Prop.
1991/92:21
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 oktober 1991.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås att staten tecknar sin andel av den av
Nordbankens styrelse föreslagna nyemissionen på ca 5 160 milj.kr.
Emissionen skall tecknas med företrädesrätt för de nuvarande
aktieägarna. Statens ägarandel i banken är ca 70,6 % varför ca
3 643 milj.kr. av nyemissionen fäller på staten. I propositionen föreslås
vidare att staten som huvudägare tar på sig ansvaret för att hela
kapitaltillskottet kommer till stånd genom att garantera resterande belopp.
Regeringen har för avsikt att vid ett senare tillfälle sälja återstående
aktier i Nordbanken.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 21
Rättelse: S. 7 rad 28 Tillkommit: tilläggsbudget till
S. 8 rad 4, 7 och 9 Tillkommit: 1, 2, 3
Prop. 1991/92:21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Wibble
Svensk kreditmarknad
Den senaste 1 O-årsperioden har inneburit stora förändringar för de
finansiella systemen såväl i Sverige som i industrivärlden överhuvudtaget.
Avregleringar och marknadsanpassning har lett till en allmänt sett ökad
konkurrens. I kombination med en långvarig internationell högkonjunktur
har detta lett till en stark expansion av de finansiella marknaderna. Snabb
värdetillväxt på aktier och fastigheter både bidrog till och fick stöd av en
exceptionell kreditökning. Utvecklingen i Sverige kom att i stort sett följa
det internationella mönstret. På en avreglerad marknad fokuserades
konkurrensen på snabb volymtillväxt och en strävan mot större
marknadsandelar.
I samband med försämrade tillväxtutsikter internationellt och en allt
tydligare konjunkturförsvagning i Sverige har det under senare år skett
en betydande nedgång av förmögenhetsvärden, bl.a. på aktier och
fastigheter. Därmed har påtagliga likviditets- och solvensproblem uppstått
för många högbelånade företag, framför allt inom fastighetsbranschen.
De svenska bankernas resultatutveckling har till följd av ett kraftigt
stigande antal konkurser i näringslivet och därav följande ökade
kreditförluster påverkats negativt. Samtidigt har kraven på storleken av
bankernas eget kapital ökat genom nya lagregler om kapitaltäckning,
vilka är grundade på internationella överenskommelser.
De ökade kreditförlusterna är ett internationellt fenomen. I grunden är
det samma faktorer som i Sverige, dvs. fällande fastighetspriser och börs-
kurser, som ligger bakom utvecklingen i bl.a. USA, Japan, Stor-
britannien, Frankrike och Norge.
Genom lagstiftning hösten 1989 har nya skärpta kapitaltäckningsregler
införts (prop. 1989/90:43), NU15, rskr. 103, SFS 1989:1086-1096). De
nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 1990 och omfattar banker och
andra kreditinstitut. Lagstiftningen ansluter nära till de regler för banker Prop. 1991/92:21
som har utarbetats av den s.k. Baselkommittén, ett samarbetsorgan för
centralbankerna inom 10-gruppen. Motsvarande regler har antagits av EG
(Direktiv 89/299/EEC och 89/647/EEC).
Kapitalbasen skall vid vaije tidpunkt utgöra minst 8 % av placeringar-
nas värde (kapitalkravet). Kapitalbasen kan bestå av primärt och
supplementärt kapital. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av
kapitalbasen.
För de svenska bankerna innebär detta framför allt ökade kapitalkrav
för olika slag av fastighetskrediter. Enligt övergångsbestämmelserna får
det emellertid ske en successiv uppbyggnad av kapitalbasen fram till
utgången av år 1992.
Kapitalkraven skall i Sverige vara uppfyllda både på koncemnivå och
av de enskilda bolag som ingår i en finansiell koncern.
