om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Österrike
Prop.
1991/92:154
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositioien föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll om ändring i
avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och
antar en lag om detta avtal. Avtalet i dess ändrade lydelse har tagits in i
lagen som bilaga och avses i princip bli tillämpligt i Sverige fr. o. m. den 1
januari året närmast efter det år då protokollet trätt i kraft.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 154
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal for undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
på inkomst och förmögenhet som Sverige och Österrike undertecknade
den 14 maj 1959, i den lydelse detta erhållit genom de protokoll om
ändring i avtalet som undertecknades den 6 april 1970 respektive den 5
november 1991, skall gälla som lag här i landet. Avtalet i dess genom
protokollen ändrade lydelse är intaget som bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst, som enligt
bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 16 paragraf 1 i avtalet skall beskat-
tas endast i Österrike, eller innehar förmögenhet, som enligt artikel 18
paragraf 1 jämförd med artikel 7 skall beskattas endast i Österrike, skall
sådan inkomst eller förmögenhet inte tas med vid taxeringen i Sverige.
4 § Skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet är villkorad av
bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, dock skall utdelning i den mån den utgörs av inkomst som
hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolag
med hemvist i Sverige alltid vara undantagen från svensk skatt.
Prop. 1991/92: 154
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Genom lagen upphävs kungörelsen (1970:769) om tillämpning av
avtal mellan Sverige och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Avtal mellan Konungariket Sverige och Re-
publiken Österrike for undvikande av dubbel-
beskattning beträffande skatter å inkomst och
förmögenhet
Hans Majestät Sveriges Konung och Re-
publiken Österrikes President hava, föran-
ledda av önskan att såvitt möjligt undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter å in-
komst och förmögenhet, överenskommit att
ingå ett avtal.
För detta ändamål hava till befullmäktiga-
de ombud utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Ministern for utrikes ärendena Östen Un-
dén.
Republiken Österrikes President:
Sitt utomordentliga och befullmäktigade
sändebud, Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Re-
densbruck.
De befullmäktigade ombuden hava, efter
att hava utväxlat sina fullmakter som befun-
nits i god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser1:
Artikel l
§ 1. Detta avtal är tillämpligt å fysiska och
juridiska personer, som enligt artikel 2 äga
hemvist i Konungariket Sverige eller i Re-
publiken Österrike eller i båda staterna.
§ 2. Avtalet är tillämpligt å skatter å in-
komst och förmögenhet (skatter, som utgå i
form av tilläggsskatter, härunder inbegrip-
na), vilka uppbäras av envar av de båda sta-
terna eller av deras delstater, kommuner eller
kommunalförbund, oberoende av sättet för
skatternas uttagande.
§ 3. Med skatter å inkomst och förmögen-
het förstås alla skatter, som utgå å inkomst
eller å förmögenhet i dess helhet eller å delar
av inkomst eller förmögenhet (därunder in-
Bilaga
Abkommen zwischen der Republik österreich
und dem Königreich Schweden zur Vermeid-
ung der Doppelbesteuerung auf dem Gebiete
der Steuern vom Einkommen und vom Ver-
mögen
Der Bundespräsident der Republik Öster-
reich und Seine Majestät, der König von
Schweden sind, von dem Wunsche geleitet,
auf dem Gebiete der Steuern vom Einkom-
men und vom Vermögen die Doppelbesteue-
rung nach Möglichkeit zu vermeiden, iiber-
eingekommen ein Abkommen abzuschlie-
Ben. Zu diesem Zweck haben zu ihren Bevoll-
mächtigten ernannt:
Der Bundespräsident der Republik Öster-
reich:
Herrn Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Re-
densbruck, Seinen ausserordentlichen und
bevollmächtigten Botschafter.
Seine Majestät, der König von Schweden:
Herrn Östen Undén, Minister fur Auswär-
tige Angelegenheiten.
Die Bevollmächtigten haben nach Aus-
tausch ihrer in guter und gehöriger Form be-
fundenen Vollmachten folgendes verein-
bart':
Artikel 1
(1) Dieses Abkommen findet Anwendung
auf natiirliche und juristische Personen, die
ihren Wohnsitz im Sinne des Artikels 2 im
Königreich Schweden oder in der Republik
Österreich oder in beiden Staaten haben.
(2) Dieses Abkommen gilt, ohne Riick-
sicht auf die Art der Erhebung, fur Steuern
vom Einkommen und vom Vermögen, die
fur Rechnung eines jeden der beiden Staaten,
seiner Länder, Gemeinden oder Gemein-
deverbände (auch in Form von Zuschlägen)
erhoben werden.
(3) Als Steuern vom Einkommen und vom
Vermögen gelten alle Steuern, die vom Ge-
samteinkommen, vom Gesamtvermögen
oder von Teilen des Einkommens oder des
1 Avtalet är i sin ursprungliga lydelse intaget i SFS 1960:116. I den nu återgivna avtalstexten har iakttagits de
ändringar och tillägg, som skett genom protokollet den 6 april 1970 och protokollet den 5 november 1991.
3
tl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 154
begripna skatter å vinst genom avyttring av
lös eller fast egendom), ävensom skatter å
förmögenhetsökning.
§ 4. De skatter, å vilka avtalet skall äga
tillämpning, äro för närvarande särskilt:
1. i Konungariket Sverige:
a) den statliga inkomstskatten,
b) kupongskatten,
c) sjömansskatten,
d) utskiftningsskatten och ersättningsskat-
ten,
e) den statliga förmögenhetsskatten,
f) skogsvårdsavgiften,
g) den allmänna kommunalskatten,
h) bevillningsavgifterna för särskilda för-
måner och rättigheter;
2. i Republiken Österrike:
a) inkomstskatten (med däri ingående
skatt å arbetsinkomst och skatt å kapitalin-
komst),
b) bolagsskatten (med däri ingående skatt
å kapitalinkomst),
c) förmögenhetsskatten,
d) avgiften till främjande av bostadsbyg-
gande samt till bestridande av bidrag till fa-
miljeförsörjare,
e) skatt å styrelsearvoden,
f) näringsskatten (med däri ingående skatt
å utbetalda löner),
g) fastighetsskatten.
§ 5. Avtalet skall likaledes tillämpas å
skatter av samma eller liknande slag, vilka
framdeles uttagas vid sidan av eller i stället
för de för närvarande utgående skatterna. De
högsta finansmyndigheterna i de båda stater-
na skola vid slutet av varje år meddela var-
andra vilka ändringar som ägt rum beträffan-
de skattelagstiftningen i respektive stater.
§ 6. De högsta finansmyndigheterna i de
båda; staterna skola i samförstånd avgöra
uppkommande tvivelsmål rörande vilka
skatter som inbegripas under avtalet.
§ 7. De i detta avtal åsyftade högsta fi-
nansmyndigheterna äro för Republiken Ös-
terrikes vidkommande finansministeriet (das
Vermögens erhoben werden, einschlieBlich
der Steuern vom Gewinn aus der VeräuBe-
rung beweglichen oder unbeweglichen Ver-
mögens sowie der Steuern vom Vermögens-
zuwachs.
(4) Zu den Steuern, fur die dieses Abkom-
men gilt, gehören zur Zeit insbesondere:
1. im Königreich Sweden
a) die staatliche Einkommensteuer,
b) die Kuponsteuer,
c) die Seemannsteuer,
d) die Sondersteuern von Aktiengesell-
schaften auf Ausschiittungen bei Kapitalher-
absetzung und bei Nichtausschuttung vor-
handener Gewinne,
e) die staatliche Vermögensteuer,
f) die Waldpflegeabgabe,
g) die allgemeine Gemeindesteuer,
h) die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten;
2. in der Republik Österreich
a) die Einkommensteuer (einschlieBlich
der Lohnsteuer und der Kapitalertragsteuer),
b) die Körperschaftsteuer (einschlieBlich
der Kapitalertragsteuer),
c) die Vermögensteuer,
d) der Beitrag vom Einkommen zur För-
derung des Wohnbaues und fur Zwecke des
Familienlastenausgleiches,
e) die Aufsichtsratsabgabe,
f) die Gewerbesteuer (einschlieBlich der
Lohnsummensteuer),
g) die Grundsteuer.
(5) Dieses Abkommen gilt auch fur alle
Steuern gleicher oder ähnlicher Art, die kiinf-
tig neben den geltenden Steuern oder an de-
ren Stelle erhoben werden. Die obersten Fi-
nanzbehörden der beiden Staaten werden
sich am Ende eines jeden Jahres die in ihren
Steuergesetzen eingetretenen Änderungen
mitteilen.
(6) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten werden im beiderseitigen Einver-
nehmen etwaige Zweifel dariiber klären, fur
welche Steuern dieses Abkommen zu gelten
hat.
(7) Die in diesem Abkommen genannten
obersten Finanzbehörden sind auf seiten der
Republik Österreich das Bundesministerium
Bundesministerium fur Finanzen) och för
Konungariket Sveriges vidkommande finans-
departementet eller den myndighet, åt vilken
uppdragits att i finansdepartementets ställe
handhava frågor enligt detta avtal.
Artikel 2
§ 1.' Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst, beträffande vilken
ingen bestämmelse meddelats i detta avtal,
äger endast denna stat beskatta inkomsten i
fråga.
§ 2. Med uttrycket ”person med hemvist i
en av staterna” förstås i detta avtal en fysisk
eller juridisk person, som enligt den statens
lagstiftning är underkastad beskattning där-
städes på grund av att han där har sitt
hemvist eller där stadigvarande vistas eller
att dess verkliga ledning är där belägen eller
på grund av något annat därmed jämförbart
förhållande.
§ 3. Då på grund av bestämmelserna i pa-
ragraf 2 ovan en fysisk person äger hemvist i
båda staterna, skall följande gälla:
a) Han skall anses äga hemvist i den stat, i
vilken han har ett hem som stadigvarande
står till hans förfogande. Om han har ett så-
dant hem i envar av de båda staterna, anses
han äga hemvist i den stat, med vilken han
har de starkare personliga och ekonomiska
förbindelserna (centrum för levnadsintresse-
na).
b) Kan det icke avgöras, i vilken stat cent-
rum för hans levnadsintressen befinner sig,
eller om han icke i någondera staten har ett
hem, som stadigvarande står till hans förfo-
gande, anses han äga hemvist i den stat, där
han stadigvarande vistas.
c) Om han stadigvarande vistas i båda sta-
terna eller om han icke vistas stadigvarande i
någon av dem, anses han äga hemvist i den
stat, i vilken han är medborgare.
d) Om han är medborgare i båda staterna
eller om han icke är medborgare i någon av
fur Finanzen und auf seiten des Königreiches
Schweden das Finanzministerium oder die
Behörde, der es iibertragen worden ist, an
Stelle des Finanzministeriums Fragen dieses
Abkommens zu behandeln.
Artikel 2
(1) ' Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte, för die
in diesem Abkommen keine Regelung getrof-
fen ist, so hat nur dieser Staat das Besteue-
rungsrecht för diese Einkiinfte.
(2) 1m Sinne dieses Abkommens bedeutet
der Ausdruck „eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten” eine naturliche
oder juristische Person, die nach dem Rechte
dieses Staates dort auf Grund ihres Wohn-
sitzes, ihres gewöhnlichen Aufenthaltes, des
Ortes ihrer tatsächlichen Leitung oder eines
anderen ähnlichen Merkmals steuerpflichtig
ist.
