med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.
I propositionen ''växa med kunskaper'' (prop
1990/91:85) föreslog statsrådet Persson att det vid sidan av
de nationella programmen skulle finnas
kompletteringskurser som kunde ersätta det tredje året av
ett program. Enligt förslaget skall en elev, i stället för det
tredje året av ett program, kunna välja att gå en
kompletteringskurs med
humanistisk/samhällsvetenskaplig,
naturvetenskaplig/teknisk eller merkantil inriktning.
Riksdagen hade inga invändningar mot detta förslag.
I den nu aktuella propositionen om vissa gymnasie- och
vuxenutbildningsfrågor m m gör statsrådet Ask den
bedömningen att dessa kompletteringskurser inte skall
införas. Det enda motiv som anförs är att elever som vill läsa
en sådan kombination av ämnen som skulle ha varit möjlig
med en kompletteringskurs i stället kan välja att gå ett
specialutformat program.
Jag delar inte den uppfattningen. En kompletteringskurs
kan eleven välja efter att ha gått två år på ett yrkesprogram
och där skaffat sig de grundläggande yrkeskunskaper som
sedan utgör grunden för t.ex. den merkantila
kompletteringskursen. Därmed breddas elevens
möjligheter inför det framtida yrkesvalet. Den som väljer
en av de studieförberedande kompletteringskurserna kan
dessutom skaffa sig särskild behörighet för vidare
högskolestudier. Det finns således goda skäl för att hålla fast
vid det beslut som riksdagen fattade våren 1991, även i detta
avseende.
Hemställan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompletteringskurser i
gymnasieskolan.