Prop.
1991/92:125
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de ändamål
som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till statsbudge-
ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 4 004
milj.kr. De största anslagen går till invandrarverkets förläggningsverk-
samhet som beräknas öka med 1 376 milj.kr. Samtidigt kan emellertid
en minskad anslagsbelastning på 800 milj. kr. till kommunerna beräknas
uppkomma. Till försvaret föreslås 1 000 milj. kr. för vissa angelägna
materielobjekt. Därutöver föreslås 875 milj.kr. till täckande av mer-
kostnader för löner och pensioner samt 600 milj.kr. för infriande av
pensionsgaranti för FFV AB; något anslag för sistnämnda ändamål
behövs då inte nästa budgetår.
1 Riksdagen 1991/92. 1 sand. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Prop. 1991/92:125
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsråden Wibble, af Ugglas, Björck, B. Westerberg,
Odell, Unckel, Hörnlund, Friggebo, P. Westerberg, Davidson, Johansson
Statsrådet Wibble anför:
Riksdagen (rskr. 1991/92:115) har på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1991/92 tagit upp de utgiftsanslag som specificerats i
bilagan till finansutskottets betänkande 1991/92:FiUll. Därefter har
riksdagen - efter förslag av riksdagens förvaltningskontor - beslutat att
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisa
anslag under femtonde huvudtiteln om sammanlagt 13 480 000 kr. (förs.
1991/92:13, KU16, rskr. 135).
I prop. 1991/92:81 om kompensation till ensamföräldrar med anledning
av slopad skattereduktion har regeringen föreslagit riksdagen att bl.a.
anvisa ett förslagsanslag på 410 milj.kr till Bidragsförskott på tilläggsbud-
get till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp, departement.
Statsrådet Wibble avslutar:
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budget-
året 1991/92 och vidta åtgärder i övrigt i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört
för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-
protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär Prop. 1991/92:125
skall bifogas propositionen enligt följande:
|
U trikesdepartementet |
Bilaga |
1 |
|
Försvarsdepartementet |
Bilaga |
2 |
|
Socialdepartementet |
Bilaga |
3 |
|
Kommunikationsdepartementet |
Bilaga |
4 |
|
Finansdepartementet |
Bilaga |
5 |
|
U tbi 1 dningsdepartementet |
Bilaga |
6 |
|
Jordbruksdepartementet |
Bilaga |
7 |
|
Arbetsmarknadsdepartementet |
Bilaga |
8 |
|
Kulturdepartementet |
Bilaga |
9 |
|
Näringsdepartementet |
Bilaga 10 | |
|
Civildepartementet |
Bilaga 11 | |
|
Miljö- och naturresursdepartementet |
Bilaga 12 | |
|
Anslagsförteckning |
Bilaga |
13 |
1* Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Prop. 1991/92:125
Bilaga 1
A 7. Utredningar m.m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 9 955 000 kr. Den ingående reservationen
uppgick till 2 055 898 kr.
Under budgetåret har utredningsverksamheten blivit mer omfattande
och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäk-
ningen. Bland de utredningar som initierats efter denna tidpunkt kan
särskilt nämnas delegationen med uppgift att ge regeringen ett fördjupat
underlag för bedömningen om när förändringar av den svenska sydafrika-
politiken bör göras.
Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 1 390 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 390 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Björck
Prop. 1991/92:125
Bilaga 2
Likviditetsfrågor inom försvarets materielanslag
För att angelägna materielobjekt skall kunna genomföras bör under
budgetåret 1991/92 ett resurstillskott medges för försvarsgrenarnas
materielanslag. Tillskottet är avsett att täcka kostnader bl.a. för haubits
77, luftvämsrobotsystem 703 BAMSE, ubåt 90, flygburen spaningsradar,
tvåsitsig version av JAS och åtgärder inom telekrigföringsområdet. Jag
anser att det finns starka operativa och försvarsindustriella skäl att
genomföra de aktuella materielanskaffningama.
Samtidigt överförs fastigheterna Lidingövägen, Tre Vapen och Gamla
Militärstabsbyggnaden i Stockholm från försvarsmakten till byggnads-
styrelsen per den 1 juli 1992.
Försvarsmakten förhyr sedan fastigheterna på marknadsmässiga villkor
utan kompensation för de ökade lokalkostnaderna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
1. Arméförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslag på
400 000 000 kr.,
2. Marinförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslag på
100 000 000 kr.,
3. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslag
på 450 000 000 kr.,
4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, anvisa ett
förslagsanslag på 50 000 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Prop. 1991/92:125
Bilaga 3
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag på 33 575 000 kr. Den ingående reservationen under
anslaget uppgick till ca 1,3 milj.kr.
Utredningsverksamheten har blivit mer omfattande och kostnads-
krävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen. Bl.a. kommer
handikapputredningens omfattande uppdrag att avslutas senare än beräk-
nat. Utredningen för översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäk-
ringen har i tilläggsdirektiv fått ett utökat uppdrag. I budgetproposi-
tionen (prop. 1991/92:100, bil. 6) har föreslagits att statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik (SBU) organiseras som en fristående
myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992. I syfte att förbereda organisations-
förändringen m.m. behövs nu ytterligare 2 milj.kr. Bland de nya ut-
redningarna kan nämnas arbetsgruppen med uppgift att utarbeta förslag
till förändringar i systemet för den allmänna pensioneringen, den alko-
holpolitiska kommissionen, utredningen om bostadsbidragens administra-
tion, utredningen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården samt
utredningen om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8 500 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Odell
Prop. 1991/92:125
Bilaga 4
[1] A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under denna anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag på 4 804 000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns vidare en reservation på 5 681 417 kr.
En viss del av de medel som riksdagen anvisade på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 under denna anslagsrubrik avsåg
kostnader för förhandlingsarbetet mellan Sverige och Danmark om en
fast förbindelse över Öresund. Dessa medel har inte behövt tas i anspråk
i den omfattning som beräknades tidigare.
Däremot har utredningsverksamheten i övrigt ökat under innevarande
budgetår, bl.a. som en följd av regeringens avsikt att avreglera viss
statlig verksamhet. Om besparingen från Öresundsförhandlingsarbetet
utnyttjas till övrigt utredningsarbete behöver några ytterligare medel inte
anvisas på detta anslag av riksdagen. Förhållandet bör dock anmälas för
riksdagen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om användningen av medlen som anvisats
under detta anslag.
[2] Storstadsöverenskommelserna
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7 s. 47) har redogjorts
för bakgrunden till finansieringen av storstadsöverenskommelserna och
de bemyndiganden som riksdagen givit regeringen i dessa frågor.
Bemyndigandena innebär bl.a. beträffande Stockholmsregionen ett
godkännande av att förberedelsearbetena med projektering m.m. av de
i uppgörelsen ingående lederna bör bedrivas skyndsamt.
De återstående förhandlingarna beträffande storstadsöverenskommel-
sema pågår för närvarande. För Stockholmsregionen återstår frågor
beträffande Österleden, Västerleden och avgifter på biltrafiken.
Som ett led i förberedelsearbetena har vägverkets bolag Väginvest och
Stockholms kommun bildat ett bolag, Stockholmsleder AB, vars verksam-
het skall vara att projektera, bygga och driva kringfartsledema Ringen
och Yttre Tvärleden i Stockholmsregionen.
Verksamheten i bolaget förutsätter att bolaget upptar lån som till en
början täcker bolagets kostnader för förberedelsearbeten, främst projekte-
ring, av de aktuella lederna. Lånen skall tas upp genom Väginvest och
garanteras av staten genom riksgäldskontoret. Stockholms kommun skall
teckna underborgen till statens borgensåtagande i förhållande till sin
ägarandel om 20 % av aktiekapitalet i Stockholmsleder AB.
