Prop.
1991/92:16
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för civil-
departementet.
Stockholm den 29 augusti 1991
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt K.Å. Johansson
I propositionen föreslås en fördelningsplan för de medel om 7 500 000 kr. till
forskning om offentlig sektor, som har anvisats för budgetåret 1991/92 un-
der civildepartementets anslag Utredningar m.m. Vidare föreslås riktlinjer
för resursförstärkningar till forskning om offentlig sektor under budgetåret
1992/93.
Förslagen innebär att de resurser för forskning om offentlig sektor som
riksdagen anvisade i beslutet om forskningspolitiken (prop. 1989/90:90 FiU
28, rskr 329) fördelas till
— Ett nytt forskningscentrum i Stockholm.
— Ett nytt forskningscentrum i Göteborg.
— Ett nationellt forskningsprogram administrerat av Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) öppet för forskare vid
samtliga universitet och högskolor.
Vart och ett av centra föreslås för budgetåret 1992/93 få 4 miljoner kronor
och HSFR 9,5 miljoner kronor. Regeringen anger att HSFR med förtur bör
undersöka förutsättningarna för ett statsvetenskapligt forskningsprogram.
1 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 16
Regeringen konstaterade i 1990 års proposition om forskning (Prop.
1989/90:90, s.90) att FoU för att utveckla den offentliga sektorn fortfarande
är mycket begränsad, bortsett från försvaret och det medicinska området,
trots att forskning om den offentliga sektorn har varit ett prioriterat område
i forskningspropositionerna under hela 1980-talet. Det gäller särskilt FoU
för att utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda
över olika discipliner, sektorsorgan och myndigheter.
Regeringen ansåg att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn
— privata och kooperativa företag, kommuner och landsting — måste öka
sina insatser kraftigt för forskning och utvecklingsarbete. Regeringen utta-
lade (s.452) att kommuner och landsting har ansvar för huvuddelen av den
offentliga sektorns verksamheter. Detta talar för att de också tar ansvar för
det utvecklingsarbete som syftar till att förbättra den egna verksamheten.
Staten borde, enligt regeringen, liksom hittills ta huvudansvaret för den
mer grundläggande forskningen om den offentliga sektorns funktionssätt
liksom för forskarutbildning inom relevanta vetenskapsområden. Reger-
ingen förklarade sig ha för avsikt att under budgetåret 1990/91 låta utföra ett
programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.
Regeringen angav i propositionen att det föreslagna programarbetet i
huvudsak skulle inriktas på grundläggande forskning och forskarutbildning
som är relevant för den offentliga sektorn. Programarbetet skulle huvudsak-
ligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning,
styrning, organisation och utvärdering. I programarbetet skulle även under-
sökas om den statliga sektorforskningen kan ge större uppmärksamhet åt
den offentliga sektorns allmänna förnyelse.
För att bekosta programarbetet föreslog regeringen att under trettonde
huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. skulle anvisas 500000
kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop 1989/90:100,
bil. 15) för budgetåret 1990/91. Regeringen förespråkade att ytterligare
7 000 000 kr. skulle tillföras budgetåret 1991 /92 för planering och inledande
forskningsinsatser och för budgetåret 1992/93 ytterligare 10000000 kr.,
dvs. ett sammanlagt belopp om 17 500 000 kr. vid periodens slut.
Riksdagen beslutade att bifalla finansutskottets hemställan att tillstyrka
förslagen i propositionen. (1989/90: FiU28, rskr 329).
I budgetpropositionen år 1991 (prop. 1990/91:100, bil. 15) togs under
anslaget Utredningar m. m. upp det belopp för forskning om offentlig sektor
som för budgetåret 1991/92 angetts i 1990 års proposition om forskning. 1
det angivna beloppet på 7 500 000 kr. ingår som en reservation de 500 000 kr.
som anvisats för budgetåret 1990/91. Regeringen förklarade sig ha för avsikt
att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skulle fördelas.
Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för civildepartemen-
tet den 2 juli 1990 en särskild utredare för att utreda forskningen om den
offentliga sektorn. Utredaren överlämnade i april 1991 sitt betänkande
(SOU 1991: 36) Ny kunskap och förnyelse. Utredarens sammanfattning av
betänkandet återfinns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
Prop. 1991/92:16
serna har lagts som bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning Prop. 1991/92: 16
över dessa finns att tillgå i civildepartementet (Dnr C91/764/KO).
Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den
offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare under
resten av 1990-talet. Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den politiska
demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. Den känneteck-
nas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, främjande av olika
effektivitetsvärden och utveckling av nya modeller för politisk styrning.
Förnyelsearbetet sker i en samhällsekonomisk situation där det ställs allt
större krav på kreativitet för att uppnå de välfärdspolitiska målen. I det
faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga verksamhe-
ter framträder också i allt större utsträckning nya former för att finansiera
och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata och kooperativa
institutioner medverkar i den offentliga sektorns tjänsteproduktion. För den
offentliga sektorn gäller också alltmer marknadsliknande förutsättningar.
Mycket talar för att de viktigaste förändringsimpulserna under 1990-talet
kommer ifrån den europeiska omgivningen. Det är fortfarande oklart vad
anpassningen till EG exakt kommer att innebära för det politiska systemet
och för den offentliga sektorn. Det är dock ingen tvekan om att generella
förändringstendenser i Europa också påverkar hur vi i Sverige utformar
samhällsorganisationen och välfärdssystemen.
Förändringarna och förnyelsen skapar ett kunskapsbehov, vilket till en
del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till betydande del handlar dock
behovet om ny kunskap, vilken kan genereras genom ytterligare forskning.
Denna forskning bör präglas av såväl inomvetenskaplig betydelse som
samhällsrelevans. Forskningen skall kunna erbjuda problematiseringar och
en fördjupad förståelse och därigenom bidra till att underlag skapas för
lösningar av problem av olika slag.
Det finns emellertid en viss konflikt mellan å ena sidan den offentliga
sektorns behov av forskningsbaserad kunskap inför starka förändringskrav
och å andra sidan grundforskningens behov av att vara fri och obunden.