(3) Ergibt sich nach den Bestimmungen
des Absatzes 2 för eine naturliche Person ein
Wohnsitz in beiden Staaten, so ist der Wohn-
sitz im Sinne dieses Abkommens wie folgt zu
ermitteln:
(a) Der Wohnsitz einer naturlichen Person
gilt als in dem Staat gelegen, in dem sie iiber
eine ständige Wohnstätte verfögt. Verfögt sie
in beiden Staaten iiber eine ständige Wohn-
stätte, so gilt ihr Wohnsitz als in dem Staat
gelegen, zu dem sie die engeren persönlichen
und wirtschaftlichen Beziehungen hat (Mit-
telpunkt der Lebensinteressen);
(b) kann nicht bestimmt werden, in wel-
chem der beiden Staaten die Person den Mit-
telpunkt der Lebensinteressen hat, oder ver-
fögt sie in keinem der Staaten iiber eine stän-
dige Wohnstätte, so gilt ihr Wohnsitz als in
dem Staat gelegen, in dem sie ihren gewöhnli-
chen Aufenthalt hat;
(c) hat die Person ihren gewöhnlichen Auf-
enthalt in beiden oder in keinem der beiden
Staaten, so gilt ihr Wohnsitz als in dem Staat
gelegen, dessen Staatsangehörigkeit sie be-
sitzt;
(d) gehört die Person beiden oder keinem
der Staaten an, so werden die obersten Fi-
1 Art. 2 § 1 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
dem, skola de högsta finansmyndigheterna i
de båda staterna avgöra frågan genom över-
enskommelse.
§ 4. Då på grund av bestämmelserna i para-
graf 2 ovan en juridisk person äger hemvist i
båda staterna, anses dess hemvist förefinnas i
den stat, där dess verkliga ledning är belägen.
Detsamma gäller i fråga om handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, partrederier
och gruvbolag (Personengesellschaften) samt
andra sammanslutningar, vilka enligt veder-
börande stats lagstiftning icke äro juridiska
personer.
Artikel 3
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst av fast egendom
(varunder inbegripas tillbehör därtill även-
som levande och döda inventarier i lantbruk
eller skogsbruk), som är belägen i den andra
staten, äger denna andra stat beskatta in-
komsten i fråga. Rättigheter, å vilka privat-
rättsliga föreskrifter angående fastigheter äga
tillämpning, skola anses likställda med fast
egendom.
§ 2. Bestämmelsen i paragraf 1 gäller såväl
inkomst, som förvärvas genom den fasta
egendomens omedelbara nyttjande, som ock
inkomst genom uthyrning, utarrendering och
varje annat slags nyttjande av egendomen,
särskilt inkomst i form av fasta eller varieran-
de ersättningar för utnyttjandet av naturtill-
gångar, ävensom inkomst, som förvärvas ge-
nom avyttring av fast egendom.
§ 3. Paragraferna 1 och 2 tillämpas jämväl
då förmögenhetstillgångama ingå i rörelse
(artikel 4 och 7).
§ 4. Vad som förstås med fast egendom
eller tillbehör därtill eller med rättigheter,
likställda med fast egendom, eller med nytt-
janderätt avgöres enligt lagstiftningen i den
stat, där den ifrågavarande tillgången — eller
den tillgång, till vilken ifrågavarande rättig-
heter hänför sig — är belägen.
nanzbehörden der beiden Staaten die Frage
im beiderseitigen Einvernehmen regeln.
(4) Ergibt sich nach den Bestimmungen des
Absatzes 2 för eine juristische Person ein
Wohnsitz in beiden Staaten, so gilt ihr
Wohnsitz im Sinne dieses Abkommens als in
dem Staat gelegen, in dem sich der Ort ihrer
tatsächlichen Leitung befindet. Dasselbe gilt
för Personengesellschaften (handelsbolag,
kommanditbolag, enkelt bolag, partrederi,
gruvbolag) und andere Personenvereinigun-
gen, die nach den för sie maBgebenden inner-
staatlichen Gesetzen keine juristischen Per-
sonen sind.
Artikel 3
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus un-
beweglichem Vermögen (einschliepiich des
Zubehörs sowie des einem land- oder
forstwirtschaftlichen Betrieb dienenden le-
benden und toten Inventars), das in dem an-
deren Staate liegt, so hat der andere Staat das
Besteuerungsrecht för diese Einkiinfte. Be-
rechtigungen, auf welche die privatrechtli-
chen Vorschriften iiber Grundstiicke Anwen-
dung finden, sind dem unbeweglichen Ver-
mögen gleichzustellen.
(2) Absatz 1 gilt sowohl för die durch un-
mittelbare Nutzung als auch för die durch
Vermietung, Verpachtung und jede andere
Art der Nutzung des unbeweglichen Vermö-
gens erzielten Einkiinfte, insbesondere aus
festen oder veränderlichen Vergiitungen för
die Ausbeutung von Grund und Boden sowie
för Einkiinfte, die bei der Veräu0erung von
unbeweglichem Vermögen erzielt werden.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten auch dann,
wenn die genannten Vermögensgegenstände
zu einem gewerblichen Unternehmen (Arti-
kel 4 und 7) gehören.
(4) Was als unbewegliches Vermögen oder
als Zubehör gilt und was als dem unbewegli-
chen Vermögen gleichgestellte Berechtigung
oder als Nutzungsrecht anzusehen ist, beur-
teilt sich nach den Gesetzen des Staates, in
dem der betreffende Gegenstand oder der
Gegenstand, auf den sich das in Rede stehen-
de Recht bezieht, liegt.
Artikel 4
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst av en rörelse, vars
verksamhet sträcker sig in på den andra sta-
tens område, äger den andra staten beskatta
denna inkomst allenast i den mån inkomsten
är hänförlig till ett inom den staten beläget
fast driftställe för rörelsen.
§ 2. Bestämmelserna i paragraf 1 skola
även tillämpas i fråga om inkomst genom
delägarskap i företag, med undantag för del-
ägarskap genom aktier, delaktighetsbevis i
gruvföretag (Kuxe), vinstandelsbevis (Ge-
nuBscheine), obligationer med rätt till andel i
vinst, andra värdepapper ävensom andelar i
ekonomiska föreningar (Genossenschaften)
samt i bolag med begränsad ansvarighet (Ge-
sellschaften mit beschränkter Haftung).
§ 3. Paragraferna 1 och 2 äro tillämpliga å
såväl inkomst, som förvärvas genom rörel-
sens omedelbara bedrivande, som ock in-
komst genom uthyrning, utarrendering och
varje annat slags nyttjande av rörelsen även-
som inkomst genom avyttring av en rörelse i
dess helhet, en andel i ett företag, en del av
rörelsen eller av föremål, som användas i rö-
relsen.
§ 4. Till det fasta driftstället skola hänföras
sådana inkomster, som det fasta driftstället
skulle hava uppburit, därest detsamma varit
ett självständigt företag med samma eller lik-
nande verksamhet, bedriven under samma
eller liknande villkor samt utövat verksamhe-
ten såsom ett oberoende företag.
§ 5. Vid bestämmandet av den genom
verksamheten vid det fasta driftstället förvär-
vade inkomsten skall i princip såsom ut-
gångspunkt tagas driftställets balansräkning.
Därvid skola beaktas alla till driftstället hän-
förliga omkostnader, härunder inbegripen en
andel i kostnaderna för företagets allmänna
förvaltning. Konstlade vinstdispositioner —
särskilt överenskommelser om ränta eller
royalty mellan ett och samma företags drift-
ställe — skola lämnas utan avseende.
§ 6. I särskilda fall må vid inkomstens be-
Artikel 4
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus ei-
nem gewerblichen Untemehmen, dessen
Wirkung sich auf das Gebiet des anderen
Staates erstreckt, so hat der andere Staat das
Besteuerungsrecht för diese Einkiinfte nur in-
soweit, als sie auf eine dort befindliche Be-
triebstätte des Unternehmens entfallen.
(2) Die Bestimmungen des Absatzes 1 sind
auch auf Einkiinfte aus offenen oder stillen
Beteiligungen an einem gesellschaftlichen
Untemehmen anzuwenden, mit Ausnahme
der Beteiligungen in Form von Aktien, Kux-
en, GenuBscheinen, Obligationen mit
Gewinnbeteiligung, sonstigen Wertpapieren
sowie der Anteile an Genossenschaften und
Gesellschaften mit beschränkter Haftung.
(3) Die Absätze 1 und 2 gelten sowohl för
die durch unmittelbare Nutzung als auch för
die durch Vermietung, Verpachtung und jede
andere Art der Nutzung des gewerblichen
Unternehmens erzielten Einkiinfte, sowie för
Einkiinfte aus der VeräuBerung eines Unter-
nehmens im ganzen, eines Anteiles am Un-
ternehmen, eines Teilbetriebes oder von Ge-
genständen, die im Untemehmen benutzt
werden.
(4) Der Betriebstätte sollen diejenigen Ein-
kiinfte zugewiesen werden, die sie erzielt hät-
te, wenn sie sich als selbständiges Unterneh-
men mit gleichen oder ähnlichen Geschäften
unter gleichen oder ähnlichen Bedingungen
befaBte und Geschäfte wie ein unabhängiges
Untemehmen tätigte.
(5) Bei der Ermittlung der aus der Tätigkeit
einer Betriebstätte erzielten Einkiinfte ist
grundsätzlich vom Bilanzergebnis der Be-
triebstätte auszugehen. Dabei sollen alle der
Betriebstätte zurechenbaren Ausgaben
einschlieBlich eines Anteils an den all-
gemeinen Verwaltungskosten des Unter-
nehmens beriicksichtigt, jedoch kiinstliche
Gewinnverlagerungen ausgeschlossen wer-
den; insbesondere ist die Vereinbarung von
Zinsen oder Lizenzgebiihren zwischen den
Betriebstätten desselben Unternehmens un-
beachtlich.
(6) In besonders gelagerten Fällen kann bei
7
f2 Riksdagen 1991/92. 1 sand. Nr 154
stämmande uppdelning ske av företagets hela
vinst. I fråga om försäkringsföretag må i så-
dana fall till grund för uppdelningen läggas
förhållandet mellan det fasta driftställets
bruttopremieintäkter och summan av företa-
gets bruttopremieintäkter. De båda staternas
högsta finansmyndigheter skola — därest för
inkomstfördelningen i enskilt fall så erford-
ras — snarast möjligt överenskomma i frå-
gan.
§ 7. Paragraf 1 skall äga motsvarande till-
lämpning i fråga om den näringsskatt, vilken
utgår på annat beskattningsunderlag än in-
komst.
Artikel 5
§ 1. Med uttrycket ”fast driftställe” förstås
en stadigvarande affärsanordning, i vilken
företagets verksamhet helt eller delvis ut-
övas.
§ 2. Såsom fast driftställe anses särskilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad,
f) gruva, stenbrott eller annan plats för ut-
nyttjandet av naturtillgångar,
g) plats för byggnadsföretag eller anlägg-
nings- eller installationsarbete, vars utföran-
de överskrider en tidrymd av tolv månader.
§ 3. Uttrycket ”fast driftställe” skall icke
anses innefatta:
a) användningen av anordningar, avsedda
uteslutande för lagring, utställning eller ut-
lämnande av företaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt varu-
lager, avsett uteslutande för lagring, ut-
ställning eller utlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt varu-
lager, avsett uteslutande för bearbetning eller
förädling genom ett annat företags försorg,
d) innehavet av en stadigvarande affärs-
der Ermittlung der Einkiinfte der Gesamt-
gewinn des Unternehmens aufgeteilt werden.
Bei Versicherungsuntemehmen kann in sol-
chen Fällen als MaBstab das Verhältnis der
Rohprämieneinnahmen der Betriebstätte zu
den gesamten Rohprämieneinnahmen des
Unternehmens zu Grunde gelegt werden. Die
obersten Finanzbehörden der beiden Staaten
sollen sich zu einem möglichst friihen Zeit-
punkt verständigen, wenn dies fur die Auftei-
lung der Einkiinfte im einzelnen Fall erfor-
derlich ist.
(7) Absatz 1 ist entsprechend auf die
Gewerbesteuer anzuwenden, die von einer
anderen Bemessungsgrundlage als den Ein-
kiinften erhoben wird.
