om lotteriskatt m. m.
Prop.
1991/92:1
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 6 juni 1991.
På regeringens vägnar
Odd Engström
ErikÅsbrink
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lotterier och spel anordnade av Svenska Pen-
ninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Trav och Galopp skall beskattas
lika oavsett vilket av bolagen som anordnar lotteriet. Skatten föreslås utgå
med 35 procent av insatserna efter avdrag för beräknad utdelning till
vinnarna (bruttoöverskottet). Den föreslagna beskattningen bör regleras i
en ny lag.
Det föreslås vidare en ny lag som reglerar de fall där den nuvarande
lotterivinstskatten bör kvarstå. Den nuvarande lagen om skatt på lotte-
rivinster och lagen om skatt på totalisatorspel föreslås upphävda då de nya
lagarna träder i kraft.
Dessutom föreslås vissa följdändringar i skattebrottslagen, lagen om för-
månsberättigade skattefordringar m. m. och lagen om punktskatter och pris-
regleringsavgifter.
Ändringarna föreslås bli genomförda den 1 januari 1992.
Slutligen föreslås en justering av övergångsreglerna om skattelättnader för
ungdomsbosparande. Denna ändring föreslås gälla fr. o. m. 1 december
1991.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 1
Propositionens lagförslag
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat beslut om att viss
andel av insatserna skall utbetalas som vinster avräknats från de samman-
lagda insatserna.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:000) om skatt på vinstsparande
m. m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 §
lotterilagen (1982:1011), eller
5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 1 § lotteri-
lagen (1982:1011).
2 § Skattskyldig är den som anordnar ett sådant lotteri för vilket skatt
skall betalas enligt 1 §.
Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos riksskatteverket.
3 § Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen eller, om denna har
ägt rum före lottförsäljningens början, vid utgången av den tid som be-
stämts för lottförsäljningen.
Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varige-
nom vinsterna bestäms.
4 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Prop. 1991/92:1
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Genom lagen upphävs lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster och
lagen (1984:351) om totalisatorskatt.
3. Lagen om skatt på lotterivinster skall dock fortfarande tillämpas i sin
lydelse före den 1 april 1986 i fråga om premieobligationer som getts ut
före den dagen.
4. Äldre bestämmelser gäller i fråga om lotterier som påbörjats före den
1 januari 1992.
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1991/92:1
1 § Skatt betalas enligt denna lag till staten för penningvinst vid vinst-
dragning i sådant vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa som
utgör svenskt lotteri och för penningvinst i sådant lotteri som avses i 18 §
lotterilagen (1982:1011).
Skatten utgör 30 procent av vinstens värde. För vinst i lotteri som
anordnas med stöd av 18 § lotterilagen skall skatt dock inte betalas med
högre belopp än att etthundra kronor återstår av vinsten.
Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den
skatt som skall betalas för vinsten.
Skatt skall inte betalas för vinster som inte tagits ut av vinnaren.
2 § Skattskyldig är den som anordnar lotteriet.
Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen.
3 § Om den skattskyldige visar att en vinnare inte har tagit ut sin vinst
inom föreskriven tid är den skattskyldige berättigad att få tillbaka den
skatt som betalats för vinsten. Beskattningsmyndigheten beslutar om åter-
betalning efter ansökan av den skattskyldige. Ränta lämnas inte på återbe-
talat belopp.
4 § Reglerna för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 1
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) i paragrafens
lydelse enligt lagen (1991:700) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:1
1§‘
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags till-
gångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersätt-
ningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömans-
skatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen
(1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild
vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbe-
ten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister rn.fi.,
lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
2. lagen (1928:376) om skatt på
lotteri vinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),
lagen (1968:430) om mervärde-
skatt, lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, vägtrafikskatte-
lagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrera-
de i riket, lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på
2. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen (1964:308),
lagen (1968:430) om mervärde-
skatt, lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, vägtrafikskatte-
lagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrera-
de i riket, lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på
Senaste lydelse 1990:1435
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på video-
bandspelare, lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på omsätt-
ning av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild skatt for
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisator-
skatt, lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak-
tier, lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på viss
bensin, vägtrafikskattelagen
(1988:327), lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon,
lagen (1988:1567) om miljöskatt på
inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)
om koldioxidskatt, lagen
(1990:587) om svavelskatt, lagen
(1990:613) om miljöavgift på ut-
släpp av kväveoxider vid energi-
produktion, lagen (1990:662) om
skatt på vissa premiebetalningar,
lagen (1990:1087) om lagerskatt på
vissa oljeprodukter, lagen
(1990:1427) om särskild premie-
skatt för grupplivförsäkring, m. m.,
vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på video-
bandspelare, lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på omsätt-
ning av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisator-
skatt, lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak-
tier, lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på viss
bensin, vägtrafikskattelagen
(1988:327), lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon,
lagen (1988:1567) om miljöskatt på
inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)
om koldioxidskatt, lagen
(1990:587) om svavelskatt, lagen
(1990:613) om miljöavgift på ut-
släpp av kväveoxider vid energi-
produktion, lagen (1990:662) om
skatt på vissa premiebetalningar,
lagen (1990:1087) om lagerskatt på
vissa oljeprodukter, lagen
(1990:1427) om särskild premie-
skatt för grupplivförsäkring, m. m.,
lagen (1991:000) om lotteriskatt, la-
gen (1991:000) om skatt på vinstspa-
rande m. m.,
3. lagen (1981:691) om socialavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:701) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§‘