Det är viktigt att forskare garanteras en hög grad av frihet vid val av
problemställningar, metoder och tolkningar av data. Men det hindrar inte
att problemställningarna kan växa fram i en dialog med praktiker av olika
slag. Med en sådan dialog är risken mindre för att den inomvetenskapliga
styrningen leder forskningen för långt bort från de problemställningar som
inte minst praktiker har att hantera.
Dessutom kräver den snabba och dynamiska utvecklingen inom offentlig
sektor tillämpning av andra forskningsmetoder än de som tidigare traditio-
nellt har tillämpats. Förändringsarbetet får allt mer inslag av experimente-
rande och prövning av nya system för styrning och ledning av offentlig
verksamhet. Det kräver bl.a. en kontinuerlig uppföljning av och samspel
med den studerade verksamheten.
Forskningen om den offentliga sektorn kan knappast täckas av ett enda Prop. 1991/92: 16
program for grundforskning. Regeringen förutsätter därför att såväl grund-
forskning som tillämpad forskning om den offentliga sektorn kommer att
bedrivas i betydande utsträckning även utanför ramen för det program som
föreslås i propositionen, kanske med andra frågeställningar och vetenskap-
liga ansatser.
Det finns en rad forskningsfinansierande organ som stöder forskning om
offentlig sektor. Hit hör främst humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet, statens råd för byggnadsforskning och arbetsmiljöfonden. Även
Riksbankens jubileumsfond och det nya socialvetenskapliga forskningsrå-
det är betydande finansiärer. Myndigheter som universitets- och högskole-
ämbetet, skolöverstyrelsen, energiverket och naturvårdsverket har också
bidragit med begränsade insatser inom området.
1 början av 1980-talet blev forskning om den offentliga sektorn ett av
statsmakterna prioriterat forskningsområde. I 1982 års forskningsproposi-
tion uttalade det föredragande statsrådet (prop 1981 /82:106 s. 46) att forsk-
ning om den ofentliga verksamheten skulle komma att kräva betydande
insatser av framför allt samhällsvetenskaplig forskning. De satsningar som
gjordes gällde främst inrättande av tjänster med inriktning på olika aspekter
av den offentliga sektorns verksamhet och ansvarsområden.
Regeringen inrättade under den första halvan av 1980-talet flera organ för
att stimulera forskning om offentlig sektor. Det gällde expertgruppen for
studier om offentlig ekonomi (ESO) och delegationen för forskning om
offentlig sektor.
ESOs uppgift har främst varit att bevaka forskning och utveckling inom
området, förmedla information t.ex. genom kunskapsöversikter, utföra
mindre undersökningar i egen regi och ge impulser till forsknings- och ut-
vecklingsinsatser rörande skilda offentligekonomiska problem. Man har lå-
tit genomföra en mängd kartläggningar och kunskapsöversikter och fram-
fört idéer inom området offentlig ekonomi.
Delegationen för forskning om den offentliga sektorn tillkom med stöd av
riksdagens beslut år 1984 (prop. 1983/84:107 bil.10, UbU28, rskr. 401).
Dess verksamhetsområde inriktades i första hand på övergripande frågor
som rörde folkstyrelsen samt kommunernas, landstingskommunernas och
den statliga sektorns roll i samhällsutvecklingen. Delegationen fick till en
början inte några egna resurser att fördela utan prioriteringar och anslags-
beslut skulle liksom dittills ankomma på andra organ.
Delegationen behandlades på nytt av riksdagen i samband med 1987 års
forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80, bil.l 1, FiU 26, rskr 283). De-
legationen fick nu möjlighet att finansiera forskning för att förbättra situa-
tionen inom eftersatta områden. En överenskommelse träffades mellan re-
geringen och de båda kommunförbunden om att man för olika forsknings-
insatser under en treårsperiod tillsammans skulle anslå 10 milj, kr., varav
regeringen och förbunden skulle svara för hälften var.
Forskningsdelegationens verksamhet upphörde den 1 juli 1990. Chefen
for civildepartementet beslutade den 4 juni 1991 att inrätta en arbetsgrupp Prop. 1991/92:16
(C 1991: A) för samverkan mellan stat och kommun om forskningsfrågor.
Till gruppens uppgift hörbl.a. att följa upp de forskningsprojekt som erhållit
stöd från forskningsdelegationen. Arbetsgruppen skall särskilt uppmärk-
samma formerna för information om forskningsresultaten.
Både Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har kraftigt
ökat sina forsknings- och utvecklingsinsatser. Svenska kommunförbundet
har inrättat ett särskilt FoU-råd och man har för åren 1991 och 1992 avsatt
totalt 20 milj, kr till nya FoU-projekt. Landstingsförbundet har beslutat att
avsätta 15 milj, kr för FoU-ändamål.
Huvuddelen av forskningen om den offentliga sektorn bedrivs inom hög-
skolan och då i huvudsak inom universitetens samhällsvetenskapliga fakul-
teter. Forskningen har särskilt byggts upp inom disciplinerna statsveten-
skap, företagsekonomi, nationalekonomi och sociologi/socialt arbete. Men
forskning av stor betydelse i detta sammanhang finns även inom juridiska,
humanistiska och andra ämnesområden.
När det gäller avgränsningen av vad forskning om offentlig sektor omfat-
tar har utredaren delat in forskningsområdet i tre delområden;
— folkstyrelse,
— förvaltning och
— offentlig problemlösning.
Med folkstyrelse avses den demokratiska processen, dess strukturer och
värdefundament. Frågor om konstitution, politiska konflikter, politiskt del-
tagande, representativitet, styrning och legitimitet är centrala.
Med förvaltning åsyftas utformningen av politikens genomförande ge-
nom regler, organisation, ledning och materiella resurser. Frågan om bästa
modell för att uppnå ett givet politiskt mål är central.
Med problemlösning avses politikens roll i samhället för att lösa gemen-
samma problem och vilken framgång som uppnås. Metoderna kan vara
service, transfereringar och regleringar. Mycket av detta faller inom sekto-
riella insatser. Inom detta område faller även utvärderingar av välfärdspo-
litiken.