Kostnaderna för förberedelsearbetena med kringfartsledema beräknas
sammanlagt uppgå till högst 200 000 000 kr. varav kostnaden för den
s.k. Ringen utgör högst 155 000 000 kr. Stockholms och Nacka
kommuner har i avtal med Stockholmsleder AB förbundit sig att ta på sig
ansvaret för förberedelsekostnadema för Ringen för den händelse att
projektet ej skulle komma att fullföljas.
Regeringen har på framställan från vägverket godkänt att bolaget
Stockholmsleder AB bildas och bemyndigat riksgäldskontoret att teckna
statlig borgen för Väginvest inom tills vidare en ram på 80 000 000 kr.
för att förberedelsearbetena omgående skall kunna påbörjas.
Jag finner det angeläget att dessa förberedelsearbeten bedrivs skynd-
samt och att därför en statlig garanti ställs. Regeringen bör även
bemyndigas att fatta beslut om garantier som täcker resten av de
beräknade förberedelsekostnadema. Jag föreslår därför att regeringen
begär riksdagens bemyndigande att låta riksgäldskontoret teckna statlig
borgen uppgående till en ram om sammanlagt högst 200 000 000 kr. för
ifrågavarande ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att låta riksgäldskontoret ställa garantier för
förberedelsearbeten för utbygganden av trafikleder i Stockholms-
regionen för högst 200 000 000 kr.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: Statsrådet Wibble
Prop. 1991/92:125
Bilaga 5
[1] Al. Finansdepartementet
Som jag aviserade i min anmälan av motsvarande anslag i budgetproposi-
tionen (prop. 1991/92:100, bil. 8) kommer ytterligare medel att erfordras
för fortsatta bearbetningar av den kommunalekonomiska kommitténs för-
slag. Jag beräknar medelsbehovet till 750 000 kr. för vissa lönekost-
nader, konsulter och databearbetningar för framtagande av ett förslag till
nytt statsbidragssystem för kommunerna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Finansdepartementet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 750 000 kr.
[2] G 8. Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende
metoder och system för att jämföra arbeten av lika värde
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
I 1989-1990 års ramavtal om löner för statstjänstemän m.fl. (RALS
1989-90) enades statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudor-
ganisationer om att inleda ett gemensamt arbete syftande till att utveckla
metoder och system för att kunna jämföra arbeten av lika värde.
Löneinsatser skulle kunna göras i de fall parterna kom överens om en
gemensam arbetsvärdering och/eller konstaterade löneskillnader mellan
arbeten av lika värde. För detta ändamål avsattes 60 milj.kr.
I avtal om slutlig reglering enligt RALS 1989-90 enades parterna om
att av i RALS 1989-90 angivna 60 milj.kr. för utvecklingsarbete
avseende metoder och system för att jämföra arbeten av lika värde skulle
medel avseende avtalsåret 1990 beräknas från och med den 1 juli 1990.
Parterna enades vidare om att dessa medel, 30 milj.kr., skulle användas
för ett gemensamt centralt utvecklingsarbete. I samma avtal enades
partema vidare om att använda för avtalsåret 1991 avsatta 60 milj.kr.
för lokalt utvecklingsarbete avseende metoder och system för att jämföra
arbeten av lika värde. Vidare konstaterades att om de lokala partema inte
kunde komma överens om användningen av dessa medel skulle icke
fördelade medel för lokalt utvecklingsarbete föras till de medel som hade
avsatts för det centrala utvecklingsarbetet.
Statens arbetgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer har
enligt ett den 13 januari 1992 upprättat förhandlingsprotokoll enats om
ett tillägg till avtalet om slutlig reglering enligt RALS 1989-90, bilaga
1. I förhandlingsprotokollet konstateras att av beräknade 60 milj.kr. för
lokalt utvecklingsarbete har 49 555 000 kr. fördelats. Tillägget till avtalet
innebär dels att partema hemställer att beräknade medel för centralt
utvecklingsarbete förs upp som ett anslag på statsbudgeten dels att
återstående belopp om 10 445 000 kr. används för centralt utvecklingsar-
bete. Avtalet har slutits under förbehåll om regeringens godkännande.
Regeringen har godkänt avtalet den 5 mars 1992.
Ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till centralt utvecklingsar-
bete avseende metoder och system för att jämföra arbeten av lika värde
bör därför föras upp på statsbudgeten under sjunde huvudtiteln. Anslaget
bör föras upp med 40 445 000 kr. motsvarande de medel som har avsatts
för centralt utvecklingsarbete i 1989-1990 års ramavtal om löner för
statstjänstemän m.fl. (30 000 000 kr.) och i avtalet om slutlig reglering
enligt RALS 1989-90 (10 445 000 kr.). Från anslaget skall bestridas
kostnader för det partsgemensamma centrala utvecklingsarbetet syftande
till att utveckla metoder och system för att kunna jämföra arbeten av lika
värde.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende metoder och
system för att jämföra arbeten av lika värde på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
40 445 000 kr.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 5
10
[3] C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser
Över detta ramanslag anvisas medel för statistiska centralbyråns (SCB)
anslagsfinansierade verksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår
är anslaget uppfört med 431 442 000 kr.
I budgetpropositionen 1991 föreslog regeringen att SCB:s partisym-
patiundersökningar skulle läggas ner efter utgången av 1991. Motivet var
det ekonomiska läget och att samhällets tillgång till undersökningar om
partisympatier var väl tillgodosedda utanför SCB.
I fem motioner från företrädare för socialdemokraterna, folkpartiet
liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet föreslogs att partisym-
patiundersökningama skulle fortsätta i samma omfattning som tidigare.
Finansutskottet (1990/91:FiU22) delade motionärernas uppfattning att
SCB:s välj arundersökningar var så värdefulla och av så hög kvalitet att
de borde fortsätta. Utskottet ansåg emellertid att SCB borde pröva
möjligheterna att uppdragsfmansiera undersökningarna. Om detta visade
sig vara en oframkomlig väg borde SCB återkomma till regeringen och
begära erforderliga medel för att genomföra undersökningarna. Vad
finansutskottet anfört gav riksdagen regeringen till ■ känna (rskr.
1990/91:209).
Regeringen gav därför SCB i uppdrag att undersöka en uppdragsfinan-
siering av statistiken. SCB har slutfört uppdraget men konstaterar att en
uppdragsfinansiering inte är möjlig. Detta beror bl.a. på att syftet med
väljarundersökningama är att de skall vara allmänt tillgängliga. För
eventuella finansiärer begränsas därmed den egna exklusiva användningen
och intresset för egna ekonomiska åtaganden.
SCB hemställer därför i en skrivelse den 12 december 1991 om
1 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 så att partisympatiundersökningen
i maj 1992 kan genomföras samt 3 056 000 kr. för fortsatta un-
dersökningar under budgetåret 1992/93.
Min uppfattning är att statistikens användare så långt som möjligt skall
ta ansvar för den statistik de anser sig behöva. Särskilda anslagsmedel för
statistik bör begränsas till sådan statistik som är grundläggande för
samhället och som saknar alternativa finansieringsformer. En särskild
utredare kommer under våren att lägga fram ett förslag om den statliga
statistikens styrning, finansiering och samordning. Ett av utredningens
uppdrag är att pröva möjligheterna att uppdragsfmansiera den statliga
statistiken i framtiden.
Mot bakgrund av SCB:s skrivelse föreslår jag emellertid att medel
anvisas för partisympatiundersökningen i maj 1992 samt att vidare
ställningstaganden till väljarundersökningamas framtid tas upp vid
beredning av förslagen från utredningen om den statliga statistikens
styrning och finansiering.
1»* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 125
Prop. 1991/92:125
Bilaga 5
11
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 1 000 000 kr.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 5
[4] C 14. Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m.m.