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med ford-
ran på
1. skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,
lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1990:661) om avkast-
ningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m. fl.,
Prop. 1991/92:1
2. skatt enligt lagen (1968:430) om
3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivins-
ter, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all-
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värde-
papper, lagen (1983:1104) om sär-
skild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
mervärdeskatt,
3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivins-
ter, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all-
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värde-
papper, lagen (1983:1104) om sär-
skild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
Senaste lydelse 1990:1436
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter, lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämp-
ningsmedel, lagen (1984:852) om
lagerskatt på viss bensin, lagen
(1988:1567) om miljöskatt på inri-
kes flygtrafik, lagen (1990:582) om
koldioxidskatt, lagen (1990:587)
om svavelskatt, lagen (1990:613)
om miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider vid energiproduktion,
lagen (1990:662) om skatt på vissa
premiebetalningar, lagen
(1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen
(1990:1427) om särskild premie-
skatt för grupplivförsäkring, m. m.,
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter, lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämp-
ningsmedel, lagen (1984:852) om
lagerskatt på viss bensin, lagen
(1988:1567) om miljöskatt på inri-
kes flygtrafik, lagen (1990:582) om
koldioxidskatt, lagen (1990:587)
om svavelskatt, lagen (1990:613)
om miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider vid energiproduktion,
lagen (1990:662) om skatt på vissa
premiebetalningar, lagen
(1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427)
om särskild premieskatt för grupp-
livförsäkring, m. m., lagen
(1991:000) om lotteriskatt,
lagen (1991:000) om skatt på
vinstsparande m. m.,
4. skatt enligt vägtrafikskattelagen(1973:601), lagen( 1976:339) om sa-
luvagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om väg-
trafikskatt på utländska fordon,
5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt
lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets områ-
de, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409)
om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jord-
bruksprodukter m.m. och lagen (1990:616) om införande av lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.,
7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.
12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 1
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 2 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1§*
Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt
Prop. 1991/92:1
1. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
lagen (1972:266) om skatt på an-
nonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värde-
papper, lagen (1983:1104) om sär-
skild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämp-
ningsmedel, lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik,
lagen (1990:582) om koldioxid-
skatt, lagen (1990:587) om svavel-
skatt, lagen (1990:662) om skatt på
vissa premiebetalningar, lagen
1. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt,
lagen (1972:266) om skatt på an-
nonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värde-
papper, lagen (1983:1104) om sär-
skild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351)
om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryc-
kesförpackningar, lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier, lagen
(1984:410) om avgift på bekämp-
ningsmedel, lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik,
lagen (1990:582) om koldioxid-
skatt, lagen (1990:587) om svavel-
skatt, lagen (1990:662) om skatt på
vissa premiebetalningar, lagen
Senaste lydelse 1991:702.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
(1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427)
om särskild premieskatt för grupp-
livförsäkring, m. m.,
(1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427)
om särskild premieskatt för grupp-
livförsäkring, m.m., lagen
(1991:000) om lotteriskatt, lagen
(1991:000) om skatt på vinstspa-
rande m. m.,
2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift
på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter
m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på
vissa jordbruksprodukter m. m.
Har i författning som anges i första stycket eller i författning som
utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker
från denna lag gäller dock den bestämmelsen.
2 kap.
2§2
Skatteredovisningen i deklarationen skall avse bestämda tidsperioder
(redovisningsperioder).
Första stycket gäller dock inte i
fråga om skatt på lotterivinster eller
stämpelskatt på aktier och inte hel-
ler för avgifter som tas ut enligt för-
fattningarna i 1 kap. 1 första styc-
ket 2 i den mån jordbruksverket
eller fiskeriverket meddelar av-
vikande bestämmelser.
Första stycket gäller dock inte i
fråga om skatt på lotterivinster,
skatt enligt lagen (1991:000) om
skatt på vinstsparande m. m. eller
stämpelskatt på aktier och inte hel-
ler för avgifter som tas ut enligt för-
fattningarna i 1 kap. 1 första styc-
ket 2 i den mån jordbruksverket el-
ler fiskeriverket meddelar avvi-
kande bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse 1991:702.
Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen (1990:675)
om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och
ungdomsbosparande skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering. De äldre bestäm-
melserna i 3 § tillämpas dock fortfa-
rande ifråga om bonusränta som till-
godoräknas spararen före utgången
av år 1991.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1991.
10
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 juni 1991
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande och statsråden
Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans-
son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,
Lööw, Molin, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Proposition om lotteriskatt m. m.
1 Inledning
Den 16 november 1989 tillkallade chefen för finansdepartementet en
särskild utredningsman (regeringsrådet Arne Baekkevold) att göra en
översyn av beskattningen av de lotterier som bedrivs av Svenska Penning-
lotteriet AB (Penninglotteriet), AB Tipstjänst (Tipstjänst) och AB Trav
och Galopp (ATG).
Utredningen lämnade i juni 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:56)
Skatt på lotterier och spel. Utredningens sammanfattning bör fogas till
detta protokoll som bilaga 1 och utredningens lagförslag bör fogas till
protokollet som bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt-
randen har gjorts inom finansdepartementet och finns tillgänglig där (dnr
3362/90).