Kapitalbasen får innehålla dels primärt kapital, dels supplementärt
kapital. Som primärt kapital räknas aktiekapital, reservfond, andra
beskattade reserver och 70 % av vissa obeskattade reserver. Det
supplementära kapitalet får utgöra högst hälften av kapitalbasen. I det
supplementära kapitalet får, upp till 50 % av det primära kapitalet, ingå
traditionella tidsbundna förlagslån, medan det återstående utrymmet efter
tillstånd kan fyllas av lån med särskilda villkor.
Nordbanken
PKbanken bildades 1974 genom en sammanslagning av de båda
helstatliga bankerna Postbanken och Sveriges Kreditbank. Banken
introducerades 1984 på Stockholms fondbörs i samband med att den till
en del privatiserades. Efter bankens förvärv av Camegie Fondkommis-
sion 1988 och Sveriges Investeringsbank 1989 äger staten 70,6 procent
av aktiekapitalet. Resterande aktier är spridda på ett stort antal privat-
personer, företag och organisationer. Banken har för närvarande ca
17 000 aktieägare. De största aktieägarna är:
|
Svenska staten |
70,6 |
% |
|
Nobel Industrier |
12,6 |
% |
|
Trygg-Hansa SPP |
3,6 |
% |
|
Skandia |
1,7 |
% |
|
Nordbanken fonder |
1,5 |
% |
|
Yggdrasil |
0,9 |
% |
|
Alla aktier har en |
röst och kan för |
närvarande endast förvärvas av |
svenska medborgare eller motsvarande rättssubjekt.
I samband med att dåvarande PKbanken förvärvade Nordbanken år
1990 bytte PKbanken namn till Nordbanken. Nordbanken har idag en
marknadsandel runt 20 %. Banken betjänar drygt 100 000 små och
medelstora företag och är dominerande inom privatmarknaden med
omkring 3 miljoner fasta privatkunder.
Den stora mängden privatpersoner betjänas i stor utsträckning genom
1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 21
Postens kontorsnät. Alltsedan 1974 har banken haft ett omfattande Prop. 1991/92:21
samarbete med Posten. Nuvarande avtal sträcker sig till 1996. Ersätt-
ningen till Posten är marknadsmässig och relateras huvudsakligen till
utförda transaktioner. Bankens kontorsnät på 230 kontor kompletteras
genom det nära samarbetet med Posten, vars 2 000 kontor och 2 800
lantbrevbärare erbjuder enklare banktjänster.
Redan när PKbanken bildades 1974 hade den, jämfört med andra
svenska storbanker, en knapp kapitalbas. Senaste nyemission till aktie-
ägarna gjordes 1984 i samband med börsintroduktionen. Därefter har
nyemissioner riktats till D. Camegie & Co och svenska staten i samband
med förvärv av Camegie Fondkommission respektive Sveriges Investe-
ringsbank. Bankkoncemens kapi tal täckningssituation var efter dessa
åtgärder tillfredsställande. Bankens förvärv av Nordbanken 1990 innebar
emellertid, på grund av att betalning av förvärvet skedde kontant, att
bankens expansionsmöjligheter i övrigt kom att begränsas. Förvärvet
ökade bankens utlåning med ca 40 miljarder kronor, medan kapitalbasen
minskade.
Nordbankens resultatutveckling - före kreditförluster - har under den
senaste femårsperioden varit god. Under 1990 och 1991 har reser-
veringsbehoven för kreditförluster dock ökat mycket kraftigt, vilket
medfört att Nordbanken inte under dessa år kommer att få någon tillväxt
i det egna kapitalet. Kreditförlusterna kan i allt väsentligt hänföras till
belåning av olika fastighetsrelaterade projekt, varav flertalet är ingångna
under senare delen av 1980-talet.
För 1991 räknar Nordbanken med att göra reserveringar för kreditför-
luster i storleksordningen 9 600 milj.kr. vilket innebär att banken för
första gången kommer att redovisa ett negativt rörelseresultat. För att
skydda sina fordringar i Gamlestaden AB, Nobel Industrier AB och
Yggdrasil AB har banken dessutom utfast sig att garantera en nyemission
på 2 miljarder kronor i Nobel Industrier AB.