Enligt utredarens beräkningar finns det ett 50-tal professorer som helt eller
delvis forskar om den offentliga sektorn. Inemot hälften av dessa professorer
har sin forskning inriktad på förvaltning. Drygt en tredjedel studerar sek-
torsövergripande aspekter på offentlig problemlösning och drygt en fjärde-
del arbetar med folkstyrelsefrågor. Det exakta antalet är svårt att ange ef-
tersom delområdena överlappar varandra och en professor kan bedriva
forskning inom flera av dessa. Därtill kommer de betydande forskningsin-
satser som utförs av högskolelektorer och forskarassistenter.
Till denna bild måste läggas de insatser som skett i stora program under
åren, vilka inte minst har fördjupat analysen av offentlig problemlösning
och folkstyrelsen. Särskilt kan framhållas Kommunaldemokratiska forsk-
ningsgruppen, som i slutet av 1970-talet utvärderade kommunindelnings-
reformen, och maktutredningen under senare delen av 1980-talet. 5
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 16
Prop. 1991/92:16
Regeringens förslag: Medel ställs till förfogande för två forsknings-
centra i Stockholm respektive Göteborg vilka skall organisera tema-
tiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. Forsk-
ningen skall avse olika aspekter på styrning, ledning, organisation
samt utvärdering av offentlig sektor.
För budgetåret 1991 /92 bör vart och ett av dessa centra få disponera
1 500000 kr.
För budgetåret 1992/93 bör vart och ett av dessa centra få disponera
ytterligare 2 500000 kr., dvs. en total ram på 4000000 kr.
Utredarens förslag: Överensstämmer med vårt förslag utom vad gäller
finansieringen. Utredaren föreslår att en större andel av de totala resurserna
för forskningsprogrammet anslås direkt till centra.
Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget
om att inrätta två mångvetenskapliga forskningscentra i Stockholm och
Göteborg under en tidsperiod av tolv år.
Bara Kiksrevisionsverket avstyrker utredarens förslag. Verket pekar i stäl-
let på möjligheten att lägga medlen på ett nytt forskningsinstitut eller på att
göra forskningsprogrammet till en självständig enhet med eget råd och pro-
jektanställda forskare. Styrelsen för teknisk utveckling och LO anser att
innan två mångvetenskapliga forskningscentra tillskapas bör humanistiskt-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ges i uppdrag att i fortsatt
dialog med andra forskningsfinansierande organ och med forskare succes-
sivt utforma planer och ta ställning till om och i så fall vilka centra som skulle
behöva tillskapas.
Även om de flesta remissinstanserna är positiva till utredarens förslag har
flera remissinstanser förslag på ytterligare centra.
Några remissinstanser har också synpunkter på den av utredaren före-
slagna forskningsinriktningen vid centra. Några pekar i allmänna ordalag på
andra angelägna forskningsbehov inom den offentliga sektorn. Andra är
tveksamma till den inriktning mot grundforskning som föreslås.
Några remissinstanser är kritiska mot den starka inriktningen på statsve-
tenskap och företagsekonomi vid de föreslagna centrumbildningarna.
Skälen för regeringens förslag: Utbyggnaden av forskningen om den of-
fentliga sektorn under 1980-talet har inneburit att det har blivit en god
spridning av grundforskning till de olika universiteten. De rörliga resurserna
via forskningsråd och sektorforskningsorgan har ökat och spridits till de
olika forskningsmiljöerna. Det innebär att den långsiktiga kompetensupp-
byggnaden inom forskningsområdet har fått en betydande förstärkning. De
satsningar som har gjorts innebär att grunden har lagts för att kunna gå
vidare och bedriva s.k. spjutspetsforskning inom vissa områden.
Den kartläggning som utredaren har låtit göra visar att forskningen om
offentlig sektor kännetecknas av spridning över många problemfält och
många mindre projekt. Kartläggningen visar också att den samhällsveten-
skapliga grundforskningen hittills har präglats av en tydlig disciplinbunden- Prop. 1991/92:16
het i sina analyser av den offentliga sektorn.
Spridningen av de tillgängliga forskningsresurserna och uppdelningen av
forskningen om den offentliga sektorn i många kunskapsområden talar för
att det bör ske en viss koncentration av resurserna. Vi delar därför utreda-
rens uppfattning att en sådan koncentration bör åstadkommas genom ett
samarbete mellan forskare inom olika kunskapsområden i form av mång-
vetenskapliga forskningscentra vid ett par universitet.
Vi föreslår i enlighet med utredarens förslag att ett forskningscentrum
lokaliseras till vardera universitetet i Stockholm och universitetet i Göte-
borg. Verksamheten i Stockholm skall bedrivas i samverkan med Handels-
högskolan i Stockholm. Flera remissinstanser har framfört önskemål om
ytterligare centrumbildningar. Vi anser att den ram som angavs i 1990 års
forskningsproposition för forskning om offentlig sektor inte medger någon
satsning på ytterligare centra.
Vi anser i likhet med utredaren att satsningen på de båda centrumbild-
ningarna bör vara långsiktig. Härigenom kan slagkraftiga enheter skapas
som tar ett långsiktigt ansvar för kunskaps- och kompetensutveckling inom
forskningsområdet och som ger goda möjligheter till forskarutbildning.
En forskningsmiljö måste enligt vår mening skapas som möjliggör ett
samarbete mellan företrädare för flera vetenskapliga discipliner. Den studie
som utredaren har låtit göra om forskningscentra vid svenska universitet
och högskolor visar att mångvetenskap är på frammarsch i Sverige, liksom
internationellt.
En god forskningsmiljö är dock inte liktydigt med ett antal forsknings-
projekt under samma tak. De skisserade forskningscentras viktigaste upp-
gift måste vara att verka för och utgöra kreativa och klart identifierbara
mångvetenskapliga forskningsmiljöer för forskningsprojekt av mer långsik-
tig karaktär.
Vi utgår i likhet med utredaren ifrån att dessa forskningscentra blir en
mellanform mellan det löst uppbyggda nätverket och det permanenta forsk-
ningsinstitutet. Det är universiteten själva som bestämmer hur man orga-
niserar sin verksamhet. Vi utgår dock ifrån att universiteten i Stockholm och
Göteborg samt Handelshögskolan i Stockholm kommer att använda de me-
del som anslås på det sätt som man har angett i sina skrivelser till utredaren.