Artikel 5
(1) Der Begriff „Betriebstätte“ bedeutet
eine feste Geschäftseinrichtung, in der die
Tätigkeit des Unternehmens ganz oder teil-
weise ausgeiibt wird.
(2) Als Betriebstätten gelten insbesondere:
(a) ein Ort der Leitung,
(b) eine Zweigniederlassung,
(c) eine Geschäftsstelle,
(d) eine Fabrikationsstätte,
(e) eine Werkstätte,
(f) ein Bergwerk, ein Steinbruch oder eine
andere Stätte der Ausbeutung von Boden-
schätzen,
(g) eine Bauausfuhrung oder Montage, de-
ren Dauer zwölf Monate iiberschreitet.
(3) Als Betriebstätten gelten nicht:
(a) die Benutzung von Einrichtungen
ausschlieBlich zur Lagerung, Ausstellung
oder Auslieferung von dem Untemehmen ge-
hörenden Giitern oder Waren;
(b) das Unterhalten eines Bestandes von
dem Untemehmen gehörenden Giitern oder
Waren ausschlieBlich zur Lagerung, Ausstel-
lung oder Auslieferung;
(c) das Unterhalten eines Bestandes von
dem Untemehmen gehörenden Giitern oder
Waren ausschlieBlich zur Bearbeitung oder
Verarbeitung durch ein anderes Unterneh-
men;
(d) das Unterhalten einer festen Geschäfts-
anordning, avsedd uteslutande för inköp av
varor eller införskaffande av upplysningar
för företagets räkning,
e) innehavet av en stadigvarande affärs-
anordning, avsedd uteslutande för ombe-
sörjande av reklam, meddelande av upplys-
ningar, bedrivande av vetenskaplig forskning
eller utövande av liknande verksamhet, un-
der förutsättning att verksamheten inom fö-
retagets ram är av förberedande eller biträ-
dande art.
§ 4. En person, som är verksam i en av
staterna för ett företag i den andra staten —
härunder icke inbegripen sådan oberoende
representant som avses i paragraf 5 nedan —
behandlas såsom ett fast driftställe i den
förstnämnda staten i sådana fall, då personen
innehar och i den förstnämnda staten regel-
bundet använder en fullmakt att sluta avtal i
företagets namn; dock att personen ej heller i
dessa fall behandlas såsom ett fast driftställe,
därest verksamheten begränsas till inköp av
varor för företagets räkning.
§ 5. Ett företag i en av staterna anses icke
hava ett fast driftställe i den andra staten
allenast å den grund, att företaget uppehåller
affärsförbindelser i den andra staten genom
förmedling av en mäklare, kommissionär el-
ler annan fullständigt oberoende represen-
tant, under förutsättning att dessa personer
fullgöra uppdrag, vilka tillhöra deras vanliga
affärsverksamhet.
§ 6. Den omständigheten, att en juridisk
person med hemvist i en av staterna kontrol-
lerar eller kontrolleras av en juridisk person,
som har sitt hemvist i den andra staten eller
som uppehåller affärsförbindelser i denna
andra stat (antingen genom ett fast driftställe
eller annorledes), skall icke i och för sig med-
föra att någondera juridiska personen betrak-
tas såsom ett fast driftställe för den andra
juridiska personen.
Artikel 6
§ 1. Därest ett företag i en av staterna del-
tager i ledningen av ett företag i den andra
staten eller äger inflytande å detta företag i
ekonomiskt hänseende och på grund härav
med detta andra företag avtalar eller för det-
samma föreskriver sådana villkor i fråga om
einrichtung ausschlieBlich zum Einkauf von
Giitern oder Waren oder zur Beschaffung
von Informationen fur das Untemehmen;
(e) das Unterhalten einer festen Geschäfts-
einrichtung ausschlieBlich zur Werbung, zur
Erteilung von Auskiinften, zur wissenschaft-
lichen Forschung oder zur Ausiibung ähnli-
cher Tätigkeiten, die fur das Untemehmen
vorbereitender Art sind oder eine Hilfstätig-
keit darstellen.
(4) Eine Person, die in einem der beiden
Staaten för ein Untemehmen des anderen
Staates tätig ist — mit Ausnahme eines unab-
hängigen Vertreters im Sinne des Absatzes 5
— gilt als eine in dem erstgenannten Staat
belegene Betriebstätte, wenn sie eine Voll-
macht besitzt, im Namen des Unternehmens
in diesem Staat Verträge abzuschlieBen, und
diese Vollmacht dort gewöhnlich ausiibt, es
sei denn, daB sich ihre Tätigkeit auf den Ein-
kauf von Giitern oder Waren för das Unter-
nehmen beschränkt.
(5) Ein Untemehmen eines der beiden
Staaten wird nicht schon deshalb so behan-
delt, als habe es eine Betriebstätte in dem
anderen Staat, weil es dort Geschäftsbezieh-
ungen durch einen Makler, Kommissionär
oder einen anderen unabhängigen Vertreter
unterhält, sofern diese Personen im Rahmen
ihrer ordentlichen Geschäftstätigkeit han-
deln.
(6) Die Tatsache, daB eine juristische Per-
son mit Wohnsitz in einem der beiden Staa-
ten eine juristische Person beherrscht oder
von einer solchen beherrscht wird, die in
dem anderen Staat ihren Wohnsitz hat oder
dort (entweder durch eine Betriebstätte oder
in anderer Weise) Geschäftsbeziehungen un-
terhält, macht för sich allein keine dieser ju-
ristischen Personen zur Betriebstätte der an-
deren.
Artikel 6
(1) Wenn ein Untemehmen eines der bei-
den Staaten vermöge seiner Beteiligung an
der Geschäftsföhrung oder am finanziellen
Aufbau eines Unternehmens des anderen
Staates mit diesem Untemehmen wirtschaft-
liche oder finanzielle Bedingungen verein-
företagens handelsförbindelser eller andra
ekonomiska förbindelser, vilka avvika från
de villkor, som skulla hava avtalats med ett
oberoende företag, må inkomst, som under
normala förhållanden skulle hava tillkommit
ettdera företaget men som på grund av villko-
ren i fråga icke tillkommit detta företag, in-
räknas i detta företags inkomst och beskattas
i överensstämmelse därmed.
§ 2. Paragraf 1 äger motsvarande till-
lämpning i förhållandet mellan två företag i
sådana fall, då samma person eller personer,
direkt eller indirekt, deltaga i företagets led-
ning eller äga del i deras kapital.
Artikel 7
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst genom utövande av
sjöfart eller luftfart i internationell trafik,
äger — oberoende av bestämmelserna i arti-
kel 4 — allenast den av de båda staterna
beskatta inkomsten, i vilken orten för det
ifrågavarande företagets verkliga ledning är
belägen. Det sagda gäller oavsett huruvida
rörelsen bedrives med egna eller chartrade
fartyg eller luftfartyg.
§ 2. Paragraf 1 tillämpas även då ett sjö-
farts- eller luftfartsföretag i den ena staten
bedriver agenturverksamhet på den andra
statens område för transport av personer eller
varor. Det sagda gäller dock allenast för så
vitt verksamheten har omedelbart samband
med sjöfarts- eller luftfartsrörelsen, härunder
inbegripen transporten till och från fartygen
eller luftfartygen.
§ 3. Bestämmelserna i paragraferna 1 och 2
tillämpas även i fall då luftfartsföretag delta-
ga i en pool eller en gemensam trafikorgani-
sation, särskilt beträffande Aktiebolaget Ae-
rotransports deltagande i konsortiet Scandi-
navian Airlines System.
§ 4. Paragraf 1 skall äga motsvarande till-
lämpning i fråga om den näringsskatt, vilken
utgår på annat beskattningsunderlag än in-
komst.
bart oder ihm solche auferlegt, die von denje-
nigen abweichen, die mit einem unab-
hängigen Untemehmen vereinbart wiirden,
so durfen Einkiinfte, die eines der beiden
Untemehmen iiblicherweise erzielt hätte,
aber wegen dieser Bedingungen nicht erzielt
hat, den Einkiinften dieses Unternehmens
zugerechnet und entsprechend besteuert wer-
den.
(2) Absatz 1 gilt sinngemäB im Verhältnis
zweier Untemehmen, an deren Geschäfts-
fiihrung oder Vermögen dieselben Personen
unmittelbar oder mittelbar beteiligt sind.
Artikel 7
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus dem
Betrieb der Schiffahrt oder der Luftfahrt im
internationalen Verkehr, so steht das Besteu-
erungsrecht abweichend von Artikel 4 fur di-
ese Einkiinfte nur jenem der beiden Staaten
zu, in dem sich der Ort der tatsächlichen
Leitung des betreffenden Unternehmens be-
findet, gleichgiiltig, ob der Betrieb mit eige-
nen oder gecharterten Fahrzeugen durchge-
fuhrt wird.
(2) Absatz 1 gilt auch, wenn ein Unterneh-
men der Schiffahrt oder der Luftfahrt eines
der beiden Staaten im Gebiet des anderen
Staates eine Agentur för die Beförderung von
Personen oder Waren betreibt. Dies gilt je-
doch nur fur Tätigkeiten, die unmittelbar mit
dem Betrieb der Schiffahrt oder der Luftfahrt
einschlieBlich des Zubringerdienstes zusam-
menhängen.
(3) Die Bestimmungen der Absätze 1 und 2
gelten auch fur Beteiligungen von Unterneh-
men der Luftfahrt an einem Pool oder einer
Betriebsgemeinschaft und insbesondere fur
die Beteiligung der Gesellschaft ”Aktiebola-
get Aerotransport" an dem Konsortium
,,Scandinavian Airlines System“.
(4) Absatz 1 ist entsprechend auf die
Gewerbesteuer anzuwenden, die von einer
anderen Bemessungsgrundlage als den Ein-
kiinften erhoben wird.
10
Artikel 8'
Då en person med hemvist i en av staterna
förvärvar inkomst genom att avyttra en andel
i ett sådant bolag med hemvist i den andra
staten, vars delägare icke personligen ansvara
for bolagets förbindelser (Kapitalgesell-
schaft), äger endast den förstnämnda staten
beskatta inkomsten. Om inkomsten förvär-
vas genom ett fast driftställe i den andra sta-
ten, äger även denna andra stat beskatta in-
komsten.
Artikel 9
§ 1,2 Då en person med hemvist i en av
staterna från den andra staten uppbär royalty
eller annan ersättning för nyttjandet av eller
rätten att nyttja litterära eller konstnärliga
verk, patent, mönster, fabrikationsmetoder,
varumärken eller annan liknande egendom
(med undantag av rätten att nyttja naturtill-
gångar), äger endast hemviststaten beskatta
inkomsten. Överstiger emellertid den för
egendomen i fråga erlagda ersättningen ett
skäligt belopp, gäller vad nu sagts endast den
del av ersättningen som motsvarar ett sådant
skäligt belopp. I sådant fall må den överskju-
tande delen av utbetalningen beskattas enligt
lagstiftningen i vardera staten med iakttagan-
de av övriga bestämmelser i detta avtal.
§ 2.3 Då royalty, som avses i paragraf 1,
utbetalas av ett sådant bolag med hemvist i
en av staterna, vars delägare icke personligen
ansvara för bolagets förbindelser (Kapitalge-
sellschaft), till en person med hemvist i den
andra staten, vilken person äger mer än 50
procent av aktie- eller insatskapitalet i det
utbetalande bolaget, må dock royaltyn, obe-
roende av bestämmelserna i nämnda para-
graf, beskattas i den förstnämnda staten.
Skattesatsen får dock icke överstiga 10 pro-
cent av royaltyns bruttobelopp.
