Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skattereduktionen
för fackföreningsavgift avskaffas fr.o.m. 1993 års
taxering. Regeringen meddelar också att den avser
att återkomma till riksdagen med förslag om
avskaffande av arbetsgivares avdragsrätt för avgift
till arbetsgivarorganisation, som avser tiden efter
den 31 december 1991, till den del den inte avser
konfliktändamål.
Vidare aviseras i propositionen att en översyn
skall göras avseende regelsystemet för beskattning
av traktamenten och vissa andra
kostnadsersättningar samt beskattningen av vissa
naturaförmåner. Även den framtida utformningen
av avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats
skall utredas.
I avvaktan på att bilreseavdraget ses över
föreslås att det nuvarande avdragsbeloppet om 12
kr. per mil skall gälla även vid 1993 års taxering.
Vissa ändringar av närmast lagteknisk art
föreslås beträffande schablonavdraget i
inkomstslaget tjänst och det särskilda
grundavdraget för pensionärer.
Den särskilda sexmånadersregeln som gäller för
sjömän på utländska fartyg föreslås få fortsatt
giltighet t.o.m. 1993 års taxering. De
arbetsuppgifter som för närvarande åligger
sjömansskattekontoret föreslås överflyttade till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar i
beskattningen för personer som är bosatta
utomlands.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 §, 33 § 2 mom.,
punkt 3 av anvisningarna till 54 §
kommunalskattelagen (1928:370) samt punkt 29 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om
ändring i kommunalskattelagen skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §1

Vid beräkningen av inkomsten från särskild
förvärvskälla skall alla omkostnader under
beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande avräknas från samtliga intäkter i
pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har
influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.
Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill
hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett
som gåva eller som periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i
sitt hushåll;

sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt
företagshälsovård som anges i anvisningarna;

kostnader i samband med plockning av vilt
växande bär och svampar eller kottar till den del
kostnaderna inte överstiger de intäkter som är
skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige
själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den ränta på den
skattskyldiges egen kapital skattskyldiges eget kapital
som har nedlagts i hans som har nedlagts i hans
förvärvsverksamhet; förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen
(1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen
(1987:10);

avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen
(1989:529);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag
som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, när skadeståndet avser annat än
ekonomisk skada;

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;

straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket
rättegångsbalken;

belopp för vilket arbetsgivare är
betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen
(1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet
föreligger på grund av underlåtenhet att göra
avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar;

avgift enligt lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift;

kontrollavgift enligt kontrollavgift enligt lagen
(1984:318) om kontrollavgift (1984:318) om kontrollavgift
vid olovlig parkering; vid olovlig parkering;

överförbrukningsavgift enligt
ransoneringslagen (1978:268);

vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424)
om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller
utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol eller lagen
(1985:635) om försörjningsberedskap på
naturgasområdet;

avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;

ränta på lånat kapital till den del räntan
motsvaras av sådan eftergift av ränta eller
amortering eller täcks av sådant statligt bidrag som
avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 §;

kapitalförlust m.m. i kapitalförlust m.m. i
vidare mån än som vidare mån än som
särskilt föreskrivs; särskilt föreskrivs.
mätnings- och
granskningsavgift som avses i
2 § lagen (1982:1193) om
skattereduktion för
fackföreningsavgift.
(Se vidare anvisningarna.)
(Se vidare anvisningarna.)

33 §

2 m o m.2 Skattskyldig, som 2 m o m. Skattskyldig, som
haft intäkt av tjänst i haft intäkt av tjänst i
form av kontant lön eller form av kontant lön eller
sådan annan ersättning, sådan annan ersättning,
som enligt 11 kap. 2 § som enligt 11 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall anses försäkring skall anses
som inkomst av anställning, som inkomst av anställning,
dock inte intäkt av dock inte intäkt av
verksamhet som avses i 1 mom. verksamhet som avses i 1 mom.
tredje stycket, skall tredje stycket, skall
utöver kostnader som avses utöver kostnader som avses
i 1 mom. tredje stycket och i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3--3 c och 7 av punkterna 3--3 c och 7 av
anvisningarna anses ha haft anvisningarna och
utgifter till ett belopp av färdkostnad för resa i
minst 4 000 kronor. Avdraget tjänsten anses ha haft
får dock inte överstiga utgifter till ett belopp av
tio procent av intäkten minst 4 000 kronor. Avdraget
avrundat till närmast får dock inte överstiga
högre hundratal kronor, och tio procent av denna intäkt
ej heller ensamt eller avrundat till närmast
tillsammans med kostnader som högre hundratal kronor, och
avses i 1 mom. tredje stycket ej heller ensamt eller
och nyssnämnda tillsammans med färdkostnad
anvisningspunkter överstiga för resa i tjänsten samt
intäkten. kostnader som avses i
nyssnämnda
anvisningspunkter överstiga
intäkten.

