någon av dem är överlåtarens avkomling,

6. om aktie förvärvas på grund av nyemission där
aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det
antal aktier de förut äger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1985:277) om
vissa bulvanförhållanden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller när ett Denna lag gäller när ett
bulvanförhållande bulvanförhållande
används för att används för att
kringgå ett sådant kringgå ett sådant
hinder mot att förvärva hinder mot att förvärva
eller behålla viss egendom eller behålla viss egendom
eller rättighet som eller rättighet som
uppställs i uppställs i

1. 3 kap. 3 § 1. 3 kap. 3 §
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), (1987:618),

2. lagen (1975:1132) om 2. lagen (1975:1132) om
förvärv av förvärv av
hyresfastighet m.m., hyresfastighet m.m.,

3. lagen (1976:240) om 3. lagen (1976:240) om
förvärv av förvärv av
eldistributionsanläggning eldistributionsanläggning
m.m., m.m.,

4. jordförvärvslagen 4. jordförvärvslagen
(1979:230), (1979:230),

5. 8 a § 5. 8 a §
fondkommissionslagen fondkommissionslagen
(1979:748), (1979:748),

6. 6 a § lagen (1980:2) om 6. 6 a § lagen (1980:2) om
finansbolag, finansbolag, eller

7. lagen (1982:617) om 7. lagen (1982:618) om
utländska förvärv av utländska förvärv av
svenska företag m.m., eller fast egendom m.m

8. lagen (1982:618) om
utländska förvärv av
fast egendom m.m.
Med ett bulvanförhållande avses i lagen
att någon
(bulvanen) utåt framstår som ägare av viss egendom
eller innehavare av viss rättighet men i verkligheten innehar
egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans
(huvudmannens) räkning.
Vad som sägs i det följande om egendom som ett
bulvanförhållande avser har tillämpning också på
rättigheter.
7 §

De myndigheter som prövar De myndigheter som prövar
frågor om tillstånd frågor om tillstånd
enligt de lagar som anges i 1 enligt de lagar som anges i 1
§ första stycket 2--4, 7 § första stycket 2--4
och 8 skall underrätta och 7 skall underrätta
åklagarmyndigheten, om det åklagarmyndigheten, om det
skäligen kan antas att det skäligen kan antas att det
föreligger ett föreligger ett
bulvanförhållande inom bulvanförhållande inom
myndighetens ansvarsområde. myndighetens ansvarsområde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

7 Förslag till

Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)

Härigenom föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342),

dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 8 § och 9 kap. 4 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 8 §1

Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla

1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning
av det område som avses med ansökningen,

2. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen
samt namn och adress på fastighetsägaren och de övriga
sakägare sökanden känner till.
Om bergmästaren finner det behövligt, skall sökanden
ge in plan för undersökningsarbetets bedrivande och
utredning om sina möjligheter att fullfölja planen.
Fordras medgivande till Fordras medgivande till
inmutningen av myndighet eller inmutningen av myndighet eller
rättsägare enligt vad rättsägare enligt vad
som sägs i 2--5 § eller som sägs i 2--5 §§,
i lagen (1982:618) om skall vid ansökningen fogas
utländska förvärv av handling som visar att
fast egendom m.m., skall vid medgivande erhållits av
ansökningen fogas handling myndigheten eller
som visar att medgivande rättsägaren eller
erhållits av myndigheten begärts hos myndigheten.
eller rättsägaren eller
begärts hos myndigheten.
Sökanden skall erlägga, förutom
föreskriven
ansökningsavgift, förskott till inmutningsavgiften beräknat
enligt grunder som regeringen bestämmer.
9 kap.
4 §2

Bergmästaren skall Bergmästaren skall
förklara anmälan utan förklara anmälan utan
verkan, om verkan, om

1. fångeshandlingen inte 1. fångeshandlingen inte
har företetts, har företetts, eller

2. tillstånd till 2. förvärvet har skett
förvärvet inte genom en sådan gåva
erhållits när sådant mellan makar som inte har
krävs enligt lagen registrerats enligt 16 kap.
(1982:618) om utländska äktenskapsbalken.
förvärv av fast egendom
m.m., eller

3. förvärvet har skett
genom en sådan gåva
mellan makar som inte har
registrerats enligt 16 kap.
äktenskapsbalken.
I annat fall skall han snarast anteckna
anmälningen i
gruvregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

8 Förslag till

Lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § minerallagen
(1991:45) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 7 §

Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna
lag finns i plan- och bygglagen (1987:10), miljöskyddslagen
(1969:387), naturvårdslagen (1964:822), lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. och lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.
Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på
annat sätt ta befattning med kärnämne eller mineral med
halt av sådant ämne finns även i lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i övrigt att
bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen
(1988:220).
Bestämmelser som i vissa
avseenden begränsar
rätten att få eller
på annat sätt
förvärva
undersökningstillstånd
eller bearbetningskoncession
och att förvärva
nyttjanderätt till
bearbetningskoncession finns i
lagen (1982:618) om
utländska förvärv av
fast egendom m.m.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7
november 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och
statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén,
Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet P. Westerberg

Proposition om upphävande av regler om utländska
företagsförvärv m.m.
1 Inledning

Enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m.m. (företagsförvärvslagen) kontrolleras
utländska rättssubjekts och vissa svenska rättssubjekts
förvärv av aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska
handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. Lagen,
som trädde i kraft den 1 januari 1983, innebär att sådana
förvärv, med vissa undantag, inte får ske utan tillstånd.
Regler med syfte att kontrollera utländska
företagsförvärv har funnits i Sverige sedan år 1916. Före år
1983 gällde i ämnet lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m., den
s.k. 1916 års lag.
Motsvarande regler finns och har funnits i flera andra
industriländer. Under senare år har dock den
internationella utvecklingen inneburit att regelsystem av
detta slag avskaffas i allt fler länder. Av särskild vikt för
Sverige är att inom de Europeiska Gemenskaperna (EG) i
stort sett alla diskriminerande bestämmelser
medlemsländerna emellan på detta område har avvecklats.
Under senare delen av 1980-talet har utvecklingen mot
en europeisk integration accelererat. Detta har skett dels
internt inom EG genom antagandet av den europeiska
enhetsakten (Single European Act), dels genom ett utökat
samarbete mellan EG och Europeiska
Frihandelssammanslutningen (EFTA), vilket initierades
genom Luxemburgdeklarationen år 1984. Syftet är att
genom ökad rörlighet för varor, personer, tjänster och
kapital skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och
ökad välfärd inom medlemsländerna.
Under åren 1989 och 1990 genomfördes
förförhandlingar mellan EFTA-länderna och EG rörande
ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). I juni
1990 inleddes formella förhandlingar mellan parterna,
syftande till ett EES-avtal. I praktiken innebär ett sådant
avtal att de olika EFTA-länderna, däribland Sverige,
förpliktar sig att i allt väsentligt ansluta sig till EGs
regelverk om upprättandet av en gemensam marknad.
I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 angav
regeringen som två av sina stora uppgifter under
mandatperioden att dels fullt ut föra Sverige in i det
europeiska samarbetet genom förhandlingarna om
medlemskap i EG, dels att bryta den ekonomiska
stagnationen och att återupprätta Sverige som en tillväxt-
och företagarnation med en stark och växande ekonomi. I
syfte att föra Sverige in i det europeiska samarbetet angav
regeringen att den med all kraft skulle verka för att Sverige
snarast möjligt blir fullvärdig medlem i EG. Inom ramen för
den andra stora uppgiften angav regeringen en rad åtgärder,
bl.a. att i huvudsak avskaffa förvärvslagstiftningen för
företag, aktier och fastigheter i syfte att stimulera det
utländska intresset för investeringar i Sverige.
Mot den redovisade bakgrunden lade jag vid
regeringssammanträde den 24 oktober 1991 fram förslag om
ett avskaffande av den svenska förvärvslagstiftningen,
vilket också skulle innebära att de svenska bestämmelserna
anpassas till EGs regler på området.
Lagrådet