§ 3. Paragraf 1 är även tillämplig å in-
Artikel 8'
Bezieht eine Person mit Wohnsitz in einem
der beiden Staaten Einkiinfte aus der Ver-
äuBerung einer Beteiligung an einer Kapital-
gesellschaft, die ihren Wohnsitz in dem ande-
ren Staat hat, so hat nur der erstgenannte
Staat das Besteuerungsrecht fur diese Ein-
kiinfte. Werden diese Einkiinfte durch eine in
dem anderen Staat gelegene Betriebstätte er-
zielt, so steht das Besteuerungsrecht auch
diesem anderen Staat zu.
Artikel 9
(1) 2 Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten aus dem anderen
Staat Einkiinfte aus Lizenzgebiihren oder an-
deren Vergiitungen fur die Beniitzung oder
das Recht auf Beniitzung von Urheberrech-
ten, Patenten, Gebrauchsmustern, Herstel-
lungsverfahren, Warenzeichen oder ähnli-
chen Rechten (auBer Rechten, die die Aus-
beutung von Grund und Boden betreffen), so
hat nur der Wohnsitzstaat das Besteuerungs-
recht fur diese Einkiinfte. Sind jedoch derar-
tige Vergiitungen unverhältnismäBig hoch, so
gilt der erste Satz lediglich fur den Teil der
Vergiitungen, der einer angemessenen Ge-
genleistung entspricht. In diesem Fall kann
der ubersteigende Betrag nach dem Recht je-
des Staates und unter Beriicksichtigung der
anderen Bestimmungen dieses Abkommens
besteuert werden.
(2) 3 Lizenzgebiihren im Sinne des Absatzes
1, die von einer Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten an
eine Person mit Wohnsitz im anderen Staat
bezahlt werden, die zu mehr als 50 vom Hun-
dert am Grund- oder Stammkapital der
auszahlenden Kapitalgesellschaft beteiligt
ist, können abweichend von den Bestim-
mungen des Absatzes 1 in dem erstgenannten
Staat besteuert werden: die Steuer darf je-
doch 10 vom Hundert des Rohbetrages der
Lizenzgebiihren nicht iibersteigen.
(3) Absatz 1 gilt auch fur die Einkiinfte aus
1 Art. 8 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
2 Art. 9 § 1 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
3 Art. 9 § 2 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
11
komst, som förvärvas genom avyttring av i
paragrafen angiven egendom.
§ 4. Med royalty likställas hyresavgifter
och liknande ersättningar för överlåtelse av
kinematografisk film, för nyttjande av utrust-
ning avsedd för industriell, kommersiell eller
vetenskaplig verksamhet eller för överlåtelse
av i rörelse gjorda erfarenhetsrön.
§ 5. Paragraferna 1 —4 äga icke tillämpning
i sådana fall, då en person med hemvist i en
av staterna innehar ett fast driftställe i den
andra staten och förvärvar inkomsten genom
detta driftställe. I dylikt fall äger denna andra
stat beskatta inkomsten.
Artikel 10
§ 1.’ Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär utdelning, som utbetalas av
ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i
den andra staten, äger endast utdelningsmot-
tagarens hemviststat beskatta utdelningen,
såvida icke paragraf 2 föranleder annat.
§ 2.2 Utdelningen får emellertid beskattas
även i den stat där bolaget som betalar utdel-
ningen har hemvist, enligt lagstiftningen i
denna stat, men om mottagaren har rätt till
utdelningen får skatten inte överstiga:
a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp,
om den som har rätt till utdelningen är ett
bolag (med undantag för handelsbolag) som
direkt behärskar minst 25 procent av det ut-
betalande bolagets kapital;
b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp
i övriga fall.
§ 3.3 Om i en av staterna skatt på inländsk
utdelning uttages genom avdrag vid källan,
beröres ej rätten att verkställa sådant skatte-
avdrag med fullt belopp av paragraferna 1
och 2. Om skatt uttages genom sådant av-
drag, skall på ansökan av utdelningsmottaga-
der VeräuBerung der dort genannten Rechte.
(4) Wie Lizenzgebiihren werden Mietge-
biihren und ähnliche Vergiitungen fur die
Uberlassung kinematographischer Filme, fur
die Beniitzung gewerblicher, kaufmännischer
oder wissenschaftlicher Ausriistungen oder
fur die Uberlassung gewerblicher Erfahrun-
gen behandelt.
(5) Die Absätze 1 bis 4 gelten nicht, wenn
eine Person mit Wohnsitz in einem der
beiden Staaten eine Betriebstätte in dem an-
deren Staat hat und die Einkiinfte durch die-
se Betriebstätte erzielt. In diesem Fall hat der
andere Staat das Besteuerungsrecht fur diese
Einkiinfte.
Artikel 10
(1) ' Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Dividenden, die
von einer Kapitalgesellschaft mit Wohnsitz
in dem anderen Staat gezahlt werden, so hat
vorbehaltlich des Absatzes 2 nur der Wohn-
sitzstaat des Dividendenempfångers das Be-
steuerungsrecht fur diese Einkiinfte.
(2) 2 Diese Dividenden diirfen jedoch auch
in dem Staat, in dem die Dividenden zahlen-
de Gesellschaft ihren Wohnsitz hat, nach
dem Recht dieses Staates besteuert werden;
die Steuer darf aber, wenn der Empfanger der
Dividenden der Nutzungsberechtigte ist,
nicht iibersteigen:
a) 5% des Bruttobetrags der Dividenden,
wenn der Nutzungsberechtigte eine Gesell-
schaft (jedoch keine Personengesellschaft)
ist, die unmittelbar iiber mindestens 25 vom
Hundert des Kapitals der die Dividenden
zahlenden Gesellschaft verfögt;
b) 10% des Bruttobetrags der Dividenden
in allen anderen Fällen.
(3) 3 Soweit in einem der beiden Staaten die
Steuer von inländischen Dividenden im
Abzugsweg an der Quelle erhoben wird, wird
das Recht dieses Staates, den Steuerabzug in
voller Höhe vorzunehmen, durch die Absätze
1 und 2 nicht beriihrt. Wenn die Steuer im
' Art. 10 § 1 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
2 Art. 10 § 2 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 5 november 1991.
3 Art. 10 § 3 tillämpas jämväl i det fall som avses i art. 10 § 2 a.
12
re med hemvist i den andra staten skatten
restitueras i den mån den överstiger 10 pro-
cent av utdelningens bruttobelopp. Ansökan
om restitution skall inges till vederbörande
myndighet i den stat, i vilken utdelningsmot-
tagaren äger hemvist, inom två år efter ut-
gången av det kalenderår, under vilket det
beskattningsbara beloppet blivit tillgängligt
för lyftning.
§ 4. De högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna skola träffa överenskommelse
om tillämpningen av paragraferna 2 och 3.
Härvid skall ingendera staten vara förpliktad
att vidtaga åtgärder som icke stå i överens-
stämmelse med dess lagstiftning.
§ 5. Beträffande de rättigheter, som enligt
paragraf 3 må tillkomma personal vid be-
skickningar och konsulat ävensom interna-
tionella organisationer, deras organ och
tjänstemän, skola följande bestämmelser äga
tillämpning:
a) Då en person tillhör en av staternas be-
skickning eller konsulat och i denna sin egen-
skap är stationerad i den andra staten eller i
en tredje stat samt personen är medborgare i
den förstnämnda staten, anses han äga
hemvist i denna förstnämnda stat om han är
skattskyldig där för utdelning.
b) Internationella organisationer och deras
organ ävensom sådana organisationers tjäns-
temän samt personer tillhörande en tredje
stats beskickning eller konsulat, vilka uppe-
hålla sig eller i sin berörda egenskap äro sta-
tionerade i en av de båda staterna och i den-
na stat äro befriade från skatt på utdelning,
äro ej berättigade till nedsättning av skatt
som uttagits i den andra staten.
§ 6.' Utdelning, som utbetalas av ett bolag
(Kapitalgesellschaft) med hemvist i en av sta-
terna till ett bolag (Kapitalgesellschaft) med
hemvist i den andra staten, skall vara undan-
tagen från beskattning i denna andra stat i
Abzugsweg erhoben wird, ist sie auf Antrag
des Dividendenempfängers mit Wohnsitz in
dem anderen Staat riickzuerstatten, soweit
sie 10 vom Hundert des Bruttobetrages der
Dividenden iibersteigt. Der Antrag auf
Ruckerstattung muB innerhalb von zwei Jah-
ren nach Ablauf des Kalenderjahres, in dem
die der Steuer unterliegende Leistung fällig
geworden ist, bei der zuständigen Behörde
des Staates eingebracht werden, in dem der
Dividendenempfänger seinen Wohnsitz hat.
(4) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten regeln in gegenseitigem Einver-
nehmen, wie die Bestimmungen der Absätze
2 und 3 durchzufuhren sind. Hierbei soll kei-
ner der beiden Staaten verpflichtet werden,
MaBnahmen zu treffen, die seiner Gesetzge-
bung nicht entsprechen.
(5) Beziiglich der Anspriiche, die nach Ab-
satz 3 den Angehörigen diplomatischer oder
konsularischer Vertretungen sowie den inter-
nationalen Organisationen, ihren Organen
und Beamten zustehen, sind die folgenden
Regeln anzuwenden:
a) Bei Angehörigen einer diplomatischen
oder konsularischen Vertretung des einen
Staates, die im anderen Staat oder in einem
dritten Staat residieren und die Staatsange-
hörigkeit des Entsendestaates besitzen, gilt
der Wohnsitz als in diesem letzteren Staat
gelegen, sofern sie dort zur Entrichtung di-
rekter Steuern von Dividenden verpflichtet
sind;
b) internationale Organisationen und ihre
Organe sowie die Beamten solcher Organisa-
tionen und das Personal diplomatischer oder
konsularischer Vertretungen eines dritten
Staates, die sich in einem der beiden Staaten
aufhalten oder dort residieren und in diesem
Staat von der Entrichtung direkter Steuern
von Dividenden befreit sind, haben keinen
Anspruch auf Entlastung von den im anderen
Staat erhobenen Steuern.
(6) 1 Dividenden, die von einer Kapitalge-
sellschaft mit Wohnsitz in einem der beiden
Staaten an eine Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in dem anderen Staat ausgeschiit-
tet werden, sollen in diesem anderen Staat
1 Art. 10 § 6 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 5 november 1991.
13
den utsträckning som utdelningen enligt lag-
stiftningen i denna stat skulle ha varit undan-
tagen från beskattning, om båda bolagen
hade ägt hemvist i denna stat. Vid till-
ämpning av denna bestämmelse skall i Sveri-
ge ett österrikiskt bolag med begränsad an-
svarighet (Gesellschaft mit beschränkter Haf-
tung) anses såsom ett aktiebolag. Skattebefri-
elsen är villkorad av bestämmelser i intern
lagstiftning som syftar till att förhindra skat-
teflykt.
§ 7. Paragraferna 1 och 2 äro icke tillämpli-
ga, om mottagaren av utdelningen äger
hemvist i en av staterna och innehar ett fast
driftställe i den andra staten, i vilken det
utbetalande bolaget äger hemvist, samt den
andel, av vilken utdelningen i fråga härflyter,
äger verkligt samband med det fasta driftstäl-
let. 1 sådant fall tillämpas artikel 4.
§ 8. Med uttrycket ”utdelning” förstås i
denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis
eker andra liknande bevis med rätt till andel i
vinst, delaktighetsbevis i gruvföretag, stiftar-
andelar eller andra rättigheter, fordringar ej
inbegripna, med rätt till deltagande i vinst
ävensom inkomst av andra andelar i bolag,
som enligt skattelagstiftningen i den stat, i
vilken det utdelande bolaget äger hemvist,
jämställes med inkomst av aktier.
Med uttrycket ”bolag (Kapitalgesell-
schaft)” förstås i denna artikel juridisk per-
son eller rättssubjekt, som i beskattningshän-
seende behandlas som juridisk person.