Jag avser nu att ta upp frågan om lagstiftning i anledning av utredning-
ens betänkande. Inledningsvis redogör jag i avsnitt 2 kort för nuvarande
beskattning.
Jag tar i propositionen också upp en fråga om skattelättnader för bonus-
ränta på ungdomsbosparande.
Regeringen beslutade den 8 maj 1991 att inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om skatt på lotterier och lag om skatt på vinstsparande m. m.
Till lagrådet remitterade lagförslag avseende skatt på lotterier bör fogas till
protokollet som bilaga 3.
Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet som bilaga 4,
ansett att lagen om skatt på lotterier bör benämnas lagen om lotteriskatt
och har i övrigt lämnat förslagen utan erinran.
Lagrådets synpunkt har beaktats.
Prop. 1991/92:1
11
2 Gällande rätt
Prop. 1991/92:1
Regler om lotterier finns i lotterilagen (1982:1011, senast ändrad
1988:839). Med lotterier förstås enligt denna lag spelverksamhet i vilken
vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen till följd av lottning,
gissning, vadhållning eller liknande förfarande. Begreppet lotterier har
alltså här en vidare omfattning än vad det har i allmänhet och omfattar
även t. ex. fotbollstips och spel på hästar.
Av lotterilagen framgår också att lotterier som huvudregel inte får an-
ordnas utan tillstånd. Folkrörelser eller liknande föreningar får dock an-
ordna vissa typer av lotterier utan särskilt tillstånd. I några sådana fall
krävs dock registrering.
I fråga om tillståndspliktiga lotterier utan penningvinster eller med
penningvinster som inte överstiger 500 kr. är länsstyrelsen eller lotteri-
nämnden tillståndsmyndighet. I andra fall skall tillstånd lämnas av rege-
ringen.
Penninglotteriet, Tipstjänst och ATG har alla särskilt tillstånd av rege-
ringen att bedriva sina respektive spel (lotterier). I tillstånden ges bestäm-
melser om förutsättningarna under vilka de medgivna spelen får bedrivas.
Skattepliktiga lotterier beskattas enligt tre olika modeller beroende på
vilken typ av spel eller lotterier det är frågan om.
Den generellt gällande lagen på området är lagen (1928:376) om skatt på
lotteri vinster (senast ändrad 1991:321). Huvudregeln är att skatt för vinst
på spel och lotteri utgår med 30 procent av vinsternas värde. Lagen
tillämpas huvudsakligen på Penninglotteriets och Tipstjänsts spel, men
även på vinster i vinstsparande och vissa lotterier anordnade med stöd av
18 § lotterilagen. Enligt övergångsbestämmelser kan lotterivinstskatt i vis-
sa fall utgå på äldre premieobligationer.
För roulett- och bingospel regleras beskattningen av lagen (1972:820)
om skatt på spel (senast ändrad 1988:1571). För roulettspel utgår skatt
med ett fast belopp per bord och månad och för bingospel med 3 procent
av det sammanlagda värdet av omsättningen och entréavgifterna. Bingo-
spel anordnat av ideella föreningar beskattas endast om penningvinster
förekommer.
Beskattningen av vinster vid totalisatorspel på hästar regleras i lagen
(1984:351) om totalisatorskatt (senast ändrad 1990:1088). Totalisator-
skatt tas under år 1991 ut med 11 procent av de sammanlagda insatserna
upp till 3 700 milj. kr. och med 8 procent på överstigande insatser.
Härutöver finns regler om redovisning av skatt, skattekontroll och revi-
sion, betalning av skatt m.m. i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter (senast ändrad 1991:702).
12
3 Valavbeskattningsmodell
Prop. 1991/92:1
Mitt förslag: Lotterier bedrivna av Penninglotteriet, Tipstjänst och
ATG skall beskattas på samma sätt. Skatten skall tas ut på insatser-
na efter avdrag för beräknad utdelning till vinnarna i lotteriet (brut-
toöverskottsbeskattning). Beskattningen bör regleras i en särskild
lag.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning-
en har dock föreslagit att skatten skall beräknas utifrån faktiskt utdelade
vinster.
Remissinstanserna har haft olika uppfattningar. Huvudparten har inte
haft någon erinran mot utredningens förslag. ATG och LO har uttryckligen
förordat den föreslagna beskattningsmodellen. Även kammarrätten i
Sundsvall och statskontoret har uttalat stöd för denna beskattningsmodell.
Riksrevisionsverket, Penninglotteriet och Tipstjänst har förordat att skatten
skall tas ut på omsättningen utan några avdrag (omsättningskatt). Närings-
frihetsombudsmannen och TCO har förordat att skatten tas ut på omsätt-
ningen med avdrag för utdelning till vinnarna i lotteriet och bolagets
administrationskostnader (nettoöverskottsbeskattning). Lotterinämnden,
Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor, Centerns lotteribyrå och
Sveriges riksidrottsförbund har motsatt sig förslaget med hänvisning till
folkrörelsernas minskade möjligheter att bedriva lotterier.
