Riksdagen beslutade våren 1991 på grundval av proposition l990/91:85 Växa med kunskaper att alla utbildningar i gymnasiet ska vara treåriga och att en kärna av allmänna ämnen ska finnas på alla studievägar. Med detta skapades förutsättningar för alla ungdomar att efter gymnasieutbildning välja mellan att gå direkt ut i yrkeslivet eller fortsätta att studera. Gymnasieskolan utgör därmed en öppen port till ett snabbt föränderligt och på kunskaper baserat arbetsliv och samhälle. Genom en god gymnasieutbildning läggs grunden till ett livslångt lärande.
Med en treårig gymnasieskola som ger allmän behörighet åt alla breddas också rekryteringsunderlaget till högskolan. Att utbildningsnivån stiger på de yrkesförberedande programmen bör också göra dem mer attraktiva.
De växande kraven på utbildning i arbetslivet innebär att alla behöver en god allmänkompetens och en inte alltför snäv yrkesutbildning. En god grundutbildning är avgörande för möjligheten att behålla ett arbete och utveckla sig inom sitt yrke, eller välja nytt yrke, genom återkommande utbildning.
Genomgående treåriga utbildningar i gymnasieskolan ger bredare möjligheter till personlig utveckling och till ett aktivt deltagande i samhällslivet för alla.
Den aktuella propositionen
När riksdagen för ett år sedan fattade beslut om den nya gymnasieskolan skedde detta i viss oenighet. Moderaterna och folkpartiet uttalade att beslutet skulle rivas upp av en borgerlig regering. Så mycket mer glädjande är det nu att den moderata skolministern i proposition l991/92:157 ställer sig bakom gymnasieskolereformen och slår fast: ''Det är ingen tvekan om att denna reform kommer att höja utbildningens kvalitet.''
I föreliggande proposition framläggs diverse detaljjusteringar varav vi accepterar många. Vi anser dock att det är olämpligt att nu göra förändringar av de individuella programmen, en utbildningsform som till sin karaktär är ytterst flexibel för att svara mot elevernas speciella behov. Vi avvisar därför en kategoriuppdelning av dessa program i individuella och specialutformade som regeringen nu föreslår.
Vi kan heller inte ställa oss bakom förslaget att låta elever som går på de nationella programmen välja bort vissa ämnen (mindre studiekurs). Genom de nationella programmens uppläggning undviker vi att eleverna hamnar i utbildningsmässiga återvändsgränder. Det är väsentligt att denna karaktär hos de nationella programmen bevaras, i varje fall till dess erfarenheten visar att det finns behov av justeringar. Möjligheten att uppnå allmän behörighet för högre studier är en viktig del av förra årets gymnasiereform.
De elever som har påtagliga studiesvårigheter ska naturligtvis också få sina behov tillgodosedda. Av denna anledning finns också det individuella programmet inom gymnasieskolan. Det individuella programmet är en väg att lösa de problem som i särskild ordning regleras genom mindre studiekurs i nu föreliggande proposition.
Det är angeläget att inte öppna dörrar som för eleverna kan leda till återvändsgränder. Återvändsgränder skapar behov av omskolning och vidareutbildning senare i livet. Därför yrkar vi avslag på förslaget om att kunna välja bort vissa ämnen.
Ja till gymnasial lärlingsutbildning -- Nej till företagsstyrd lärlingsutbildning
Regeringen föreslår vidare att en ny utbildning för lärlingar skapas, som får formen av ett individuellt program. Av proposition framgår inte att det redan i dag finns gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen utgör ett viktigt komplement till övrig gymnasieutbildning t.ex. genom att utbildningsbehovet kan tillgodoses för verksamhetsområden där rekryteringsbehovet är förhållandevis lågt. Detta gäller inte bara traditionella hantverksyrken utan även ett stort antal yrken inom andra näringsgrenar. Vidare utgör lärlingsutbildningens individuella utformning och möjligheten till geografisk spridning av utbildningsplatserna ett värdefullt komplement till övrig utbildning i gymnasieskolan.
Att syftet med den av regeringen föreslagna nya utbildningen för lärlingar redan tillgodoses genom befintlig gymnasial lärlingsutbildning väljer regeringen i sin argumentering att helt bortse ifrån. Detta är mycket anmärkningsvärt.