Anvisningar

till 54 §

3.3 Skattefrihet enligt 54 § första stycket
föreligger om anställningen och vistelsen
utomlands varat minst sex månader i den mån
inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Om
anställningen och vistelsen utomlands varat minst
ett år i samma land och avsett anställning hos annan
än svenska staten, svensk kommun, svensk
landstingskommun eller svensk församling medges
dock sådan befrielse även om inkomsten inte
beskattats i verksamhetslandet på grund av
lagstiftning eller administrativ praxis i detta land
eller annat avtal än avtal för undvikande av
dubbelbeskattning som detta land ingått.
Vad nu sagts gäller dock Vad nu sagts gäller dock
inte vid anställning ombord inte vid anställning ombord
på utländskt fartyg. I på utländskt fartyg. I
fråga om sådan fråga om sådan
anställning gäller vid anställning gäller vid
1986--1992 års taxeringar 1986--1993 års taxeringar
att skattefrihet föreligger att skattefrihet föreligger
om anställningen och om anställningen och
vistelsen utomlands varat vistelsen utomlands varat
minst sex månader och minst sex månader och
avsett anställning hos avsett anställning hos
arbetsgivare, som är en arbetsgivare, som är en
inländsk juridisk person inländsk juridisk person
eller en här i riket bosatt eller en här i riket bosatt
fysisk person, och fysisk person, och
anställningen utövats anställningen utövats
ombord på utländskt ombord på utländskt
fartyg som huvudsakligen fartyg som huvudsakligen
går i sådan oceanfart går i sådan oceanfart
som avses i 1 kap. 7 § 8 som avses i 1 kap. 7 § 8
fartygssäkerhetsförordningen fartygssäkerhetsförordningen
(1988:594). (1988:594).
I tid för vistelse som avses i första
och andra
styckena får inräknas kortare avbrott för semester,
tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda
till början eller slutet av anställningen utomlands.
Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte
sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar
för varje hel månad som anställningen utomlands
varar eller under ett och samma anställningsår till
mer än 72 dagar.
Har den skattskyldige påbörjat anställningen
och kunde det därvid på goda grunder antas att
inkomsten av anställningen skulle komma att
undantas från skatt i Sverige enligt 54 § första
stycket f men inträffar under anställningstiden
ändrade förhållanden som medför att villkoren för
att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte
föreligger, skall inkomsten likväl undantas från
beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena
beror på omständigheter över vilka den
skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning
skulle te sig uppenbart oskälig.

29.4 Vid 1992 och 1993 års 29. Vid 1992 och 1993 års
taxeringar skall vid reduktion taxeringar skall vid reduktion
av det särskilda av det särskilda
grundavdraget enligt punkt 1 grundavdraget enligt punkt 1
fjärde stycket av fjärde stycket av
anvisningarna till 48 § med anvisningarna till 48 § med
pension likställas inkomst pension likställas inkomst
av passiv näringsverksamhet av passiv näringsverksamhet
enligt 25 § och inkomst av enligt 25 § och inkomst av
kapital enligt 3 § 14 mom. kapital enligt 3 § 14 mom.
lagen (1947:576) om statlig lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, till den del inkomstskatt, till den del
inkomsten av kapital inkomsten av kapital
överstiger 1 600 kronor. överstiger 1 600 kronor.
Vidare skall vid reduktion Vidare skall vid reduktion
enligt punkt 1 femte stycket enligt punkt 1 femte stycket
av nämnda anvisningar med av nämnda anvisningar med
taxerad förvärvsinkomst taxerad förvärvsinkomst
likställas inkomst av likställas inkomst av
kapital enligt nämnda kapital enligt nämnda
moment. moment till den del inkomsten
av kapital överstiger 1 600
kronor.
Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall
det
särskilda grundavdraget även reduceras på grund
av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna
avseende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt
2 av anvisningarna till 50 § och -- i fråga om makar --
52 § 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om
fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2
mom. samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande
tomt på jordbruksfastighet som används som
bostad av den skattskyldige, skall avse sådan
privatbostadsfastighet som anges i 5 § första
stycket.
Bestämmelserna i första och andra styckena får
inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den
skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag
enligt 48 § 2 mom. första -- femte styckena och 48 §
3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för
denne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och
tillämpas första gången vid 1993 års taxering. De
nya bestämmelserna i 33 § 2 mom. och punkt 29 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om
ändring i kommunalskattelagen tillämpas dock
första gången vid 1992 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:1421.
2 Senaste lydelse 1991:585.
3 Senaste lydelse 1990:1421.
4 Senaste lydelse 1990:1421.

2 Förslag till
Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1993 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.
Avdrag för kostnad för resa med egen bil till
och från arbetsplatsen enligt punkt 4 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid 1993 års taxering medges, i
stället för enligt schablon som anges i andra stycket
nämnda anvisningspunkt, med 1 krona 20 öre per
kilometer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

3 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193)
om skattereduktion för fackföreningsavgift skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1992
och tidigare års taxeringar.

4 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom.
uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2 mom. I denna lag förstås med

s l u t l i g s k a t t: s l u t l i g s k a t t:
skatt som har påförts skatt som har påförts
vid den årliga debiteringen vid den årliga debiteringen
på grund av på grund av
skattemyndighets beslut eller skattemyndighets beslut eller
på grund av annat beslut, på grund av annat beslut,
som enligt gällande som enligt gällande
föreskrifter skall beaktas föreskrifter skall beaktas
vid sådan debitering, och vid sådan debitering, och
återstår efter återstår efter
iakttagande av iakttagande av
bestämmelserna om bestämmelserna om
nedsättning av skatt enligt nedsättning av skatt enligt
4 mom. samt 3 § lagen 4 mom.;
(1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som
betalas i avräkning på slutlig skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt:
den del av ingående mervärdeskatt som återstår
sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att
betala, sedan preliminär skatt och överskjutande
ingående mervärdeskatt har avräknats från slutlig
skatt;

överskjutande skatt: sådan preliminär
skatt och överskjutande ingående mervärdeskatt
som överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall
betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut
om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har
avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3
mom.;

respitränta: ränta enligt 32 § ;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;

restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2
mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt
enligt 4 mom.;

inkomstår: det kalenderår, som närmast
har föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med februari
månad ett år till och med januari månad det
följande året;

uppbördsmånad: varje månad under
uppbördsåret;

gift skattskyldig: skattskyldig som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig
fysisk person än nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och
tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt
för år 1992 och slutlig skatt på grund av 1993 års
taxering.
1Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

4 m o m.2 Sjömansskatt 4 m o m. Sjömansskatt
enligt 7 § får genom enligt 7 § får genom
beslut om jämkning beslut om jämkning
nedsättas i den mån nedsättas i den mån
förutsättningarna för förutsättningarna för
skattereduktion enligt lagen skattereduktion för
(1982:1193) om skattereduktion underskott av kapital enligt 3
för fackföreningsavgift § 14 mom. lagen (1947:576)
är uppfyllda. Jämkning om statlig inkomstskatt
får vidare ske om föreligger.
förutsättningar för
skattereduktion för
underskott av kapital enligt 3
§ 14 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt
föreligger.
Jämkning enligt detta moment får dock
endast
medges i den mån skattereduktion ej kan antas ha
skett i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller statlig
fastighetsskatt.
Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket
krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
sjömansskatt som erlagts eller skulle ha erlagts före
ikraftträdandet.
1Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2Senaste lydelse 1990:1433.