Enligt det nya pensionsavtal som ingicks den 15 mars 1991 mellan
statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer,
skall de anställda ha rätt till en kompletterande ålderspension som skall
finansieras genom fortlöpande individuella avsättningar räknat från och
med januari 1991. Riksdagens finansutskott godkände den 28 mars 1991
avtalet. Parterna har den 6 februari 1992 överenskommit om att en
försäkringsförening skall bildas för att ombesörja den kompletterande
ålderspensionen och att uppdra åt kammarkollegiet att, i avvaktan på att
försäkringsföreningen bildas, placera premiema. Avsättningarna för
perioden januari 1991 - juni 1992 skall således utbetalas under detta
budgetår till föreningen eller den som för föreningens räkning skall
mottaga medlen. De individuella avsättningarna skall avvägas så att det
i genomsnitt över hela statsförvaltningen blir 1,5 % av lönesumman.
Jag anser att myndigheternas kostnader för avsättning till den komplet-
terande ålderspensionen för perioden januari 1991 - juni 1992 bör täckas
ur det för budgetåret 1991/92 uppförda förslagsanslaget C 14. Täckning
av merkostnader för löner och pensioner m.m. Detta medför att anslaget
beräknas öka med 875 000 000 kr. Belastningen på anslaget beräknas
därmed öka till 2 475 000 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 875 000 000 kr.
12
Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Unckel
o
D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 82 697 000 kr. Under anslaget har
bl.a. beräknats medel för de fasta avgifterna för Sveriges deltagande i
de europeiska gemenskapernas (EG) utbildningsprogram COMETT.
I 1992 års budgetpropostion (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 144) har jag
under ett nytt anslag, D 15. Europeisk utbildningssamverkan, beräknat
medel för motsvarande avgifter avseende utbildningsprogrammen
COMETT och ERASMUS under budgetåret 1992/93.
Inom EG budgeteras programkostnadema per kalenderår och länderna
debiteras kostnaderna under våren. Detta innebär att Sverige skall betala
avgiften för de båda utbytesprogrammen för läsåret 1992/93 under våren
1992, dvs. före den 1 juli 1992, då de medel som kan komma att föras
upp i statsbudgeten för budgetåret 1992/93 tidigast får disponeras.
Jag föreslår därför att ytterligare 36 100 000 kr. för kostnaderna för
svensk programmedverkan i COMETT och ERASMUS anvisas som ett
engångsbelopp utöver de medel som finns tillgängliga för budgetåret
1991/92. Dessa medel skall betalas till EG under innevarande budgetår
men avser svenskt deltagande under läsåret 1992/93. Med den föreslagna
åtgärden kommer medelsdispositionen för de följande budgetåren att ligga
i fas med tidpunkten för inbetalning av resp, belopp till EG.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservations-
anslag på 36 100 000 kr.
13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Hörnlund
Prop. 1991/92:125
Bilaga 7
A 3. Utredningar m.m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 9 349 000 kr. Den ingående reser-
vationen under anslaget uppgick till 4 378 233 kr. exkl. mervärdeskatt.
Under budgetåret 1991/92 har utredningsverksamheten blivit mer
omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslags-
beräkningen hösten 1990. Bl.a. har en kommission (dir. 1991:97)
tillkommit med uppgift att förbereda en avstämning av de omställ-
ningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut (prop.
1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Kommissionen skall beakta de effekter
och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för
beslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG.
En utredning om trädgårdsnäringens framtid har tillsatts mot bakgrund
av jordbruksutskottets betänkande om trädgårdsnäringen (JoU 1991/92:
6, rskr. 40). Dessutom kommer en särskild utredare att tillkallas med
uppgift att göra en förutsättningslös översyn av de livsmedelshygieniska
bestämmelser som kan ha betydelse för den småskaliga livsmedelsproduk-
tionen och för teknikutvecklingen på detta område (dir. 1992:21).
Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 3,7 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 3 700 000 kr.
14
Bilaga 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Hörnlund
[1] C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr. Merparten av anvisade
medel avses användas till bidrag till lönekostnader för arbetshandikap-
pade, som anvisats anställning med lönebidrag hos en arbetsgivare.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i en skrivelse den 14 oktober
1991 tagit upp frågan om konsekvenser för kostnaderna för lönebidrag
av arbetsgivares skyldighet från den 1 januari 1992 att betala sjuklön
för de första 14 dagarna av en sjukperiod. AMS framhåller att arbets-
givarens lönekostnader för de anställda därigenom ökar, eftersom
sänkningen av arbetsgivaravgiften ger en otillräcklig kompensation för
anställda vars sjukfrånvaro får anses vara betydligt högre än genomsnit-
tet. Enligt AMS uppfattning bör arbetsgivarna få räkna denna merkost-
nad som en del av den bidragsgrundande lönekostnaden. I annat fall
äventyras arbetsförmedlingens möjligheter att arbetsplacera personer
med handikapp och en antagen högre sjukfrånvaro än genomsnittligt.
AMS beräknar att det netto - efter avräkning av sänkningen av arbets-
givaravgiften - uppkommer en merbelastning på anslaget på 58 milj,
kr. på årsbasis. Styrelsen begär att anslaget tillförs ytterligare 29 milj,
kr. för budgetåret 1991/92.
Föredragandens överväganden
För egen del beräknar jag att den ökade belastningen på anslaget kom-
mer att uppgå till 47,5 milj. kr. för andra hälften av budgetåret 1991/-
92. I den medelsberäkning som jag gjort till 1992 års budgetproposition
för budgetåret 1992/93 har jag tagit hänsyn till de kostnadsökningar
som sjuklönen kan medföra för kostnaderna för lönebidrag. För att få
ett bättre underlag för kommande prövningar av medelstilldelningen
under anslaget avser jag att föreslå regeringen att ge AMS i uppdrag att
15
följa upp och redovisa kostnaderna för sjuklöner till anställda med Prop. 1991/92:125
lönebidrag. Bilaga 8
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservations-
anslag på 47 500 000 kr.
[2] C 9. Teckning av aktier i de planerade Samhallbolagen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
I propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag,
m.m. har förslag lagts fram om att verksamheten inom stiftelseor-
ganisationen för skyddat arbete fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall bedri-
vas i aktiebolagsform. I den nämnda propositionen behandlas bl.a.
frågan om upplösning av de nuvarande stiftelserna samt bildandet av ett
moderbolag kallat Samhall Aktiebolag och av 24 regionala dotterbolag,
som svarar mot de nuvarande regionala stiftelserna för skyddat arbete.
Aktiekapitalet i dotterbolagen avses bli fastställt till den lägsta tillåtna
nivån enligt aktiebolagslagen (ABL), dvs. 50 000 kr. Aktiekapitalet i
moderbolaget blir därmed 1 250 000 kr. Dessa bolag blir inledningsvis
vilande. Avsikten är att därefter - sedan de upplösta stiftelsernas tillgån-
gar genom apportförfarande tillskjutits de nya aktiebolagen - aktie-
kapitalet skall ökas genom nyemissioner.
Ett särskilt anslag på 1 250 000 kr. bör anvisas för bildandet av de
nya aktiebolagen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i de planerade Samhallbolagen på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 1 250 000 kr.
16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Friggebo
Prop. 1991/92:125
Bilaga 9
o
[1] Tilläggsmedel för utsändning m.m. av Sveriges Radios
program
Genom beslut av riksdagen (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370) har
televerket av TV-avgiftsmedel tilldelats 603,8 milj.kr. för år 1992.
Medlen avser televerkets kostnader för rundradioverksamhet för
Sveriges Radio-koncernens räkning, dvs. insamling och utsändning av
program. Av beloppet utgör medlen för investeringar 187,4 milj.kr.
och medlen för driftskostnader 416,4 milj.kr.