I skrivelserna anges att om och när riksdagen har tagit ställning i frågan
kommer särskilda organisatoriska enheter att inrättas och styrelser för dessa
att utses. Vi utgår ifrån att arbetsformerna inom centra blir sådana att
samverkan främjas mellan centra, institutioner och forskare såväl vid be-
rörda universitet/högskola som vid andra universitet och högskolor och att
forskningsresultaten sprids via såväl grundutbildning som olika påbygg-
nadsutbildningar. Vi vill särskilt understryka behovet av en nära samverkan
mellan centret i Göteborg och institutet för kvalitetsutveckling i Göteborg,
som är ett kollektivforskningsinstitut för att stimulera och underlätta kva-
litetsutvecklingarbete i det svenska samhället.
När det gäller inriktningen på forskningen vid de båda centra angavs i
direktiven till utredaren att programarbetet huvudsakligen skulle gälla
grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, or-
ganisation och utvärdering. Det var också en av utgångspunkterna i den
förfrågan som gick ut till samtliga universitet och till Handelshögskolan i
Stockholm.
Universitetet i Göteborg har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett
övergripande principprogram med följande teman som skall ligga till grund
för forskningen vid centrat i Göteborg:
1 Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv,
2 Den offentliga sektorns inre organisering samt
3 Den offentliga sektorn och medborgarna.
Universitetet i Stockholm har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett
principprogram med följande teman för centrat i Stockholm:
1 De offentliga transfereringssystemen,
2 Utvärdering av offentlig verksamhet samt
3 Den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation.
Det sistnämnda temat skall bedrivas i samarbete med Handelshögskolan
i Stockholm, som i sin skrivelse till utredaren har formulerat ett program
med temat: Ledning och organisation inom offentlig sektor.
Det som utredaren har presenterat i denna fråga bör betraktas som en
utgångspunkt för det fortsatta programarbetet. Det ankommer på respek-
tive centrumledning att precisera och fördjupa innehållet i principprogram-
men.
Regeringen anser att centra bör tillföras tillräckliga resurser för att till
respektive centrum kunna knyta vetenskaplig ledning och för att kunna
skapa en stabil infrastruktur. När det gäller forskningsverksamheten anser
vi att projekt vid centra till övervägande del bör finansieras genom att
respektive centrums forskare söker och tilldelas forskningsbidrag från andra
källor än centrets egen budget. Vi tar upp frågan om finansiering från forsk-
ningsråd och sektorsforskningsorgan i avsnitten 4 och 6.
Därigenom skapas enligt vår mening de bästa förutsättningarna för en
kontinuerlig extern kvalitetsprövning av den forskning som bedrivs vid
centret. Det får också den önskvärda effekten att respektive centrums ut-
veckling kommer att bestämmas av hur goda projekt som centrets forskare
initierar.
Regeringen föreslår att de båda forskningscentra vardera bör få disponera
1 500000 kr. för budgetåret 1991/92 och ytterligare 2500000 kr. fr.o. m.
budgetåret 1992/93. Den totala basen för vardera centret skulle därmed
uppgå till 4 000 000 kr.
Prop.1991/92:16
Prop. 1991/92:16
Regeringens forslag: Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet (HSFR) tilldelas under budgetåret 1991/92 4 500000 kr.
för att finansiera
— dels disciplinforskningsprogram, varav ett skall avse statsveten-
skap.
— dels ett gästforskarprogram vid Kollegiet för samhällsforskning
(SCASSS) i Uppsala.
För budgetåret 1992/93 bör anslaget Humanistisk samhällsveten-
skapliga forskningsrådet ökas med ytterligare 5 000 000 kr. Den totala
ramen blir således 9 500000 kr.
Utredaren: Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna organisera högst femåriga
stora forskningsprogram. De första programmen bör ha karaktär av discip-
linprogram i statsvetenskap och i företagsekonomi. Disciplinprogrammen
föreslås bli samordnade med uppbyggnaden av de båda centra och veten-
skapligt prövade av HSFR.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har allmänt tillstyrkt
utredarens förslag utan att närmare gå in på de tekniska lösningarna av
programmen eller kopplingen mellan programmen och centra. Några re-
missinstanser invänder emot att HSFR: s prövning av disciplinforskning-
sprogrammen i den första omgången begränsas till enbart statsvetenskap
och företagsekonomi. Program även inom andra discipliner föreslås.
Socialvetenskapliga forskningsrådet föreslår att medlen för de stora pro-
grammen bör ställas till förfogande för forskare från hela landet med inrikt-
ning mot de principprogram som föreslås för de båda centra.
Enligt Forskningsrådsnämnden (FRN) och Universitetsoch högskoleäm-
betet (UHÄ) bör det ankomma på HSFR att med det framtagna materialet
som underlag och i dialog med forskare från en rad discipliner successivt
utforma dessa program. Liknande synpunkter framförs även av LO.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet betonar att alla forsk-
ningsinstitutioner som vill och kan delta i programmen skall erbjudas möj-
lighet att göra det. Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) anser att uppläggningen av det företagsekonomiska programmet
bör omprövas. När det gäller det statsvetenskapliga programmet föreligger
det enligt HSFR en ganska detaljerad organisationsplan med specificerade
delprojekt och planer för forskningsledning. Ett av disciplinprogrammen
bör enligt HSFR därför få denna huvudsakliga inriktning.
När det gäller förslaget att HSFR finansierar ett gästforskarprogram vid
SCASSS tillstyrks förslaget av bl.a. HSFR och FRN.
Skälen för regeringens förslag: De kunskapsområden, som har utvecklats
under senare år nära knutna till enskilda vetenskapliga discipliner, bör för-
stärkas i form av disciplinforskningsprogram. Därigenom kan forskare
inom hela högskolan erbjudas möjlighet att delta i kunskapsutvecklingen,
liksom att behandla andra forskningsproblem än de som är aktuella vid de
båda centra. Regeringen föreslår därför att HSFR fr.o.m. budgetåret Prop. 1991/92:16
1992/93 bör få disponera 9 500 000 kr. för att finansiera dels disciplinforsk-
ningsprogram, dels ett gästforskarprogram vid Kollegiet för samhällsforsk-
ning (SCASSS) i Uppsala.