Regeringen beslutade samma dag att inhämta lagrådets
yttrande över de lagförslag som hade utarbetats i ärendet.
Lagförslagen och lagrådets yttrande bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1 och bilaga
2.
Lagrådet har beträffande förslaget till lag om
upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m. anfört att de föreskrifter om
tystnadsplikt som finns i 22 § företagsförvärvslagen torde
böra gälla även efter lagens upphävande. Jag delar lagrådets
uppfattning och återkommer till frågan i
specialmotiveringen till den aktuella lagen (avsnitt 5.1).
Lagrådet har vidare, beträffande förslaget till lag om
ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast
egendom m.m., påpekat att vissa föreskrifter i lagen blir
överflödiga som en följd av de av regeringen föreslagna
ändringarna i lagen. Lagrådet anser mot den bakgrunden
att det bör övervägas att upphäva dessa föreskrifter. Jag
anser att de aktuella föreskrifterna bör tas bort och
återkommer till frågan i specialmotiveringen till den
aktuella lagen (avsnitt 5.2).
I övrigt har lagrådet lämnat förslagen utan erinran.
Vissa redaktionella ändringar i lagtexten har vidtagits.
2 Gällande rätt

2.1 Företagsförvärvslagen

De viktigaste bestämmelserna som berör utlänningars
möjligheter att etablera näringsverksamhet i Sverige genom
förvärv av aktier eller andelar i redan etablerade företag
finns i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m.m. (företagsförvärvslagen). Några särskilda
inskränkningar i rätten att bilda ett nytt bolag finns inte för
utlänningar.
Företagsförvärvslagen innebär begränsningar i rätten för
utländska rättssubjekt och vissa svenska rättssubjekt att
förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska
handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. De som
omfattas av lagens bestämmelser benämns i lagen
kontrollsubjekt. Kontrollsubjekt är utländska
medborgare och andra utländska rättssubjekt, svenska
aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i
bolagsordningen, svenska handelsbolag, om någon av
bolagsmännen är kontrollsubjekt, svenska stiftelser med
vissa undantag, samt vissa svenska ekonomiska föreningar.
Kontrollen av kontrollsubjektens förvärv sker dels genom
ett system med s.k. utlänningsförbehåll, dels genom en
tillståndsprövning av vissa aktieförvärv m m.
Ett utlänningsförbehåll är ett förbehåll i
bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag som innebär att
kontrollsubjekt genom teckning eller överlåtelse får
förvärva endast en viss del av aktierna i bolaget, nämligen
aktier motsvarande mindre än 40 procent av aktiekapitalet
och 20 procent av röstetalet (4 §). De aktier som sålunda
kan förvärvas av kontrollsubjekt kallas fria aktier, övriga
aktier bundna. Ett utlänningsförbehåll får inte ändras utan
tillstånd (6 §).
Den rättsliga grunden för införande av
utlänningsförbehåll i bolagsordningen finns i 17 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och i 12 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen (1987:618), där det ges en möjlighet
att i bolagsordningen ta in förbehåll om begränsning av
vissa rättssubjekts möjligheter att förvärva aktier i bolaget,
dvs. att förklara vissa aktier som bundna i visst hänseende.
Företagsförvärvslagen är inte tillämplig på svenska
försäkringsaktiebolag eller på aktierna i sådana bolag (2 §).
I fråga om tillstånd till aktieförvärv gäller enligt
företagsförvärvslagen att ett kontrollsubjekt, med undantag
för vissa aktieförvärv inom en koncern, inte utan tillstånd
får förvärva så många aktier i ett svenskt aktiebolag att
genom förvärvet förvärvarens andel av aktiekapitalet eller
röstetalet i bolaget kommer att överstiga någon av
gränserna tio, tjugo, fyrtio eller femtio procent. Krav på
tillstånd gäller även i fråga om kontrollsubjekts förvärv av
andelar i svenska handelsbolag samt av äganderätt eller
nyttjanderätt till rörelser som drivs i Sverige (7 §).
Rättsverkan av att tillstånd inte söks inom föreskriven
tid och på föreskrivet sätt eller av att tillstånd vägras är att
förvärvet blir ogiltigt (11 §).
Företagsförvärvslagens kontrollsystem i fråga om
utländska etableringar är begränsat till de rena
övertagandefallen och gäller, som tidigare nämnts, inte
nyetableringar. Inget tillstånd krävs således för ett utländskt
företag att bilda ett svenskt dotterbolag.
Frågor om tillstånd enligt lagen prövas av regeringen,
vad gäller större företag, och i övrigt av länsstyrelsen.
Regeringen prövar bl.a. ärenden där det företag som
förvärvet gäller har mer än 100 anställda eller
nettotillgångar överstigande 1000 basbelopp.
Avgörande vid tillståndsprövningen är huruvida ett
förvärv av ett företag eller en ändring av ett
utlänningsförbehåll strider mot något väsentligt allmänt
intresse. Om så inte är fallet skall tillstånd ges. I
förarbetena till lagstiftningen (prop. 1981/82:135 s.45)
nämns som exempel på sådana skyddsvärda intressen
svenska företags teknik, kunskap, dyrbara maskiner, patent
och varumärken. Ett företag kan också enligt förarbetena
vara skyddsvärt på den grunden att företaget till följd av sin
storlek eller produktionsinriktning har särskild betydelse
för Sveriges försvar, försörjning eller ekonomi. Att bevara
ett svenskt företag som svenskägt i en bransch med redan
mycket starka inslag av utländskt ägande kan också enligt
förarbetena vara ett väsentligt allmänt intresse.
I propositionen (prop. 1986/87:74) om näringspolitik
inför 1990-talet lämnade regeringen information om den
praxis beträffande skyddsvärda intressen som hade
utbildats vid tillståndsprövningen. Följande skyddsvärda
intressen redovisades därvid:industri- och
regionalpolitiska intressen (företag med betydande
forskning och utveckling, marknadsposition, produktion
eller sysselsättning m.m.),säkerhets- och
beredskapspolitiska intressen (företag av betydelse för
totalförsvaret),intresset av nationellt självbestämmande
och oberoende (företag eller branscher, i vilka ett
dominerande utländskt inflytande skulle kunna innebära
svårigheter att hävda en oberoende svensk politik),
nationella kulturella intressen och liknande (företag inom
informations- och massmediaområdet).
I vissa fall har förvärvet bedömts innebära sådana risker
för berörda skyddsvärda intressen att förvärvet ansetts
strida mot väsentligt allmänt intresse enligt lagen. I dessa
fall förekommer det enligt praxis att det förvärvande
företaget kunnat undanröja eller minska dessa risker genom
åtaganden. Innebörden av sådana åtaganden har
varit t.ex. att verksamheten kommer att utvecklas genom
investeringar, få en självständighet i olika avseenden eller
förändras både i omfattning och inriktning på ett balanserat
sätt inom koncernen i samband med strukturella
förändringar.
2.2 Fastighetsförvärvslagen