Till grund för nämnda beslut ligger att medelsansvisningama bl.a.
inkluderar kompensation för mervärdesskatt och att mervärdesskatten,
enligt tidigare beslut av riksdagen, skulle sänkas inför den 1 januari
1992.
Televerket har i en skrivelse till regeringen den 29 oktober 1991
konstaterat att företrädare för regeringen uttalat att mervärdesskatten
inför årsskiftet kommer att sänkas endast i ett begränsat antal fall. I
övriga fall skall den behållas på nivån 25 %.
För televerkets rundradioverksamhet på Sveriges Radio-koncernens
område betyder det ett ytterligare behov av TV-avgiftsmedel för år
1992 om 7,6 milj.kr. Av beloppet hänför sig 2,4 milj.kr. till investe-
ringar och 5,2 milj.kr. till driftskostnader. Om inte televerket kompen-
seras för ökningen av mervärdesskatten kan konsekvenser för Sveriges
Radiokoncemens programverksamhet inte undvikas.
Televerket har mot denna bakgrund hemställt att verket på grund av
merkostnader förorsakade av icke förutsedda kostnader för mervärdes-
skatt, av TV-avgiftsmedel anvisas ytterligare 7,6 milj.kr. för rund-
radioverksamhet för Sveriges Radio-koncernen under år 1992.
17
Televerket svarar på statens uppdrag för distributionen till allmänheten
och för insamlingen av Sveriges Radio-koncernens program. De TV-
TV-avgiftsmedel som anvisas för detta ändamål beräknas täcka verkets
självkostnader. Mot bakgrund av att kostnadsförutsättningama genom
de ändrade reglerna för mervärdesskatt har förändrats efter det att
riksdagen fattat beslut om medelstilldelning för år 1992, tillstyrker jag
att televerket erhåller kompensation för sådana merkostnader. Där-
igenom undviks återverkningar i fråga om utsändning av Sveriges
Radio-koncernens programverksamhet.
Sammanlagt bör televerket anvisas ytterligare 7,6 milj.kr. Av
medelsökningen bör 2,4 milj.kr. tillföras posten för investeringar och
5,2 milj.kr. posten för driftsmedel. Den sammanlagda medelstill-
delningen för år 1992 blir därmed 611,4 milj.kr., varav 189,8 milj.kr.
avser investeringar och 421,6 milj.kr. driftskostnader.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till reviderad medelsberäkning för tele-
verkets investerings- och driftskostnader för år 1992.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 9
[2] D 2. Förläggningskostnader
I prop. 1991/92:100 bil. 12 redovisades i vilken utsträckning det skulle
kunna vara möjligt att minska invandrarverkets förläggningskapacitet
under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Under vissa förutsättningar
skulle antalet belagda platser kunna bringas ned till ca 16 000 vid
utgången av innevarande budgetår. Det stod redan då klart att den stora
ökningen av antalet asylsökande från främst de jugoslaviska del-
republikerna under hösten 1991 skulle omintetgöra den snabbare
avvecklingsplan invandrarverket tidigare hade avsett att arbeta efter. I
propositionen redovisades också att invandrarverket i januari månad 1992
skulle redovisa förnyade bedömningar av förläggningssituationen och
eventuellt därmed förknippade anslagskonsekvenser.
Jag vill nu återkomma till denna fråga i vad avser anslagskonsek-
vensema för innevarande budgetår.
Under hösten 1991 fanns genomsnittligt 27 000 belagda platser i
invandrarverkets olika förläggningsformer. Vid slutet av december månad
hade beläggningen stigit till 28 700 personer. Ökningen fortsatte under
vårvintern 1992. Vid månadsskiftet januari - februari var man sålunda
uppe i 30 500 belagda förläggningsplatser och i slutet av mars månad
beräknas ökningen kulminera med en beläggning på ca 32 500 platser.
Enligt invandrarverkets bedömning skulle belastningen sedan kunna
18
komma att successivt sjunka till sommaren så att man vid budgetårsskiftet Prop. 1991/92:125
är nere i drygt 29 000 platser. Bilaga 9
Förutom att förläggningarna har fått ta emot jugoslaviska asylsökande,
vars ärenden utreds men där invandrarverket avvaktar med själva
besluten, upptas alltjämt många förläggningsplatser av personer som av
invandrarverket redan fått avslag på sina asylansökningar och därefter
överklagat besluten hos regeringen och fortfarande väntar på beslut,
numera från utlänningsnämnden. Dessa överklagandeärenden har inte gått
att avgöra i samma takt som de kommit in, vilket resulterat i stora
ärendebalanser först hos regeringen och därefter utänningsnämnden,
vilket medfört långa förläggningsvistelser för de asylsökande.
Huvudparten av de överklagade asylärendena prövas sedan den 1
januari i år av den då inrättade utlänningsnämnden som också fått överta
regeringens tidigare balanser. Ärendehanteringen har snabbats upp och
som en effekt av detta lättar successivt trycket på förläggningarna.
Mot bakgrund av den nu redovisade situationen beräknar jag att
förläggningskostnadema under innevarande budgetår kommer att
överstiga anvisat anslag (1 954 milj. kr. exkl. mervärdeskatt) med 1 376
milj. kr.
Jag vill samtidigt anmäla att anslagsförbrukningen beräknas minska
med ca 800 milj. kr. under det anslag - Ersättning till kommunerna för
åtgärder för flyktingar m.m. - varifrån kommunerna genom statsbidrag
får kompensation för sina mottagningskostnader för sådana flyktingar
som lämnat förläggningssystemet. Den beräknade anslagsbesparingen är
en följd av att utflyttningarna från förläggningarna fördröjts under
innevarande budgetår och att därmed behovet av att utge statsbidrag
till kommunerna minskat.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Förläggningskostnader på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 376 000 000 kr.
19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
[1] A 3. Utredningar m.m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvi-
sats ett reservationsanslag på 16 615 000 kr. Den ingående reservationen
under anslaget uppgick till 3 146 512 kr. Av reservationen utgörs
2 924 960 kr av externt tillförda medel som inte längre disponeras. Från
anslaget finansieras bl.a. vissa råd och delegationer m.m., övriga
kommittéer samt särskilda utredningar inom näringsdepartementets
verksamhetsområde.
Den 18 december 1991 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:69,
NU 10, rskr. 92) att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier i vissa
i propositionen angivna företag samt att godkänna de riktlinjer för för-
säljningen som anges i propositionen.
I samband med försäljningen och ägarspridningen uppkommer vissa
kostnader för ägaren staten. Regeringen har i budgetpropositionen 1992
beräknat medel för detta för budgetåret 1992/93.
Redan under innevarande budgetår uppkommer dock vissa kostnader
för denna verksamhet.
Regeringen tillkallade den 16 januari 1992 en privatiseringskommis-
sion med högst nio ledamöter (dir. 1992:1) med uppdrag att till regering-
en yttra sig i vissa ärenden som hänskjuts till den av berört statsråd.
Kommissionen omfattas av kommittéförordningen och kostnaderna skall
belasta anslaget Utredningar m.m. under denna huvudtitel.
Utredningsverksamheten för övrigt inom näringsdepartementet har
också blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs
vid anslagsberäkningen.
Även förberedelserna för bolagiseringen av vissa verksamheter har
medfört behov av ytterligare utredningsmedel.
Medlen som beräknades i budgetpropositionen 1991 har därför visat sig
otillräckliga, varför jag har beräknat ett ytterligare medelsbehov på
1 600 000 kr. för budgetåret 1991/92.
20
Hemställan Prop. 1991/92:125
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bilaga 10
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 600 000 kr.
[2] E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB
Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för innevarande budget-
år anvisats ett förslagsanslag på 1 000 kr.