Ett viktigt skäl för att HSFR bör ges en central roll vad gäller forskning-
sprogrammets genomförande är att HSFR redan tidigare har givits ett sär-
skilt ansvar av statsmakterna för att stimulera och stödja detta forsknings-
område. Bland disciplinerna som faller inom HSFR: s ansvarsområde finns
också kärnämnena när det gäller forskning om den offentliga sektorn.
Regeringen föreslår att ett av de stora programmen bör avse statsveten-
skap. Svensk statsvetenskap har tidigare genomfört två stora forskningspro-
gram om kommunal demokrati och kommunal självstyrelse vilka är inter-
nationellt unika. Inom ramen för utredarens uppdrag har ett förslag till ett
statsvetenskapligt program för fortsatt kommunal forskning utarbetats un-
der ledning av professor Gunnel Gustafsson. Programmet bör vara en vär-
defull utgångspunkt för HSFR: s fortsatta arbete. Det bör dock, vilket också
varit utredarens mening, stå rådet fritt att lägga upp verksamheten på det
sätt som man bäst finner lämpligt.
Valet av ytterligare stora program bör göras av HSFR, med utgångspunkt
i det av utredaren framtagna materialet och sedan forskare och forskargrup-
per inbjudits att inge projektförslag. Det ankommer på HSFR att veten-
skapligt pröva och besluta om resurstilldelningen till olika delprojekt inom
programmen. Vi vill här peka på att det vid remissbehandlingen av betän-
kandet (SOU 1991:36) Ny kunskap och förnyelse, har framkommit åtskil-
liga konstruktiva förslag om angelägna forskningsbehov. Vi förutsätter att
både forskarna inom området samt HSFR och andra forskningsfinansie-
rande organ tar del av dessa förslag.
Utredaren har föreslagit att medel avsätts för fullföljande av den med-
borgarundersökning som görs i anslutning till 1991 års val. Den finansieras
det första året genom anslag från civildepartementet och de båda kommun-
förbunden. HSFR bör pröva angelägenheten av detta projekt och avsätta
eventuellt erforderliga resurser för ändamålet inom ramen för de medel som
anvisas för forskning om den offentliga sektorn.
Av det belopp som ställs till HSFR: s förfogande föreslår regeringen att
medel avsätts för att ge Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala
resurser för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt
gästforskarprogram.
Forskningen vid SCASSS avser grundforskning. Verksamheten är upp-
byggd kring ett antal teman. Till dessa teman har knutits ett nätverk av
svenska och internationella forskare. Man har dessutom ett särskilt gästfor-
skarprogram. De utländska gästforskarna föreläser och har ofta seminarie-
verksamhet vid de olika universiteten och högskolorna.
Verksamheten vid SCASSS finansieras av HSFR tillsammans med Forsk-
ningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond.
Om verksamheten vid SCASSS ej skulle fortsätta sedan den gällande
finansieringen upphört, bör HSFR dock även därefter avsätta vissa medel
för gästforskare.
Utredaren har föreslagit att en professur i statsvetenskap, med särskild
10
inriktning mot offentlig förvaltning, inrättas vid universitetet i Uppsala. Prop. 1991/92:16
Som motiv anförs att sådana professurer finns inrättade vid övriga univer-
sitet. En vetenskaplig lärartjänst med denna inriktning saknas i Uppsala,
trots att en omfattande statsvetenskaplig grundforskning om den offentliga
sektorn där har bedrivits på hög nivå under lång tid.
Regeringen anser sig inte kunna biträda utredarens förslag i denna del.
Detta gällertrots att förutsättningarna förgrundforskning inom området vid
detta universitet är särdeles goda. Efter det att förslaget framlades har riks-
dagen beslutat om nya regler för inrättande av professurer. Enligt dessa
ankommer det på Uppsala universitet att som ett led i sin egen planering
bedöma behovet av en professur i statsvetenskap med denna inriktning.
Regeringens bedömning: Olika kanaler bör tillskapas
— dels för att föra ut forskningsresultat till dem som är praktiskt
verksamma inom offentlig sektor
— dels för att återföra erfarenheter från förnyelsen inom den of-
fentliga sektorn till det vetenskapliga fältet.
Remissinstanserna:
Flera remissinstanser tar upp frågan om forskningsinformation och möjlig-
heterna att sprida resultaten från forskningen. Man pekar på behovet av att
finna former som säkerställer att forskningsresultat uppfattas som relevanta
och som därigenom kan omsättas i den offentliga sektorns utvecklingsar-
bete.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar remissinstansernas
uppfattning att det måste skapas kanaler för kontakter och informations-
utbyte mellan forskningen och de praktiskt verksamma inom den offentliga
sektorn.
Denna fråga bör därför särskilt uppmärksammas av HSFR, liksom av
centra. Samråd bör ske med den tidigare nämnda arbetsgruppen (C 1991: A)
som består av företrädare för staten, kommunerna och landstingen.
I den skiss till statsvetenskapligt program som bifogas utredarens betän-
kande betonas vikten av att det kommer till stånd en kontinuerlig dialog
mellan forskarna och de som är verksamma i det pågående förnyelsearbetet.
Man föreslår bl.a. att det anordnas årliga konferenser där både forskare och
praktiker presenterar idéer, projekt och resultat av utvecklingsarbete och
forskning.
Även i skissen till företagsekonomiskt program påpekas att det kommer
att krävas särskilda ansträngningar för spridning av resultaten till dem som
deltar i samhällets policyskapande processer. Sådan forskningsinformation
kan ges olika former, exempelvis genom att årliga konferenser anordnas
med syfte att sammanföra forskning och praktik, att särskilda ansträng-
11
ningar görs for att popularisera forskningsresultat via professionella tid-
skrifter med inriktning mot tjänstemän i offentlig sektor och att årsböcker
och skriftserier produceras.
Vi utgår ifrån att dessa idéer prövas i det fortsatta arbetet.
Regeringen anser att förnyelsen av den offentliga sektorn måste bygga på
ett kvalificerat utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet för att utforma
nya arbetssätt, ge verksamheterna en ny inriktning etc.
Forskningens roll i utvecklingsarbetet och utbildningen är betydelsefull.