§ 9. Om ett bolag (Kapitalgesellschaft) med
hemvist i en av staterna uppbär inkomst från
den andra staten, får icke i denna andra stat
påföras någon skatt på utdelning, som av bo-
laget utbetalas till personer, som ej äga
hemvist i denna andra stat, och ej heller nå-
gon skatt på bolagets icke utdelade vinst; det-
ta gäller även om utdelningen eller den icke
utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av
inkomst, som härrör från den andra staten.
steuerbefreit sein, aber nur insofern die Divi-
denden gemäB den Gesetzen dieses Staates
von der Besteuerung ausgenommen wären,
wenn die beiden Gesellschaften ihren Wohn-
sitz in diesem Staat gehabt hätten. Bei der
Anwendung dieser Vorschrift wird in Schwe-
den eine österreichische Gesellschaft mit be-
schränkter Haftung wie eine Aktiengesell-
schaft behandelt. Die Steuerbefreiung gilt
vorbehaltlich der zur Verhinderung von
Steuerumgehungen erlassenen innerstaatli-
chen Gesetze.
(7) Die Absätze 1 und 2 sind nicht an-
zuwenden, wenn der Empfänger der Divi-
denden mit Wohnsitz in einem der beiden
Staaten in dem anderen Staat, in dem die die
Dividenden zahlende Gesellschaft ihren
Wohnsitz hat, eine Betriebstätte hat und die
Beteiligung, fur die die Dividenden gezahlt
werden, tatsächlich zu dieser Betriebstätte
gehört. In diesem Fall ist Artikel 4 anzuwen-
den.
(8) Der in diesem Artikel verwendete Be-
griff „Dividenden“ bedeutet Einkiinfte aus
Aktien, GenuBaktien oder GenuBscheinen,
Kuxen, Griinderanteilen oder anderen Rech-
ten — ausgenommen Forderungen — mit
Gewinnbeteiligung sowie aus sonstigen Ge-
sellschaftsanteilen stammende Einkiinfte, die
nach dem Steuerrecht des Staates, in dem die
ausschiittende Kapitalgesellschaft ihren
Wohnsitz hat, den Einkiinften aus Aktien
gleichgestellt sind.
Der in diesem Artikel verwendete Begriff
,,Kapitalgesellschaft”, bedeutet juristische
Personen oder Rechtsträger, die fur die Be-
steuerung wie juristische Personen behandelt
werden.
(9) Bezieht eine Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Gewinne oder Einkiinfte aus dem anderen
Staat, so darf dieser andere Staat weder die
Dividenden besteuern, die die Kapitalgesell-
schaft an Personen zahlt, die nicht in diesem
anderen Staat ihren Wohnsitz haben, noch
Gewinne der Kapitalgesellschaft einer Steuer
för nichtausgeschiittete Gewinne unterwer-
fen, selbst wenn die gezahlten Dividenden
oder die nicht ausgeschiitteten Gewinne ganz
oder teilweise aus in diesem anderen Staat
14
Artikel 10 A'
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär ränta från den andra staten,
äger endast hemviststaten beskatta räntan,
såvida icke paragraf 2 föranleder annat. Om
räntan förvärvas genom ett fast driftställe i
den andra staten, äger denna andra stat be-
skatta räntan.
§2. Bestämmelserna i paragraferna 3 — 5
av artikel 10 äga motsvarande tillämpning.
Anspråket på restitution avser dock hela det
belopp med vilket skatteavdrag verkställts.
§ 3. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna
artikel inkomst av värdepapper som utfär-
dats av staten, av obligationer eller debentu-
res, vare sig de utfärdats mot säkerhet i fas-
tighet eller icke och vare sig de representera
en rätt till andel i vinst eller icke, samt av
varje annat slags fordran ävensom all annan
inkomst som enligt skattelagstiftningen i den
stat från vilken inkomsten härrör jämställes
med inkomst av försträckning.
§ 4. Beträffande sådana fall, då särskilda
förbindelser mellan utbetalaren och mottaga-
ren eller mellan dem båda och annan person
föranleda att det utbetalade räntebeloppet
med hänsyn till den skuld, för vilken räntan
erlägges, överstiger det belopp som skulle ha
avtalats mellan utbetalaren och mottagaren
om sådana förbindelser icke förelegat, skall
denna artikel gälla endast för sistnämnda be-
lopp. I sådant fall må överskjutande räntebe-
lopp beskattas enligt lagstiftningen i vardera
staten med iakttagande av övriga bestämmel-
ser i detta avtal.
Artikel 11
§ 1. Då en fysisk person med hemvist i en
av staterna förvärvar inkomst av fritt yrke,
äger den andra staten beskatta inkomsten al-
lenast i den mån personen där utövar sin
erzielten Gewinnen oder Einkiinften beste-
hen.
Artikel 10 A'
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Zinsen aus dem
anderen Staat, so hat vorbehaltlich des Ab-
satzes 2 nur der Wohnsitzstaat das Be-
steuerungsrecht för diese Einkiinfte. Werden
diese Einkiinfte durch eine im anderen Staat
gelegene Betriebstätte erzielt, so steht das Be-
steuerungsrecht diesem anderen Staat zu.
(2) Die Bestimmungen des Artikels 10 Ab-
sätze 3 bis 5 sind sinngemäB anzuwenden.
Der Anspruch auf Riickerstattung bezieht
sich jedoch auf den Gesamtbetrag der von
Zinsen im Abzugsweg an der Quelle erho-
benen Steuer.
(3) Der in diesem Artikel verwendete Be-
griff „Zinsen“ bedeutet Einkiinfte aus öffent-
lichen Anleihen, aus Obligationen, auch
wenn sie durch Pfandrechte an Grundstiic-
ken gesichert oder mit einer Gewinnbeteili-
gung ausgestattet sind, und aus Forderungen
jeder Art, sowie alle anderen Einkiinfte, die
nach dem Steuerrecht des Staates, aus dem
sie stammen, den Einkiinften aus Darlehen
gleichgestellt sind.
(4) Bestehen zwischen Schuldner und
Gläubiger oder zwischen jedem von ihnen
und einem Dritten besondere Beziehungen
und ubersteigen deshalb die gezahlten Zin-
sen, gemessen an der zugrunde liegenden
Forderung, den Betrag, den Schuldner und
Gläubiger ohne diese Beziehungen verein-
bart hätten, so wird dieser Artikel nur auf
diesen letzten Betrag angewendet. In diesem
Fall kann der iibersteigende Betrag nach dem
innerstaatlichen Recht der beiden Staaten
und unter Beriicksichtigung der anderen Be-
stimmungen dieses Abkommens besteuert
werden.
Artikel 11
(1) Bezieht eine natiirliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten Ein-
kiinfte aus freien Berufen, so hat der andere
Staat das Besteuerungsrecht för diese Ein-
1 Art. 10 A har tillagts genom protokollet den 6 april 1970.
15
verksamhet under användande av en stadig-
varande anordning, som regelmässigt står till
hans förfogande.
§ 2. Artikel 4 paragraf 3 skall äga motsva-
rande tillämpning.
§ 3. Till fria yrken räknas särskilt självstän-
digt bedriven vetenskaplig, konstnärlig, litte-
rär, undervisande och uppfostrande
förvärvsverksamhet samt självständigt bedri-
ven förvärvsverksamhet som läkare, advo-
kat, arkitekt, ingenjör, revisor och patentom-
bud.
Artikel 12'
Då en fysisk person med hemvist i en av
staterna i sin egenskap av ledamot av styrel-
sen (Aufsichtsrat) eller direktionen (Verwal-
tungsrat) i ett sådant bolag med hemvist i den
andra staten, vars delägare icke personligen
ansvara for bolagets förbindelser (Kapitalge-
sellschaft), uppbär styrelsearvode eller lik-
nande ersättning, äger denna andra stat be-
skatta inkomsten i fråga.
Artikel 13
§ 1. Då en fysisk person med hemvist i en
av staterna förvärvar inkomst av arbetsan-
ställning (löner, arvoden och liknande ersätt-
ningar), som utövas i den andra staten, äger
denna andra stat beskatta inkomsten i fråga.
§ 2. Oberoende av vad i paragraf 1 stadgas
må inkomst av arbetsanställning beskattas al-
lenast i den stat, i vilken arbetstagaren äger
hemvist därest han antingen
a) uppehåller sig i den andra staten allenast
tillfälligtvis — sammanlagt högst 183 dagar
under ett och samma kalenderår — samt upp-
bär ersättning för sin under denna tid utöva-
de verksamhet av en arbetsgivare, som äger
hemvist i förstnämnda stat, under sådana
förhållanden att ersättningen icke belastar ett
av arbetsgivaren i den andra staten innehaft
fast driftställe eller en av denne där innehavd
stadigvarande anordning, eller
kunfte nur insoweit, als die Person ihre Tä-
tigkeit in dem anderen Staat unter Beniitzung
einer ihr dort regelmäBig zur Verfugung ste-
henden ständigen Einrichtung ausiibt.
(2) Artikel 4 Absatz 3 gilt sinngemäB.
(3) Als freier Beruf gilt insbesondere die
selbständige wissenschaftliche, kiinstlerische,
schriftstellerische, unterrichtende oder er-
zieherische Erwerbstätigkeit und die selb-
ständige Erwerbstätigkeit der Ärzte, Rechts-
anwälte, Architekten, Ingenieure, Wirt-
schaftstreuhänder und Patentanwälte.
Artikel 12'
Bezieht eine naturliche Person mit Wohn-
sitz in einem der beiden Staaten in ihrer Ei-
genschaft als Mitglied des Aufsichts- oder
Verwaltungsrates einer Kapitalgesellschaft
mit Wohnsitz in dem anderen Staat Auf-
sichtsrats- oder Verwaltungsratsvergiitungen
und ähnliche Zahlungen, so steht das Be-
steuerungsrecht fur diese Einkiinfte diesem
anderen Staat zu.
Artikel 13
(1) Bezieht eine naturliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten Ein-
kiinfte aus nichtselbständiger Arbeit (Löhne,
Gehälter und ähnliche Vergiitungen), die in
dem anderen Staat ausgeiibt wird, so hat der
andere Staat das Besteuerungsrecht fur diese
Einkiinfte.
(2) Abweichend von Absatz 1 können Ein-
kiinfte aus nichtselbständiger Arbeit nur in
dem Staat besteuert werden, in dem der Ar-
beitnehmer seinen Wohnsitz hat, wenn
dieser Arbeitnehmer entweder
a) sich voriibergehend, insgesamt nicht
länger als 183 Tage während eines Kalen-
derjahres, in dem anderen Staat aufhält und
fur seine während dieser Zeit ausgeubte Tä-
tigkeit von einem Arbeitgeber entlohnt wird,
der seinen Wohnsitz nur in dem erstgenann-
ten Staat hat, und fur seine Tätigkeit nicht zu
Lasten einer in dem anderen Staat befindli-
chen Betriebstätte oder ständigen Einrich-
tung des Arbeitgebers entlohnt wird, oder
' Art. 12 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
16
b) helt och hållet eller till huvudsaklig del
fullgör arbete ombord å luftfartyg, som nytt-
jas av ett luftfartsföretag i en av staterna (sär-
skilt konsortiet Scandinavian Airlines Sy-
stem).
§ 3. Då arbetet helt och hållet eller till hu-
vudsaklig del fullgöres ombord å fartyg och
den verkliga ledningen för det företag, som
nyttjar fartygen, är belägen å en ort inom en
av staterna, anses arbetet vid tillämpningen
av paragraf 1 vara utfört i denna stat.
§ 4. Paragraf 1 är icke tillämplig i fråga om
studerande vid högskola, teknisk skola eller
liknande undervisningsanstalt i en av stater-
na, vilka mot ersättning äro anställda vid ett
företag i den andra staten under högst 100
dagar under ett och samma kalenderår i syfte
att erhålla praktisk utbildning.
