Prop.
1991/92:163
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Mats Odell
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bilaga 7) föreslås att statens te-
lenämnds nuvarande verksamhet sammanförs med televerkets frekvensför-
valtning till en ny myndighet. Avsikten är att den nya myndigheten senast i
samband med en bolagisering av televerket skall överta verkets kvarvarande
myndighetsuppgifter. Den nya myndigheten skall i princip finansieras genom
avgifter.
I propositionen föreslås att riksdagen medger att den nya myndigheten får
ta ut avgifter för sin verksamhet samt anvisar myndigheten ett förslagsanslag
för budgetåret 1992/93.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 163
Rättelse: S. 3 Organisationsplan tillkommit.
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Odell
Proposition om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet
för budgetåret 1992/93, m.m.
I årets budgetproposition 1991/92:100, (bilaga 7, s. 149), redovisas behov av
en förändrad myndighetsorganisation på teleområdet. Sålunda föreslås att
statens telenämnds (STN) nuvarande verksamhet sammanförs med telever-
kets frekvensförvaltning till en myndighet samt att tillkommande myndig-
hetsuppgifter inordnas i den nya myndigheten. Televerkets huvudsakliga
verksamhet är att vara teleoperatör. Den allt mer ökade konkurrensen på
den svenska teletjänstmarknaden förutsätter därför att verkets myndighets-
funktioner separeras från operatörsrollen. En eventuell förändring av tele-
verkets associationsform påskyndar behovet av en sådan uppdelning.
Myndigheten avses börja sin verksamhet den 1 juli 1992. Utöver de nuva-
rande arbetsuppgifterna inom frekvensförvaltningen och STN föreslogs i
propositionen att myndigheten ges mandat att handlägga vissa telepolitiska
frågor så att regeringen ges möjlighet att samråda med en myndighet i så-
dana frågor. Vidare föreslogs att nya myndighetsuppgifter som kan bli ak-
tuella genom bl.a. den ökande konkurrensen på teletjänstmarknaden samt
genom ett samarbete mellan EFTA och EG bör kunna läggas på den nya
myndigheten.
Telelagsutredningen (dir. 1991:34) har i uppdrag bl.a. att föreslå den för-
fattningsreglering som behövs för att televerkets kvarvarande myndighets-
uppgifter skall kunna överföras till en annan myndighet. Det har därvid för-
utsatts att dessa arbetsuppgifter förs över till den nämnda telemyndigheten.
Regeringen beslöt den 12 december 1991 att tillkalla en organisationskom-
mitté (K 1992:01) för att utarbeta förslag till en ny myndighetsorganisation
inom telekommunikationsområdet. Enligt vad jag inhämtat avser kommit-
tén att komma in med ett förslag till organisation m.m. under maj 1992.
Med stöd av 4 § kungörelsen (1967:446) om radiosändare fastställer tele-
verket avgifter för innehav av radiosändare. Avgifter tas ut i form av etable-
ringsavgifter och sändaravgifter. Sändaravgifterna skall betalas i förskott för
kalenderår. Avgifterna finansierar frekvensförvaltningens verksamhet. De
avgifter som hittills debiterats under innevarande kalenderår har fastställts
med hänsyn till frekvensförvaltningens verksamhet under hela år 1992.
För STN:s verksamhet tas ut avgifter vilka avses motsvara kostnaderna för Prop. 1991/92:163
verksamheten. Avgifterna redovisas på en särskild inkomsttitel på statsbud-
geten.
Organisationskommittén har i en skrivelse till regeringen anfört att vissa ar-
betsuppgifter som den nya myndigheten föreslås komma att få kräver regle-
ring i lag. Telelagsutredningen beräknas lägga fram ett förslag till en sådan
lag i juni 1992. För vissa andra uppgifter som bör utföras av myndigheten
kan dock bemyndiganden ges av regeringen i myndighetens instruktion.
Mot bakgrund av de uppgifter som kommittén anser bör utföras av myn-
digheten har kommittén föreslagit att myndigheten får följande organisation
när verksamheten påböijas den 1 juli 1992.
sex regionala kontor
Myndigheten kommer att ha både föreskrivande verksamhet och till- Prop. 1991/92:163
ståndsprövning. Även annat arbete kräver juridisk kompetens. Den jurist-
kompetens som nu finns hos televerket bör inte utnyttjas av den nya myndig-
heten. Organisationskommittén anser därför att myndigheten bör ha en
rättsenhet som inledningsvis består av tre jurister.
Inom EG pågår för närvarande ett intensivt utvecklingsarbete inom tele-
sektorn med inriktning mot en ökad konkurrens. Flera för sektorn väsentliga
rättsakter utarbetas för närvarande. EES-avtalet och ett kommande med-
lemskap i EG gör det nödvändigt att Sverige redan nu aktivt bevakar det
pågående arbetet. Resurser för detta bör tillföras den nya myndigheten.
Även internationellt arbete som nu utförs för statens räkning av televerket
bör föras över till den nya myndigheten. Det är då främst fråga om sådant
arbete som påverkar förutsättningarna för televerkets konkurrenter.