Den bidrar inte minst till det förändringsklimat som behövs for att föränd-
ringarna skall komma till stånd. Kommunernas, landstingens och myndig-
heternas utvecklingsarbete bör därför ha en hög grad av forskningsanknyt-
ning. Utvecklingsarbetet kan därmed fungera som en länk mellan forsk-
ningen och den praktiska tillämpningen av kunskapen.
Utländska erfarenheter av typen ”schools of public affairs” ger talrika
exempel på att det på olika sätt går att finna former för en utbildning som inte
bara befruktar det praktiska utvecklingsarbetet, utan också ger värdefull
näring åt forskningsverksamheten.
Civildepartementet har beslutat att tillsammans med Svenska kommun-
förbundet och Landstingsförbundet ge stöd till ett planeringsarbete vid hög-
skolan i Örebro i syfte att tillskapa ett utvecklingscentrum för offentlig
verksamhet. Ett sådant centrum bör kunna bli ett för det praktiska utveck-
lingsarbetet viktigt komplement till de föreslagna centrumbildningarna för
grundforskning i Göteborg och Stockholm.
Det bör kunna fungera som en mötesplats mellan forskare och olika slag
av praktiskt verksamma aktörer kring förnyelsearbetet i den offentliga verk-
samheten. Det bör bl.a. kunna organisera en utvecklingsinriktad utbildning
för den offentliga sektorns förnyelse och ge ett kraftfullt stöd åt de offent-
liganställdas professionella ambitioner. Det bör på ett effektivt sätt kunna
förmedla kunskaper som kommer från forskningen.
Regeringens bedömning: De organ som finansierar sektorsforskning
bör inom sina respektive verksamhetsområden undersöka möjlighe-
terna att finansiera forskning med anknytning till forskningsprogram-
met.
Utredaren: Utredarens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna:
Det är i huvudsak de berörda sektorforskningsorganen som har behandlat
denna fråga i sina remissyttranden.
Byggforskningsrådet delar utredarens bedömning. Arbetsmiljöfonden är
under vissa förutsättningar som gäller programmens inriktning beredd att
Prop.1991/92: 16
12
överväga bidrag. Några remissinstanser pekar på sektorforskningsorganens Prop. 1991/92:16
möjligheter att utveckla metoder för utvärdering av den offentliga sektorns
verksamheter.
Skälen för regeringens bedömning: Forskning som rör den offentliga sek-
torns ledning, styrning, organisation och utvärdering har en sektorsövergri-
pande karaktär. Den ger en generell kunskap som inte är knuten till en
enskild sektor. Självfallet bör, som forskningsrådsnämnden framhållit,
inom såväl centra som disciplinprogrammen, problem kunna tas upp som
har direkt relevans för olika sektorers styrning, förvaltning, och problem-
lösning. Härigenom skulle den teoretiska och generellt inriktade forsk-
ningen kunna få ökad konkretion och verklighetsanknytning och en kritisk
sektoriell förvaltningsforskning skulle främjas.
Regeringen bedömer att det finns goda förutsättningar för att även sek-
torforskningsorgan skall kunna ge långsiktigt stöd till de föreslagna forsk-
ningscentra. Vi är emellertid inte beredda att föreslå att vissa medel eller viss
andel av de medel som disponeras för sektorforskning avsätts för forskning
som gäller den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation. Den
närmare inriktningen och omfattningen av sektororganens insatser måste
enligt vår uppfattning vara ett ansvar för de berörda myndigheterna.
Regeringens bedömning: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet (HSFR) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bör
få i uppdrag att utvärdera forskningsprogrammet.
Utredaren: HSFR bör få ett ansvar att följa och utvärdera de båda forsk-
ningscentra, de stora forskningsprogrammen och det internationella gäst-
forskarprogrammet.
Remissinstanserna:
Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förklarar sig berett att
genomföra utvärderingar av det slag som utredaren har föreslagit.
Universitets- och högskoleämbetet menar att de föreslagna centra blir en del
av det samlade högskolesystemet. Utvärderingen av centras kvalitet faller
således inom UHÄ: s ansvarsområde.
Skälen för regeringens bedömning: Forskningsprogrammet om offentlig
sektor bör enligt vår mening ses i ett sammanhang, även om det är uppdelat
på två centra och flera disciplinprogram. Det är därför viktigt att det sker en
samlad bedömning av hela satsningen.
Vi anser att bedömningen av forskningen bör ske utifrån kriterierna in-
omvetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet, samhällsrelevans, långsik-
13
tig kompetensuppbyggnad, mångvetenskaplighet och koncentration inom Prop. 1991/92:16
ramen för fastställda temata.
Riksdagens beslut angående omställning och minskning av den statliga
administrationen innebär att UHÄ fortsättningsvis främst skall svara för
uppföljning och utvärdering av utbildning och forskning inom högskolan.
Utvärderingen av centras verksamhet faller därför främst inom UHÄ: s
ansvarsområde. Utvärderingen vid HSFR berör främst den del av forsk-
ningsprogrammet som finansieras av rådet.
Eftersom en samlad bedömning av hela satsningen bör ske, är det viktigt
att HSFR och UHÄ, utöver att svara for utvärdering av sina respektive
delar, också samverkar vad gäller bedömningen av den samlade satsningen.
De beräknade kostnaderna för genomförande av forskningsprogrammet
finns angivna i 1990 års proposition om forskning. Det gäller till att börja
med 500 000 kr. som avsatts for budgetåret 1990/91. För budgetåret 1991/92
gäller ett belopp av 7 000 000 kr. Detta belopp har anvisats under civil-
departementets reservationsanslag Utredningar m.m. Det belopp om
500 000 kr., som anvisats under anslaget för budgetåret 1990/91, ingår som
en reservation i det belopp som är tillgängligt för budgetåret 1991/92
(7 154 203 kr. efter avdrag for mervärdesskatt). I den aktuella budgetpropo-
sitionen (prop. 1990/91:100 bil. 15) förklarade sig regeringen ha för avsikt
att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skall fördelas.
11990 års proposition om forskning har förordats att 10 000 000 kr. tillförs
för budgetåret 1992/93 för forskning om offentlig sektor, dvs. en total ram
om 17 500000 kr. vid periodens slut.