Resultatet för 1991 kommer att påverka kapitalbasen negativt.
Prop. 1991/92:21
|
Miljarder kronor |
1990-12-31 |
Prognos 1991 |
Efter |
|
Primärt kapital |
11,0 |
8,8 |
14,0 |
|
Supplementärt kapital: | |||
|
tidsbundna förlagslån |
5,5 |
4,4 |
7,0 |
|
eviga förlagslån |
1,9 |
2,0 |
2,0 |
|
7,4 |
6,4 |
9,0 | |
|
KAPITALBAS |
18,4 |
15,2 |
23,0 |
|
Kapitalkrav 7,25% |
-17,6 |
-19,1 |
-19,1 |
|
Över/underskott |
0,8 |
-3,9 |
3,9 |
|
Riskvägd balansomslutning |
242 |
263 |
263 |
|
Kapital täckningsgrad |
7,6 % |
5,8 % |
8,7 % |
|
Kapitalbas |
18,4 |
15,2 |
23,0 |
|
Krav 1992-12-31 8,0% |
-19,4 |
-21,0 |
-21,0 |
|
Över/underskott |
-1,0 |
-5,8 |
2,0 |
På grund av uppkomna kreditförluster och stort riskengagemang i
Gamlestaden AB, Nobel Industrier AB och Yggdrasil AB är således
Nordbankskoncemen för närvarande i behov av kapitaltillskott på drygt
5 miljarder kronor för att kunna uppfylla de kapi tal täckningskrav som
riksdagen tidigare beslutat. Därmed säkerställs en tillfredsställande
utveckling av rörelsen. Om en nyemission i denna omfattning inte
genomförs tvingas banken till en omfattande neddragning av sin
utlåningsvolym, ca 73 miljarder kronor.
Nordbanken har utnyttjat hela sin möjlighet att räkna in förlagslån i
kapitalbasen. De fem största affärsbankskoncemema i Sverige exkl.
Nordbankskoncemen, dvs. Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska
Handelsbanken, Gota Bank, Sparbankernas Bank samt Förenings-
bankemas Bank hade i slutet av april 1991 en genomsnittlig kapitaltäck-
ningsgrad på 9,2 %. Det är en nivå som är högre än den Nordbanks-
koncemen beräknas att nå upp till efter den föreslagna nyemissionen.
Nordbankskoncemens kapitaltäckningsgrad blir efter nyemissionen
8,7 %.
Nyemission
För att kunna möta de nya kapitaltäckningskraven är banken i behov av
ett kapitaltillskott. Genom ett sådant kan, enligt bankens styrelse, bankens
konkurrensförmåga på den svenska kreditmarknaden vidmakthållas.
Nordbankens styrelse har därför föreslagit att en extra bolagsstämma
den 14 november 1991 lättar beslut om att banken genomför en
nyemission av knappt 258 miljoner aktier, med företräde för nuvarande
aktieägare.
Nuvarande aktieägare i Nordbanken skall ha företrädesrätt att för varje
tvåtal gamla aktier teckna tre nya aktier till en kurs av 20 kr. för vaije
ny aktie. Aktiekursen i början av oktober 1991 var ca 30 kr. Ny-
emissionen kommer med dessa villkor att inbringa totalt ca 5 160 milj.kr.
Den föreslagna nyemissionen kommer att öka aktiekapitalet med
3 223 milj.kr. och reservfonden med 1 937 milj. kr. Efter genomförd
nyemission kommer antalet aktier i Nordbanken att totalt uppgå till ca
430 miljoner, aktiekapitalet till 5 372 milj.kr. och reservfonden till
4 410 milj.kr.
Avstämningsdag för emissionen är den 27 november 1991. Teckning
av nya aktier planeras ske under perioden 29 november-30 december
1991. Likvid erläggs vid teckning. Handel med teckningsrätter kan äga
rum under perioden 29 november-18 december 1991.