I budgetpropositionen för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil.
13) föreslog regeringen riksdagen att under denna anslagsrubrik anvisa
ett förslagsanslag på 80 000 000 kr. Riksdagen har i dagarna bifallit
regerings förslag (1991/92:NU17, rskr. 156).
Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU35, rskr. 249) att
bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I
samband därmed beslöt riksdagen att också utställa en garanti för FFV
AB:s pensionsåtaganden. Det innebar att staten påtager sig FFV AB:s
pensionsförpliktelser intill ett belopp av 1 112 milj.kr. Denna garanti
kommer att successivt infrias och belasta budgeten i takt med att pen-
sioner betalas ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärs-
verket FFV. Regeringen har genom beslut den 15 november 1990
fastställt villkoren för utnyttjandet av pensionsgarantin.
Den 1 juni 1991 förvärvade Celsius Industrier AB samtliga aktier i
FFV AB.
Riksdagen beslöt i december 1991 (prop. 1991/92:69, NU10, rskr.
92) att bemyndiga regeringen att genomföra försäljning helt eller delvis
av statens aktier i vissa angivna statligt ägda företag eller att sälja delar
av företag i vilka staten äger aktier. Bemyndigandet omfattade bl.a.
Celsius Industrier AB.
Celsius Industrier AB har i skrivelse den 4 februari 1992 tagit upp
frågan om FFV AB:s pensionsskuld bl.a. mot bakgrund av koncernens
kommande privatisering.
FFV AB:s pensionsåtaganden var tidigare inte skuldförda i affärsverket.
I verkets balansräkning per den 31 december 1990 upptogs en skuld på
1 084 milj.kr. Mot denna bruttoskuld står en fordran på staten på
1 112 milj.kr. att utbetalas i takt med att pensionsutbetalningen sker. I
FFV AB:s proformabalansräkning per den 1 januari 1991 upptogs pen-
sionsskulden till 484 milj.kr., utgörande ett netto av det totala åtagandet
och den betalningsgaranti staten utfärdat. Värdet 484 milj.kr. förutsätter
att nuvärdet av statens betalningsgaranti är 600 milj.kr. Enligt gällande
redovisningsregler måste dock förpliktelserna bruttoredovisas. Detta inne-
21
bär att de totala åtagandena på över en miljard kronor måste upptas på
skuldsidan samtidigt som en fordran på staten motsvarande statens betal-
ningsgaranti skall bokas upp på tillgångssidan. Denna fordran på staten
kommer att leva kvar i Celsius balansräkning i mer än tio år. Under den-
na tid kommer staten att svara for merparten av alla utbetalningar hänför-
liga till pensionsförpliktelsema.
Jag vill därför mot bakgrund av en kommande privatisering av Celsius
Industrier AB lämna följande förslag till lösning av statens pensions-
garanti för FFV AB.
Ett övertagande av pensionsåtagandena medför en icke önskvärd ökning
av omslutningen av Celsiuskoncemens balansräkning med 600 milj.kr.,
vilket reducerar koncernens soliditet med två procentenheter. Vidare
kräver pensionsåtagandena en omfattande uppföljning och administrativ
hantering, inte minst beroende just på att förpliktelserna måste skiljas ut
från statens pensionsförpliktelser. Detta är en ur privatiseringssynpunkt
icke önskvärd utveckling. Mot denna bakgrund anser jag att staten
snarast bör fullfölja sina förpliktelser gentemot FFV AB och betala ut
nuvärdebeloppet av garantin till företaget. En sådan lösning innebär
också ett principiellt ställningstagande mot att staten åtager sig långsiktiga
pensionsförpliktelser vid kommande bolagsbildningar. Jag förordar därför
att regeringen föreslår riksdagen att ett förslagsanslag om 600 milj. kr.
för slutligt infriande av pensionsgaranti för FFV AB förs upp på
tilläggsbudget på statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Angivet belopp
är en nuvärdesberäkning av statens betalningsgaranti. Under förutsättning
att riksdagen godkänner detta förslag till engångsbetalning finns det inget
behov av det anslag för budgetåret 1992/93 som riksdagen beslutet om.
Jag avser att återkomma till regeringen om hur denna fråga skall regleras
i samband med att propositionen med förslag i slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (kompletteringspropositionen)
behandlas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
600 000 000 kr.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
[3] F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisats
ett förslagsanslag på 406 098 000 kr. Under samma rubrik har regeringen
bemyndigats att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser
för kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst
141 000 000 kr.
22
Inom det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA (European Space
Agency) deltar Sverige sedan år 1990 i ett förberedande program inom
fjärranalysområdet benämnt POEM-1 (Polar Earth Observation Mission).
Sveriges andel är 3 % vilket motsvarar 12,9 milj.kr. Programmet
omfattar nyttolasten för en polär plattform med instrument för forskning
och övervakning inom områdena hav, is, klimatologi, atmosfär, ozon och
miljö. Inom programmet ryms också meteorologiska instrument för kon-
tinuerlig väderobservation. Uppsändning av den polära plattformen är
planerad till år 1998.
Vid ett rådsmöte på ministernivå inom ESA i november 1991 beslu-
tades att huvudprogrammet för POEM-1 skall påbörjas. Den svenska
delegationen vid detta möte anmälde preliminärt att Sverige avser att
delta i programmet med en andel på högst 6 %. Detta motsvarar en
kostnad på 442,2 milj.kr. under perioden 1992/93 - 2003/2004.
Föredragandens överväganden
Fjärranalys från satellit är ett framtidsområde kring vilket det för närva-
rande råder stor enighet i Europa. Nu bestäms den framtida inriktningen
till åren efter år 2000. Jag anser att det är viktigt att Sverige är med i
ESA:s jordresurs- och miljöinriktade program. Ett deltagande i program-
met POEM-1 är enligt min mening en markering av det svenska intresset
för fjärranalys och övervakning av förhållandema i atmosfären.
Programmet kan vidare ha betydelse för olika miljöövervakningssystem.
En bidragsandel på 6 % av de totala projektkostnaderna ger dessutom
Sverige en god möjlighet att påverka programinnehållet.
Någon utökning av anslaget på tilläggsbudget behöver inte anvisas.
Regeringens ram för bemyndiganden för kommande budgetår bör dock
utökas med 400 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom euro-
peiskt rymdsamarbete om högst 400 000 000 kr. Det sammanlagda be-
myndigandet för regeringen beträffande nya förpliktelser inom euro-
peiskt rymdsamarbete kommer då att uppgå till högst 541 000 000 kr.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
[4] Förslag att även andra organ än myndigheter skall
kunna utses till riksmätplatser
Genom de svenska riksmätplatssystemet garanteras att svenska mätresultat
och mätteknik håller internationell standard. Verksamheten vid riksmät-
platsema har en strategisk betydelse som grund för teknisk-vetenskaplig
forskning. Tillgång till kvalificerad mätteknik som säkerställer tillförlit-
liga mätresultat har under senare år också fått en allt större betydelse för
23
att tillgodose näringslivets och förvaltningens behov av kvalitetssäkring.
Behovet härav accentueras ytterligare av att produkter och produktions-
processer blir allt mer komplicerade.
Verksamheten vid riksmätplatsema finansieras genom bidrag från det-
ta anslag samt genom kalibreringsintäkter och riksmätplatsernas egna
bidrag. Under innevarande budgetår har riksdagen anslagit 8 766 000 kr.
till verksamheten. Anslaget disponeras av styrelsen for teknisk ackredite-
ring som fördelar anslagna medel mellan riksmätplatsema och även enligt
sin instruktion utövar tillsyn över riksmätplatsema.
Enligt 5 § lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och
om mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser. Enligt
6 § samma lag ankommer det på regeringen att utse riksmätplatser.