Regeringen förslag i avsnitten 3 och 4 innebär att de medel for forskning
om offentlig sektor som finns anvisade för budgetåret 1991 /92 och de medel
som beräknas för ändamålet 1992/93, vilka får anvisas i sedvanlig ordning,
fördelas enligt följande plan. (I beloppen inkluderas mervärdesskatt.)
|
Högskoleenhet/Ändamål |
Belopp kr. |
Belopp kr. |
Summa |
|
Universitetet |
1 500000 |
+ 2 500000 |
4000000 |
|
Universitetet i |
1 500000 |
+ 2 500000 |
4000000 |
|
Humanistisk-samhälls- |
4 500000 |
+ 5000000 |
9500000 |
|
7500000 |
+ 10000000 |
17500000 |
14
Medlen till universiteten bör fr. o. m. budgetåret 1992/93 anvisas under Prop. 1991/92:16
det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m. Medlen för verksamheten vid centret i Stockholm bör
anvisas till universitetet i Stockholm, som har att svara för den närmare
fördelningen, liksom för förvaltningen av medlen i samråd med Handels-
högskolan i Stockholm. Medlen till forskningsrådet bör anvisas under det
under samma huvudtitel uppförda anslaget Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen återkommer i dessa an-
slagsfrågor i budgetpropositionen avseende budgetåret 1992/93.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991 /92 har
anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudti-
telns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med
den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4).
2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om of-
fentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts (avsnitten
3 och 4).
15
Utgångspunkten för utredaren har varit den omfattande förnyelsen av den
offentliga sektorn under de senaste årtiondena. Förändringar kan förväntas
bli ännu intensivare under 1990-talet. Förnyelsen skapar ett kunskapsbe-
hov, vilket till en del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till bety-
dande del behövs emellertid ny kunskap, vilken endast kan genereras i
grundforskningen. Utredarens uppgift har därför varit att studera möjlig-
heterna att organisera utvecklingen av ny kunskap -dvs grundforskning vid
universiteten — av relevans för förnyelsen av den offentliga sektorn.
Forskning om offentlig sektor har varit ett av statsmakterna prioriterat
forskningsområde sedan början av 1980-talet. I kapitel 2 redovisas utveck-
lingen inom forskningsområdet, som avgränsas till tre områden, nämligen
folkstyrelse, förvaltning och sektorsövergripande aspekter på offentlig prob-
lemlösning. Det finns idag uppskattningsvis ett femtiotal professorer som
bedriver forskning om den offentliga sektorn. Den nuvarande forskningen
kännetecknas av god spridning på flera kunskapsmiljöer och många mindre
projekt. Det innebär att grunden nu är lagd för att kunna gå vidare och göra
spetssatsningar.
Det pågår en tyst frammarsch av institutionaliserat mångvetenskapligt
samarbete. Det finns för närvarande ett 70-tal centrumbildningar med 800
— 900 forskare vid svenska universitet, vilka bedriver mångoch tvärveten-
skaplig forskning. Exempel på centrumbildningar med inriktning mot
mångvetenskaplig forskning om offentliga sektorn redovisas också från
Norge och Danmark. Flertalet forskningscentra i Sverige har initierats av
forskarna själva. Mångvetenskapens utveckling utgör en viktig del av för-
nyelsen av universiteten.
I kapitel 3 ges en kortfattad karaktäristik av förändringar som har skett
inom de tre delområdena folkstyrelse, förvaltning och problemlösning un-
der de senaste årtiondena. Den aktuella utvecklingen kännetecknas av en
förskjutning från kollektivism till individualism samt försök att utveckla en
långtgående institutionell autonomi och främjande av olika effektivitetsvär-
den. Sammantaget synes förnyelsen innebära framväxten av en öppnare och
mera pluralistisk enhetsstat.
En genomgång av huvuddragen i strukturomvandlingen i det svenska
samhället och i förnyelsen av den offentliga sektorn ger en bild av ett sam-
hälle i snabb utveckling där de offentliga styrsystemen har tydliga svårighe-
ter att hantera de ständigt nya villkoren. Problemen har till stor del att göra
med den moderna demokratiska välfärdsstatens utmaningar.
Vad slags behov av kunskap skapar då förnyelsen av den offentliga sek-
torn? Behovet av ny kunskap är inte värdeneutralt. Vem som efterfrågar
underlaget och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda styrningsfiloso-
fier. Den ena betonar styrningskapacitet med ett stort inslag av manage-
menttänkande och marknadssystem. Informationen ska vara till nytta för
dem som styr. Uppgiften blir att skaffa fram ny kunskap vilken antas med-
verka till ett mer effektivt resursutnyttjande. Den andra lägger stor vikt vid
styrningsrepresentativitet och brett demokratiskt deltagande. Uppgiften
16
blir att ta fram kunskap som är anpassad till allmänhetens behov av infor- Prop. 1991/92:16
mation för att kunna utöva sitt demokratiska inflytande. Utredarens stånd- Bilaga 1
punkt är att den nya kunskapen bör utvecklas i sådana former att grund-
forskningens integritet bevaras. I praktiken kan därför forskningsresultaten
tjäna båda syftena utan att något av dem i förväg angetts som mål för
verksamheten.
I kapitel 3 diskuteras även förhållandet mellan forskning och utvecklings-
arbete. Vilken betydelse har grundforskningen när det gäller kunskapsan-
vändningen for förnyelsen av den offentliga sektorn? Utredarens slutsats är
att den distinktion som brukar göras mellan grundforskning, tillämpad
forskning och utvecklingsarbete inte fångar in de mångskiftande och obe-
räkneliga former i vilka ny kunskap och nya produkter kommer fram. Omo-
rienteringen och förnyelsen av den offentliga sektorn måste bygga på ett
kvalificerat utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet för att utforma
nya arbetssätt, ge verksamheterna en ny inriktning etc. Forskningens roll i
utvecklingsarbetet och utbildningen är mångsidig och viktig. Den bidrar på
olika sätt till det förändringsklimat som behövs for att förändringarna ska
komma till stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder kunskaper och
insikter som kommer från forskningen. Utvecklingsarbetet kan därmed fun-
gera som en länk mellan forskningen och den praktiska tillämpningen av
kunskapen. Den offentliga sektorns utvecklingsarbete bör därför ha en högre
grad av forskningsanknytning.