Skälen för mitt förslag: Som framgått av föregående avsnitt beskattas i
dag Penninglotteriets och Tipstjänsts spel och lotterier enligt en beskatt-
ningsmodell (lotterivinstskatt) och ATGs spel enligt en annan (totalisator-
skatt). Detta har uppfattats som olämpligt då bolagen bedriver likartad
verksamhet. Det har också framhållits att lotterivinstskatten medfört att
spel med hög återbetalningsprocent inte kunnat drivas med bibehållen
lönsamhet. Utredningen skulle lägga fram förslag till en gemensam be-
skattningsform för de tre spelbolagens spel och lotterier vilken skulle vara
neutral i den bemärkelsen att beskattningen inte skulle påverka spelarran-
görens val av spelform. Beskattningen skulle således inte styra spelmark-
naden. Den styrning av denna marknad som var nödvändig och önskvärd
skulle i stället helt ske genom den lagstiftning som styr lotteriverksamheten
och genom tillståndsgivningen för sådan verksamhet.
Utredningen har funnit tre tänkbara beskattningsmodeller; omsättnings-
skatt, bruttoöverskottsbeskattning (beskattning av omsättning efter avdrag
för utdelning till vinnarna) och nettoöverskottsbeskattning (beskattning av
omsättning efter avdrag för administrationskostnader och utdelning till
vinnarna).
Vid en jämförelse av beskattningsformerna utifrån ett antagande att
administrationskostnaden för ett visst spel är 12 procent av omsättningen
och att skattesatsen bestäms så att skatteuttaget skall vara detsamma i de
olika fallen kommer olönsamhet att uppstå vid följande återbetalningspro-
cent.
13
För en omsättningsskatt om 9,5 procent kommer olönsamhet att inträda
vid en återbetalningsprocent om 78,5 procent.
För en bruttoöverskottsbeskattning om 35 procent kommer olönsamhet
att inträda vid en återbetalningsprocent om 81,5 procent.
För en nettoöverskottsbeskattning om 63,3 procent kommer olönsamhet
att inträda vid en återbetalningsprocent om 88 procent, vilket är samma
återbetalningsprocent vid vilken olönsamhet uppkommer vid skattefrihet.
Nettoöverskottsbeskattningen är således helt neutral och ur den aspek-
ten den bästa modellen. Emellertid har den vissa nackdelar. Den ger en
smalare bas och högre skattesats än de andra modellerna vilket kan leda till
att bolagen vidtar åtgärder enbart för att minimera skatten. Modellen
minskar även bolagens incitament till att hålla ner administrationskostna-
derna. Slutligen blir det praktiskt mer komplicerat att ta fram underlaget
för beskattningen. Detta gäller i synnerhet för ATG som vid sidan av
spelverksamheten driver annan verksamhet vars adminstrationskostnader
naturligtvis inte bör få dras av i detta sammanhang.
Ur neutralitetssynpunkt ligger omsättningsskatten och bruttoöverskotts-
skatten mycket nära varandra. Bruttoöverskottsskatten är dock något bätt-
re ur denna aspekt och ger därför bättre förutsättningar för de svenska
spelbolagen att möta en möjlig framtida konkurrens från utländska spelbo-
lag. Utredningen har inte funnit att de två modellerna i övrigt har några
avgörande för- eller nackdelar i förhållande till varandra eller nettoöver-
skottsbeskattningen.
Den kritik som har framförts mot bruttoöverskottsbeskattningen av de
remissinstanser som förordat en omsättningsskatt eller som helt avvisat en
ny lotteribeskattning är i huvudsak att spelmarknaden i större omfattning
kommer att styras mot spel med högre återbetalningsprocent vilket kan
leda till olika negativa effekter, såsom en ökad spelvolym på bekostnad av
föreningslivets spel och/eller, om volymökningen inte är tillräckligt stor,
minskade statsintäkter. Detta är naturligtvis beaktansvärda synpunkter.
Enligt min mening skall emellertid regleringen av spelmarknaden inte ske
via skattesystemet utan via tillståndsgivningen och via lagstiftningen avse-
ende lotteriverksamhet. Tillståndsgivningen måste således ske på så sätt
att såväl föreningslivets som statens intressen tillgodoses.
Regeringen har den 11 april 1991 beslutat att tillkalla en parlamentarisk
kommitté som skall se över lotterilagstiftningen. Syftet är att undersöka
om folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verk-
samhet med lotterier och spel och om det ur kontrollsynpunkt är möjligt
att förenkla och avreglera vissa lotteriformer.
Vid avvägningen av för- och nackdelarna mellan de olika modellerna
menar jag, liksom utredningen, att bruttoöverskottsbeskattningen fram-
står som det bästa alternativet.
Utredningen har föreslagit att skatten skall beräknas på ett underlag där
till vinnarna faktiskt utdelade priser beaktas. Detta leder till att den
slutliga skatten att betala för ett visst lotteri inte kan bestämmas förrän
samtliga vinster hämtats eller tiden för avhämtande av vinsterna gått
ut. Detta medför en rad praktiska nackdelar. Jag föreslår därför att be-
skattningen skall ske på ett underlag där avdrag medges för vinster enligt
Prop. 1991/92:1
14
fastställd vinstplan eller motsvarande. Att outhämtade vinster på detta Prop. 1991/92: 1
sätt undgår beskattning får kompenseras genom en högre skattesats.
Den nya beskattningsmodellen bör regleras i en särskild lag.
4 Skattesats
Mitt förslag: Skatt tas ut med 35 procent.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. ATG har
dock anfört att skattesatsen kan behöva justeras för att motverka effekter
av skattereformen.
Skälen för mitt förslag: Skattesatsen bör bestämmas så att statens intäk-
ter inte minskar. Från Penninglotteriet och Tipstjänst får staten intäkter
dels i form av skatt dels i form av bolagens överskott. Skattesatsens storlek
påverkar således inte de sammantagna statsintäkterna från dessa bolag.