6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning
av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1970:172)
om begränsning av skatt i vissa fall1 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med
sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt
som beräknats för den skattskyldige på grund av
taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet
inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige
erlagt sådan skatt under beskattningsåret.
Är den skattskyldige Är den skattskyldige
berättigad till berättigad till
nedsättning av statlig nedsättning av statlig
inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt eller inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2 skattereduktion som avses i 2
§ 4 mom. uppbördslagen § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272) eller 3 § lagen (1953:272) eller genom
(1982:1193) om skattereduktion avräkning av utländsk
för fackföreningsavgift skatt enligt särskilda
eller genom avräkning av föreskrifter, skall
utländsk skatt enligt skattebelopp enligt första
särskilda föreskrifter, stycket beräknas som om
skall skattebelopp enligt skattereduktion eller
första stycket beräknas avräkning av skatt inte
som om skattereduktion eller hade skett. Detsamma gäller
avräkning av skatt inte nedsättning av
hade skett. Detsamma gäller sjömansskatt enligt 12 §
nedsättning av 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt enligt 12 § sjömansskatt.
4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och
tillämpas första gången vid 1993 års taxering.
1Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:772.
2Senaste lydelse 1991:415.

7 Förslag till
Lag om överflyttande av arbetsuppgifter från
riksskatteverkets sjömansskattekontor till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

Härigenom föreskrivs följande.
De uppgifter som, enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt, sjömansskattekungörelsen
(1958:301), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter eller annan författning, sköts av
riksskatteverkets sjömansskattekontor skall i
stället fullgöras av skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta

dels att 16 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 och 18 §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Skattskyldiga är fysiska Skattskyldiga är fysiska
personer som är bosatta personer som är bosatta
utomlands och uppbär enligt utomlands och uppbär
denna lag skattepliktig inkomst som är
inkomst. skattepliktig enligt 5 §
och som inte undantagits
från skatteplikt enligt 6
§ 1 eller 4.
Sådana personer som avses i 69 §
kommunalskattelagen (1928:370) är inte
skattskyldiga enligt denna lag.

18 §

Den som har gjort skatteavdrag Den som har betalat ut belopp
enligt denna lag är skyldig till någon som är
att lämna kontrolluppgift. skattskyldig enligt denna lag
För sådan uppgift är skyldig att lämna
gäller bestämmelserna om kontrolluppgift.
kontrolluppgift i lagen Kontrolluppgift skall i
(1990:325) om förekommande fall även
självdeklaration och uppta ersättning som anges
kontrolluppgifter i i 6 § 2, 3, 5 och 6. För
tillämpliga delar. sådan uppgift gäller i
övrigt bestämmelserna om
kontrolluppgift i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter i
tillämpliga delar.

9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1952:166)
om häradsallmänningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Är rätt till delaktighet Är rätt till delaktighet
i häradsallmänning i häradsallmänning
förenad med fastighet som förenad med fastighet som
ej är taxerad såsom ej är taxerad såsom
jordbruksfastighet, må lantbruksenhet, må
länsstyrelsen, på länsstyrelsen, på
framställning av framställning av
allmänningsstyrelsen och allmänningsstyrelsen och
efter hörande av efter hörande av
fastighetens ägare eller i fastighetens ägare eller i
3 § omförmäld 3 § omförmäld
innehavare av fastigheten, innehavare av fastigheten,
förordna att rätten till förordna att rätten till
delaktighet skall avlösas delaktighet skall avlösas
mot ersättning i penningar. mot ersättning i penningar.

Ersättningens belopp
fastställes av
länsstyrelsen och skall
bestämmas till två och
en halv gånger sammanlagda
värdet av den på
fastighetens delaktighetstal
belöpande utdelningen
från allmänningen för
de senast förflutna tio
åren. Länsstyrelsen
skall utsätta viss dag,
då löseskillingen senast
skall hava erlagts och bevis
därom inkommit till
länsstyrelsen vid
påföljd att
förordnandet om
avlösning eljest är
förfallet. Då beslut om
avlösning vunnit laga kraft
och bevis som omförmäles
i andra stycket inkommit till
länsstyrelsen, åligger
det länsstyrelsen att
ofördröjligen
översända meddelande om
avlösningen till den som
för fastighetsregistret.
Genom dennes försorg skall
anteckning om avlösningen
verkställas i registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.januari
1992.

10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreslås att 7 a § lagen (1952:167)
om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 a §1

Är rätt till delaktighet Är rätt till delaktighet
i allmänningsskog i allmänningsskog
förenad med fastighet som förenad med fastighet som
ej är taxerad såsom ej är taxerad såsom
jordbruksfastighet, må lantbruksenhet, må
länsstyrelsen, på länsstyrelsen, på
framställning av framställning av
allmänningsstyrelsen och allmänningsstyrelsen och
efter hörande av efter hörande av
fastighetens ägare eller i fastighetens ägare eller i
3 § omförmäld 3 § omförmäld
innehavare av fastigheten, innehavare av fastigheten,
förordna att rätten till förordna att rätten till
delaktighet skall avlösas delaktighet skall avlösas
mot ersättning i penningar. mot ersättning i penningar.
Ersättningens belopp fastställes av
länsstyrelsen och må, efter vad som finnes skäligt,
bestämmas till högst två och en halv gånger
sammanlagda värdet av den del av
allmänningsskogens behållna avkastning för de
senaste tio åren, som svarar mot fastighetens
delaktighetstal. Länsstyrelsen skall utsätta viss dag,
då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis
därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd att
förordnandet om avlösning eljest är förfallet.
Då beslut om avlösning vunnit laga kraft och
bevis som omförmäles i andra stycket inkommit till
länsstyrelsen, åligger det länsstyrelsen att
ofördröjligen översända meddelande om
avlösningen till den som för fastighetsregistret.
Genom dennes försorg skall anteckning om
avlösningen verkställas i registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1955:134.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 31 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande,
och statsråden B. Westerberg, Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,
Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om justeringar i beskattningen i
inkomstslaget tjänst, m.m.
1 Inledning