För att handel med teckningsrätter skall kunna inledas måste bolags-
stämmans beslut villkoras av att riksdagen godkänner att staten utnyttjar
sina teckningsrätter samt garanterar hela emissionen. Av dessa skäl bör
riksdagen ta ställning till propositionen senast den 20 november 1991.
Det är av väsentlig betydelse för tilltron till svenskt bankväsende att
Nordbankens kapitalbas är betryggande. Dessutom är det av betydelse
för bankens refinansiering att utländska placerare anser att placeringar i
Nordbanken är betryggande. Därutöver arbetar jag med frågor kring ett
särskilt skydd för bankdepositioner. Jag har för avsikt att återkomma i
denna fråga.
Bankledningen bedömer att Nordbankens resultat för 1990 och 1991
är svagt på grund av stora reserveringar för befarade kreditförluster.
Detta gör att bankens kreditexpansionsmöjligheter starkt begränsas, då
tillväxten i det egna kapitalet och därmed kapitalbasens storlek utgör
ramarna för bankens totala kreditvolym. Bankens intjäningsförmåga vid
normala kreditförluster är dock, enligt bankens ledning, fortsatt god.
Gjorda reserveringar för befarade förluster, som i huvudsak är hänförliga
till fastighetsrelaterade företag, kan i dagsläget enligt bankledningen
anses vara betryggande. Denna bedömning gäller under förutsättning att
inte fastighetsmarknaden ytterligare allvarligt försämras.
Den nya styrelsen som tillträdde i januari 1991 har infört nya regler
för kreditprövning i banken. Vidare har effektivare kontroll- och
uppföljningsrutiner för krediter införts. Härmed har skapats förutsätt-
Prop. 1991/92:21
ningar för en begränsning av kreditförlusterna i framtiden och därigenom Prop. 1991/92:21
en återgång till en mer stabil och för banken positiv kapitaltillväxt. Den
nya ledningen har tillsatts for att strukturera om och utveckla banken.
Nordbankens kapitalbas minskar kraftigt på grund av de omfattande
reserveringama för kreditförluster. Nordbankens ledning har framhävt att
bankens förmåga att tillhandahålla utlåning till sina kunder därmed
urholkas.
Bankens förmåga att uppnå lönsamhet utanför den sektor där kreditför-
lusterna i huvudsak uppstått har visat sig vara god och uthållig. Ett
kapitaltillskott nu bör därför ge banken möjligheter att behålla sin
konkurrensförmåga.
Jag delar bankstyrelsens bedömning att det är angeläget med ett
kapitaltillskott för att stärka bankens kapitalbas. Den nyemission som
styrelsen föreslagit är nödvändig för att banken skall kunna leva upp till
de kapitaltäckningskrav som lagstiftningen ställer. En nyemission är
också en förutsättning för att banken skall kunna övervinna rådande
svårigheter och fullfölja den förändring av verksamhetens organisation
och inriktning som skall ligga till grund för bankens fortsatta utveckling.
Kapitaltillskottet innebär emellertid inte att Nordbanken ges någon
konkurrensfördel gentemot övriga affärsbanker.
Enligt min bedömning finns det för närvarande inte förutsättningar för
staten att placera sin andel av emissionen (ca 3 643 milj.kr.) på kapital-
marknaden, varför staten bör teckna sin andel. Emellertid är villkoren
sådana att de enligt min mening bör medföra att övriga aktieägare och
andra placerare på aktiemarknaden kommer att teckna aktier för det
resterande emissionsbeloppet.
För att finansiera statens andel av emissionen bör ett nytt förslags-
anslag föras upp på tilläggsbudget till innevarande års statsbudget.
Staten bör som huvudägare ta på sig ansvaret för att det erforderliga
kapitaltillskottet kommer till stånd. Jag föreslår därför att staten
garanterar hela emissionsbeloppet.
Om hela eller delar av denna garanti behöver infrias bör regeringen
inhämta riksdagens bemyndigande att få överskrida det nyss begärda
förslagsanslaget med erforderligt belopp.