Från ATG får staten intäkter endast i form av skatt medan överskottet går
till annat ändamål. Skattesatsen bör därför bestämmas så att den ger staten
en lämplig andel i ATGs resultat. Jag anser att en skattesats om 35 procent
är lämplig.
5 Andra lotterier
Mitt förslag: Lotterier som beskattas enligt lagen om skatt på spel
påverkas inte av mina förslag. Andra lotterier än sådana som anord-
nas av Penninglotteriet eller Tipstjänst och som i dag beskattas
enligt lagen om skatt på lotterivinster bör även i fortsättningen
beskattas enligt nuvarande principer. Denna beskattning bör dock
regleras i en ny lag.
Utredningens förslag överenstämmer i huvudsak med mitt. Utredningen
har dock endast föreslagit ändringar i den nuvarande lagen om skatt på
lotterivinster.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. Kammarrät-
ten i Sundsvall har framhållit att det från lagteknisk synpunkt förefaller
lämpligt att utforma lagen om skatt på vinstsparande m. m. som en helt ny
lag och inte låta den få karaktären av en ändring i 1928 års lag om skatt på
lotteri vinster.
Skälen för mitt förslag: Det finns i dag några lotterier utöver de som
arrangeras av Penninglotteriet och Tipstjänst som beskattas enligt lagen
om lotterivinstskatt. I likhet med utredningen anser jag att det inte finns
skäl att ändra beskattningen av dessa lotterier. Jag delar kammarrättens i
Sundsvall bedömning att denna beskattning bör regleras i en ny lag mot
15
bakgrund av den begränsade tillämpning denna beskattningsform får en- Prop. 1991/92:1
ligt förslagen. De materiella reglerna bör dock inte ändras.
Inte heller reglerna för de lotterier som beskattas enligt lagen om skatt på
spel bör ändras.
6 Följdändringar i andra lagar
De ovan lämnade förslagen leder till att vissa följdändringar behövs i
skattebrottslagen (1971:69), lagen (1984:151) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. och lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg-
leringsavgifter.
7 Bonusränta för ungdomsbosparande
Mitt förslag: Bonusränta på ungdomsbosparande som tillgodoräknas
spararen t. o. m. den 31 december 1991 skall inte vara skattepliktig.
Skälen för mitt förslag: I december 1988 infördes ungdomsbosparande för
ungdomar mellan i första hand 16 — 25 år. Sparandet regleras i lagen
(1988:846) omungdomsbosparande. Lagen innehåller bl. a. bestämmelser
om lägsta ränta, om bonusränta, och om möjlighet att låna för bostadsän-
damål. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut av riksgäldskontoret.
Bonusräntan räknas succesivt spararen tillgodo. För att bonusränta skall
betalas ut krävs dels ett ungdomsbosparande i minst tre år, dels att de
ackumulerade nettoinsättningarna uppgår tilll lägst 5 000 kr. Bonusränta
var skattefri före år 1991 enligt den tidigare lydelsen av lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparade och ungdsomsbosparande. I samband
med skattereformen infördes en beskattning av bonusräntan på ungdoms-
bosparandet, i likhet med allemanssparandet, med en skattesats på 20 %.
Beskattningen kom enligt övergångsbestämmelserna att gälla även bonus-
ränta som är hänförlig till tiden före skattereformen, dvs. före år 1991.
Den sista april i år uppgick antalet sparare i ungdomsbosparande till
48 184. Det totala sparande beloppet uppgick vid samma tidpunkt till 179,7
milj. kr.
Jag kan konstatera att de första bonusutbetalningarna sker först i decem-
ber i år. De kommer därför enligt nu gällande bestämmelser att beskattas i
sin helhet med 20 %. Mot bakgrund bl. a. av de generösa övergångsreglerna
för beskattning av ”äldre” värdestegring på andelar i allemansfond anser jag
att övergångsbestämmelserna i fråga om beskattningen av bonusränta bör
ändras så att bonusränta som är hänförlig till tiden före skattereformen skall
vara skattefri trots att bonusbeloppet betalas ut först fr. o. m. i år. För att
förenkla administrationen av utbetalningarna bör skattefriheten för bonus-
räntan utsträckas till att gälla även den bonus som tillgodoräknas 1991. Jag
16
föreslår därför en ändring i de aktuella övergångsbestämmelserna för att Prop. 1991/92:1
uppnå detta.
De nya övergångsbestämmelserna bör gälla fr. o. m. den 1 december i år.
Avdrag för preliminär skatt skall inte ske för den skattefria bonusdelen [jfr
3 kap.23 § 3 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter].
Statens intäkter av inkomstskatten kan till följd av detta förslag beräknas
minska med 2 milj. kr.
8 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-
tats förslag till
1. lag om skatt på lotterier,
2. lag om skatt på vinstsparande m. m.
3. lag om ändring i lagen (1991:700) om ändring i skattebrottslagen
(1971:69),
4. lag om ändring i lagen (1991:701) om ändring i lagen (1984:151) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglering-
savgifter och
6. lag om ändring i lagen (1990:675) om ändring i lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.
Förslagen enligt 3 — 6 är av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande
enligt min mening skulle sakna betydelse.