Artikel 14'
Då en fysisk person med hemvist i en av
staterna förvärvar inkomst i den andra staten
— antingen under utövande av fritt yrke eller
på grund av arbetsanställning — genom verk-
samhet, vars ändamål är att bereda under-
hållning, t. ex. såsom teater-, radio-, televi-
sions- eller filmartist, skådespelare, musiker
och professionell idrottsman, äger — obero-
ende av bestämmelserna i artikel 11 och arti-
kel 13 paragraf 2 — denna andra stat beskatta
inkomsten. Bestämmelserna i artikel 9 para-
graf 1 beröras icke härav.
Artikel 151
Då en fysisk person med hemvist i en av
staterna uppbär från den andra staten pen-
sioner, änke- och pupillpensioner inbegripna,
ävensom andra belopp eller i pengar upp-
skattbara förmåner på grund av förutvarande
arbetsanställning, äger endast hemviststaten
beskatta denna inkomst.
b) ausschliepiich oder vorwiegend an Bord
von Flugzeugen eines Unternehmens der
Luftfahrt eines der beiden Staaten (insbeson-
dere bei dem Konsortium ,,Scandinavian
Airlines System") tätig ist.
(3) Wenn die Arbeit ausschliepiich oder
vorwiegend and Bord von Schiffen ausgeubt
wird und der Ort der tatsächlichen Leitung
des Unternehmens, das die Fahrzeuge be-
treibt, sich in einem der beiden Staaten be-
findet, so gilt im Sinne des Absatzes 1 die
Arbeit als in diesem Staat ausgeubt.
(4) Absatz 1 gilt nicht fur Studenten einer
Hochschule, technischen Schule oder ähn-
lichen Lehranstalt eines der beiden Staaten,
die gegen Entgelt bei einem Untemehmen in
dem anderen Staat nicht länger als 100 Tage
während eines Kalenderjahres beschäftigt
werden, um eine praktische Ausbildung zu
erhalten.
Artikel 14'
Bezieht eine naturliche Person mit Wohn-
sitz in einem der beiden Staaten Einkiinfte
aus freiberuflicher oder nichtselbständiger
Arbeit fur Tätigkeiten, die in dem anderen
Staat fur Unterhaltungsdarbietungen ausge-
ubt werden, wie zum Beispiel als Biihnen-,
Radio-, Fernseh-, Filmkiinstler und Schau-
spieler, Musiker, Artist und Berufssportler,
so steht das Besteuerungsrecht för diese Ein-
kunfte abweichend von den Bestimmungen
des Artikels 11 und des Artikels 13 Absatz 2
diesem anderen Staat zu. Die Bestimmungen
des Artikels 9 Absatz 1 bleiben unberiihrt.
Artikel 152
Bezieht eine naturliche Person mit Wohn-
sitz in einem der beiden Staaten aus dem
anderen Staat Ruhegehälter, Witwen- oder
Waisenpensionen sowie andere Beziige oder
geldwerte Vorteile för friihere Dienstleis-
tungen, so hat nur der Wohnsitzstaat das Be-
steuerungsrecht för diese Einkunfte.
Art. 14 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
Art. 15 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
17
Artikel 16
§ i.1 Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär lön, arvode eller liknande
ersättning eller pension, änke- och pupillpen-
sioner inbegripna, av den andra staten eller
av delstat, kommun, kommunalförbund eller
annan offentligrättslig juridisk person i den
staten på grund av förhandenvarande eller
tidigare arbetsanställning, äger — oberoende
av bestämmelserna i artiklarna 13 och 15 —
endast denna andra stat beskatta inkomsten.
Detta gäller även i fråga om belopp, som
utbetalas på grund av lagstadgad socialför-
säkring i denna andra stat.
§ 2. Paragraf 1 äger icke tillämpning å
a) ersättningar till personer, som äga med-
borgarskap i den förstnämnda staten,
b) ersättningar för tjänster, vilka utföras
eller utförts i samband med rörelse, som den i
paragraf 1 åsyftade juridiska personen bedri-
vit i förvärvssyfte.
§ 3. Frågan, huruvida en juridisk person är
offentligrättslig, skall bedömas enligt lagstift-
ningen i den stat, i vilken densamma tillkom-
mit.
Artikel 17
Studerande, lärlingar, praktikanter och vo-
lontärer från en av staterna, vilka allenast i
studie- eller utbildningssyfte uppehålla sig i
den andra staten, underkastas icke någon be-
skattning i denna andra stat för belopp, som
de mottaga för sitt underhåll, sina studier
eller sin utbildning, därest beloppen i fråga
utbetalas till dem från förstnämnda stat eller
eljest från utlandet.
Artikel 18
§ 1. Förmögenhet, som äges av en person
med hemvist i en av staterna, beskattas alle-
nast i den stat, vilken enligt detta avtal äger
Artikel 16
(1) 1 Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkiinfte aus Ge-
hältern, Löhnen und ähnlichen Vergiitungen
oder aus Ruhegehältern, Witwen- und Wai-
senpensionen, die der andere Staat oder die
Länder, Gemeinden oder Gemeindeverbän-
de oder andere juristische Personen des öf-
fentlichen Rechtes jenes anderen Staates fur
gegenwärtige oder friihere Dienst- oder Ar-
beitsleistungen gewähren, so hat abweichend
von den Bestimmungen der Artikel 13 und
15 nur dieser andere Staat das Besteuerungs-
recht fur diese Einkiinfte. Das gleiche gilt
auch fiir Beziige aus der gesetzlichen Sozi-
alversicherung dieses anderen Staates.
(2) Absatz 1 findet keine Anwendung
a) auf Zahlungen, die an Personen geleistet
werden, welche die Staatsangehörigkeit des
erstgenannten Staates besitzen,
b) auf Zahlungen fiir Dienste, die im Zu-
sammenhang mit einer in Gewinnerzielungs-
absicht durchgefiihrten gewerblichen Tätig-
keit einer der in Absatz 1 genannten juristi-
schen Personen geleistet werden oder geleis-
tet worden sind.
(3) Ob eine juristische Person eine solche
des öffentlichen Rechtes ist, wird nach den
Gesetzen des Staates entschieden, in dem sie
errichtet ist.
Artikel 17
Studenten, Lehrlinge, Praktikanten und
Volontäre eines der beiden Staaten, die sich
nur zu Studien- oder Ausbildungszwecken in
dem anderen Staat aufhalten, werden von
den fur ihren Lebensunterhalt, ihre Studien
und ihre Ausbildung empfangenen Beziigen
in diesem anderen Staat nicht besteuert,
wenn ihnen diese Beziige aus dem erstge-
nannten Staat oder sonst aus dem Ausland
zuflieBen.
Artikel 18
(1) Das Besteuerungsrecht fiir Vermögen
einer Person mit Wohnsitz in einem der bei-
den Staaten, soweit es besteht aus:
' Art. 16 § 1 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
18
beskatta inkomst av samma förmögenhet,
såframt förmögenheten består av
a) fast egendom (artikel 3),
b) egendom, som nyttjas i rörelse (artikel 4
och 7),
c) egendom, som nyttjas vid utövningen av
fritt yrke (artikel 11).
§ 2.' Annan förmögenhet som äges av en
person med hemvist i en av staterna, beskat-
tas endast i denna stat.
§ 3. Med avseende å fall, som angives i
paragraferna 1 och 2, skola bestämmelserna i
artikel 10 paragraf 6 äga motsvarande till-
lämpning.
§ 4. Förmögenhet, som äges av en juridisk
person med hemvist i en av staterna, må i
den andra staten icke underkastas någon be-
skattning, som är högre eller mera tyngande
än den beskattning, som åvilar förmögenhet
tillkommande en juridisk person av samma
eller liknande slag med hemvist i denna and-
ra stat.
Artikel 19
De svenska författningarnas bestämmelser
om inkomst- och förmögenhetsbeskattning
av oskifta dödsbon tillämpas icke i den mån
dödsbodelägare för i dödsboet ingående in-
komst eller däri ingående förmögenhet direkt
beskattas i Österrike enligt bestämmelserna i
detta avtal.
Artikel 202
§ 1. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst eller innehar förmö-
genhet får inkomsten eller förmögenheten —
om icke paragraf 2 föranleder annat — be-
skattas i denna stat, även om beskattningsrät-
ten enligt föregående artiklar i detta avtal
tillkommer den andra staten. Den stat, i vil-
ken personen i fråga äger hemvist, skall dock
a) unbeweglichem Vermögen (Artikel 3),
b) Vermögen, das einem gewerblichen Un-
ternehmen dient (Artikel 4 und 7),
c) Vermögen, das der Austibung freier Be-
rufe dient (Artikel 11),
hat der Staat, dem das Besteuerungsrecht fiir
die Einkiinfte aus diesem Vermögen zusteht.
(2) ' Das Besteuerungsrecht fiir anderes
Vermögen einer Person hat nur der Staat, in
dem diese Person ihren Wohnsitz hat.
(3) Hinsichtlich der in den Absätzen 1 und
2 angefuhrten Fälle finden die Bestimmung-
en des Artikels 10 Absatz 6 sinngemäB An-
wendung.
(4) Das Vermögen einer juristischen Per-
son mit Wohnsitz in einem der beiden Staa-
ten darf in dem anderen Staat keiner Besteue-
rung unterworfen werden, die höher oder be-
lastender ist als die Besteuerung des Vermö-
gens einer juristischen Person derselben oder
ähnlicher Art mit Wohnsitz im anderen
Staat.
Artikel 19
Die Vorschriften der schwedischen Ge-
setze iiber die Einkommens- und Vermögens-
besteuerung ruhender Erbschaften finden in-
soweit keine Anwendung, als fur das aus der
Erbschaft herruhrende Einkommen und Ver-
mögen der Erwerber in Österreich nach den
Bestimmungen dieses Abkommens unmit-
telbar zur Steuer herangezogen wird.
Artikel 202
(1) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkunfte oder hat
sie Vermögen, so können diese Einkunfte
oder dieses Vermögen — auch wenn das Be-
steuerungsrecht nach den vorstehenden Arti-
keln dieses Abkommens dem anderen Staat
zusteht — vorbehaltlich des Absatzes 2 im
erstgenannten Staat besteuert werden. Der
Staat, in dem die Person ihren Wohnsitz hat,
rechnet jedoch
1 Art. 18 § 2 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
2 Art. 20 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.
19
a) från skatten på sådan persons inkomst
avräkna ett belopp motsvarande den in-
komstskatt som erlagts i den andra staten;
b) från skatten på sådan persons förmögen-
het avräkna ett belopp motsvarande den för-
mögenhetsskatt som erlagts i den andra sta-
ten.
Avräkningsbeloppet skall emellertid icke
överstiga beloppet av den del av skatten som
utan sådan avräkning belöper på inkomst el-
ler förmögenhet som må beskattas i den and-
ra staten.
§ 2. Då en person med hemvist i en av
staterna uppbär inkomst, som enligt artikel 7
eller artikel 16 paragraf 1 skall beskattas en-
dast i den andra staten, eller innehar förmö-
genhet, som enligt artikel 18 paragraf 1 jäm-
förd med artikel 7 skall beskattas endast i den
andra staten, skall sådan inkomst eller för-
mögenhet vara undantagen från beskattning i
den förstnämnda staten. Den förstnämnda
staten må dock vid bestämmandet av skatten
på sådan persons återstående inkomst eller
förmögenhet tillämpa den skattesats, som
skulle ha varit tillämplig om inkomsten eller
förmögenheten i fråga icke undantagits från
beskattning. Motsvarande gäller beträffande
inkomst som avses i artikel 10 paragraf 6 och
förmögenhet som avses i artikel 18 paragraf
3.