Regeringens förslag innehåller flera oklarheter och direkta försämringar för eleverna. I dag får en lärlingsplats godkännas för gymnasial lärlingsutbildning av skolans styrelse endast om företaget bedöms kunna fullgöra nödvändiga åtaganden för utbildningen samt om arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Skolans styrelse svarar i dag för tillsynen över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även följa hur utbildningen bedrivs och utfaller.
I regeringens förslag blir företaget huvudman och ensamt ansvarig för yrkesutbildningen. Berörda parter, branscher och företag svarar för innehåll, uppläggning och krav på lärlingsutbildningen. Hur detta ska ske berörs inte närmare. Men det står ändå helt klart att det innebär en avsevärd försämring för den enskilde eleven att behöva stå helt utan det stöd som skolan i dagens situation kan ge i händelse av något slag av konflikt med företaget. Propositionen innebär också ett begränsat utbud av allmänna ämnen till ungdomar som väljer att gå en lärlingsutbildning. Vi motsätter oss dessa försämringar av dagens lärlingsutbildning. I dag får gymnasial lärlingsutbildning anordnas endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs. Någon motsvarande inskränkning av inrättandet av den av regeringen föreslagna nya lärlingsutbildning omnämns inte i propositionen. Konsekvenserna av att inte behålla en sådan betydelsefull begränsning har inte på något sätt berörts i propositionen. Även detta är oacceptabelt och förstärker vår uppfattning att motsätta oss regeringens förslag till företagsstyrd lärlingsutbildning.
Kompletteringskurser
Genom förra årets riksdagsbeslut fick eleverna möjlighet att som ett alternativ till att slutföra studierna på ett visst nationellt program i årskurs tre istället välja mellan teoretiska kompletteringskurser med humanistisk/samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig/teknisk eller merkantil inriktning.
Syftet med dessa kompletteringskurser är bl.a. att ge den teoretiska komplettering som kan behövas för behörighet till vissa högskoleutbildningar. Dessa fasta kompletteringskurser kan betyda mycket för rekryteringen till högskolan. Det är därför enligt vår uppfattning angeläget att denna möjlighet till kompletteringskurser finns kvar.
Avgifter
Det föreslås vidare i propositionen bli möjligt för kommuner och landsting att ta ut ansökningsavgifter när det gäller gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux.
Vi socialdemokrater anser att detta förslag bör avslås. Riksdagen har tidigare i stor enighet avslagit förslag om att på andra utbildningsområden ta ut anmälningsavgifter. Ett genomförande av förslaget riskerar att ge upphov till administrativt merarbete.
Förbättrad information till de sökande och en aktiv studieoch yrkesorientering bör kunna bidra till att lösa en del av de problem som aktualiserats i förslaget om ansökningsavgifter.
Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund
Regeringens förslag om kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund behandlas i en annan socialdemokratisk utskottsgruppsmotion. I denna motion föreslås att studieförbunden bör, utan att statsbidraget påverkas, få möjlighet att anordna undervisning utifrån folkbildningens särart ifråga om metod (form och arbetssätt), som motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ny utbildning för lärlingar,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att kategoriuppdela gymnasieskolans individuella program i individuella resp. specialutformade program,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa möjligheten till mindre studiekurs på de nationella programmen i gymnasieskolan,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att inte införa kompletteringskurser av det slag som föreslogs i propositionen Växa med kunskaper och som tänktes ersätta tredje året på ett nationellt program,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge kommuner, landsting och styrelserna för statens skolor för vuxna möjligheter att ta ut ansökningsavgifter när det gäller gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux.
Stockholm den 21 april 1992 Lena Hjelm-Wallén (s) Bengt Silfverstrand (s) Ingvar Johnsson (s) Berit Löfstedt (s) Ewa Hedkvist Petersen (s) Eva Johansson (s) Jan Björkman (s) Inger Lundberg (s) Lena Öhrsvik (s) Inger Hestvik (s) Anders Nilsson (s) Ingegerd Sahlström (s) Yngve Wernersson (s) Raimo Pärssinen (s)