För närvarande finns tre stycken riksmätplatser som sammanlagt håller
mätnormaler för 35-tal olika storheter. Den största riksmätplatsen,
statens provningsanstalt, svarar för 24 storheter. Övriga riksmätplatser
är flygtekniska försöksanstalten och statens strålskyddsinstitut.
Genom den bolagisering av vissa statliga myndigheter som förekommit
under senare år har den situationen uppkommit i några fall att riksmät-
platsverksamhet som tidigare bedrivits hos myndighet kommit att ingå i
sådan verksamhet som överförts till bolag. På grund av lagens be-
stämmelser kan mätverksamheten, trots att den bedrivs i oförändrade
former, av formella skäl inte kvarstå som riksmätplats. Stöd till verk-
samheten i form av bidrag från riksmätplatsanslaget kan inte heller längre
utgå. Riksdagen har efter anmälan från regeringen i två sådana fäll, FFV
Aerotech AB och Televerket Utveckling AB, beslutat att medel från an-
slaget under budgetåret 1991/92 skall kunna utbetalas till mätplatsverk-
samhet vid dessa oigan trots att dessa inte längre utgör riksmätplatser
(prop. 1990/91:100 bil. 14, NU24, rskr. 149 och prop. 1991/92:25 bil.
11, NU 13, rskr. 53).
Det kan i detta sammanhang även finnas anledning att erinra om att
regeringen nyligen beslutat att låta en särskild utredare (dir. 1992:7)
överväga begränsning av statens engagemang i bl.a. statens provnings-
anstalt, som enligt vad jag nyss nämnt utgör landets dominerande riks-
mätplats.
I min anmälan till prop. 1991/92:100 bil. 13 redovisade jag att
styrelsen för teknisk ackreditering i sin fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1992/93 - 1994/95 föreslagit att lagen (1989:164) om
kontroll genom teknisk provning och om mätning borde ändras så att
såväl statliga som privaträttsliga oigan som uppfyller kraven på
opartiskhet och kompetens kan utses till riksmätplatser. Jag anförde
vidare att jag delade ackrediteringsstyrelsen uppfattning att kravet på
ställning som statlig myndighet var otidsenligt och att jag därför avsåg
att återkomma med förslag till ändring av lagen i detta hänseende.
Mot denna bakgrund vill jag därför nu föreslå att lagen (1989:164) om
kontroll genom teknisk provning och om mätning ändras så att det blir
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
24
möjligt att vid sidan av statliga myndigheter även utse annat organ till Prop. 1991/92:125
riksmätplats. Bilaga 10
Det bör även i fortsättningen ankomma på regeringen att utse riksmät-
platser. Vägledande bör därvid vara att välja de organ i landet som har
den högsta kompetensen för uppgifterna både ifråga om personal och
utrustning. Ett ytterligare krav måste vara att oiganen bedöms vara
opartiskta. Av bl.a. sekretesskäl är det viktigt att ingen potentiell kund
skall kunna uppfatta en riksmätplats som en möjlig konkurrent.
Riksmätplatsverksamheten i ett privaträttsligt organ bör liksom stat-
liga riksmätplatser stå under tillsyn av Styrelsen for teknisk ackredite-
ring, som med stöd av bemyndigande från regeringen också har utfär-
dat föreskrifter för verksamheten vid riksmätplatsema.
Genom att verksamheten vid riksmätplatsema endast är av teknisk-
vetenskaplig karaktär utan inslag av myndighetsutövning föreligger inte
hinder av konstitutionell art mot låta enskilda organ verka som riksmät-
platser.
Inom Näringsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om ändr-
ing av lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om
mätning. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Lagstiftningsärendet är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta förslaget till lag om ändring av lagen (1989:164) om kontroll
genom teknisk provning och om mätning.
[5] Ökning av garantifonden vid Svenska
skeppshypotekskassan
Svenska skeppshypotekskassan som bildades år 1929 har till ändamål att
medverka vid finansiering av rederiverksamhet, som bedrivs av svenskt
rederi eller av en utländsk juridisk person som ägarmässigt eller på annat
sätt domineras av svenskt rederi. Bestämmelserna om kassans verksamhet
är intagna i lagen (1980:1097, ändrad senast 1990:1313) om Svenska
skeppshypotekskassan. Utestående lån var vid utgången av år 1991 ca
4 000 milj.kr. och det egna kapitalet i form av reservfond 351 milj.kr.
Enligt 2 § i nämnda lag ställer staten som garantifond för kassans förbin-
delser till förfogande garantiförbindelser utfärdade av riksgäldskontoret
på för närvarande 167 milj.kr. Kassan har ett utestående förlagslån på
125 milj.kr.
I en skrivelse den 20 december 1991 har styrelsen för kassan begärt att
garantifonden ökas med 183 milj.kr. till 350 milj.kr. Skälet är enligt
kassan att kassan inte kan genomföra den för år 1992 budgeterade utlå-
25
ningen utan en ökning av garanti fonden. I lagen om kassan finns i 4 §
regler om upplåningsbegränsningar. I andra stycket sägs att det samman-
lagda beloppet av kassans låneskuld och garantiförpliktelser inte får
uppgå till mer än tio gånger det sammanlagda beloppet av kassans garan-
tier och reservfonder. För att kunna öka utlåningen i den omfattning som
budgeterats krävs enligt kassan en ökning av garantifonden med 183
milj.kr. till 350 milj.kr. Enligt reglerna för kapital täckning i kassans
verksamhet § 3 a har kassan enligt kassans beräkningar möjligheter att
per den 31 december 1992 ha en utlåning på ca 7,5 miljarder kronor.
Kapitaltäckningsreglema lägger således inte heller något hinder i vägen
för den budgeterade utlåningsökningen.
Efter remiss har yttranden över skeppshypotekskassans skrivelse läm-
nats av fullmäktige i riksbanken, riksgäldskontoret och finans-
inspektionen. Alla tillstyrker den begärda ökningen av garantifonden.
Svenska skeppshypotekskassan saknar inte betydelse som finansiär av
svenska rederier. Detta gäller icke minst de mindre och medelstora far-
tygen. På grund av det överskott som skeppshypotekskassan har kunnat
skapa har kassan betydande möjligheter att öka sin utlåning. För att kas-
san, i avvaktan på regeringens ställningstagande till hypoteksutredning-
ens betänkande (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden, skall
kunna möta efterfrågan på krediter bör garanti fonden utökas. En sådan
förändring bör enligt min bedömning kunna ske under år 1993. Jag
föreslår därför att 2 § i lagen om Svenska skeppshypotekskassan ändras
i enlighet med kassans förslag så att garantifonden därefter uppgår till
350 milj.kr. Vidare föreslår jag att riksgäldskontoret bemyndigas att
utfärda en garantiförbindelse på 350 milj.kr. som ersättning för den
nuvarande på 167 milj.kr. Kassan erlägger för närvarande en ga-
rantiprovision på 1 % per år i förskott på utestående garantier. Det
ankommer på regeringen att besluta om garantiprovisionens storlek.
Inom näringsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om ändring
av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Förslaget bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
På grund av frågans beskaffenhet skulle lagrådets hörande sakna
betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om ändring av lagen (1980:1097) om
Svenska skeppshypotekskassan,
2. bemyndiga regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda en
garantiförbindelse på 350 000 000 kr. att ingå i Svenska skepps-
hypotekskassans garantifond.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
26
[6] Upphörande Nämnden för fartygsfinansiering Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Riksdagen beslutade 1986 att nämnden för fartygskreditgarantier (FKN)
skulle upphöra som myndighet i och med utgången av juni månad 1986
(prop. 1985/86:120, NU34, rskr. 314). Nämndens verksamhet skulle
enligt beslutet överföras till dåvarande statens industriverk (SIND), nu-
mera närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).