I samband med 1991 års skattereform har
omfattande förändringar företagits inom
inkomstslaget tjänst. Förutom en viss utvidgning av
själva inkomstslaget, har företagits genomgripande
förändringar bl.a. av
traktamentsbeskattningsreglerna, reglerna rörande
avdrag för kostnader för resor i tjänsten samt
beträffande värderingen av vissa naturaförmåner,
såsom förmån av fri bil, fria måltider och lån på
förmånliga villkor.
En av de principer som har legat till grund för
skattereformen har varit att olika typer av
förmåner, oavsett om de utgår i form av kontant lön
eller som naturaförmåner, skall beskattas
likformigt. Det skall således inte vara förmånligare
att ta ut en ersättning i form av naturaförmån än i
form av kontantlön. Denna princip är även enligt
min mening riktig.
Jag anser emellertid att det kan ifrågasättas om
inte vissa av de nya reglerna blivit alltför restriktivt
utformade från den skattskyldiges synpunkt sett.
Vidare synes de nya reglerna i många fall ha gett
upphov till administrativt krångel för anställda,
arbetsgivare och egenföretagare. Det är enligt min
bedömning angeläget att, utan att frångå de
grundläggande principerna för
förmånsbeskattningen, se över regelsystemet vad
gäller beskattningen av traktamenten och vissa
andra kostnadsersättningar. Det är också
nödvändigt att beskattningen av vissa
naturaförmåner granskas i syfte att uppnå enklare
regler. Jag avser därför att senare i höst återkomma
med förslag om att en kommitté tillsätts med uppgift
att se över bl.a. de nu nämnda frågorna. Även den
framtida utformningen av avdraget för kostnader
för resor med bil mellan bostad och arbetsplats bör
ses över i detta utredningsarbete.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp en
fråga som rör uttag av socialavgifter på jämkade
förmånsvärden av naturaförmåner.
Naturaförmåner som värderas schablonmässigt,
t.ex. bilförmån, kan i vissa fall jämkas vid
inkomsttaxeringen. Jämkningsmöjligheterna vid
inkomsttaxeringen föreligger oavsett i vilken form
en verksamhet bedrivs. På socialavgiftssidan
medför dock ett jämkningsbeslut skilda effekter
såvitt gäller förmån som tillkommer företagets
ägare beroende på om en verksamhet drivs som
enskild näringsverksamhet eller i aktiebolagsform.
Egenavgifterna för den som driver enskild
näringsverksamhet beräknas på den taxerade
inkomsten och således på ett eventuellt jämkat
förmånsvärde. Drivs verksamheten däremot i
aktiebolagsform beräknas arbetsgivaravgifterna
enligt 5 § lagen (1984:688) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare alltid på ett ojämkat
förmånsvärde. Dessa skillnader kan vara av
avsevärd ekonomisk betydelse i vissa fall.
Det torde framstå som omotiverat och orättvist
för många näringsidkare att valet av företagsform
avgör möjligheten till jämkning av underlaget för
socialavgifterna.
Det finns enligt min mening anledning att ändra
reglerna på så sätt att ett jämkat förmånsvärde i
dessa fall även påverkar underlaget för
arbetsgivaravgifter. Ett arbete med att ta fram ett
förslag med den angivna inriktningen har bedrivits
inom finansdepartementet. Det har emellertid visat
sig att de ändringar som erfordras för att uppnå
denna förändring medför komplikationer av såväl
lagteknisk som administrativ art bl.a. vad gäller
jämkningsförfarandet, beräkningen av
pensionsgrundande inkomst och uppbördsfrågor.
Det krävs därför ytterligare beredning av frågan
innan ett förslag kan läggas fram. Denna beredning
skall ske skyndsamt och jag räknar med att kunna
återkomma med ett förslag till riksdagen våren
1992 och att de nya reglerna bör kunna tillämpas
redan under inkomståret 1992.
I nu förevarande proposition kommer jag, vad
gäller inkomst av tjänst, att ta upp frågan om en
förlängning av den tillfälliga regleringen av nivån
på avdraget för bilresor mellan bostad och
arbetsplats. Dessutom kommer jag att föreslå vissa
mindre justeringar av närmast lagteknisk art av
schablonavdraget och det särskilda grundavdraget
för pensionärer.
Jag kommer vidare att ta upp frågorna om
skattereduktionen för fackföreningsavgift och
arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet.
Förslag lämnas också om vissa tekniska
ändringar i beskattningen för personer som är
bosatta utomlands.
Slutligen kommer jag att ta upp ett par
begränsade frågor rörande sjömansskattesystemet,
nämligen förlängningen av den s.k.
sexmånadersregeln och en administrativ förändring
vad gäller sjömansskattekontorets arbetsuppgifter.
2 Avdraget för kostnader för resor till och från
arbetet

Mitt förslag: Avdrag för kostnader för
resor mellan bostad och arbetsplats med bil skall
medges med 12 kr. per mil vid 1993 års taxering.
Beloppet skall gälla oavsett körsträckans längd.