Vid sidan av företagsförvärvslagen påverkas
utlänningars möjligheter att etablera näringsverksamhet
här i landet främst av bestämmelserna i lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m.m.
(fastighetsförvärvslagen). Enligt 1 kap. 1 § får
kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen inte utan
tillstånd (förvärvstillstånd) för varje särskilt fall förvärva
fast egendom här i landet.
Enligt 1 kap. 8 § skall förvärvstillstånd meddelas om det
inte möter hinder med hänsyn till landets försvar eller
säkerhet, egendomens lämplighet för avsett ändamål eller
andra allmänna intressen eller med hänsyn till förvärvarens
förhållanden. Dessa förutsättningar för att få tillstånd
bygger i stor utsträckning på de principer för
tillståndsprövningen som gäller för företagsförvärvens del,
men innebär därutöver vissa specialregler.
Genom rekvisitet ''''''''andra allmänna intressen'''''''' tillgodoses
i första hand det grundläggande syftet med 1916 års lag
nämligen att skydda våra värdefullaste naturtillgångar mot
utländsk exploatering. Skyddet omfattar emellertid all fast
egendom, och det är alltså principiellt möjligt att vägra ett
kontrollsubjekt tillstånd att förvärva t.ex. en
industrifastighet, om förvärvet är oförenligt med väsentliga
inhemska intressen.
Kontrollsubjekts förvärv av inmutningsrätt och rätt
till utmål enligt gruvlagen (1974:342) regleras också i
fastighetsförvärvslagen. Förutsättningar för tillstånd till
sådana förvärv motsvarar i huvudsak de som gäller för
kontrollsubjekts förvärv av fast egendom.
2.3 EGs bestämmelser

Som jag nämnde inledningsvis strävar regeringen efter
att föra Sverige in i EG, vilket bl.a. kräver att svenska
bestämmelser på en rad områden anpassas till EGs
bestämmelser. Jag lämnar därför nu en redogörelse för EGs
bestämmelser såvitt de berör den nuvarande svenska
förvärvslagstiftningen.
Ett av EGs huvudmål är att upprätta en gemensam
marknad (artikel 2 i Romfördraget, RomF). Medlet att
uppnå detta mål är ''''''''de fyra friheterna'''''''', dvs. att inom
Gemenskapen skapa fri rörlighet för varor, personer,
tjänster och kapital (artikel 3 RomF). Dessa fyra friheter
uppnås främst genom att all diskriminering på grund av
nationalitet förbjuds (artikel 7 RomF). Den gemensamma
marknaden skulle, enligt artikel 8 RomF, införas successivt
under en övergångsperiod på tolv år.
Den nuvarande svenska förvärvslagstiftningen berör två
av de fyra friheterna, nämligen den fria rörligheten för
personer och för kapital.
En av de fyra friheterna är alltså fri rörlighet för
personer. Den friheten inbegriper ''''''''right to establishment'''''''',
etableringsrätt (artiklarna 52--58 RomF). Medlemsstaterna
skall avskaffa alla diskriminerande bestämmelser vad gäller
etableringsrätten (artikel 52 RomF) och får inte heller
införa diskriminerande bestämmelser utan stöd i RomFs
bestämmelser (artikel 53 RomF). Bestämmelserna om
etableringsrätt gäller för såväl fysiska som juridiska
personer (artikel 58 RomF). Detta innebär alltså att också
juridiska personer omfattas av kravet på att inte
diskrimineras p g a nationalitet.
Etableringsrätt innebär rätt att påbörja och bedriva
självständig näringsverksamhet och att sätta upp och driva
företag, speciellt i bolagsform. Den svenska
förvärvslagstiftningens krav på tillstånd för utlänningar att
förvärva fast egendom, rörelser samt aktier och andelar i
inhemska bolag står alltså i strid med EGs bestämmelser om
etableringsrätt.
Av ordalydelsen av artikel 52 framgår att bestämmelsen
är utformad som en målsättning. Som jag nyss nämnde
skulle, enligt RomFs ursprungliga intentioner, den
gemensamma marknaden successivt införas under en
övergångsperiod på tolv år. Artikel 52 innebar därför
ursprungligen en skyldighet för medlemsstaterna att
successivt avskaffa alla diskriminerande bestämmelser
under övergångsperioden. I två rättsfall från år 1974 har
EG-domstolen förklarat att, sedan övergångsperioden nu
gått till ända, bestämmelsen i artikel 52 har direkt effekt i
medlemsstaterna. Detta innebär att diskriminerande
bestämmelser angående etableringsrätten, som exempelvis
den svenska förvärvslagstiftningen, står i direkt strid med
EGs bestämmelser.
I artiklarna 55--56 RomF anges vissa undantag från
bestämmelserna om etableringsrätt. Enligt artikel 55 gäller
inte bestämmelserna om etableringsrätt sådan verksamhet
som är förenad med myndighetsutövning. Enligt artikel 56
utgör inte bestämmelserna om etableringsrätt hinder mot
nationella bestämmelser som är föranledda av ''''''''public
policy, public security or public health'''''''', allmän ordning,
säkerhet eller hälsa.
Vad gäller tolkningen av artikel 56 har Rådet antagit ett
direktiv (64/221/EEG) om samordning av de olika
bestämmelser om utlänningars inresa och vistelse i ett annat
land som grundar sig på hänsynen till allmän ordning,
säkerhet och hälsa. Innebörden av direktivet är i huvudsak
följande. Diskriminerande åtgärder får inte vidtas av
ekonomiska skäl utan de måste motiveras av utlänningens
personliga uppförande i det enskilda fallet. Åtgärderna får
inte vara av generell natur och får inte basera sig på
omständigheter som inte föreligger i det aktuella fallet.
Direktivets innebörd torde vara att åtgärderna bara får rikta
sig mot fysiska personer och alltså inte mot juridiska
personer och att åtgärderna bara får motiveras av
utlänningens personliga uppförande (kriminalitet,
drogmissbruk etc.).
En generell förvärvslagstiftning kan alltså inte
upprätthållas under hänvisning till kraven på allmän
ordning, säkerhet och hälsa.
Den andra berörda friheten är den fria rörligheten för
kapital. Enligt artikel 67.1 RomF skall medlemsstaterna
successivt avskaffa alla restriktioner vad gäller kapitalets
fria rörlighet, dock bara i den utsträckning det är
nödvändigt för den gemensamma marknadens funktion
samt all diskriminering som baserar sig på vederbörandes
nationalitet eller bosättning. För att förverkliga artikel 67 i
RomF har Rådet antagit ett direktiv (88/361/EEG), det s.k.
kapitalliberaliseringsdirektivet. Direktivet föreskriver att
medlemsstaterna skall avveckla eventuellt kvarstående
restriktioner på området till den 1 juli 1990. Några
medlemsstater har dock medgivits anstånd t.o.m. år 1992.
Som exempel på kapitalrörelser kan nämnas förvärv av
aktier i ett bolag utan att samtidigt kontrollen av bolaget
övertas, s.k. portföljinvesteringar. Vår nuvarande
förvärvslagstiftning med dess krav på tillstånd för
utlänningar att förvärva aktier strider därmed även mot den
fria rörligheten för kapital.
Utan hinder av RomFs bestämmelser får en medlemsstat
vidta de åtgärder den anser nödvändiga för att skydda
väsentliga säkerhetsintressen som sammanhänger med
produktionen av och handeln med vapen, ammunition och
krigsmateriel. Sådana åtgärder får inte negativt påverka
konkurrensförhållandena inom den gemensamma
marknaden vad avser produkter som inte är avsedda för
specifika militära ändamål (artikel 223.1 b RomF). Detta
innebär att möjligheterna att avvika från RomFs
bestämmelser under åberopande av väsentliga
säkerhetsintressen är begränsade till vad som anges i artikel
223, dvs. renodlad krigsmateriel. Man kan alltså inte vidta
skyddsåtgärder som syftar till att säkra en viss grad av
självförsörjning av vissa råvaror eller andra icke-militära
förnödenheter.
Skyddsåtgärder får bara vidtas beträffande de produkter
som tagits upp på en lista, vilken skall upprättas av Rådet
(artikel 223.2 RomF). Listan har upprättats men inte
publicerats.
Om en medlemsstat vidtar åtgärder med stöd av artikel
223 och åtgärderna stör konkurrensvillkoren inom den
gemensamma marknaden skall Kommissionen, tillsammans
med den berörda staten, undersöka hur de vidtagna
åtgärderna kan anpassas till RomFs bestämmelser (artikel
225 första stycket RomF). Kommissionen kan också dra
staten inför EG-domstolen om den anser att staten
missbrukar de befogenheter som följer av artikel 223.
Samma rätt tillkommer också övriga medlemsstater.
Domstolens avgörande meddelas då bakom lyckta dörrar
(artikel 225 andra stycket RomF).
1 Senaste lydelse av
2 kap. 1 § 1991:48
2 kap. 5 § 1991:48
3 kap. 5 § 1991:48.
2 Senaste lydelse 1985:944.
3 Senaste lydelse 1990:1389.
1Senaste lydelse 1989:504.
1Lagen omtryckt 1981:737.
2Senaste lydelse 1982:622.
1Senaste lydelse 1982:629.
1Senaste lydelse 1987:645.
1Senaste lydelse 1982:627.
2Senaste lydelse 1987:809.