I kapitel 4 diskuteras hur en innovativ och internationellt konkurrens-
kraftig kunskapsutveckling om den offentliga sektorns förnyelse bäst ska
kunna åstadkommas i Sverige. En analys av kunskapsförsörjning och
kompetensutveckling leder fram till slutsatsen att en tänkbar fördelning av
nya forskningsresurser inom området offentliga sektorns förnyelse kan ske
efter två dimensioner: koncentration — spridning, fasta — rörliga.
I kapitel 5 föreslås att de nya forskningsresurserna främst bör koncentre-
ras till ett par mångvetenskapliga kunskapsmiljöer och att vissa resurser bör
avsättas för stora forskningsprogram. Härigenom skapas slagkraftiga forsk-
ningsenheter som långsiktigt kan ta ansvar för kunskapsoch kompetensut-
vecklingen. Genom att parallellt stödja stora forskningsprogram ges möj-
lighet att erbjuda forskare inom hela högskolan möjlighet att delta i kun-
skapsutvecklingen, liksom att behandla andra forskningsproblem än de som
är aktuella vid de mångvetenskapliga forskningsmiljöerna som inrättas.
Genom denna kombination av insatser är utsikterna goda för att åstad-
komma en innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskapsut-
veckling.
Två nya forskningscentra föreslås skapas i Sverige — i Stockholm respek-
tive Stockholm — vilka under tolv år får resurser för att organisera tematiskt
koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. Inriktningen ska
handla om olika aspekter på styrning (folkstyrelse), ledning och organisation
(förvaltning) samt utvärdering (problemlösning). Vid vardera av dessa
forskningscentra har valts ut tre övergripande principprogram i dialog mel-
lan utredaren och berörda universitet/högskolor. I Göteborg föreslås följ-
ande teman: Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv, Den offentliga
sektorns inre organisering samt Den offentliga sektorn och medborgarna. I
17
Stockholm föreslås följande teman: De offentliga transfereringssystemen,
Utvärdering av offentlig verksamhet samt Den offentliga sektorns ledning,
styrning och organisation. Det sistnämnda temat skall bedrivas i samarbete
med Handelshögskolan i Stockholm: Ledning och organisation inom of-
fentlig sektor.
Vidare bör Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)
ges långsiktiga resurser för att kunna organisera högst femåriga stora forsk-
ningsprogram. De första programmen bör ha karaktär av disciplinprogram
i statsvetenskap och i företagsekonomi. Utredaren har initierat två discip-
linprogram vilka föreslås bli samordnade med uppbyggnaden av de båda
centra och vetenskapligt prövade av HSFR.
För att ytterligare accentuera programmets internationella dimension fö-
reslås att Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala ges resurser
för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt gäst-
forskarprogram. Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan
tillgodogöras alla universitet i riket.
Ansvaret för uppföljning och utvärdering av forskningscentra, stora
forskningsprogram och det internationella gästforskarprogrammet föreslås
lämnas till HSFR.
En professur i statsvetenskap, med särskild inriktning mot offentlig för-
valtning, föreslås inrättas vid universitet i Uppsala. Sådana professurer
finns inrättade vid övriga universitet. Universitetet i Uppsala har hittills
saknat en sådan professur, trots att omfattande grundforskning om den
offentliga sektorn bedrivits under lång tid.
Slutligen föreslås att sektorsforskningsorganen, särskilt statens råd för
byggnadsforskning (BFR) och arbetsmiljöfonden (AMFO), inom sina re-
spektive program undersöker möjligheten att finansiera forskning med an-
knytning till FOS-programmet. Därvid förutsätts att de båda forsknings-
centra utvecklar ett långsiktigt samarbete med sektorsforskningsorganen på
basis av de detaljerade forskningsprogram som ska formuleras. Den när-
mare inriktningen av de insatser som finansieras av sektorsorgan är emel-
lertid ett ansvar för berörda myndigheter och bör komma till uttryck i deras
verksamhetsplanering.
Prop. 1991/92:16
Bilaga 1
18
Brottsförebyggande rådet, Försvarets forskningsanstalt, Socialvetenskap-
liga forskningsrådet, Transportforskningsberedningen, Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi, Universitets- och högskoleämbetet,
Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Forskningsråds-
nämnden, Statens råd för byggnadsforskning, Statens institut för byggnads-
forskning, Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentrum, Expertgruppen för regi-
onal utveckling, Styrelsen för teknisk utveckling ,Statens arbetsgivarverk,
Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statens institut för personalutveckling,
Institutet för kvalitetsutveckling, Svenska kommunförbundet, Landstings-
förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation Sveriges akademikers centralorgani-
sation, Statsvetenskapliga förbundet, Föreningen Sveriges kommunaleko-
nomer samt Beredningen för högre förvaltningsstudier.
Yttranden har också inkommit från Kommunforskning i Väst och Väst-
svenska kvalitetssatsningen.
19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 29 augusti 1991
Prop. 1991/92:16
Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds,
Lööw, Persson, Sahlin, Larsson.
Statsrådet Johansson anmäler fråga om forskning om den offentliga sektorn.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
forskning om den offentliga sektorn i enlighet med bilagan till detta proto-
|
koll. |
Ur protokollet: Maud Melin |
20
Prop. 1991/92:16
Sid
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1
1 Bakgrund ................................................. 2
2 Offentlig sektor som forskningsområde........................ 3
2.1 Den offentliga sektorns kunskapsbehov.................... 3
2.2 Forskningens organisation och finansiering ................ 4
2.3 Avgränsning av forskningsområdet ....................... 5
3 Mångvetenskapliga forskningsmiljöer......................... 6
4 Disciplinforskningsprogram ................................. 9
5 Kontakter mellan forskare och praktiker....................... 11
6 Finansiering från sektorsforskningsorgan ...................... 12
7 Uppföljning och utvärdering av forskningsprogrammet.......... 13
8 Finansiering av forskningsprogrammet........................ 14
9 Ärendet till riksdagen ....................................... 15
Bilaga 1 Sammanfattning av utredningen........................ 16
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna..................... 19
Utdrag ur regeringsprotokollet 1991-08-29 ....................... 20
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991
21