Skälen för mitt förslag: Avdragsrätten för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen är
reglerad i punkt 4 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370), KL. Enligt
anvisningspunkten skall avdraget bestämmas enligt
schablon. Beräkningen av schablonavdragets
storlek har utförts av riksskatteverket.
Nämnda bestämmelser lämnades oförändrade i
1991 års skattereform. Emellertid kom
avdragsbeloppet att uttryckligen regleras -- samt att
höjas -- genom föreskrifter i en särskild lag,
nämligen lagen (1990:1451) om avdrag för
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid
1991 och 1992 års taxeringar. Som framgår är
höjningen av endast tillfällig karaktär.
Avdragsbeloppet som stadgas i denna lag uppgår
vid taxeringen år 1992 till 12 kr. per mil, oavsett
körsträckans längd.
Som inledningsvis aviserats kommer grunderna
för avdraget att ses över. I avvaktan på resultatet av
en sådan utredning anser jag att det är angeläget att
tillfälligt reglera avdragsrätten även vid 1993 års
taxering på samma sätt som skett vid de två
föregående taxeringarna. Detta bör ske genom en
särskild lag.
3 Skattereduktion för fackföreningsavgift och
arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet

Mitt förslag: Skattereduktionen för
fackföreningsavgift avskaffas fr.o.m. 1993 års
taxering.
Min bedömning: Arbetsgivares rätt till
avdrag för avgift till arbetsgivarförening, till den del
den inte avser medel för konfliktändamål,
avskaffas för avgifter som avser tiden efter den 31
december 1991.

Skälen för mitt förslag och min
bedömning: Enligt punkt 1 första stycket av
anvisningarna till 20 § KL är avgifter till föreningar
och andra sammanslutningar i vilka den
skattskyldige är medlem i princip inte avdragsgilla.
Från regeln om att avdrag inte får ske för
medlemsavgift har i praxis undantagits avgifter till
arbetsgivarorganisationer. Sådana avgifter har
åtminstone delvis ansetts ha karaktär av
försäkringspremie.
Skattereduktion för fackföreningsavgifter
infördes år 1983 med tillämpning första gången vid
1984 års taxering (prop. 1982/83:50, SkU 15, SFS
1982:1193). Det huvudsakliga skälet till att medge
reduktion för fackföreningsavgift var enligt
propositionen att skapa skattemässig jämställdhet
mellan arbetsgivarens och löntagarens kostnader
för resp. facklig organisationsverksamhet.
Skattereduktion för fackföreningsavgift medges
fysisk person som varit bosatt eller vistats i Sverige
under någon del av inkomståret. Underlaget för
beräkning av skattereduktion är den medlemsavgift
samt mätnings- och granskningsavgift som den
skattskyldige under inkomståret har erlagt till
arbetstagarorganisation. Skattereduktionen
uppgår till 20 % av underlaget.
En skattskyldig som vill erhålla skattereduktion
skall framställa särskilt yrkande om det. Yrkandet
kan framställas genom den skattskyldiges
arbetstagarorganisation senast den 31 mars
taxeringsåret till riksskatteverket. Om
organisationen vidarebefordrar yrkandet på ADB-
medium är tidsgränsen den 30 april taxeringsåret.
Den skattskyldige kan även själv senast den 30
september taxeringsåret framställa yrkande hos
skattemyndigheten. Även efter nämnda tidpunkt
kan den skattskyldige framställa sådant yrkande
såsom en begäran om omprövning enligt 84 §
uppbördslagen (1953:272).
Frågan om avdragsrätt för fackföreningsavgifter
har i allmänhet kopplats till frågan om
arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till
arbetsgivarförening. Enligt gällande praxis har
arbetsgivare rätt till avdrag för dessa avgifter.
Konfliktbidrag från arbetsgivarförening är i
enlighet härmed skattepliktiga. Konfliktunderstöd
från fackföreningar är däremot skattefria.
Det har i riksdagen rått bred enighet om att det
bör råda skattemässig jämställdhet mellan
arbetsgivare och arbetstagare beträffande
kostnader för organisationsverksamhet resp.
fackföreningsavgifter. Även jag delar denna
uppfattning. Den utformning som reglerna för
närvarande har är emellertid principiellt felaktig.
Som tidigare nämnts är avgifter till föreningar
och andra sammanslutningar som den skattskyldige
är medlem i normalt inte avdragsgilla.
Fackföreningsavgiften är således att betrakta som
en privat levnadskostnad för vilken avdrag inte bör
medges. Å andra sidan bör konfliktersättningar
inte vara skattepliktiga. Även arbetsgivares
kostnader för organisationsverksamhet bör i
enlighet med de nämnda principerna inte vara
avdragsgilla, med undantag för sådana kostnader
som avser medel för konfliktändamål. Avgifter av
sistnämnda slag har karaktär av försäkringspremie
och bör därför enligt de grundläggande principerna
för företagsbeskattningen vara avdragsgilla även i
fortsättningen. I konsekvens härmed bör utbetalda
konfliktersättningar vara skattepliktiga.
En förändring i enlighet med vad jag här anfört
innebär skattemässig likabehandling mellan
arbetsgivares och löntagares kostnader för resp.
facklig organisationsverksamhet. Samtidigt uppnås
bättre överensstämmelse med grundläggande
skatterättsliga principer än vad nuvarande regler
innebär.
Enligt min mening talar starka principiella och
statsfinansiella skäl för att skattereduktionen för
fackföreningsavgift avskaffas. Samma skäl
motiverar att avdragsrätten för arbetsgivares
kostnader för organisationsverksamhet, till den del
dessa inte avser konfliktändamål, tas bort. Av
rättviseskäl bör båda åtgärderna vidtas samtidigt.
Med hänsyn till bl.a. den statsfinansiella
situationen anser jag det synnerligen angeläget att
denna förändring sker redan från och med nästa år.
Åtgärden medför en väsentlig budgetförstärkning
på i storleksordningen 1,5 miljarder kr.
Jag föreslår således att skattereduktionen för
fackföreningsavgift avskaffas redan från och med
1993 års taxering. Fackföreningsavgifter som
erläggs under år 1992 skall således inte vara
skattereduktionsgrundade.
Frågan om ändrade regler för arbetsgivares
avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet är av betydligt mer
komplicerad natur än frågan om slopad
skattereduktion för fackföreningsavgift. Bl.a.
gäller det att på ett rimligt sätt skilja den del av
kostnaderna som avser konfliktändamål från övriga
kostnader för organisationsverksamhet. Ett sådant
förslag bör inte föreläggas riksdagen utan att ha
varit föremål för remissbehandling. Något
preciserat förslag i denna del kan därför inte läggas
fram nu. Jag avser att våren 1992 återkomma med
ett författningsförslag i denna del. Det kommande
förslaget bör gälla från och med ingången av år
1992. De skäl som jag har redovisat i det
föregående utgör enligt min mening anledning att
med tillämpning av undantagsbestämmelsen i
2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen avskaffa
avdragsrätten för här avsedda kostnader som
hänför sig till tiden efter 1991 års utgång.
Mätnings- och granskningsavgift som den
skattskyldige erlagt till arbetstagarorganisation har
genom en lagändring, som gäller fr.o.m. 1992 års
taxering, räknats in i underlaget för beräkning av
skattereduktion för fackföreningsavgifter. Därmed
slopades avdragsrätten för dessa avgifter. I och med
att skattereduktionen för fackföreningsavgifter
avskaffas bör avdragsrätten för dessa avgifter
återinföras.
Slopandet av skattereduktionen för
fackföreningsavgifter medför att ändringar behöver
göras i 20 § KL, 2 § 2 mom. uppbördslagen, 12 §
4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och 4 §
lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall.
I samband med att 20 § KL föreslås ändrad bör i
detta sammanhang även några redaktionella
rättelser i lagtexten vidtas.
I prop. 1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt
föreslås också ändringar i såväl 20 § KL som 12 §
4 mom. lagen om sjömansskatt och lagen om
begränsning av skatt i vissa fall. Frågorna bör
samordnas vid utskottsbehandlingen.
4 Justering av schablonavdraget i inkomstlaget
tjänst