Det torde alltså vara förenligt med EGs bestämmelser
att beträffande krigsmaterielindustrin bibehålla en generell
kontroll av utländska förvärv under åberopande av
väsentliga säkerhetsintressen.
2.4 Tidigare förslag till ändringar i
förvärvslagstiftningen

I departementspromemorian (Ds 1989:57) Ändrade
regler om utländska företagsförvärv, som har
remissbehandlats, föreslogs vissa ändringar i
företagsförvärvslagen, som innebar att tillståndsprövningen
skulle bibehållas men inskränkas till vissa förvärv, som
skulle prövas enligt ett snävare prövningskriterium.
3 Allmän motivering

3.1 Inledning

Investeringsvolymen i Sverige är för närvarande låg,
vilket hämmar ekonomisk tillväxt. Investeringar i landet
måste därför stimuleras. Under 1980-talet har de svenska
investeringarna utomlands varit sex gånger större än de
utländska investeringarna i Sverige. En ökning av
direktinvesteringar från utlandet skulle förbättra
kapitalförsörjningen för näringslivet och på sikt också vår
bytesbalans. Ett ökat utländskt ägande skulle också kunna
skärpa konkurrensen inom områden där denna är
bristfällig. Ett upphävande av förvärvslagstiftningen bidrar
till att stimulera det utländska intresset för investeringar i
Sverige. Detta i sin tur har stor betydelse i regeringens
strävan att bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga
grunden för en ny period av tillväxt, företagande och
utveckling i Sverige.
Ett upphävande av lagstiftningen innebär också en
anpassning till internationella strävanden att avskaffa
restriktioner vad gäller etableringsrätt och kapitalrörelser.
Dessutom kräver en svensk anpassning till EGs regler på
området att förvärvslagstiftningen upphävs.
Frågor som rör företagsetableringar och förvärv tas upp
i flera internationella överenskommelser. I det följande
redovisar jag kortfattat de för svenskt vidkommande mest
betydelsefulla.
Kapitalliberaliseringsstadgan inom OECD
reglerar bl.a. internationella direktinvesteringar varmed
avses bl.a. förvärv av äganderätten till ett bestående
företag. Stadgan ålägger medlemsstaterna att sinsemellan
fortlöpande avskaffa restriktioner för kapitalrörelser i den
utsträckning det är nödvändigt för ett effektivt ekonomiskt
samarbete. I detta syfte skall varje tillstånd lämnas som
behövs för att slutföra eller verkställa bl.a. ingående
direktinvesteringar. Stadgan medger undantag med hänsyn
till bl.a. allmän ordning, säkerhet m.m. Vidare behöver
tillstånd inte lämnas när en investering ''''''''med hänsyn till
beloppet eller andra faktorer skulle ha en utomordentligt
skadlig effekt på landets intressen'''''''', den s.k. andra
anmärkningen fogad till posten direkta investeringar i
OECDs kapitalliberaliseringsstadga. Därutöver kan
medlemsländerna göra särskilda reservationer. Sverige har
gjort en sådan reservation när det gäller den nu aktuella
företagsförvärvslagstiftningen. Det finns även möjlighet till
temporärt undantag, derogation, vid störningar men denna
har föga intresse särskilt i fråga om ingående
direktinvesteringar.
OECDs deklaration från 1976 om internationella
investeringar och multinationella företag innehåller bl.a.
riktlinjer om medlemsstaternas behandling av utlandsägda
företag. Riktlinjerna är en rekommendation till
medlemsstaterna att dessa bör ge utlandskontrollerade
bolag en behandling som i motsvarande situationer ges
inhemska bolag, s.k. nationell behandling. Deklarationen
avser förhållandena efter etableringstillfället. Också dessa
riktlinjer medger undantag med hänsyn till allmän ordning
och säkerhetsintressen. Lagstiftning som innebär undantag
från nationell behandling skall meddelas OECD. Sverige
har notifierat den gällande etableringsrätten och OECD har
rekommenderat några länder, däribland Sverige, att se över
sin lagstiftning på området i syfte att avskaffa lagstiftningen
eller begränsa tillämpningen.
I EFTA-konventionens etableringsartikel (16)
erkänner medlemsstaterna att restriktioner i fråga om
etablering och drift av ekonomiska företag inom deras
områden av andra medlemsstaters rättssubjekt inte bör
tillämpas på sådant sätt att dessa behandlas mindre
gynnsamt än vederbörande medlemsstaters egna
rättssubjekt om detta går ut över fördelarna med
undanröjande eller frånvaro av tullar och kvantitativa
restriktioner i handeln mellan medlemsstaterna (moment
1). I de tillämpnings- och tolkningsregler som man enade sig
om vid tillkomsten av konventionen anses
etableringsartikeln inte hindra en medlemsstat att utöva
kontroll över tillträdet till dess kapitalmarknad,
investeringar i existerande inhemska företag eller
äganderätten till naturtillgångar. I propositionen
(prop.1960:25) angående Sveriges tillträde till
konventionen uttalades att de svenska restriktionerna på
detta område inte kunde anses vara betydande. I stor
utsträckning var de så utformade att praxis i tillämpningen
var avgörande. Eftersom gällande praxis som regel var
liberal, syntes några mer besvärande hinder för
utlänningars möjligheter att driva ekonomisk verksamhet i
Sverige inte föreligga.
Enligt utkastet till EES-avtal, som det nu föreligger, har
Sverige möjlighet att behålla en företagsförvärvslagstiftning
i två år från det att ett avtal trätt i kraft. För att understryka
regeringens önskan att underlätta investeringar i Sverige
bör dock denna möjlighet inte utnyttjas. Emellertid har i
samband med förhandlingarna om EES-avtalet stor vikt
fästs vid att kunna utnyttja övergångstiden för företag som
bedriver fiske. En reglering av denna fråga sker lämpligen
med stöd av lagen (1950:596) om rätt till fiske. Av 4 §
fiskerättslagen följer att den som inte är svensk medborgare
får bedriva fiske i svenskt allmänt vatten endast i den
utsträckning som regeringen eller annan myndighet
bestämmer. Med stöd av detta bemyndigande bör
fiskeriförordningen kompletteras med ett tillståndskrav
som omfattar företag som ägs av utländska medborgare.
Chefen för jordbruksdepartementet har för avsikt att
återkomma till regeringen i den frågan.
Enligt EGs regler finns det möjligheter att upprätthålla
regleringar av det slag företagsförvärvslagen representerar
gentemot länder utanför EG. Med hänsyn till Sveriges
åtaganden inom OECD finns det inte skäl att behålla ett
tillståndsförfarande för investerare från länder inom
OECD-området. Med hänsyn till att ett väsentligt motiv för
att ta bort företagsförvärvlagen är att ge en signal om en
önskan att öka investeringarna i Sverige så finns det heller
inte skäl att upprätthålla ett tillståndsförfarande för
investeringar från länder utanför OECD-området.
Jag föreslår därför, mot bakgrund av min nu lämnade
redogörelse, att företagsförvärvslagen upphävs.
Tillståndsprövningen bör upphöra så snart som möjligt och
jag föreslår att lagen upphör att gälla vid utgången av år
1991.
Eftersom företagsförvärvslagen har nära samband med
annan lagstiftning uppkommer vissa rättsliga frågor i
samband med lagens upphävande. I det följande tar jag upp
dessa frågor och föreslår vissa lagändringar.
3.2 Fastighetsförvärvslagen