För riksdagen anmäldes i propositionen att vid SIND, sedermera
NUTEK, skulle inrättas en rådgivande nämnd, Nämnden för fertygs-
finansiering, för att biträda vid beslut om varvsfrågor. Vid myndigheten
har också sedan varvsfrågoma fördes dit funnits en sådan nämnd.
Ledamöterna utses av regeringen.
I en skrivelse av den 20 december 1991 har NUTEK föreslagit att före-
skrifterna i verkets instruktion om bl.a. Nämnden för fartygsfinansiering
skall utgå. Det bör enligt NUTEK ankomma på verket självt att under
flexibla och ändamålsenliga former knyta till sig expertis på området.
Jag biträder NUTEKis förslag, som jag finner vara en lämplig förenk-
ling av denna verksamhet, som numera är av begränsad omfattning, och
avser därför föreslå regeringen att nämnden skall upphöra vid utgången
av juni 1992. Det bör därefter tillkomma NUTEK att anlita expertis bl.a.
på varvsområdet.
Med hänsyn till att inrättandet av nämnden tidigare har anmälts för
riksdagen, bör riksdagen underrättas även om att den upphör.
Jag hemställer att regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om upphörande
av nämnden för fartygsfinansiering.
[7] Avveckling av Bruksinvest AB
Under åren 1983-1984 medverkade staten till en omstrukturering av den
del av specialstålindustrin som då var inriktad på rostfritt stål. En förut-
sättning för statens medverkan var att berörda företag tillsammans bil-
dade ett särskilt bolag, sedermera benämnt Bruksinvest AB, med uppgift
att medverka till skapandet av nya verksamheter i av struktur-
förändringarna berörda regioner, i första hand på berörda bruksorter.
Bolaget skulle drivas efter kommersiella principer.
Enligt avtal av den 15 mars 1984 mellan staten, Avesta Jemverks AB
(numera Avesta AB), Fagersta AB (numera Industriförvaltnings AB Kin-
nevik), Sandvik AB och Uddeholms AB (numera Uddeholm Tooling AB)
tillskjöt företagen sammanlagt 100 milj.kr. till Bruksinvest.
Bruksinvest har kritiserats från olika håll för att ha varit mindre fram-
gångsrikt med att skapa nya arbetstillfällen. Man menade att en viktig
förklaring till denna passivitet var Bruksinvests ägarkonstellation, med
fyra sinsemellan konkurrerande företag som delägare.
27
Efter förhandlingar mellan företrädare för staten och Bruksinvests del-
ägare, med syfte att effektivisera verksamheten, tecknades den 23 januari
1992 ett tilläggsavtal till 1984 års avtal med följande innebörd.
Bruksinvest AB skall snarast avvecklas. Den verksamhet som Bruks-
invest skulle bedriva skall utan avbrott drivas vidare inom fyra nya
bolag, som bildas av Bruksinvests delägare med ett inom varje koncern.
Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma inriktning som
gällde för Bruksinvest, dvs. att på kommersiella grunder bidra till att nya
verksamheter skapas i Bergsslagen och där i första hand på de orter som
direkt berördes av omstruktureringen av den nämnda specialstålindustrin.
Det kapital som tillförs de nya bolagen motsvarar resp, företags del av
Bruksinvests totala nettotillgångar vid avvecklingen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om Bruksinvest AB.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
[8] Affärsverket svenska kraftnät, installation av s.k.
optokablar i storkraftnätet
Affärsverket svenska kraftnät, som inrättades den 1 januari 1992, har till
uppgift att svara för drift och utbyggnad av storkraftnätet och främja kon-
kurrens inom elöverföringsområdet. Enligt sin instruktion (1991:2013)
skall verket även i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till
kraftöverföringssystemet.
I samband med bolagiseringen av huvuddelen av Vattenfalls verksam-
het övertog Affärsverket svenska kraftnät förvaltningen och driften av
storkraftnätet. Samtidigt övertogs redan påböljade förhandlingar med
kommersiella motparter om installation av s.k. optokablar i storkraft-
nätet.
Svenska kraftnäts styrelse har numera, med reservation för regeringens
ställningstagande, godkänt ett avtal med bolaget Tele 2. Avtalet innebär
1 huvudsak att Svenska kraftnät installerar optokablar på storkraftnätets
ledningar och överlåter rätten att utnyttja teletransmissionskapaciteten till
Tele 2 mot årliga avgifter. Det preliminära avtalet omfattar en installation
av maximalt ca 1500 km optokablar under en femårsperiod, vilket skulle
innebära en total investering i storleksordningen 200 milj.kr. i dagens
penningvärde.
Tele 2 anger under femårsperioden, var och när Svenska kraftnät skall
installera optokablama. Markförhöjning av kablarna undviks så långt
möjligt. Installerade optokablar ägs av staten genom Svenska kraftnät.
Avtalet innebär från ekonomisk synpunkt att Svenska kraftnät svarar
för finansiering, installation och underhåll av samtliga optokablar. Tele
2 erlägger till Svenska kraftnät full ersättning för alla kostnader, dvs
räntor, avskrivningar och faktiska drift- och underhållskostnader. Där-
utöver erlägger Tele 2 ett årligt belopp beräknat på anläggningskostna-
derna.
28
Det preliminära avtalet innehåller även möjligheter för Svenska kraft-
nät att självt utnyttja en mindre del av kapaciteten för modernisering och
effektivisering av det egna teletransmissionssystemet.
Avtalet ger Svenska kraftnät rätt att träffe liknande avtal med
eventuella ytterligare intressenter, även statliga verk eller bolag. Risken
måste därför bedömas som liten att uppbyggnaden av ett optokabel-
system enligt avtalet skulle leda till inslag av konkurrensbegränsning.
Jag anser att ett optokabelnät är ett lämpligt komplement till
kraftöverföringsverksamheten som bl.a. innebär att de stora investerin-
gar som gjorts i storkraftnätet kan utnyttjas på ett affärsmässigt och
samhällsekonomiskt riktigt sätt. Det preliminära avtal som Affärsverket
svenska kraftnät förhandlat fram med Tele 2 bör kunna ligga till grund
for den affärsmässiga överenskommelsen.
Staten ansvarar för Svenska kraftnäts åtaganden i avtalet. Motsvarande
ansvarsåtaganden från den andra partens ägare kan tas upp i den affärs-
mässiga överenskommelsen.
Den investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät som under-
ställdes riksdagen i årets budgetproposition omfettade inte de investe-
ringar som förutsätts ske i avtalet med Tele 2. Riksdagens godkännan-
de av dessa investeringar bör därför inhämtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna en total ram för investeringar i optokablar om högst
200 000 000 kr. i nuvarande penningvärde, under en femårsperiod, i
enlighet med vad jag har anfört.
Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
29
Förslag till
Bilaga 10.1 Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom
teknisk provning och om mätning
Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen (1989:164) om kontroll genom tek-
nisk provning och om mätning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Med riksmätplats avses en statlig
myndighet som enligt denna lag har
utsetts
att för viss storhet officiellt svara
för sådan mätning som i förhållan-
de till nationella mätnormaler eller
vetenskapligt definierade måtten-
heter säkerställer riktigheten av
mätningar som utförs inom landet,
att se till att dessa mätnormaler
och måttenheter är anknutna till
internationellt antagna enheter.
Med riksmätplats avses ett organ
som enligt denna lag har utsetts
att för viss storhet officiellt svara
för sådan mätning som i förhållan-
de till nationella mätnormaler eller
vetenskapligt definierade måtten-
heter säkerställer riktigheten av
mätningar som utförs inom landet,
att se till att dessa mätnormaler
och måttenheter är anknutna till
internationellt antagna enheter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1992.