Mitt förslag: Vissa justeringar av
lagteknisk karaktär företas rörande
schablonavdraget i inkomstslaget tjänst.

Skälen för mitt förslag: I samband med
1991 års skattereform höjdes det s.k.
schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 3 000
kr. till 4 000 kr. -- jfr 33 § 2 mom. KL. Dessutom
vidtogs bl.a. en förändring avseende beräkningen
av schablonavdraget som sammanhängde med
skattereglerna för hobbyverksamhet. Enligt dessa
är intäkter från hobbyverksamhet i princip
skattepliktiga i inkomstslaget tjänst enligt 31 § KL
medan avdrag medges för kostnader i sådan
verksamhet enligt 33 § 1 mom. tredje stycket KL. I
korthet innebär avdragsreglerna att avdrag under
vissa förutsättningar kan medges ett beskattningsår
även för kostnader som betalats året före
beskattningsåret.
Schablonavdragsgrundande intäkt är som en
följd av de nya reglerna viss intäkt av tjänst, dock
inte sådan intäkt av självständigt bedriven
verksamhet som inte skall hänföras till
näringsverksamhet, dvs. hobbyverksamhet.
Liksom tidigare får schablonavdraget inte överstiga
10 % av intäkten och det får inte heller, ensamt eller
tillsammans med andra kostnader som avses i
närmare angivna anvisningspunkter till paragrafen
(ökade levnadskostnader vid resor utom
verksamhetsorten, kostnader för hemresor m.m.),
överstiga intäkten. Till denna begränsning av
schablonavdraget fogades emellertid vid nämnda
tidpunkt också ett beaktande av kostnader i
hobbyverksamhet genom att i andra meningen i
33 § 2 mom. KL även omnämndes kostnader som
avses i 1 mom. tredje stycket.
Med hänsyn till uppbyggnaden av den aktuella
bestämmelsen bör emellertid schablonavdragets
storlek inte begränsas på grund av att kostnader
som avses i 1 mom. tredje stycket nämnda paragraf
förekommer. Bestämmelsen bör därför ändras i
enlighet härmed.
I den lydelse av punkt 3 av anvisningarna till 33 §
KL som gällde t.o.m. 1991 års taxering nämndes
som avdragsgilla kostnader i tjänsten inte bara
ökade levnadskostnader utan även kostnaden för
resan. Därigenom kom kostnader för t.ex. taxi eller
tågresor att vara avdragsgilla vid sidan av
schablonavdraget. Detta blir inte fallet med den
nuvarande lydelsen av punkt 3. Det blir först när
man kommer över schablonavdragsbeloppet som
man i praktiken kan tillgodoräkna sig avdraget.
Det synes inte ha varit avsikten med de
ändringar som i samband med skattereformen
företogs i nämnda bestämmelse att kostnader för
resa i tjänsten skulle ingå i schablonavdraget. Jag
föreslår därför en ändring av gällande regler så att
kostnader för resor i tjänsten även i fortsättningen
blir avdragsgilla vid sidan av schablonavdraget.
Även detta föranleder en ändring i 33 § 2 mom. KL.
Ändringarna bör gälla retroaktivt från och med
1992 års taxering.
5 Justering av det särskilda grundavdraget för
pensionärer

Mitt förslag: Bestämmelsen om att det
särskilda grundavdraget för pensionärer skall
avtrappas mot kapitalinkomster endast till den del
de överstiger 1 600 kr. utvidgas till att omfatta även
skattskyldig som gått i pension under
beskattningsåret.