Som jag nämnde inledningsvis påverkas utlänningars
möjlighet att etablera näringsverksamhet i Sverige av vissa
bestämmelser i fastighetsförvärvslagen. Enligt den lagen
krävs tillstånd för kontrollsubjekt att förvärva fast
egendom. Inom justitiedepartementet pågår för närvarande
en översyn av lagen, vilken dock inte torde bli färdig före
årsskiftet. I avvaktan på att denna översyn blir färdig
föreslår jag att ett generellt undantag från lagens
tillståndskrav införs för fast egendom som är taxerad som
hyreshusenhet eller industrienhet. Ändringen innebär att
förvärv av framför allt fabrikslokaler och kontorslokaler
som en utländsk näringsidkare behöver för sin
näringsverksamhet inte längre kräver förvärvstillstånd.
Vidare innehåller lagen ett kapitel som stadgar att
kontrollsubjekt behöver tillstånd för att förvärva vissa
gruvrättigheter. Det kapitlet bör upphävas. Dessutom blir
vissa redaktionella ändringar i lagen nödvändiga.
3.3 Kontroll av krigsmaterielindustrin

3.3.1 Nuvarande ordning

Som jag nyss nämnt medger RomF att en medlemsstat,
utan hinder av fördragets övriga bestämmelser, vidtar
åtgärder den anser nödvändiga för att skydda väsentliga
säkerhetsintressen som sammanhänger med produktionen
av och handeln med vapen, ammunition och annan
krigsmateriel.
Det finns således möjligheter att bibehålla eller införa
kontrollbestämmelser till skydd för den svenska
krigsmaterielindustrin.
Regler om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel
infördes ursprungligen genom Kungl. Maj:ts Förordning
(1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel
m.m.
1935 års förordning ersattes den 1 januari 1984 av lagen
(1983:1034) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen).
Den nuvarande lagens bestämmelser innebär i huvudsak
följande.
Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd
av regeringen. Tillstånd får enligt huvudregeln endast
meddelas svensk medborgare, svensk myndighet, svenskt
handelsbolag i vilket inte någon av bolagsmännen är
kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen och svenskt
aktiebolag som i sin bolagsordning har intagit ett
utlänningsförbehåll enligt företagsförvärvslagen. Motivet
till denna begränsning i möjligheten att meddela tillstånd,
som funnits sedan år 1935, är att begränsa utländska
intressen i den svenska krigsmaterielindustrin. I samband
med införandet av företagsförvärvslagen år 1983 togs
begränsningen bort. Därmed avsågs inte någon ändring av
grunderna för prövningen. Saken togs upp på nytt i
regeringens proposition (prop. 1986/87:74) om
näringspolitik inför 1990-talet, där föredraganden anförde
bl.a. att det självfallet är viktigt att utländska intressen inte
får inflytande över den svenska krigsmaterielindustrin samt
redovisade att regeringen, sedan företagsförvärvslagen trätt
i kraft, villkorat flertalet tillstånd för
krigsmaterieltillverkning i aktiebolag på så sätt att det i
bolagsordningen skall finnas intaget ett förbehåll som inte
är mindre strängt än det som avses i 4 §
företagsförvärvslagen. Enligt föredraganden borde denna
praxis avspegla sig i de regler som gäller för
tillståndsgivningen och detta ledde till att begränsningar för
tillståndsgivningen åter infördes i lagstiftningen.
Om det föreligger särskilda skäl kan även annan
meddelas tillstånd. Sådana särskilda skäl kan föreligga om
omständigheterna är sådana att syftet med regleringen inte
äventyras och förutsättningar för tillstånd i övrigt föreligger,
även om ett bolag har ett mindre strängt utlänningsförbehåll
i sin bolagsordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
tillståndskravet för vissa typer av tillverkning.
Om tillstånd meddelas ett svenskt aktiebolag, kan
tillståndet förenas med villkor om att styrelseledamot och
verkställande direktör i bolaget samt suppleanter för dem
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Även
denna möjlighet motiveras av behovet att kunna begränsa
det utländska inflytandet i den svenska
krigsmaterielindustrin. Tillstånd kan också förenas med
andra villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser.
Ett tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och
kan av regeringen återkallas om tillståndshavaren har
åsidosatt föreskrift i lagen eller föreskrift, villkor eller
bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om
det i annat fall föreligger skälig anledning till återkallelse.
Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn,
avgifter och straff.
Kontroll över efterlevnaden av lagens bestämmelser
utövas av krigsmaterielinspektionen inom
utrikesdepartementets handelsavdelning.
Enligt tillverkningslagen meddelar regeringen
föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel.
3.3.2 Fortsatt kontroll av krigsmaterielindustrin

Krigsmateriellagstiftningen har under senare år varit
föremål för flera utredningar. År 1988 lade
medborgarkommissionen fram sin rapport (SOU 1988:15)
om svensk vapenexport. Betänkandena (SOU 1989:66)
Begreppet krigsmateriel och (SOU 1989:102)
Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet är för
närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. I
samband med att förslag om en ny krigsmateriellagstiftning
läggs fram bör även kontrollen av det utländska ägandet i
den svenska krigsmaterielindustrin behandlas. Förslaget
om upphävande av företagsförvärvslagen medför emellertid
att vissa bestämmelser avseende kontrollen över utländskt
inflytande i svensk krigsmaterieltillverkning måste
överföras till krigsmateriellagstiftningen från årsskiftet
1991/92. Bestämmelserna bör införas i tillverkningslagen.
Kraven enligt 2 § tillverkningslagen på att
handelsbolagsman inte får vara kontrollsubjekt och att
aktiebolag har utlänningsförbehåll bör behållas. Begreppen
kontrollsubjekt och utlänningsförbehåll definieras i
företagsförvärvslagen. I viss utsträckning bör dessa
definitioner överföras till tillverkningslagen.
Med utlänningsförbehåll avses enligt
företagsförvärvslagen (4 § första stycket) ett i
bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag intaget förbehåll
enligt vilket kontrollsubjekt genom teckning eller
överlåtelse endast får förvärva en viss del av aktierna i
bolaget, vid varje tidpunkt motsvarande mindre än fyrtio
procent av hela aktiekapitalet och mindre än tjugo procent
av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med
utlänningsförbehåll avses också förbehåll enligt vilket
strängare föreskrifter i dessa hänseenden gäller.
Bestämmelsen bör i sin helhet införas i
tillverkningslagen. Detta gäller även andra stycket i
nyssnämnda paragraf. Enligt detta kan det genom särskilt
tillstånd medges att även andra förbehåll skall kunna anses
som utlänningsförbehåll enligt lagen. Med denna
bestämmelse avses t.ex. fall där det finns ett
utlänningsförbehåll av nyss nämnt slag men som gör
undantag för aktier som ägs av ett namngivet moderbolag.
Det kan också tänkas att det i utlänningsförbehållet görs
undantag för aktier som ägs av en namngiven stiftelse.
Tillstånd bör meddelas av regeringen.
Även i fortsättningen skall som huvudregel endast
företag som har utlänningsförbehåll av angivet slag ges
tillstånd att tillverka krigsmateriel. Huvuddelen av bolagets
aktier kommer att vara bundna, vilket innebär att aktierna
inte får förvärvas av kontrollsubjekt genom överlåtelse eller
teckning. Detta ger automatiskt en kontroll över det
utländska ägandet.
Beträffande definitionen av begreppet kontrollsubjekt
föreslår jag att den nuvarande hänvisningen till
företagsförvärvslagen i 2 § tillverkningslagen bibehålls men
att den begränsas till att avse 3 § första och andra styckena i
den upphävda lagen.
Bestämmelserna i tredje stycket i 3 § blir således inte
längre tillämpliga. Enligt dessa kan genom särskilt tillstånd
medges att en svensk stiftelse eller en svensk ekonomisk
förening inte skall vara kontrollsubjekt. Den utredning som
måste göras i samband med en sådan tillståndsprövning är
resurskrävande. I avvaktan på en ny
krigsmateriellagstiftning anser jag det därför tillräckligt
med den nyss nämnda möjligheten för ett
krigsmaterieltillverkande bolag att efter tillstånd av
regeringen ha ett från huvudregeln avvikande
utlänningsförbehåll.
För att upprätthålla kontrollen över det utländska
inflytandet över krigsmaterielindustrin bör, liksom hittills,
gälla att ett bolag inte får upphäva eller ändra sitt
utlänningsförbehåll utan regeringens godkännande. Denna
regel bör endast gälla de bolag som har tillstånd enligt
tillverkningslagen.
Vad gäller fysiska personer och myndigheter förutser jag
inga särskilda problem.
Förvärv av aktier genom bodelning, arv eller testamente
omfattas inte av företagsförvärvslagens bestämmelser om
förvärvstillstånd och utlänningsförbehåll. Genom sådana
familjerättsliga förvärv kan alltså utländska rättssubjekt få
kontroll över ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel utan att detta står i strid med
bestämmelserna i tillverkningslagen. Upphävandet av
företagsförvärvslagen innebär inte någon ändring i detta
avseende.
3.4 Ändringar i annan lagstiftning

Enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) krävs
tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Tillstånd
får inte meddelas kontrollsubjekt. Sistnämnda bestämmelse
strider mot EGs bestämmelser om etableringsrätt.
Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en
särskild utredare för att se över kreditupplysningslagen (Dir
1991:69). En av utredarens huvuduppgifter är att utreda hur
den svenska lagstiftningen skall anpassas till EGs regler och
därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges
möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i
Sverige. Utredaren skall redovisa sitt arbete före den 1 juli
1993. I avvaktan på att utredaren redovisar sitt arbete
lägger jag inte nu fram något förslag om ändring i
kreditupplysningslagen. En mindre redaktionell ändring
blir dock nödvändig i lagen.
Enligt lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m. krävs tillstånd att förvärva
en eldistributionsanläggning. Kontrollsubjekt behöver dock
inte tillstånd enligt denna lag om deras förvärv prövas enligt
företagsförvärvslagen. Denna undantagsbestämmelse bör
tas bort när företagsförvärvslagen upphävs.
Dessutom krävs mindre redaktionella ändringar i lagen
(1985:277) om vissa bulvanförhållanden, gruvlagen
(1974:342) och minerallagen (1991:45).
3.5 Fria och bundna aktier

Som jag nämnde inledningsvis är den rättsliga grunden
för bestämmelserna om utlänningsförbehåll i
företagsförvärvslagen stadgandet i 17 kap. 1 §
aktiebolagslagen och 12 kap. 1 § bankaktiebolagslagen om
möjligheten att ha fria och bundna aktier. En särskild fråga
är om denna bestämmelse är förenlig med EGs
bestämmelser, dvs. om det är möjligt att genom ett
förbehåll i ett aktiebolags bolagsordning begränsa
möjligheterna att förvärva aktier i bolaget på grund av
nationalitet. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har bl.a.
till uppdrag att se över vilka aktiebolagsrättsliga
lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående
europeiska integrationen. Kommittén kommer under våren
1992 att redovisa sin bedömning i ett delbetänkande.
4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom
näringsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m,

6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,

7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),

8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén,
Dinkelspiel och Lundgren.
5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska företag m.m.
Enligt de nuvarande bestämmelserna måste tillstånd till
ett förvärv sökas inom en månad från förvärvet. Om så inte
sker blir förvärvet ogiltigt. Detta innebär att tillstånd till
förvärv som sker mer än en månad innan lagen upphör att
gälla måste sökas för att förvärvet inte skall bli ogiltigt. För
förvärv som sker mindre än en månad innan lagen upphör
att gälla behöver dock inte tillstånd sökas för att undgå
ogiltighet.
Efter det att lagen upphört att gälla äger
utlänningsförbehåll som intagits i bolagsordningen alltjämt
giltighet men de kan därefter tas bort eller ändras utan
tillstånd.
I 22 § föreskrivs att den som till följd av bestämmelserna
i lagen har fått kännedom om enskilds affärs- eller
driftförhållanden inte obehörigen får röja eller utnyttja vad
han sålunda har erfarit. Denna föreskrift om tystnadsplikt
bör fortsätta att gälla även efter lagens upphävande. En
föreskrift om detta har tagits in i lagens andra stycke efter
förslag från lagrådet.
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m.m.
Ändringarna i lagen innebär bl.a. att fastighet som är
taxerad som hyreshusenhet undantas från tillståndskravet.
Föreskrifter som gäller just denna typ av egendom finns i 1
kap. 2, 5 och 8 §§ samt i 3 kap. 3 §. Dessa föreskrifter blir
nu överflödiga och tas därför bort efter påpekande från
lagrådet.
1 kap.
2 §

I paragrafen anges ett antal typer av förvärv där kravet
på förvärvstillstånd inte gäller. Genom ändringen fogas nu
till undantagen förvärv av egendom som är taxerad som
hyreshusenhet eller industrienhet.
Vid fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall beslut fattas om fastigheternas indelning i
taxeringsenheter. Därvid skall för varje taxeringsenhet typ
av taxeringsenhet bestämmas. I 4 kap. 5 § anges de
beteckningar för typ av taxeringsenhet som finns. De
beteckningar som medför att ett förvärv inte blir
tillståndspliktigt är de som anges i punkt 2, som avser
hyreshusenhet och punkterna 3 och 4 som avser
industrienhet. Bedömningen om ett förvärv kräver tillstånd
får ske på grundval av taxeringsbevis för fastigheten.
Bland undantagen anges under punkten 5 vissa
familjerättsliga förvärv som inte kräver tillstånd under
förutsättning att inte överlåtaren är skyldig att avyttra
fastigheten enligt vissa angivna lagar, däribland lagen om
förvärv av hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast
tillämpas på egendom som är taxerad som hyreshusenhet
och den typen av egendom nu befrias från kravet på
förvärvstillstånd blir hänvisningen till den lagen överflödig
varför hänvisningen tas bort.
1 kap.
5 §

I paragrafen ges bestämmelser om när förvärvstillstånd
avseende vissa typer av egendom, däribland egendom
taxerad som hyreshusenhet, får lämnas. Den del av
stadgandet som avser sistnämnda typ av egendom har tagits
bort eftersom förvärvstillstånd inte längre krävs vid förvärv
av sådan egendom.
1 kap.
8 §

I paragrafens andra stycke stadgas att förvärvstillstånd
inte får meddelas om tillstånd skulle ha vägrats vid prövning
enligt vissa lagar, däribland lagen om förvärv av
hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast omfattar
egendom taxerad som hyreshusenhet och den typen av
egendom inte längre kräver förvärvstillstånd har stadgandet
såvitt det berör nyssnämnda lag tagits bort.
2 kap.
I detta kapitel finns uteslutande föreskrifter om
förvärvstillstånd avseende inmutningsrätt och rätt till utmål.
Som har anförts i den allmänna motiveringen skall kravet på
förvärvstillstånd för sådana rättigheter tas bort, varför hela
kapitlet nu upphävs.
3 kap.
3 §