Emissionen bör vara inbetald under december 1991 för att Nordbanks-
koncemen ska kunna uppfylla kapitaltäckningskraven vid kommande
årsskifte. Tidsramen för nyemissionen regleras bl.a. av bank-
aktiebolagslagen. Därför är det angeläget att riksdagen senast den 20
november 1991 fattar beslut i frågan. Mot denna bakgrund förordar jag
att regeringen föreslår riksdagen att motionstiden förkortas.
Min principiella inställning är att staten inte bör äga en bank. Initiativ
skall tas till en breddning av ägandet i Nordbanken, både inom och utom
landet. Detta kräver dock att Nordbankens aktier blir fria aktier, vilket
inte kan genomföras omedelbart. Jag förordar därför att regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande att sälja statens ägarandel i Nord-
banken. Detta bör dock ske vid en tidpunkt då det för staten är affärs-
mässigt lämpligt och med uppmärksamhet riktad mot hur minskningen av
statens ägarandel påverkar bankens kreditvärdighet.
Prop. 1991/92:21
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. till Teckning av aktier i Nordbanken på tilläggsbudget I till stats-
budgeten för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 3 643 000 000 kr.,
2. bemyndiga regeringen att för statens räkning garantera den nu
aktuella emissionen,
3. bemyndiga regeringen att sälja statens aktier i Nordbanken.
Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att besluta att
motionstiden skall förkortas till sex dagar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-
draganden har lagt fram.
Prop. 1991/92:21
Bilaga
Nordbankskoncernens resultatutveckling (mi(j.kr.):
|
1989 |
1990 |
1990 |
1991 | |
|
Räntenetto |
6 653 |
8 698 |
5 679 |
5 760 |
|
Övriga intäkter |
2 344 |
3 176 |
2 120 |
2 216 |
|
Summa intäkter |
8 997 |
11 184 |
7 799 |
7 976 |
|
Rörelsekostnader |
-5 069 |
-6 776 |
-4 262 |
-4 584 |
|
Resultat före | ||||
|
kreditförluster |
3 928 |
5 098 |
3 537 |
3 392 |
|
Kreditförluster |
-692 |
-4 243 |
-2 829 |
-7 975 |
|
Rörelseresultat |
3 236 |
855 |
708 |
- 4 583 |
|
Extraordinära | ||||
|
kostnader |
-33 |
-854 |
-2 009 | |
|
Resultat |
3 203 |
1 |
708 |
-6 592 |
Nordbankskoncernens balansomslutning 1990-12-31 (Mdr-kr.)
Tillgångar:
|
Utlåning |
272 |
|
Placering i bank |
67 |
|
Obl igationer, värdepapper |
44 |
|
Övriga tillgångar |
27 |
|
Sumina tillgångar |
411 |
|
Skulder: | |
|
Inlåning från allmänheten |
172 |
|
Inlåning från banker |
144 |
|
Långfristig upplåning |
52 |
|
Reserv för kreditförluster |
4 |
|
Övriga skulder |
23 |
Eget kapital o obesk.reserver 16
Summa skulder och eget kapital 411
Nordbankskoncernens kapitaltäckningssituation (Mdr-kr.):
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Kapitalbas
Kapitalkrav 7,25 %
Över/underskott
Riskvägd
balansomslutning
Kap i tal täckn ingsgrad
Kapitalbas
Krav 1992-12-31 8,0 %
Över/underskott
1991-08-31
1990-12-31
1990-08-31
|
11,0 |
10,8 |
8,8 |
|
7,4 |
5,4 |
6,4 |
|
18,4 |
16,2 |
15,2 |
|
-17,6 |
-18,6 |
-19,1 |
|
0,8 |
-2,4 |
-3,9 |
|
242 |
256 |
263 |
|
7,6 % |
6,3 % |
5,8 |
|
18,4 |
16,2 |
-15,2 |
|
-19,4 |
-20,5 |
-21,0 |
|
-1,0 |
-4,3 |
- 5,8 |
gotab 40435, Stockholm 1992