9 Specialmotivering
1§
1 paragrafen bestäms skattepliktigt område och skattesats. Paragrafen är
uppbyggd på samma sätt som 1 § i den nuvarande lagen om skatt på
lotterivinster. I förtydligande syfte har en definition av lotterier införts i
form av en hänvisning till 1 § lotterilagen.
2 och 3 §§
Överenstämmer med innehållet i 2 § nuvarande lagen om skatt på lotte-
rivinster. I den föreslagna 2 § införs dessutom en bestämmelse som inne-
bär att den som är skattskyldig skall registreras hos riksskatteverket. Detta
följer vad som i allmänhet gäller avseende punktskatter.
4§
Förfarandet bör ske i enlighet med de allmäna reglerna i lagen om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter.
17
Lotterivinstskatt utgår på vinst vid vinstdragning i vinstsparande. Det
finns inte i det här sammanhanget skäl att ändra på det förhållandet.
Regeringen har gett vissa banker och sparkassor rätt att bedriva sådant
skattepliktigt lotteri. Regeringen har även gett Tipstjänst och Penninglot-
teriet tillstånd att bedriva skattepliktigt lotteri. För närvarande finns inte
någon annan som har särskilt, tillstånd från regeringen att bedriva skatte-
pliktigt lotteri. Om någon sådan skattskyldig skulle tillkomma i framtiden
bör denne beskattas på samma sätt som spelbolagen.
Skattskyldighet enligt lagen om skatt på lotterivinster kan utöver genom
tillstånd av regeringen endast uppkomma i ett fall. Det är vid sådant lotteri
som bedrivs med stöd av 18 § lotterilagen (1982:1011). Det avser vissa
lotterier i tidningar och radio. Sådan skattskyldig finns i dag. Denna typ av
lotteriverksamhet bör även i fortsättningen beskattas på det sätt som sker i
dag.
Lotterivinstbeskattningen bör således kvarstå för vinstsparande och lot-
terier som anordnas med stöd av 18 § lotterilagen. Vid denna begränsade
tillämpning bör dock den nya beskattningen av spelbolagen utformas som
den för lotterier generellt gällande beskattningen och lotterivinstbeskatt-
ningen som en specialreglering av vissa fall.
Paragraferna i den föreslagna lagen om skatt på vistsparande m. m. över-
ensstämmer med vissa ändringar motsvarande paragrafer i lagen om skatt
på lotterivinster. Ändringarna innebär i allt väsentligt att de områden på
vilka lagen inte längre skall tillämpas har rensats ut.
10 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om lotteriskatt,
2. lag om skatt på vinstsparande m. m.
3. lag om ändring i lagen (1991:700) om ändring i skattebrottslagen
(1971:69),
4. lag om ändring i lagen (1991:701) om ändring i lagen (1984:151) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglering-
savgifter och
6. lag om ändring i lagen (1990:675) om ändring i lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.
Prop. 1991/92:1
11 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
18
Utredningen gäller beskattningen av spel som anordnas av Penninglotteri-
et, Tipstjänst och AB Trav och Galopp (ATG).
Den nuvarande beskattningen följer olika system beroende på vilket
spelbolag som arrangerar spelen. Skatt på spel som anordnas av Penning-
lotteriet och Tipstjänst utgår som en lotterivinstskatt med 30% av vinstens
värde inklusive skatten (42,86 % av vinstens värde exklusive skatt). Skatt
skall dock inte betalas med högre belopp än att det av vinsten återstår 100
kr. Skatt på spel som anordnas av ATG tas ut i form av en omsättnings-
skatt med 11% av de sammanlagda insatserna upp till 3 500 milj. kr.
(gränsbelopp för 1990) och med 8 % på överstigande insatser.
Spelmarknaden har under senare år förändrats. Efterfrågan har förskju-
tits till förmån för nya spel som kännetecknas bl. a. av att de kan spelas
dagligen och att vinsterna i jämförelse med vinsterna i de traditionella
spelen ofta är fler men mindre. Lotterier, lotto, tips och V65 har sålunda
gått tillbaka medan spelformer som Tipstjänsts Oddset och ATG:s Dagens
Dubbel har ökat kraftigt.
Flera av de nya spelen kännetecknas också av att en relativt stor andel av
insatserna betalas tillbaka till spelarna i form av vinster. Vinståterbetal-
ningsprocenten är t. ex. for Tipstjänsts oddsspel Matchen och Toppen 70%
och för Dagens Dubbel 75%.
Kombinationen av hög vinståterbetalningsprocent och en lotterivinst-
skatt på 30% har medfört vissa problem. Vissa av Tipstjänsts nya spel går
nämligen med förlust för bolaget. Att det ändå kan vara försvarligt att
driva spelen beror på att det allmänna sammantaget får ett överskott
genom beskattningen. ATG kan däremot tillhandahålla spelformer med
hög vinståterbetalningsprocent som ändå är lönsamma för bolaget genom
att det har en annan beskattningsform, nämligen omsättningsskatt.
Lotterivinstskatten kan således sägas medföra en snedvridning mellan
spelformer med olika vinståterbetalningsprocent, eftersom den kan leda
till att spelformer med hög vinståterbetalningsprocent kan slås ut. Lotte-
rivinstskatten ger under dessa förhållanden inte heller spelbolagen incita-
ment att utveckla spelmarknaden och därmed öka statens intäkter. Även
omsättningsskatten har emellertid brister i de angivna avseendena.