I paragrafens tredje stycke finns ett stadgande som bl.a.
berör egendom taxerad som hyreshusenhet. Eftersom den
typen av egendom inte längre kräver förvärvstillstånd har
stadgandet tagits bort såvitt det berör sådan egendom.
3 kap.
5 §

I paragrafen ges vissa bestämmelser om inmutningsrätt
och rätt till utmål. Eftersom kravet på förvärvstillstånd nu
tas bort beträffande dessa gruvrätter upphävs paragrafen.
5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.
1 a §

Bestämmelserna om utlänningsförbehåll har förts över i
sak oförändrade från 4 § företagsförvärvslagen.
1 b §

Bestämmelsen har förts över från 6 §
företagsförvärvslagen. I enlighet med vad som har sagts i
den allmänna motiveringen har bestämmelsen inskränkts
till att endast gälla aktiebolag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel här i riket. Dessutom anges nu att regeringen
prövar frågor enligt denna paragraf.
6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m,

6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,

7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),

8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Bilaga 1

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m. skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1991.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv
av fast egendom m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m.m.1

dels att 2 kap. och 3 kap. 5 § skall upphöra att
gälla,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 3 § skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §

Kontrollsubjekt enligt lagen Den som skulle ha varit
(1982:617) om utländska kontrollsubjekt enligt lagen
förvärv av svenska (1982:617) om utländska
företag m.m. får inte förvärv av svenska
utan tillstånd företag m.m. om denna hade
(förvärvstillstånd) gällt även efter
för varje särskilt fall utgången av år 1991
förvärva fast egendom får inte utan tillstånd
här i landet. (förvärvstillstånd)
för varje särskilt fall
förvärva fast egendom
här i landet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom
skall gälla
även tomträtt och bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart
skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse inskrivning
av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.
2 §

Förvärvstillstånd Förvärvstillstånd
behövs inte 1. för behövs inte 1. för
förvärv genom bodelning, förvärv genom bodelning,
arv eller testamente, 2. arv eller testamente, 2.
för förvärv genom för förvärv genom
fusion enligt 14 kap. 8 § fusion enligt 14 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385), aktiebolagslagen (1975:1385),
3. för förvärv genom 3. för förvärv genom
inrop på exekutiv auktion, inrop på exekutiv auktion,
4. om förvärvaren är 4. om förvärvaren är
gift med en svensk medborgare, gift med en svensk medborgare,
5. om förvärvaren är 5. om förvärvaren är
gift med överlåtaren och gift med överlåtaren och
inte heller om inte heller om
förvärvaren eller, förvärvaren eller,
när makar förvärvar när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem gemensamt, någon av dem
är överlåtarens är överlåtarens
avkomling, allt under avkomling, allt under
förutsättning att förutsättning att
överlåtaren inte är överlåtaren inte är
skyldig att avyttra egendomen skyldig att avyttra egendomen
enligt 3 kap. 1 § eller enligt 3 kap. 1 § eller
enligt 6 § lagen enligt 6 § lagen
(1975:1132) om förvärv (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m. eller av hyresfastighet m.m. eller
16 § 16 §
jordförvärvslagen jordförvärvslagen
(1979:230). (1979:230), 6. för
förvärv av egendom som
är taxerad som
hyreshusenhet eller
industrienhet.

3 kap. 3 §

Länsstyrelsen får besluta att ett förordnande enligt 1 §
andra stycket om försäljning på offentlig auktion inte skall
verkställas, om inroparen före eller efter förordnandet har
avyttrat egendomen.
I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar
så förfaras, som om egendomen hade blivit utmätt för
fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som
besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen
och som har företräde framför alla befintliga fordringar.
Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet
täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna
köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har
åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om
ägaren eller en innehavare av fordran som är förenad med
panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat
en särskild värdering, det värde vartill egendomen
uppskattats av värderingsmän som länsstyrelsen utser.
Egendomen får säljas Egendomen får säljas
till den som är till sådana rättssubjekt
kontrollsubjekt enligt lagen som avses i 1 kap. 1 §
(1982:617) om utländska endast om de har fått
förvärv av svenska förvärvstillstånd.
företag m.m. endast om Vidare gäller i fråga om
denne har fått hyreshusenhet eller
förvärvstillstånd. jordbruksfastighet de
Vidare gäller i fråga om inskränkningar som
hyreshusenhet eller föreskrivs i 7 § andra
jordbruksfastighet de stycket tredje meningen lagen
inskränkningar som (1975:1132) om förvärv
föreskrivs i 7 § andra av hyresfastighet m.m.
stycket tredje meningen lagen respektive 17 § andra
(1975:1132) om förvärv stycket tredje meningen
av hyresfastighet m.m. jordförvärvslagen
respektive 17 § andra (1979:230).
stycket tredje meningen
jordförvärvslagen
(1979:230).
Avges vid auktionen bud som sålunda får
antas, skall
försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider
det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

dels att 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,
1 a § och 1 b § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

Med
utlänningsförbehåll
avses i denna lag ett i
bolagsordningen för ett
svenskt aktiebolag intaget
förbehåll enligt vilket
kontrollsubjekt genom teckning
eller överlåtelse endast
får förvärva en viss
del av aktierna i bolaget, vid
varje tidpunkt motsvarande
mindre än fyrtio procent av
hela aktiekapitalet och mindre
än tjugo procent av
röstetalet för samtliga
aktier i bolaget. Med
utlänningsförbehåll
avses också förbehåll
enligt vilket strängare
föreskrifter i dessa
hänseenden gäller.
Regeringen kan medge att
även andra förbehåll
än som anges i första
stycket skall anses som
utlänningsförbehåll
enligt denna lag.

1 b §

Utlänningsförbehåll
enligt denna lag i
bolagsordningen för ett
svenskt aktiebolag som har
tillstånd att tillverka
krigsmateriel här i riket
får inte upphävas eller
ändras utan tillstånd av
regeringen.

2 §

Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte
tillverkas här i riket utan tillverkas här i riket utan
tillstånd av regeringen, om tillstånd av regeringen, om
ej annat följer av ej annat följer av
föreskrifter som har föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna meddelats med stöd av denna
lag. Tillstånd att lag. Tillstånd att
tillverka krigsmateriel får tillverka krigsmateriel får
meddelas endast svensk meddelas endast svensk
medborgare, svensk myndighet, medborgare, svensk myndighet,
svenskt handelsbolag i vilket svenskt handelsbolag i vilket
inte någon av inte någon av
bolagsmännen är bolagsmännen är
kontrollsubjekt som avses i 3 kontrollsubjekt som avses i 3
§ lagen (1982:617) om § första och andra
utländska förvärv av stycket den upphävda lagen
svenska företag m.m. och (1982:617) om utländska
svenskt aktiebolag i vars förvärv av svenska
bolagsordning intagits företag m.m. och svenskt
utlänningsförbehåll aktiebolag i vars
som avses i nämnda lag. Om bolagsordning intagits
särskilda skäl utlänningsförbehåll.
föreligger, får dock Om särskilda skäl
tillstånd ges även åt föreligger, får dock
annan. tillstånd ges även åt
annan.
Regeringen får meddela föreskrifter om
undantag från
tillståndskravet enligt första stycket för
1. tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på uppdrag
av den som har tillstånd att tillverka ifrågavarande
krigsmateriel,
2. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses
i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176),
3. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition
för tillverkarens eget bruk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

4 Förslag till

Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 4 § kreditupplysningslagen
(1973:1173) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får
meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns
behov av verksamheten och den kan antas bli bedriven på
ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.
Tillstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder.
Tillståndet får förenas med föreskrift om hur verksamheten
skall bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av
förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.