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 29 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om
ändring i KL avtrappas det särskilda grundavdraget
för pensionärer vid 1992 och 1993 års taxeringar
mot kapitalinkomster, inkomster av passiv
näringsverksamhet och mot förmögenhet. Från och
med 1994 års taxering avtrappas det särskilda
grundavdraget inte mot inkomster av nämnt slag
eller mot förmögenhet. Den ursprungliga
utformningen av bestämmelsen innebar att även
pensionärer som endast har små ränte- eller
utdelningsinkomster och relativt låga
pensionsinkomster skulle få ett minskat särskilt
grundavdrag under åren 1991 och 1992 på grund av
kapitalinkomsterna. För att undvika denna effekt
föreslogs i prop. 1990/91:54 en ändring av nämnda
övergångsbestämmelse så att det särskilda
grundavdraget skulle avtrappas mot
kapitalinkomster endast till den del de överstiger
1 600 kr. Den föreslagna justeringen gällde endast
dem som varit pensionärer under hela
beskattningsåret. För skattskyldiga som gått i
pension under beskattningsåret infördes ingen
motsvarande lättnad.
Riksdagen godkände propositionens förslag i
dessa delar (1990/91:SkU10, rskr. 106, SFS
1990:1421).
Samtidigt genomfördes en ändring i lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter så att
folkpensionärer inte skall behöva lämna
självdeklaration så snart de har kapitalinkomster.
Även här anges en gräns på 1 600 kr.
Skälen för att medge en lindring av
avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot
kapitalinkomster är i och för sig inte lika starka när
det gäller den grupp pensionärer som går i pension
under beskattningsåret. Avtrappningen av det
särskilda grundavdraget sker för denna grupp mot
taxerad inkomst och påverkas således av
arbetsinkomsterna. De har också i stor
utsträckning betydande arbetsinkomster och
därmed ofta inte högre särskilt grundavdrag än vad
som motsvarar grundavdraget för ickepensionärer.
De måste vidare i regel ändå deklarera. Även i
denna grupp kan det emellertid finnas pensionärer
för vilka det är lika motiverat att begränsa
avtrappningen mot kapitalinkomster som
beträffande dem som varit folkpensionärer under
hela beskattningsåret. Jag föreslår därför att en
motsvarande begränsning av avtrappningen mot
kapitalinkomster införs för dem som går i pension
under beskattningsåret. Detta innebär också en viss
administrativ förenkling. Den nya bestämmelsen
bör gälla redan vid 1992 års taxering.
Förslaget föranleder en ändring i punkt 29 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om
ändring i KL.
6 Beskattning av sjömän

6.1 Administrativa förändringar

Mitt förslag: De arbetsuppgifter som enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt,
sjömansskattekungörelsen (1958:301), lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter eller enligt
annan författning ankommer på riksskatteverkets
sjömansskattekontor skall i stället fullgöras av
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.

Skälen för mitt förslag: I
finansdepartementets promemoria (Ds 1991:41)
Beskattning av sjömän, föreslogs att
sjömansskattesystemet skulle avskaffas fr.o.m. år
1992. Ett genomförande av detta förslag hade
inneburit att riksskatteverkets särskilda
sjömansskattekontor i Göteborg hade måst
avvecklas. Regeringen har valt att inte nu lägga
fram ett sådant förslag. En ny sjöfartspolitik skall
läggas fast och frågan om den framtida
beskattningen av sjömän är beroende av
ställningstagandena till sjöfartspolitiken i sin
helhet. Det nuvarande sjömansskattesystemet blir
således kvar för åtminstone år 1992.
Situationen för personalen vid
sjömansskattekontoret i Göteborg, ca 20 personer,
har sedan länge utmärkts av osäkerhet om den
framtida anställningen. Enligt promemorians
förslag skulle de kvarvarande arbetsuppgifterna
efter ett upphävande av sjömansskattelagen
överföras till skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län. Riksskatteverket har i sitt remissvar
framhållit att oavsett om någon reformering av
sjömansskatten kommer till stånd eller inte bör det
nuvarande sjömansskattekontorets uppgifter
överföras till skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län. På detta sätt klargörs situationen för
sjömansskattekontorets personal. Även för
riksskatteverket medför denna lösning
administrativa fördelar.
Jag delar riksskatteverkets uppfattning att det är
lämpligt att föra över handläggningen av de
ärenden som i dag behandlas av
sjömansskattekontoret till skattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. En särskild lag bör
därför införas som föreskriver att de uppgifter som
enligt sjömansskattelagen eller andra författningar
ankommer på sjömansskattekontoret i stället skall
fullgöras av skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län. Sjömansskattenämnden bör dock även i
fortsättningen vara en av regeringen förordnad
nämnd inom riksskatteverket. Lagen föreslås träda
i kraft den 1 januari 1992.
6.2 Anställda ombord på utländska fartyg

Mitt förslag: Den särskilda
sexmånadersregeln för sjömän på utländska fartyg
ges fortsatt giltighet t.o.m. 1993 års taxering.

Skälen för mitt förslag: Inkomster som
åtnjutits under vistelse utomlands och som
uppburits vid anställning hos arbetsgivare som
bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i
det land där arbetet utförs är, t.o.m. 1991 års
taxering, skattefria om anställningen och vistelsen
utomlands varat minst sex månader och inkomsten
belastat driftstället som omkostnad. Sådan
skattefrihet gäller normalt inte vid anställning
ombord på utländskt fartyg. Från denna
huvudregel infördes dock genom lagstiftning år
1985 ett tidsbegränsat undantag (prop.
1984/85:175, SkU 59, rskr. 351, SFS 1985:362).
Undantaget tar sikte på ombordanställda på
utländska fartyg, vilka huvudsakligen går i sådan
oceanfart som avses i 1 kap. 7 § 8
fartygssäkerhetsförordningen (1988:594), och där
anställningen och vistelsen utomlands varat minst
sex månader hos arbetsgivare, som är inländsk
juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk
person. Regeln avsågs gälla enbart vid 1986--1988
års taxeringar. Bakgrunden till bestämmelsen var
det s.k. internationaliseringsavtalet som kom till
för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.
Regelns giltighetstid har dock förlängts till att gälla
även 1989 t.o.m. 1992 års taxeringar.
Som jag nämnt avser regeringen att göra en
allmän översyn av sjöfartspolitiken. I avvaktan på
att en sådan översyn blir färdig föreslår jag att
giltighetstiden för den särskilda sexmånadersregeln
för sjömän förlängs till att avse också 1993 års
taxering. Mitt förslag föranleder en ändring i punkt
3 av anvisningarna till 54 § KL.
7 Vissa tekniska ändringar i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Mitt förslag: Skattemyndigheten föreslås
få möjlighet att meddela beslut om skattebefrielse
enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta.
Arbetsgivare som betalar ut ersättning vilken är
undantagen från skatteplikt enligt denna lag
föreslås lämna kontrolluppgift om detta i stället för
meddelande månaden efter utbetalningen.