Ett annat problem med den nuvarande beskattningen består i den olik-
het i beskattningen som sålunda föreligger mellan å ena sidan spel som
bedrivs av Penninglotteriet och Tipstjänst och å andra sidan spel som
bedrivs av ATG. Det har hävdats att denna olikhet kan ha bidragit till att
arrangörernas spel utvecklats olika.
En översyn av beskattningen är motiverad också med tanke på den
konkurrens från utländska spel som har uppkommit under senare år. Det
finns anledning att undersöka i vad mån denna konkurrens — och den
ökade konkurrens som kan bli följden av utvecklingen inom EG-området
— föranleder ändring av beskattningsreglerna.
Utredningsuppdraget går i princip ut på att åstadkomma ett spelskatte-
system som innebär att
— konkurrensneutralitet upprätthålles mellan spelformer och spelbolag,
Prop. 1991/92:1
Bilaga 1
19
— bolagen får incitament att utveckla spelmarknaderna i positiv riktning
och att öka statens intäkter från spelsektorn.
Utredningen har undersökt olika spelskattemodeller med utgångspunkt
i dessa krav. Det är främst två beskattningsmodeller som tilldragit sig
intresse. Den ena är en enhetlig omsättningsskatt. Den andra är en enhetlig
skatt på bolagens bruttoöverskott, varmed forstås bolagens överskott på
spelverksamheten efter det att man från spelinsatserna dragit vinstutbetal-
ningarna till spelarna.
Utredningen har stannat för att föreslå en skatt på spelbolagens brutto-
överskott. Skattesatsen har bestämts så att skattebelastningen på ATG
skall bli densamma som enligt nuvarande regler. Det innebär en skattesats
på 35%.
En skatt på bruttoöverskottet har vissa fördelar jämfört med omsätt-
ningsskatten, bl. a. genom att den har något mindre snedvridningseffekt
och ger bättre möjligheter att möta utländsk konkurrens från spelformer
med hög vinståterbetalningsprocent.
Med 35% skatt på bruttoöverskottet och administrationskostnader på
t. ex. 12% av omsättningen blir spelformer med en vinståterbetalningspro-
cent överstigande 81,5% olönsamma för bolagen. Det kan jämföras med
att vid en omsättningsskatt motsvarande ATG:s nuvarande blir under
samma förutsättningar spelformer med en återbetalningsprocent översti-
gande 78,5 % olönsamma för bolagen.
En skatt på bruttoöverskottet ger vidare bolagen större incitament att
utveckla nya spelformer än nuvarande system. Den torde också ge relativt
god överensstämmelse mellan det företagsekonomiska resultatets utveck-
ling och utvecklingen av statsinkomsterna.
Den nya skatten innebär en ganska kraftig skattehöjning för de statliga
bolagen. Det beror på att deras omsättning genomsnittligt avser spel med
lägre vinståterbetalningsprocent (högre bruttoöverskott) än ATG. Det för-
hållandet att de statliga bolagen får en skattehöjning har inte ansetts
innebära någon större förändring för bolagens del. Bolagens vinst på
spelverksamheten betalas för närvarande löpande in till statsverket och det
nya systemet innebär således att vinstleveranserna minskar medan skatte-
betalningarna ökar.
Det bör slutligen påpekas att skattereglerna inte har någon direkt effekt
för spelarna. Vad som är av betydelse för dem är den andel av omsättning-
en som går tillbaka till vinnarna (vinståterbetalningsprocenten). Hur res-
ten fördelar sig på skatt, kostnader och spelarrangörens överskott påverkar
inte direkt spelarna. Däremot kan skattereglerna som nyss nämnts påverka
bolagens beteenden. Det gäller naturligtvis främst om skatten gör att spel
med hög vinståterbetalningsprocent inte blir lönsamma för bolagen. Här-
igenom kan spelarna indirekt komma att beröras av skattereglerna.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 1
20
Utredningens lagförslag
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Lotteriskatt betalas enligt denna lag till staten för behållning av
svenskt lotteri. Skatt tas ut med trettiofem procent av den behållning som
återstår sedan de till vinnarna i lotteriet utbetalade sammanlagda vinster-
na avräknats från de sammanlagda insatserna.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1928:376) om skatt på vinstsparande
m. m.,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
3. vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 §
lotterilagen (1982:1011),
5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
2 § Skattskyldig är den som anordnar ett sådant lotteri för vilket skatt
skall betalas enligt 1 §.
3 § Skattskyldighet inträder vid vinstdragning eller, om denna har ägt
rum för lottförsäljningens början, vid utgången av den tid som bestämts
för lottförsäljningen.
Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varige-
nom vinsterna bestäms.
4 § När skattskyldigheten har inträtt skall en preliminär skatteredovis-
ning göras. Vid denna redovisning skall vinsterna beräknas till belopp
enligt vinstplan eller annat beslut om att viss andel av insatserna skall
utbetalas som vinster.
När föreskriven tid för vinsternas avhämtande gått till ända skall en
slutlig skatteredovisning göras på grundval av till vinnarna i lotteriet
faktiskt utbetalade vinster.
5 § Regler for förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter. Vad som enligt den lagen gäller för
redovisning skall även gälla för preliminär och slutlig redovisning avses i
4§.