30
Bilaga 10.2 Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
§2
Som garantifond för kassans för-
bindelse ställer staten till förfo-
gande av fullmäktige i riksgälds-
kontoret utfärdade garantiför-
bindelser på etthundrasextiosju
miljoner kronor.
Som garantifond för kassans för-
bindelser ställer staten till förfo-
gande av fullmäktige i riksgälds-
kontoret utfärdade garanti-
förbindelser på trehundrafemtio
miljoner kronor
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992
31
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Davidson
Prop. 1991/92:125
Bilaga 11
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under denna anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag på 39 235 000 kr. Av anslaget avser
13 933 000 kr. utredningar som numera hör till andra departements
verksamhetsområden. Den ingående reservationen under anslaget uppgick
till 5 627 865 kr.
Utredningsverksamheten beräknas bli mer omfattande och kostnadskrä-
vande än vad som tidigare kunnat förutses. Jag räknar med ett ytterligare
medelsbehov på 1 milj.kr. för en utredning om konsumentpolitiken.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.
32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Johansson
Prop. 1991/92:125
Bilaga 12
B 13. Sanering och återställning av miljöskadade områden
I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag på 25 milj.kr., vilket motsvarar 23 380 000 kr.
exkl. mervärdeskatt. På anslaget fanns vidare en ingående reservation på
27 986 542 kr. exkl. mervärdeskatt.
I statens naturvårdsverks anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har
påvisats behov av ökade medel för att täcka kostnader för skyddsåtgärder
som tillsynsmyndighet beslutat om med stöd av miljöskyddslagen, s.k.
handräckningskostnader, i samband med företagskonkurser. Kostnaderna
för akuta insatser i samband med handräckningsärenden har ökat starkt
under år 1991 i samband med det ökande antalet konkurser. Detta har
medfört att disponibla medel under detta anslag snabbt minskar. Därmed
kullkastas möjligheterna att på ett planerat sätt genomföra det femåriga
programmet för att åtgärda de miljöskadade områden som anslaget främst
är avsett för. Redan initierade återställningsprojekt kan heller inte
fullföljas.
Naturvårdsverket har därefter i en skrivelse den 6 november 1991
hemställt om dels särskilda medel för att bestrida handräckningskostnader
för budgetåret 1992/93, dels att 10 milj.kr. för samma ändamål tillförs
anslaget för sanerings- och återställningsåtgärder på tilläggsbudget för
budgetåret 1991/92 så att det femåriga programmet som är huvudsyftet
med anslaget kan fullföljas.
Statens naturvårdsverk hemställer vidare i en skrivelse den 25 februari
1992 om bemyndigande att ingå flerårsavtal om sanering och efterbe-
handling av miljöskadade områden. Naturvårdsverket anmäler behov att
under innevarande budgetår kunna ingå flerårsavtal bl.a. i fråga om
sanering av Jämsjön i Emån och efterbehandling av sandmagasin i
Saxberget och hemställer därför att verket skall få ikläda staten ekono-
miska förpliktelser inom en viss ram för budgetåren 1992/93 - 1995/96
utöver redan tilldelade medel innevarande budgetår.
33
Föredragandens överväganden Prop. 1991/92:125
För budgetåret 1991/92 beräknade naturvårdsverket preliminärt, mot
bakgrund av erfarenheter från tidigare år, att högst 5 milj.kr. skulle gå
åt för att bestrida nödvändiga handräckningskostnader. Till naturvårds-
verket har emellertid redan nu anmälts så stora behov av handräckning
att det enligt verkets uppskattning kan bli fråga om nödvändiga utgifter
om sammanlagt 10 - 15 milj.kr. under budgetåret 1991/92.
För närvarande finns ingen annan säkrad finansieringsform för akuta
insatser för att skydda miljön än via naturvårdsverkets anslag för sanering
och återställning av miljöskadade områden. Miljöskadeförsäkringen är
inte tillämplig. Jag förordar därför att 10 milj.kr. anvisas på tilläggsbud-
get för innevarande budgetår för de aktuella handräckningskostnadema.
Som angetts i budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 15) är
finansieringen av kostnader för handräckning i samband med företagskon-
kurser från anslaget för sanering och återställning av miljöskadade
områden ett problem som snarast måste lösas. Regeringen har den 13
februari 1992 bemyndigat mig att tillkalla en utredning för att bl.a.
komma med förslag till en varaktig lösning för denna typ av akutinsatser
(Dir. 1992:13). Utredningen skall i denna del senast vid utgången av år
1992 i en särskild rapport till regeringen redovisa de särskilda problem
som kan vara förenade med de s.k. handräckningsfallen samt preliminärt
redovisa den tänkbara inriktningen av en lösning som innebär ett ökat
ansvar för förorenaren i sådana fall.
Jag anser att det är viktigt att naturvårdsverket får förbättrade
möjligheter att teckna långsiktiga avtal om sanerings- och återställnings-
åtgärder, särskilt vad gäller de två av naturvårdsverket utpekade
projekten. Samtidigt är det angeläget att bibehålla en viss flexibilitet inom
nuvarande resurstilldelning för ev. uppkommande akutinsatser i avvaktan
på ovannämnda utredningsförslag. Riksdagen bör därför bemyndiga
regeringen att låta naturvårdsverket få ikläda staten ekonomiska
förpliktelser på sammanlagt högst 72 milj.kr. för budgetåren 1992/93 -
1995/96 fördelat på 18 milj.kr. per budgetår.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att låta statens naturvårdsverk ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med tecknande av avtal om
sanerings- och återställningsåtgärder som innebär åtaganden om högst
18 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1992/93, 1993/94,
1994/95 och 1995/96
2. till Sanering och återställning av miljöskadade områden på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.
34
Förteckning Prop. 1991/92:125
. , . Bilaga 13
över anslag som regeringen begar i samlingspropostionen om anslag på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
|
A7 |
III. Utrikesdepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag |
1 390 000 |
|
B2 |
IV. Försvarsdepartementet | |
|
förslagsanslag |
400 000 000 | |
|
C2 |
Marinförband: Anskaffning av materiel, | |
|
förslagsanslag |
100 000 000 | |
|
D2 |
Flygförband: Anskaffning av materiel, | |
|
förslagsanslag |
450 000 000 | |
|
E4 |
Operativ ledning m.m.: Forskning och | |
|
utveckling, förslagsanslag |
50 000 000 | |
|
A2 |
V. Socialdepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag |
8 500 000 |
|
Al |
VII. Finansdepartementet Finansdepartementet, förslagsanslag |
750 000 |
|
G8 |
Bidrag till centralt utvecklingsarbete | |
|
avseende metoder och system för att jämföra |
40 445 000 | |
|
G4 |
VIII. Utbildningsdepartementet Vissa särskilda utgifter inom högskolan | |
|
m.m., reservationsanslag |
36 100 000 | |
|
A3 |
IX. Jordbruksdepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag |
3 700 000 |
|
C7 |
X. Arbetsmarknadsdepartementet | |
|
reservationsanslag |
47 500 000 | |
|
C9 |
Teckning av aktier i de planerade | |
|
Samhallbolagen, reservationsanslag |
1 250 000 | |
|
D2 |
Förläggningskostnader, förslagsanslag |
1 376 000 000 |
|
A3 |
XII. Industridepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag |
1 600 000 |
|
E3 |
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB, | |
|
förslagsanslag |
600 000 000 |
35
|
XIII. Civildepartementet | ||
|
A2 C2 C14 |
Utredningar m.m., reservationsanlag |
1 000 000 1 000 000 875 000 000 |
|
B13 |
XIV. Miljödepartementet Sanering och återställning av miljö- |
10 000 000 |
Summa
4 004 235 000
Prop. 1991/92:125
Bilaga 13
gotab 41122, Stockholm 1992
36