Artikel 21
Detta avtal påverkar icke rätten till eventu-
ella, längre gående befrielser, vilka enligt
folkrättens allmänna regler eller på grund av
särskilda överenskommelser tillkomma dip-
lomatiska eller konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av sådana längre gående
befrielser inkomst och förmögenhet icke be-
skattas i anställningsstaten, förbehålles be-
skattningen hemlandet.
Artikel 22
§ 1. Kan en person med hemvist i en av
staterna visa att av beskattningsmyndigheter-
na i de båda staterna vidtagna åtgärder för
a) auf die vom Einkommen dieser Person
zu erhebende Steuer den Betrag an, der der
im anderen Staat gezahlten Steuer vom Ein-
kommen entspricht;
b) auf die vom Vermögen dieser Person zu
erhebende Steuer den Betrag an, der der im
anderen Staat gezahlten Steuer vom Ver-
mögen entspricht.
Der anzurechnende Betrag darf jedoch den
Teil der vor der Anrechnung ermittelten
Steuer nicht ubersteigen, der auf Einkunfte
oder Vermögen entfällt, die der Besteuerung
im anderen Staat unterliegen.
(2) Bezieht eine Person mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten Einkunfte, die
nach Artikel 7 oder nach Artikel 16 Absatz 1
nur im anderen Staat besteuert werden
können, oder hat sie Vermögen, das nach
Artikel 18 Absatz 1 in Verbindung mit Arti-
kel 7 der Besteuerung nur im anderen Staat
unterliegt, so nimmt der erstgenannte Staat
diese Einkunfte oder dieses Vermögen von
seiner Besteuerung aus; der erstgenannte
Staat kann aber bei der Festsetzung der
Steuer fiir das iibrige Einkommen oder Ver-
mögen dieser Person den Steuersatz anwen-
den, der anzuwenden wäre, wenn die betref-
fenden Einkunfte oder das betreffende Ver-
mögen nicht von der Besteuerung ausgenom-
men wären. Das gleiche gilt fur Einkunfte im
Sinne des Artikels 10 Absatz 6 und fiir Ver-
mögen im Sinne des Artikels 18 Absatz 3.
Artikel 21
Dieses Abkommen beriihrt nicht den An-
spruch auf etwaige weitergehende Befreiung-
en, die nach den allgemeinen Regeln des Völ-
kerrechtes oder besonderen Vereinbarungen
den Angehörigen der diplomatischen oder
konsularischen Vertretungen zustehen.
Soweit auf Grund solcher weitergehenden
Befreiungen Einkunfte und Vermögen im
Empfangsstaat nicht besteuert werden, bleibt
die Besteuerung dem Entsendestaat vorbe-
halten.
Artikel 22
(1) Weist eine Person mit Wohnsitz in ei-
nem der beiden Staaten nach, daB MaBnah-
men der Finanzbehörden der beiden Staaten
20
honom medföra eller kunna medföra dubbel-
beskattning i strid mot principerna i detta
avtal, äger han — utan att hans rätt att an-
vända sig av i den interna rättsordningen giv-
na rättsmedel därav påverkas — göra fram-
ställning hos den högsta finansmyndigheten i
den stat, i vilken han äger hemvist.
§ 2. Anses framställningen grundad, skall
den enligt paragraf 1 behöriga högsta finans-
myndigheten, såframt densamma icke vill
avstå från sitt eget skatteanspråk, söka att
med den högsta finansmyndigheten i den
andra staten träffa överenskommelse till
undvikande av dubbelbeskattning.
Artikel 23
§ 1. De högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna skola utbyta de upplysningar,
vilka äro erforderliga för att genomföra detta
avtal eller för att förhindra skatteflykt. De
högsta finansmyndigheterna äro dock icke
förpliktade att meddela sådana upplysningar,
som icke kunna lämnas på grundval av hos
skattemyndigheterna tillgängligt material
utan kräva särskild undersökning. De sålun-
da utbytta upplysningarna skola behandlas
såsom hemliga, dock att desamma må göras
tillgängliga for personer och myndigheter
(svenska förvaltningsdomstolar härunder in-
begripna), vilka enligt i lag meddelade före-
skrifter handlägga taxering eller uppbörd av
de skatter, som avses i detta avtal. Samma
förpliktelse, som åvilar de högsta finansmyn-
digheterna, åligger jämväl nyssnämnda per-
soner och myndigheter.
§ 2. Paragraf 1 får icke i något fall anses
innebära, att någon av staterna är pliktig att
a) tillgripa verkställighetsåtgärder, som
icke stå i överensstämmelse med dess lagstift-
ning eller administrativa praxis,
b) meddela upplysningar, vilka icke kunna
infordras enligt i lag meddelade föreskrifter i
den ena eller den andra avtalsslutande staten.
fur sie die Wirkung einer Doppelbesteuerung
haben oder haben werden, die den Grundsät-
zen dieses Abkommens widerspricht, so kann
sie sich, unbeschadet eines innerstaatlichen
Rechtsmittels, an die oberste Finanzbehörde
des Staates wenden, in dem sie ihren Wohn-
sitz hat.
(2) Werden die Einwendungen fiir begriin-
det erachtet, so soll die nach Absatz 1 zustän-
dige oberste Finanzbehörde, wenn sie auf ih-
ren eigenen Steueranspruch nicht verzichten
will, versuchen, sich mit der obersten Fi-
nanzbehörde des anderen Staates zu verstän-
digen, um eine Doppelbesteuerung zu ver-
meiden.
Artikel 23
(1) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten werden sich die Mitteilungen
machen, die zur Durchfuhrung dieses Ab-
kommens oder zur Vermeidung von Steu-
erverkiirzungen notwendig sind. Die obers-
ten Finanzbehörden sind jedoch nicht ver-
plichtet, Auskunfte zu erteilen, die nicht auf
Grund der bei den Finanzbehörden vorhan-
denen Unterlagen gegeben werden können,
sondern gesonderte Ermittlungen erfordern
wiirden. Der Inhalt der auf Grund dieses Ar-
tikels zur Kenntnis der obersten Finanzbe-
hörden gelangten Mitteilungen ist geheim zu
halten, unbeschadet der Befugnis, ihn Perso-
nen und Behörden (einschlieBlich der Ver-
waltungsgerichte in Schweden) zugänglich zu
machen, die nach den gesetzlichen Vorschrif-
ten bei der Festsetzung oder Einhebung der
Steuern im Sinne dieses Abkommens mitwir-
ken. Diese Personen und Behörden haben die
gleiche Verplichtung wie die obersten Fi-
nanzbehörden.
(2) Absatz 1 ist in keinem Falle so auszu-
legen, daB einem der Staaten die Verpflich-
tung auferlegt wird,
a) VerwaltungsmaBnahmen durchzufuh-
ren, die seinen gesetzlichen Vorschriften
oder seiner Verwaltungspraxis widerspre-
chen,
b) Einzelheiten mitzuteilen, deren Angabe
nach den gesetzlichen Vorschriften des einen
oder anderen Staates nicht gefordert werden
kann.
21
§ 3. Upplysningar, vilka skulle yppa en af-
färs- eller yrkeshemlighet, få icke utbytas.
Artikel 24
§ 1. Då en av staterna tillämpar detta avtal,
skall, såvitt icke sammanhanget annorlunda
kräver, varje uttryck, vars innebörd icke an-
givits i avtalet, anses hava den betydelse, som
uttrycket har enligt gällande lagar inom den
ifrågavarande staten rörande sådana skatter,
som avses i detta avtal.
§ 2. De högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna må vid behandlingen av frågor,
vilka uppkomma i anledning av detta avtal,
träda i direkt förbindelse med varandra.
§ 3. De högsta finansmyndigheterna skola
träffa överenskommelse då så erfordras till
undanröjande av svårigheter eller tvivelsmål,
som uppkomma vid detta avtals tolkning el-
ler tillämpning, ävensom till undanröjande
av obillighet på grund av dubbelbeskattning i
fall, som icke regleras i detta avtal, såvitt
fråga är om däri avsedda skatter.
Artikel 25
§ 1. Detta avtal skall ratificeras, för Sveri-
ges del av hans Maj:t Konungen av Sverige
med riksdagens samtycke och för Österrikes
del av Republiken Österrikes President. Rati-
fikationshandlingarna skola snarast möjligt
utväxlas i Wien.
§ 2. Detta avtal träder i kraft i och med
ratifikationshandlingarnas utväxling.1
Artikel 26
§ 1. Efter utväxling av ratifikationshand-
lingarna skola avtalets bestämmelser tilläm-
pas
a) i Österrike:
beträffande skatter, som uttagas för tiden
efter den 31 december 1958;
b) i Sverige:
beträffande statlig inkomstskatt och all-
(3) Mitteilungen, die ein gewerbliches oder
berufliches Geheimnis offenbaren wiirden,
durfen nicht gegeben werden.
Artikel 24
(1) Bei der Anwendung dieses Abkommens
durch einen der beiden Staaten ist, soweit
sich aus dem Zusammenhang nichts anderes
ergibt, jeder in diesem Abkommen nicht
umschriebene Begriff nach den Gesetzen die-
ses Staates auszulegen, die sich auf die
Steuern im Sinne des Abkommens beziehen.
(2) Die obersten Finanzbehörden der bei-
den Staaten können bei der Behandlung von
Fragen, die sich aus diesem Abkommen erge-
ben, unmittelbar miteinander verkehren.
(3) Zur Beseitigung von Schwierigkeiten
und Zweifeln, die bei der Auslegung oder
Anwendung dieses Abkommens auftreten,
sowie zur Beseitigung von Härten auf Grund
einer Doppelbesteuerung bei den Steuern im
Sinne dieses Abkommens in Fällen, die in
diesem Abkommen nicht geregelt sind, wer-
den sich die obersten Finanzbehörden ver-
ständigen.
Artikel 25
(1) Dieses Abkommen soll ratifiziert wer-
den, und zwar schwedischerseits durch Seine
Majestät den König von Schweden mit Zu-
stimmung des Riksdags, österreichischerseits
durch den Bundespräsidenten der Republik
Österreich. Die Ratifikationsurkunden sollen
so bald wie möglich in Wien ausgetauscht
werden.
(2) Dieses Abkommen tritt mit dem Aus-
tausch der Ratifikationsurkunden in Kraft.1
Artikel 26
(1) Nach Austausch der Ratifikationsur-
kunden finden die Bestimmungen des Ab-
kommens Anwendung:
a) in Österreich:
auf die Steuern, die fiir die Zeit nach dem
31. Dezember 1958 erhoben werden;
b) in Schweden:
auf die staatliche Einkommensteuer und
Ratifikationshandlingarna utväxlades den 29 december 1959.
22
män kommunalskatt, som utgå på grund av
taxering under kalenderåret 1960 (avseende
inkomst under kalenderåret 1959 eller mot-
svarande räkenskapsår) och senare år;
beträffande kupongskatt å sådan utdel-
ning, som förfaller till betalning efter den 31
december 1958;
beträffande sjömansskatt, som belöper å
tiden efter den 31 december 1958;
beträffande bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter, som belöpa å
tiden efter den 31 december 1958;
beträffande statlig förmögenhetsskatt, som
utgår på grund av taxering under kalender-
året 1960 (avseende förmögenhet vid utgång-
en av kalenderåret 1959) och senare år;
beträffande övriga svenska skatter, som
utgå på grund av taxering under kalenderåret
1960 och senare år.
§ 2. Beträffande skatter, vilka uttagas för
tiden före tillämpningen av detta avtal, skola
tillämpas de bestämmelser, som på grundval
av ömsesidighet till undvikande av dubbelbe-
skattning överenskommits genom noteväx-
lingen den 19 juli 1951 (kompletterad genom
noteväxlingen den 14 augusti 1956).