Tillstånd får inte Tillstånd får inte
meddelas kontrollsubjekt meddelas den som skulle ha
enligt lagen (1982:617) om varit kontrollsubjekt enligt
utländska förvärv av lagen (1982:617) om
svenska företag m.m. utländska förvärv av
svenska företag m.m. om
denna hade gällt även
efter utgången av år
1991.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:240) om
förvärv av eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Förvärvstillstånd fordras ej
1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar
koncession avseende det område där anläggningen finnes,
när eldistributionsanläggningen förvärvas,
2. i fall som avses i 2 §, om förvärvaren innehar
koncession avseende det område där föreningen eller
bolaget bedriver sin verksamhet,
3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller
aktie som avses i 2 § förvärvas eller överlåtes efter
medgivande av riksdagen eller regeringen,

4. om förvärvet skall 4. om förvärvet skall
prövas enligt lagen prövas enligt lagen
(1982:617) om utländska (1982:618) om utländska
förvärv av svenska förvärv av fast egendom
företag m.m. eller lagen m.m.,
(1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom
m.m.,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller
om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt,
någon av dem är överlåtarens avkomling,
6. om aktie förvärvas på grund av nyemission där
aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det
antal aktier de förut äger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1985:277) om
vissa bulvanförhållanden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller när ett Denna lag gäller när ett
bulvanförhållande bulvanförhållande
används för att används för att
kringgå ett sådant kringgå ett sådant
hinder mot att förvärva hinder mot att förvärva
eller behålla viss egendom eller behålla viss egendom
eller rättighet som eller rättighet som
uppställs i 1. 3 kap. 3 uppställs i 1. 3 kap. 3
§ bankaktiebolagslagen § bankaktiebolagslagen
(1987:618), 2. lagen (1987:618), 2. lagen
(1975:1132) om förvärv (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m., 3. av hyresfastighet m.m. 3.
lagen (1976:240) om lagen (1976:240) om
förvärv av förvärv av
eldistributionsanläggning eldistributionsanläggning
m.m. 4. m.m., 4.
jordförvärvslagen jordförvärvslagen
(1979:230), 5. 8 a § (1979:230), 5. 8 a §
fondkommissionslagen fondkommissionslagen
(1979:748), 6. 6 a § lagen (1979:748), 6. 6 a § lagen
(1980:2) om finansbolag, 7. (1980:2) om finansbolag, eller
lagen (1982:617) om 7. lagen (1982:618) om
utländska förvärv av utländska förvärv av
svenska företag m.m., eller fast egendom m.m.
8. lagen (1982:618) om
utländska förvärv av
fast egendom m.m.
Med ett bulvanförhållande avses i lagen
att någon
(bulvanen) utåt framstår som ägare av viss egendom
eller innehavare av viss rättighet men i verkligheten innehar
egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans
(huvudmannens) räkning.
Vad som sägs i det följande om egendom som ett
bulvanförhållande avser har tillämpning också på
rättigheter.
7 §

De myndigheter som prövar De myndigheter som prövar
frågor om tillstånd frågor om tillstånd
enligt de lagar som anges i 1 enligt de lagar som anges i 1
§ första stycket 2--4, 7 § första stycket 2--4
och 8 skall underrätta och 7 skall underrätta
åklagarmyndigheten, om det åklagarmyndigheten, om det
skäligen kan antas att det skäligen kan antas att det
föreligger ett föreligger ett
bulvanförhållande inom bulvanförhållande inom
myndighetens ansvarsområde. myndighetens ansvarsområde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

7 Förslag till

Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)

Härigenom föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342),

dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 8 § och 9 kap. 4 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 8 §

Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla
1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning av
det område som avses med ansökningen,
2. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen samt
namn och adress på fastighetsägaren och de övriga sakägare
sökanden känner till.
Om bergmästaren finner det behövligt, skall sökanden ge
in plan för undersökningsarbetets bedrivande och utredning
om sina möjligheter att fullfölja planen.
Fordras medgivande till Fordras medgivande till
inmutningen av myndighet eller inmutningen av myndighet eller
rättsägare enligt vad rättsägare enligt vad
som sägs i 2--5 § eller som sägs i 2--5 § skall
i lagen (1982:618) om vid ansökningen fogas
utländska förvärv av handling som visar att
fast egendom m.m., skall vid medgivande erhållits av
ansökningen fogas handling myndigheten eller
som visar att medgivande rättsägaren eller
erhållits av myndigheten begärts hos myndigheten.
eller rättsägaren eller
begärts hos myndigheten.
Sökanden skall erlägga, förutom
föreskriven
ansökningsavgift, förskott till inmutningsavgiften beräknat
enligt grunder som regeringen bestämmer.
9 kap.
4 §

Bergmästaren skall Bergmästaren skall
förklara anmälan utan förklara anmälan utan
verkan, om 1. verkan, om 1.
fångeshandlingen inte har fångeshandlingen inte har
företetts, 2. tillstånd företetts, eller 2.
till förvärvet inte förvärvet har skett
erhållits när sådant genom en sådan gåva
krävs enligt lagen mellan makar som inte har
(1982:618) om utländska registrerats enligt 16 kap.
förvärv av fast egendom äktenskapsbalken.
m.m., eller 3. förvärvet
har skett genom en sådan
gåva mellan makar som inte
har registrerats enligt 16
kap. äktenskapsbalken.
I annat fall skall han snarast anteckna
anmälningen i
gruvregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

8 Förslag till

Lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § minerallagen
(1991:45) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 7 §

Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna
lag finns i plan- och bygglagen (1987:10), miljöskyddslagen
(1969:387), naturvårdslagen (1964:822), lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. och lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.
Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på
annat sätt ta befattning med kärnämne eller mineral med
halt av sådant ämne finns även i lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i övrigt att
bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen
(1988:220).
Bestämmelser som i vissa
avseenden begränsar
rätten att få eller
på annat sätt
förvärva
undersökningstillstånd
eller bearbetningskoncession
och att förvärva
nyttjanderätt till
bearbetningskoncession finns i
lagen (1982:618) om
utländska förvärv av
fast egendom m.m.
1 Senaste lydelse av 2 kap. 1
§ 1991:48 2 kap. 5 §
1991:48 3 kap. 5 § 1991 48

Bilaga 2

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-10-31

Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet
Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24
oktober 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Per
Westerberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till

1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,

7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),

8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Bengt Agartz.
Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet:

Förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m.
I 22 § lagen om utländska förvärv av svenska företag
m.m. föreskrivs att den som till följd av bestämmelserna i
lagen har fått kännedom om enskilds affärs- eller
driftförhållanden inte obehörigen får röja eller utnyttja vad
han sålunda har erfarit. Såvitt avser det allmännas
verksamhet sägs att bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100) i stället är att tillämpa.
De angivna föreskrifterna om tystnadsplikt torde böra
gälla även efter det att den nu aktuella lagen har upphävts.
Lagrådet får därför föreslå att till lagförslaget fogas en
bestämmelse av följande lydelse:

''''''''Vad som i 22 § i den upphävda lagen sägs om
tystnadsplikt skall dock fortfarande gälla.''''''''
Lagrådet vill erinra om att bestämmelser om straff för
brott mot tystnadsplikt finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m.m.
I 1 kap. 2 § föreslås i remissen ett tillägg till
uppräkningen av de fall, där tillstånd inte behövs för
utländskt förvärv av fast egendom här i landet. I en sjätte
punkt i paragrafen anges sålunda förvärv av egendom som
är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet,
varigenom skulle undanröjas ett av hindren för utländska
näringsidkare att etablera sig i Sverige.
I andra paragrafer i samma lag finns hänvisningar som
genom tillägget i 2 § blir överflödiga. Så blir fallet i t.ex. 2 §
5 samt 5 och 8 §§ samma kapitel. Det bör övervägas om
inte, som en konsekvens av den föreslagna lagändringen,
sådana oegentliga hänvisningar samtidigt bör tas bort.
Detsamma gäller beträffande 3 kap. 3 § tredje stycket, där
en ändring i annat avseende redan föreslagits.
Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.