Redovisningsperiod är kalendermånad. Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får dock om särskilda skäl föreligger medge att
redovisningsperioden för slutlig redovisning som avses i 4 § andra stycket
tills vidare skall vara halvt eller ett helt beskattningsår. Medgivande som
nu sagts får lämnas endast om det kan antas att de skattebelopp som skall
betalas i samband med den slutliga redovisningen regelmässigt är ringa i
förhållande till den totala skatten för perioden i fråga.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 2
21
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. Genom lagen upphävs lagen (1984:351) om totalisatorskatt.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om lotterier som på-
börjats fore den 1 januari 1991.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 2
22
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster samt 1-3 §§ lagen skall ha följande lydelse.
Lag om skatt på vinstsparande m. m.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
1 § Skatt betalas enligt denna lag
till staten för vinst z svenskt lotteri.
Skatten utgör fyrtio procent av
vinstens värde i fråga om vinst vid
vinstdragning i vinstsparande an-
ordnat av bank eller sparkassa och
trettio procent av vinstens värde i
fråga om annan vinst. Skatt skall
dock inte betalas med högre belopp
än att av vinsten återstår etthundra
kronor.
Skatt skall inte betalas för
1. vinst vid vadhållning genom to-
talisator vid hästtävling eller vinst
vid vinstdragning på här i riket ut-
färdade premiobligationer,
2. vinst i lotteri, när vinsten inte
utgörs av pengar,
3. vinst i sådant spel som avses i
lagen (1972:820) om skatt på spel,
4. vinst i pengar som utfallit på
lott i lotteri som har anordnats av
sådan sammanslutning som avses i
11 § lotterilagen (1982:1011),
5. annan vinst i pengar som upp-
går till högst etthundra kronor.
Vid beräkning av skattebeloppet
skall i vinstens värde inräknas den
skatt som belöper på vinsten.
Skatt skall inte betalas för vinster
som utfallit på lotter som inte sålts,
eller för vinster som inte tagits ut av
vinnaren
2 § Skattskyldig är den som an-
ordnar lotteriet.
Skattskyldigheten inträder vid
vinstdragning eller, om denna har
ägt rum före lottförsäljningens bör-
jan, vid utgången av den tid som har
bestämts för lottförsäljningen.
Föreslagen lydelse
1 § Skatt betalas enligt denna lag
till staten för vinst vid vinstdrag-
ning i sådant vinstsparande anord-
nat av bank eller sparkassa som ut-
gör svenskt lotteri och för vinst i
sådant lotteri som avses i 18 § lotte-
rilagen (1982:1011).
Skatten utgör 40 procent av vins-
tens värde i fråga om vinst vid
vinstdragning i vinstsparande och
trettio procent av vinstens värde i
fråga om annan vinst. Skatt skall
dock inte betalas med högre belopp
än att av vinsten återstår etthundra
kronor.
Vid beräkning av skattebeloppet
skall i vinstens värde inräknas den
skatt som belöper på vinsten.
Skatt skall inte betalas för vinster
som inte tagits ut av vinnaren.
2 § Skattskyldig är den som an-
ordnar lotteriet.
Skattskyldigheten inträder vid
vinstdragningen.
Nuvarande lydelse
Med vinstdragning avses i fråga
om vadhållning det förfarande, var-
igenom vinsterna bestäms.
3 § Om den skattskyldige visar
att en vinnare inte har tagit ut sin
vinst inom föreskriven tid eller att
vinst utfallit på osåld lott, är den
skattskyldige berättigad att få till-
baka den skatt som erlagts för vins-
ten. Beskattningsmyndigheten be-
slutar om återbetalning efter ansö-
kan av den skattskyldige. Ränta ut-
Föreslagen lydelse
3 § Om den skattskyldige visar
att en vinnare inte har tagit ut sin
vinst inom föreskriven tid är den
skattskyldige berättigad att få till-
baka den skatt som erlagts för vins-
ten. Beskattningsmyndigheten be-
slutar om återbetalning efter ansö-
kan av den skattskyldige. Ränta ut-
går inte på återbetalat belopp.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
24
Lagrådsremissens lagförslag
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat beslut om att viss
andel av insatserna skall utbetalas som vinster avräknats från de samman-
lagda insatserna.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:000) om skatt på vinstsparande
m. m.,
3. vinst dragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 §
lotterilagen (1982:1011), eller
5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 1 § lotteri-
lagen (1982:1011).
2 § Skattskyldig är den som anordnar ett sådant lotteri för vilket skatt
skall betalas enligt 1 §.
Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos riksskatteverket.
3 § Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen eller, om denna har
ägt rum före lottförsäljningens början, vid utgången av den tid som be-
stämts för lottförsälj ningen.
Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varige-
nom vinsterna bestäms.
4 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Genom lagen upphävs lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster och
lagen (1984:351) om totalisatorskatt.
3. Lagen om skatt på lotterivinster skall dock fortfarande tillämpas i sin
lydelse före den 1 april 1986 i fråga om premieobligationer som getts ut
före den dagen.
4. Äldre bestämmelser gäller i fråga om lotterier som påbörjats före den
1 januari 1992.
25
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-05-14
Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Ulf Gad.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 1991 har regering-
en på hemställan av statsrådet Larsson beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om skatt på lotterier m. m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarättsassessorn Per
Kjellsson.
Lagrådet, som anser att lagen om skatt på lotterier bör benämnas lag om
lotteriskatt, lämnar i övrigt förslagen utan erinran.
Prop. 1991/92:1
Bilaga 4
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991
26