Kommittén påpekar att det internationella arbetet måste samordnas med
den nationella utvecklingen. Myndigheten bör ha ett samordningssekretariat
som ansvarar för internationella kontakter och samordning av det internatio-
nella och nationella arbetet. Sekretariatet bör inledningsvis bestå av sam-
manlagt fem personer.
För frekvensförvaltningen föreslås i huvudsak oförändrad arbetsinriktning
i inledningsskedet.
Även tekniska frågor som idag handläggs av STN beräknas vara av oför-
ändrad omfattning. Därvid har hänsyn tagits till den föreslagna dimensione-
ringen av rättsenheten och samordningssekretariatet. Dock är det nödvän-
digt att bland annat visst standardiseringsarbete som för närvarande hante-
ras av televerket övergår till den nya myndigheten. För de tekniska frågorna
behövs i inledningsskedet fem handläggare.
När en telelag föreligger kommer myndigheten att behöva en avdelning
för teletjänster. Avdelningen förutses komma att handlägga frågor om till-
stånd för teleoperatörer samt frågor som är relevanta för att säkerställa så
att en fungerande konkurrens på telemarknaden möjliggörs. Avdelningen
bör utöva tillsyn av operatörernas verksamhet och av att de telepolitiska må-
len uppnås. Merparten av dessa abetsuppgifter är beroende av en telelag. I
inledningsskedet förutser kommittén behov av en person.
För de administrativa funktionerna finns resurser i huvudsak inom nuva-
rande frekvensförvaltningen. Kommittén föreslår en utökning med tre per-
soner för att klara den nya utökade myndighetens behov. Därvid har hänsyn
tagits till myndighetens behov av datorstöd.
Jag har tidigare föreslagit att en ny telemyndighet inrättas den 1 juli 1992.
Behovet av en ny myndighet påverkas bland annat av en kommande integra-
tionen med EG och av den önskade konkurrensen på telemarknaden. Detta
påverkas inte i sig av att förslag till telelag ännu inte föreligger.
Myndigheten bör på sikt få en organisation enligt de riktlinjer som kom-
mittén har föreslagit. Vilken dimensionering myndigheten slutligen bör ha
är för dagen svårt att bedöma. Den frågan beror delvis på resultatet av tele- Prop. 1991/92:163
lagsutredningens arbete.
Den nya myndigheten bör, liksom fallet för närvarande är beträffande
frekvensförvaltningen och STN, finansieras genom avgifter. De nya uppgif-
ter som myndigheten kan komma att få vid införandet av en ny telelagstift-
ning bör enligt min mening kunna finansieras av teleoperatörerna, t.ex. ge-
nom licensavgifter. Ställning till utformningen av myndighetens slutgiltiga fi-
nansiering bör därför tas först när en sådan lagstiftning föreligger.
Jag föreslår sålunda att myndigheten skall få ta ut avgifter på oförändrat
sätt. Ett bemyndigande i den delen bör ersättas med ett bemyndigande i en
kommande telelag.
Nuvarande avgifter i frekvensförvaltningens och STN:s verksamheter har
beräknats utan hänsyn till de kostnader som uppkommer till följd av samm-
anslagningen och myndighetens förberedelsearbete inför tillkommande upp-
gifter. Dessa tillkommande kostnader måste därför övergångsvis finansieras
via ett anslag över statsbudgeten.
De avgifter som STN uppbär redovisas på särskild inkomsttitel i statsbud-
geten. STN har för sin verksamhet ett förslagsanslag. Anslaget för den nya
myndigheten bör inkludera nuvarande kostnader för STN samt de kostnader
som föranleds av sammanslagningen och de uppgifter som myndigheten bör
förbereda i avvaktan på en ny telelagstiftning.
Jag beräknar att myndigheten, utöver frekvensförvaltningens bidrag till
de gemensamma kostnaderna, behöver ett förslagsanslag om 6 milj. kr.
Härav har jag beräknat 2 milj. kr. som en engångsanvisning avseende kost-
nader för sammanslagningen och förberedelsearbetet under andra halvåret
1992. Jag har därvid beräknat medel för åtta personer utöver dem som ingår
i STN:s nuvarande organisation samt för tillkommande förvaltningskostna-
der. Detta innebär en nettoökning med ca 2 milj. kr. i förhållande till det
anslag som STN skulle ha tilldelats för budgetåret 1992/93.
Frågan om myndighetens dimensionering när en ny telelagstiftning skall
börja tillämpas bör övervägas av den nya myndigheten på grundval av tele-
lagsutredningens kommande betänkande. Jag avser att senare återkomma
med förslag till en långsiktig organisation och finansieringsform för myndig-
heten. En annan fråga som bör övervägas är hur pensionsåtagandena såvitt
avser frekvensförvaltningen bör regleras mellan televerket och den nya myn-
digheten.
Anslaget för den nya myndigheten medför att det anslag som i årets bud-
getproposition beräknats för STN:s verksamhet bortfaller.
Prop. 1991/92:163
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att föreskriva om avgifter i enlighet med vad jag har anfört,
2. till telemyndigheten för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudti-
teln - med återkallande av förslaget i prop. 1991/92:100 bilaga 7 om
anslag till statens telenämnd - anvisa ett förslagsanslag om
6000000 kr.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
gotab 41120, Stockholm 1992