med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.
Inledning
I propositionen föreslås att kommuner och landsting
skall kunna garantera plats på önskad gren efter första året
för den elev som så önskar. Vidare föreslås s.k.
specialutformade program vilande på individuella
önskemål. Dessa föreslås bli likvärdiga de nationella
programmen. Övriga individuella utformningar av
gymnasieutbildningen benämns individuella program. För
lärlingar i företag skall utbildning i svenska, engelska,
samhällskunskap och matematik vara obligatorisk.
I propositionen finns förslag om fyllnadsprövningar för
de elever som läser in ett eller flera ämnen på egen hand.
Dessa kan avgiftsbeläggas. Kommuner och landsting ges
också rätt att ta ut ansökningsavgifter till kurser inom
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Studieförbunden föreslås få möjlighet att anordna
kompetensinriktad undervisning.
Uppgiften att bedöma om annan högskoleutbildning är
likvärdig med svensk lärarutbildning förs över från UHÄ till
skolverket.
Lärlingsutbildning
Vänsterpartiet stod bakom riksdagens beslut om
reformering av gymnasieskolan vilket bl.a. ledde fram till
de så kallade nationella programmen.
När det gäller smala hantverksinriktade yrkesområden,
kan en form av lärlingsutbildning vara en bra
utbildningsform. Det finns alla anledning att känna oro över
att kompetens och yrkeskunnande tenderar att försvinna
inom många hantverk, en del är t.o.m. på utdöende. Detta
är olyckligt av rent kulturhistoriska orsaker men också ur
den aspekten att äldre tiders yrkeskunnande har mycket att
lära oss vad gäller ekologiskt riktiga produktionsformer och
hushållning. Riksdagen bör därför begära att det utreds
inom vilka hantverksgrenar och yrkesområden som insatser
bör göras för att en kompetens och tradition inom dessa
sektorer ska kunna tas tillvara och utvecklas.
Kärnämnen i individuella program inom gymnasieskolan
När det gäller de individuella programmen föreslår
regeringen att skolan skall anordna undervisning i
kärnämnena svenska, engelska, samhällskunskap och
matematik för lärlingar i företag. Från Vänsterpartiets sida
vill vi nu tillföra ämnet historia till de så kallade
kärnämnena. Historiekunskaper är en av förutsättningarna
för en allmän orientering i samhället och en av grunderna
för allmänbildning. Våra motiv för detta är i korthet bl.a.
att historia bör räknas till kunskaper av allmänbildande typ.
De senaste årens snabba förändringar i världen har
dessutom aktualiserat behovet av förståelse av historiska
skeenden. En allmän orientering i vårt förflutna bidrar till
en medvetenhet om demokratiska värdens betydelse,
konflikters orsaker, alternativa synsätt m.m. Flera av de
lärlingsbaserade utbildningsvägar vi kan tänka oss (framför
allt de konsthantverksbaserade) kräver också stora mått av
kulturhistoriska kunskaper för en förståelse för dessa
hantverks uveckling och traditioner. Riksdagen bör därför
som sin mening ge regeringen tillkänna vad i motionen
anförs om historia som kärnämne.
Avgifter
Vänsterpartiet avvisar liksom tidigare införande av
avgifter inom skolsystemet. Vi finner inga avgörande
argument för avgiftsfinansiering -- inte ens för
ansökningsavgifter. Rätten till högre utbildning omfattar
alla medborgare och måste därför understödjas så långt det
är möjligt. Vi anser att ansökningsavgifter och annan form
av avgiftsfinansiering har en tillbakahållande effekt på
många människor i samhället.
Regeringens förslag om ansökningsavgifter för
komvuxstudier kan tolkas som det första steget i riktning
mot en avgiftsfinansiering av samhällets vuxenutbildning.
Dessutom vittnar förslaget inte om någon större
''konjunkturkänslighet'' från regeringens sida eftersom vi
vet att lågkonjunkturer för med sig en ökad arbetslöshet
och att vuxenstudier ofta är det enda alternativet för de
arbetslösa som vill vidareutbilda sig.
Konsekvensen av regeringens förslag att
ansökningsavgifter endast ska återbetalas till den som
fullgjort sin utbildning blir att människor som av
konjunkturmässiga skäl väljer att återgå till ett arbete innan
de genomgått heltidsstudier straffas ekonomiskt.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om avgifter
vid ansökningar och fyllnadsprövningar.
Kompetensinriktad vuxenutbildning genom
studieförbund
I propositionen föreslås att studieförbunden, utan att
statsbidragen påverkas, bör få möjlighet att anordna
undervisning som både till form och arbetssätt motsvarar
den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och
högskolan.
Vänsterpartiet anser att folkbildningen, dvs.
folkhögskolornas och studieförbundens undervisning, ska
vara ett alternativ och komplement till den undervisning
som anordnas inom det offentliga skolväsendet. I en
studiecirkel präglas studierna av att deltagarna aktivt
medverkar vid val av såväl innehåll som utformning och
arbetssätt. I den mån studieförbunden anordnar eller
kommer att anordna kompetensinriktade studier, bör de
pedagogiska och metodiska formerna och de för
studieförbunden specifika arbetssätten vara förhärskande
även i fortsättningen.
Däremot har vi inget att invända mot att
studieförbunden ges rätt att anordna utbildning, inom
ramen för den statsbidragsberättigade verksamheten, som
till sitt innehåll motsvarar det offentliga skolväsendet och
högskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
särskilt utsatta hantverksgrenar och yrkesområden, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om historia som kärnämne på
individuella linjer inom gymnasieskolan,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om avgifter vid
ansökningar och fyllnadsprövningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensinriktad utbildning
genom studieförbund.
Stockholm den 21 april 1992
Björn Samuelson (v)
Berith Eriksson (v)
Johan Lönnroth (v)
Bertil Måbrink (v)
Elisabeth Persson (v)
Eva Zetterberg (v)