Artikel 27
Detta avtal förbliver i kraft, så länge det-
samma icke uppsäges av en av staterna. En-
var av staterna må — med iakttagande av en
uppsägningstid av sex månader — uppsäga
avtalet att gälla vid slutet av ett kalenderår. I
händelse av sådan uppsägning skall avtalet
sista gången tillämpas:
a) i Österrike:
beträffande skatter, som uttagas för tiden
intill den 31 december det kalenderår, till
vars slut avtalet uppsagts (uppsägningsåret);
b) i Sverige:
beträffande statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt och allmän kommunal-
skatt, som utgå på grund av taxering under
kalenderåret efter uppsägningsåret;
die allgemeine Gemeindesteuer, die Gegen-
stand der Veranlagungen des Kalenderjahres
1960 (hinsichtlich der Einkunfte des Kalen-
derjahres 1959 oder des entsprechenden
Rechnungsjahres) und späterer Kalenderjah-
re bilden;
auf die Kuponsteuer von Dividenden, die
nach dem 31. Dezember 1958 fallig werden;
auf die Seemannsteuer, die fiir die Zeit
nach den 31. Dezember 1958 erhoben wird;
auf die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten, die fiir die Zeit nach
dem 31. Dezember 1958 erhoben werden;
auf die staatliche Vermögensteuer, die Ge-
genstand der Veranlagung des Kalendeijah-
res 1960 (hinsichtlich des Vermögens am
Ende des Kalenderjahres 1959) und späterer
Kalenderjahre biidet;
auf die sonstigen schwedischen Steuern,
die Gegenstand der Veranlagungen des Ka-
lenderjahres 1960 und späterer Kalenderjah-
re bilden.
(2) Fiir die Steuern, die fiir die Zeit bis zur
Anwendung der Bestimmungen dieses Ab-
kommens erhoben werden, sind die Bestim-
mungen des durch den Notenwechsel vom
19. Juli 1951 (ergänzt durch den Notenwech-
sel vom 14. August 1956) zur Vermeidung
der Doppelbesteuerung vereinbarten Gegen-
seitigkeitsverhältnisses anzuwenden.
Artikel 27
Dieses Abkommen bleibt in Kraft, solange
es nicht von einem der beiden Staaten gekiin-
digt worden ist. Jeder Staat kann das Abkom-
men unter Einhaltung einer sechsmonatigen
Frist auf das Ende eines Kalenderjahres kiin-
digen. In diesem Falle wird das Abkommen
letztmals angewendet:
a) in Österreich:
auf die Steuern, die fiir die Zeit bis zum 31.
Dezember des Jahres erhoben werden, zu
dessen Ende die Kiindigung erfolgt ist;
b) in Schweden:
auf die staatliche Einkommensteuer, die
staatliche Vermögensteuer und die allge-
meine Gemeindesteuer, die Gegenstand der
Veranlagungen des Kalenderjahres, das auf
das Kiindigungsjahr folgt, bilden;
23
beträffande kupongskatt å sådan utdel-
ning, som förfaller till betalning under upp-
sägningsåret;
beträffande sjömansskatt, som belöper å
uppsägningsåret;
beträffande bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter, som belöpa å
uppsägningsåret;
beträffande övriga svenska skatter, som
utgå på grund av taxering under kalenderåret
efter uppsägningsåret.
Till bekräftelse härå hava de båda avtals-
slutande staternas befullmäktigade ombud
undertecknat detta avtal och forsett detsam-
ma med sigill.
Som skedde i Stockholm den 14 maj 1959 i
vardera två originalexemplar å svenska och
tyska språken, vilka båda texter äga lika vits-
ord.
Östen Undén
auf die Kuponsteuer von Dividenden, die
während des Kundigungsjahres fällig werden;
auf die Seemannsteuer, die fur das Kiindi-
gungsjahr erhoben wird;
auf die Abgaben auf besondere Vorteile
und Gerechtigkeiten, die fur das Kiindi-
gungsjahr erhoben werden;
auf die sonstigen schwedischen Steuern,
die Gegenstand der Veranlagungen des Ka-
lenderjahres, das auf das Kiindigungsjahr
folgt, bilden.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmäch-
tigten der beiden Staaten dieses Abkommen
unterzeichnet und mit Siegeln versehen.
Geschehen zu Stockholm am 14. Mai 1959
in je zweifacher Ausfertigung in deutscher
und schwedischer Sprache, wobei beide Tex-
te authentisch sind.
Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Redensbruck
24
Finansdepartementet Pr°P-1991/92:154
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frigge-
bo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin, Björck,
Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Österrike
1 Inledning
Nu gällande avtal for undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat-
ter på inkomst och förmögenhet mellan Sverige och Österrike slöts den 14
maj 1959 och tillämpades första gången vid 1960 års taxering (prop.
1959:160, BeU 56, rskr 318). Avtalet har härefter ändrats genom ett
protokoll som undertecknades den 10 april 1970 (prop. 1970:126, BeU 42,
rskr 246).
Det nu gällande avtalet är föråldrat i vissa delar och avviker från vad
som numera är brukligt i svenska dubbelbeskattningsavtal. Från svensk
sida togs därför initiativ till förhandlingar om ett nytt avtal. Vid förhand-
lingar i Wien den 23 och 24 oktober 1990 var båda delegationerna eniga
om att avtalet var starkt föråldrat och att en totalrevision av avtalet borde
ske så snart som möjligt. Vissa ändringar som diskuterats vid förhandling-
arna bedömdes emellertid vara särskilt angelägna och brådskande. Delega-
tionerna enades därför om att genomföra dessa snarast i form av ett
protokoll, medan förhandlingar om en revision av avtalet i dess helhet
avsågs inledas senare. Den 24 oktober 1990 paraferades ett förslag till
protokoll. Förslaget har därefter översatts till svenska.
Protokollet undertecknades den 5 november 1991. Härefter har ett
förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Österrike
upprättats inom finansdepartementet. På grund av att de ändringar som
överenskommits i protokollet är förhållandevis små har någon remittering
av protokollsutkastet inte skett.
2 Lagförslaget
Dubbelbeskattningsavtal införlivas numera i svensk rätt genom lag. Avta-
let med Österrike har dock inkorporerats i dess nuvarande lydelse genom
kungörelsen (1970:769) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Öster-
rike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet. Den föreslagna lagen avses ersätta denna kungörelse.
Lagförslaget består dels av paragraferna 1—4, dels av en bilaga som
25
innehåller den överenskomna texten. Här redovisas paragrafernas innehåll Prop. 1991/92: 154
medan avtalets innehåll presenteras i nästa avsnitt.
I förslaget till lag föreskrivs att avtalet i den lydelse detta erhållit genom
1970 och 1991 års protokoll skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare
regleras där frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annan skatte-
lag (2 §). I 3 § föreskrivs att i fall då en här bosatt person uppbär inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt avtalet skall undantas från svensk
skatt eller beskattas endast i Österrike skall inkomsten eller förmögenheten
inte tas med vid taxeringen i Sverige. Angående frågan om eventuell
progressionsuppräkning, se avsnitt 4 nedan. Enligt 4 § är skattebefrielsen i
artikel 10 paragraf 6 i avtalet villkorad av de interna svenska bestämmel-
serna i 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
(SIL). Skattefrihet medges dock alltid för utdelning i den mån den utgörs
av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats
direkt av bolag med hemvist i Sverige. Angående bakgrunden till och
tolkningen av bestämmelsen, se avsnitt 3 nedan.
Enligt artikel 3 i protokollet skall detta protokoll ratificeras. Protokollet
träder i kraft den första dagen i den tredje månaden som infaller närmast
efter den månad då utväxlingen av ratifikationshandlingarna skedde. Det
är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt protokollet kom-
mer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Kungörelsen som föreslås upphävd innehåller ”anvisningar” for avtalets
tillämpning. Dessa utgör närmast förklarande upplysningar av ett slag som
numera inte ges forfattningsform.
3 Protokollets innehåll
I artikel 10 paragraf 2 i avtalet, som behandlar beskattning av utdelning,
har vidtagits vissa ändringar i förhållande till gällande lydelse av avtalet,
enligt vilken källskatten inte får överstiga 10% av utdelningens bruttobe-
lopp. I protokollet anges nu att skatten inte får överstiga 5% av utdelning-
ens bruttobelopp om den som har rätt till utdelningen är ett bolag som
direkt behärskar minst 25% av det utdelande bolagets kapital. I andra fall
får skatten inte överstiga 10%. Ändringen har tillkommit mot bakgrund av
den Europeiska Gemenskapens direktiv, ”the Parent-Subsidiary Direc-
tive”, enligt vilket källskatt inte får tas ut om mottagaren är ett bolag som
innehar minst 25% av det utdelande bolagets kapital. Ändringen ansluter
också till de principer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal
(”Model Double Taxation Convention on Income and on Capital”, 1977).
Det nya villkoret för skattebefrielse för mottagen utdelning i artikel 10
paragraf 6 i avtalet är föranlett av vissa bestämmelser i Österrikes lagstift-
ning, som gör det möjligt for österrikiska holdingbolag att skattefritt
mottaga utdelning från utlandet bestående av obeskattade eller lågt beskat-
tade vinstmedel och därefter vidareutdela dessa till moderbolaget i Sverige
efter avdrag endast för källskatt. För att förhindra att ett sådant förfarande
26
medför skattefrihet i Sverige för mottagen utdelning enades parterna vid Prop. 1991/92: 154
förhandlingarna om att skattefriheten i denna paragraf skulle villkoras av
bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL. Detta innebär att utdel-
ning som utbetalas av ett bolag i Österrike till ett bolag i Sverige är
undantagen från beskattning i Sverige endast om de förutsättningar som
anges i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL är uppfyllda. Skattebefrielse bör dock
alltid medges för utdelning som utgörs av inkomst som hade varit skattefri
i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige.
Denna typ av bestämmelser brukar regelmässigt förekomma i dubbelbe-
skattningsavtal med andra länder och det är lämpligt att motsvarande
regler även gäller beträffande utdelning från österrikiska bolag.
Restitution av skatt enligt artikel 10 § 3 kan givetvis även erhållas i den
mån uttagen källskatt överstiger 5 % av utdelningens bruttobelopp.
Protokollet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden som
infaller närmast efter den månad då utväxlingen av ratifikationshand-
lingarna skedde. Protokollets bestämmelser skall därefter tillämpas på
beskattningsår som börjar den 1 januari året närmast efter det kalenderår
då protokollet träder i kraft eller senare.
4 Progressionsuppräkning
I fråga om inkomst och förmögenhet som skall undantas från svensk skatt
eller beskattas endast i Österrike har Sverige enligt en progressionsregel i
avtalet rätt att höja skatteuttaget på denna persons övriga inkomster resp,
förmögenhet. Sverige har tidigare i förhållande till de nordiska länderna
avstått från att utnyttja den möjlighet till progressionsuppräkning som ges
i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna. Skälen härtill
var bl. a. den minskade arbetsbördan för skattemyndigheterna och den
förenkling av regelsystemet som ett slopande av progressionsuppräkningen
innebär. Dessa skäl motiverar även ett slopande av progressionsuppräk-
ningen i förhållande till Österrike. En ytterligare synpunkt är att det i
avtalet med Österrike är ett fåtal inkomster resp, tillgångar som Sverige
tillämpar exempt-metoden på. Detta innebär att det bortfall av skatt som
blir följden av en slopad progressionsuppräkning torde vara helt för-
sumbar ur statsfinansiell synpunkt.
5 Lagrådets hörande
Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattningsreg-
ler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyl-
dighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav och
på grund av förslagets beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
27
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
1. att godkänna protokollet om ändring i det i Stockholm den 14 maj
1959 undertecknade avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken
Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å in-
komst och förmögenhet vilket ändrats genom det i Stockholm den 6 april
1970 undertecknade protokollet,
2. att anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Österrike.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992
28