Skälen för mitt förslag: Med den
utformning som 3 § lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta erhållit är det inte möjligt för
skattemyndigheten att med stöd av 8 § utfärda
beslut om skattebefrielse i det fall en person
uppburit inkomst som är undantagen från
beskattning enligt denna lag. Det är angeläget för
såväl den som uppbär ersättningen som för
utbetalaren -- vilken kan bli ansvarig för inte
innehållen skatt -- att genom ett formellt beslut
erhålla besked från skattemyndigheten om
huruvida en inkomst är undantagen från
beskattning eller inte. Därför föreslås att den
formella skattskyldigheten enligt ovan nämnda lag
utvidgas till att omfatta personer som uppbär vissa
i 6 § angivna inte skattepliktiga inkomster.
Därigenom ges skattemyndigheten möjlighet att
meddela beslut om skattebefrielse enligt 8 § denna
lag.
Den föreslagna ändringen gör det också möjligt
att lämna sådant meddelande som anges i 16 § i
fråga om inkomster som undantagits från
beskattning i denna lag. Då detta skulle bli onödigt
betungande för t.ex. pensionsutbetalare som gör
sådana utbetalningar varje månad föreslås att
utbetalaren i stället lämnar kontrolluppgift enligt
bestämmelserna i lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Förslagen innebär ändringar i 3 och 18 §§ lagen
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
samt att 16 § samma lag upphävs. Eftersom
avsikten är att de föreslagna ändringarna skall träda
i kraft samtidigt med lagen i övrigt behövs inte
någon särskild bestämmelse om ikraftträdandet.

8 Viss begreppsjustering

Mitt förslag: Begreppet ''''''''taxerad som
jordbruksfastighet'''''''' i lagen om häradsallmänningar
och i lagen om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna ersätts med begreppet ''''''''taxerad som
lantbruksenhet''''''''.

Skälen för mitt förslag: I samband med att
beskattningsnaturen jordbruksfastighet och annan
fastighet slopades vid fastighetstaxeringen fr.o.m.
den 1 januari 1991 vidtogs samtidigt vissa
begreppsändringar också i annan lagstiftning. Bl.a.
ersattes orden ''''''''taxerad som jordbruksfastighet'''''''' i
ett flertal författningar med ''''''''taxerad som
lantbruksenhet'''''''' (jfr prop. 1990/91:47, SkU6, rskr.
80, SFS 1990:1384--1394).
En konsekvensändring av detta slag behöver
göras även i 8 § lagen (1952:166) om
häradsallmänningar och i 7 a § lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, där
orden ''''''''taxerad som jordbruksfastighet''''''''
fortfarande står kvar.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för
jordbruksdepartementet.
9 Budgeteffekter

Slopandet av skattereduktionen för
fackföreningsavgift och slopad avdragsrätt för
arbetsgivares kostnader för
organisationsverksamhet medför ökade
skatteintäkter om uppskattningsvis 1,5 miljarder
kr. per år, varav 1,15 miljarder avser
skattereduktionen för fackföreningsavgift. De
övriga förslagen kan inte antas ge annat än
obetydliga budgeteffekter.
10 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
2. lag om avdrag för kostnader för bilresor till
och från arbetsplatsen vid 1993 års taxering,
3. lag om upphävande av lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
6. lag om ändring i lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall,
7. lag om överflyttande av arbetsuppgifter från
riksskatteverkets sjömansskattekontor till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
9. lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar,
10. lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.
Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från
lagrådet behöver därför inte inhämtas över
lagförslagen.
11 Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att anta de
upprättade lagförslagen,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del
av vad jag har anfört i övrigt om arbetsgivares rätt
till avdrag för avgift till arbetsgivarförening (avsnitt
3).
12 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört
för de åtgärder och det ändamål som han har
hemställt om.

Innehållsförteckning

Propositionen1

Propositionens huvudsakliga innehåll1

Propositionens lagförslag2

1.
lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)2

2.
lag om avdrag för kostnader för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1993 års taxering6

3.
lag om upphävande av lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift7

4.
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)8

5.
lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt9

6.
lag om ändring i lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall10

7.
lag om överflyttande av arbetsuppgifter från
riksskatteverkets sjömansskattekontor till
skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län11

8.
lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta12

9.
lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar13

10.
lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna14

Utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober
199115

1

Inledning15

2

Avdraget för kostnader för resor till och från
arbetet16

3

Skattereduktion för fackföreningsavgift och
arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för
organisationsverksamhet17

4

Justering av schablonavdraget i inkomstslaget
tjänst19

5

Justering av det särskilda grundavdraget för
pensionärer20

6

Beskattning av sjömän21

6.1

Administrativa förändringar21

6.2

Anställda ombord på utländska fartyg22

7

Vissa tekniska ändringar i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta23

8

Viss begreppsjustering23

9

Budgeteffekter24

10

Upprättade lagförslag24

11

Hemställan24

12

Beslut25